ENA. Entreprenörskap Nätverk Arena. Entreprenörskap i Norrbotten en kartläggning

Transkript

1 ENA Entreprenörskap Nätverk Arena Entreprenörskap i Norrbotten en kartläggning

2 INNEHÅLL Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Urval och metod... 3 Nuläget... 3 Beredd att bidra med... 6 Pilotprojekten... 9 Arbetsmodell för år 2 och

3 SAMMANFATTNING Kartläggningen har genomförts i projektets ENA:s första fas. Målet med ENA är att skapa en plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten samt att uppnå reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv. Projektet är en del av landstingets strategi för tillväxt och drivs av Teknikens Hus. Projektet startade i april 2010 och löper t o m dec 2012, efter detta implementerad verksamhet med Teknikens Hus som motor i det fortsatta arbetet. Det som framkommit av kartläggningen är att det finns ett behov av arbete lokalt i varje kommun och av att skapa nya mötesplatser där skola och näringsliv kan samverka samt utbildningsinsatser och andra aktiviteter riktade mot skola, näringsliv och politiker. Arbetsmodellen, för att uppfylla de behov vi ser i kartläggningen, kommer att vara processinriktad och genomföras i entreprenöriell anda. Initialt kommer ett möte i varje kommun att äga rum med nyckelpersoner från skolan, näringslivet och politiken där målet är att tillsammans utarbeta en lokal handlingsplan. SYFTE Syftet med kartläggningen var att kartlägga var kommunerna i Norrbotten befinner sig i arbetet med entreprenörskap, kopplat till utbildningssystemet för att sedan kunna arbeta fram en handlingsplan med utbildning och andra aktiviteter riktade till projektets målgrupper: lärare, rektorer, tjänstemän, politiker, näringsliv, universitet/lärarutbildningen. De frågor som har belysts är: Vilka exempel lyfter man och vilka behov ser man, för att utveckla det entreprenöriella länet vidare och vad är man beredd att bidra med. Ett antal pilotaktiviteter har också genomförts inom ramen för kartläggningen för att få fram ett urval av utvecklingsområden inför år 2 och 3. URVAL OCH METOD Analysen av kartläggningen är baserad på svar från: Skolchefer och ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden(bun) Rektorer i Luleå kommuns grundskolor Grundskollärare i åtta av Norrbottens kommuner Näringslivschefer/vd näringslivsbolag i Norrbotten Företag i Luleå regionen Lärarutbildningen och Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Luleå tekniska universitet (LTU) Kommunförbundet Angreppssättet har varit varierat beroende på målgrupp. Metoderna som har använts är enkäter, intervjuer och samtal. Alla metoder har föregåtts av en kort projektinformation. NULÄGET Nuläget för nedanstående målgrupper sammanfattas nedan under rubrikerna; Kännedom om entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten och om det finns pågående arbete inom området, Vilka exempel lyfter man och vilka behov ser man, för att utveckla det entreprenöriella länet vidare. 3

4 Kännedom om entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten och om det finns pågående arbete inom området. Målgrupp Lärare Av 32 inkomna svar svarade 10 (31%) Ja på frågan om de känner till om entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten, resterande Nej. Av 32 inkomna svar svarade 26 (81%) Ja på frågan om de känner till att sin kommun arbetar med entreprenörskap inom utbildningssystemet idag, 1 var tveksam och resterande svarade Nej. Målgrupp Skolchef och BUN-ordförande Av 16 inkomna svar svarade 12 (75%) Ja på frågan om de känner till om entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten, 1 var tveksam, 1 svarade inte alls på frågan och resterande svarade Nej. Av 16 inkomna svar svarade 13 (81%) Ja på frågan om de känner till att sin kommun arbetar med entreprenörskap inom utbildningssystemet idag, 1 var tveksam, 1 svarade inte alls på frågan och resterande svarade Nej: De flesta har skrivit var och på vilket sätt det nämns i de kommunala styrdokumenten: - I verksamhetsplanen (VEP), Ung Företagsamhet (UF), entreprenöriellt lärande, teknik som prioriterat område - Samarbete med näringsliv och Teknikens Hus, UF, Småföretagande - I våra mål för skolan - I skolans styrdokument - I lokala skolplanen, som ett av två mål som ska genomsyra hela undervisningen - I Barn- och Utbildningsplanen står det att vi ska verka för ett entreprenöriellt förhållningssätt. - I skolplanen ett av de prioriterade områdena - Inte särskilt prioriterat område - I skolplanen och verksamhetsplanen för kommunen - Det finns många styrdokument, Entreprenörskap nämns inte i skolplanen. Kultur- och utbildningsnämnden uttrycker sig; Skolan uppmuntrar elever att delta i uppbyggnaden av samhälle och näringsliv i kommunen. - Satsar på UF-företag i gymnasieskolan - Tveksam eftersom vi inte har någon större erfarenhet av entreprenörskap förutom att socialförvaltningen driver ett äldreboende på intraprenad. Målgrupp Näringlivschefer/vd näringslivsbolag Av 9 inkomna svar svarade 5 (55%) Ja på frågan om de känner till om entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten, 1 svarade inte alls och resterande svarade Nej. Av 9 inkomna svar svarade alla Ja på frågan om de känner till att sin kommun arbetar med entreprenörskap inom utbildningssystemet idag. De flesta har skrivit var och på vilket sätt det nämns de kommunala styrdokumenten: - Nämns i Strategiska programmet När vi jobbade med företagsamhet i skolan har försökt få in det i skolplanen, men tyvärr är den inte med ännu. - Entreprenörskap finns i flera styrdokument, bl a i kommunens utvecklingsplan och i styrdokument för både grundskola och gymnasiet. - Det omnämns, men efterlevs ej. Finns med i kommunens vision smart näringslivsenhetens verksamhetsplan. - Finns med i kommunens vision i den strategiska planen. - Näringslivspolicyn, antagen av Kommunfullmäktige i december

5 Sammanfattning av nuläget Våren 2002 tog kommunerna över stafettpinnen från det regionala EU-projektet Företagsamhetsprogrammet. Två år senare gjordes en avstämning av läget det visade bl a att alla kommuner i Norrbotten hade skrivit in Företagsamhetsprogrammet i sin skolplan eller höll på att göra det. I denna karläggning ser vi att flertalet svarade Ja på frågan; Om entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten samt om de känner till att sin kommun arbetar med entreprenörskap inom utbildningssystemet idag. Den grupp som skiljde sig från mängden var lärarna som svarade Nej till övervägande del på den sistnämnda frågan; Om de känner till om entreprenörskap nämns i de lokala styrdokumenten. När det kommer till att beskriva hur entreprenörskap nämns i de kommunala styrdokumenten så uppger flertalet av de kommuner som tillfrågats att det på något sätt finns inskrivet där. Däremot varierar svaren angående på vilket sätt det nämns, vilket tyder på en viss osäkerhet. Vilka exempel lyfter man? Måglrupp: Lärare Kaarin Kivimäkis utbildningar inom området, Entreprenörsgymnasiet, UF, Teknikens Hus seminarieserie för rektorer, Teknikens Hus pilotprojekt, Norrmejeriet som är positiv till samverkan, Skolan i Vuollerim, Välkommaskolan i Gällivare, Niklas Vikström, inspiratör och entreprenör från Piteå. Hans Ruthberg, Tillväxtenheten Piteå, en bra spindel i nätet för att anordna studiebesök och kontakter med olika företag. Målgrupp: Skolchefer och BUN-ordförande Skolchefer och BUN-ordförande lyfter fram UF på gymnasiet. På högstadiet beskrivs tydligast Kunskap i arbete som innebär att företagen i Kalix är mentorer för klasser på högstadiet och även deltar i alla föräldramöten och då även på låg- och mellanstadiet. Målgrupp Näringlivschefer/vd näringslivsbolag Näringslivscheferna/Näringslivskontoren lyfter framförallt fram UF som ett exempel på hur man arbetar med entreprenörskap i sina kommuner idag. Sammanfattning av exempel som lyfts fram De exempel som samtliga målgrupper lyfter är UF. Vilka behov ser man? Målgrupp Lärare: Ser behov av utbildning för skolledare, lärare och elever. Det är av stor vikt att skapa utrymme för rektor och skola för att diskutera pedagogiken och belysa elevens hela situation. Ledarskapet är viktigare än någonsin och hur man väljer att organisera sig. En samsyn i kommunen är också nödvändig. Det ska få ta tid att ta sig an det nya förhållningssättet och det är bra om man redan på Lärarutbildningen får arbeta med Entreprenörskap och då tillsammans med skola, näringsliv och Teknikens Hus. Det finns behov av neutrala mötesplatser där företag och lärare kan mötas. Lärarna har önskemål om konkreta exempel på entreprenöriellt lärande och relevanta uppgifter för eleverna som kopplas till kursplanerna. De önskar också en lista över möjliga lokala företag att samarbeta med och för att skapa olika projekt för att utveckla samarbetet skola och företag. Utvecklande av fler samtalsformer än de vi redan har för att komma vidare i utvecklandet av det entreprenöriella länet. Målgrupp: Skolchefer och BUN-ordförande Skolchefer och Bun-ordförande lägger stor vikt vid fortbildning/utbildning av personal och skolledare. Utbildningen ska ha en tydlig koppling till måldokumenten i skolan och verktyg ska ges för att underlätta samarbetet skola och företag. Näringslivet ska också få större insyn i skolans 5

6 uppdrag. Målgrupp Näringlivschefer/vd näringslivsbolag De utvecklingsbehov som Näringslivscheferna/Näringlivskontoren ser är att: lärarna behöver utbildning och att det också är viktigt att arbeta med de yngre eleverna. Det finns behov av kontinuerlig kommunikation mellan näringsliv, skolledning och lärare för att öka insikten/förståelsen kring entreprenörskap och företagande. Tänket behöver genomsyra alla medarbetare i de olika verksamheterna, exempelvis ökad integration mellan de olika förvaltningarna. En långsiktighet är viktigt, d v s att någon äger frågan. Dessutom ett behov av konkreta verktyg för att utveckla entreprenörskapet tillsammans. Sammanfattning av vilka behov man ser De behov som går att utläsa av målgruppernas svar är utbildning /kompetensutveckling för framförallt lärare och rektorer. Det finns också behov av nya arenor där skola och företag kan mötas för att skapa en samsyn och för att möjliggöra framtida samarbetsprojekt. BEREDD ATT BIDRA MED Vad varje nedanstående målgrupp är beredd att bidra med i plattformen sammanfattas nedan under rubrikerna; Individuellt och ur ett verksamhetsperspektiv och om hur världen utanför kan hjälpa till. Individuellt och ur ett verksamhetsperspektiv Målgrupp Lärare: Lärarna kan som individ i sin befattning vara förebild och hjälpa till med spridning av det entreprenöriella förhållningssättet i sina nätverk, men efter det att de själva fått utbildning. De anser också att de kan ge eleverna förutsättningar att arbeta med Entreprenörskap i skolan. De ser också att de kan utveckla det entreprenöriella tänket i teknikundervisningen. Målgrupp: Skolchefer och BUN-ordförande Skolchefer och BUN-ordföranden ser att de kan bidra med sina kontakter till LTU och Teknikens Hus samt stödja befintliga branschråd. De ser också att de kan vara en kontaktyta och hjälpa till att sprida goda exempel till andra, t e x genom en idébank. De kan också lyfta upp ämnet på agendan och visa vikten av gemensamma styrdokument samt delta i regionala projekt. De kan även bidra med att skapa förutsättningar för skolledare och lärare att få utrymme för arbetet i form av tid och pengar. Det är viktigt att arbetet sker lokalt ute i kommunerna och att bjuda in och utveckla ett konkret samarbete. Målgrupp Näringlivschefer/vd näringslivsbolag Näringslivscheferna/Näringslivskontoren kan vara spindeln i nätet mellan skola och företag. De ser att de kan hjälpa till med information till olika målgrupper, lokaler och mentorskap samt att bidra med erfarenheter och goda exempel och inte minst att se till att det blir verkstad av utsatta mål. Om hur världen utanför kan hjälpa till: Målgrupp Lärare: Viktigt att kommunen är med på tåget och hjälper till med både tid och pengar. Skolan måste få tid och plats för samarbete med olika företag och organisationer. Utrymme för arbetslag att planera/dokumentera och reflektera. Tid för att skapa samsyn på skolan. Hjälp med att skapa en mötesplats för olika aktörer. Ge utrymme för samverkan med andra skolor, exempelvis gemensamma föreläsningar och kurser. Skapandet av positiva skolkontakter ute på företagen. Få möjlighet att ta del av företagens kunskaper genom företagsbesök på skolan, studiebesök, och 6

7 föreläsningar både för elever och lärare. Involvera eleverna i företagens utvecklingsarbeten genom att använda sig av deras problemlösningsförmåga. Målgrupp: Skolchefer och BUN-ordförande Skolchefer och BUN-ordföranden anser att världen utanför kan bidra med delaktighet i skolan genom exempelvis mentorskap och kunskapsutbyte. Delta i projektarbeten och samverkansprojekt samt skapa verklighetsanknutna riktiga arbetsuppgifter till skolan. De ser också att det är viktigt att arbeta lokalt och ta tillvara erfarenheter från redan nu bra fungerande entreprenörer och på viljan hos företagen att hjälpa till med att verklighetsförankra läro- och kursplanernas innehåll. Att involvera världen utanför skolan är ett måste för att få ett positivt utfall. Målgrupp Näringlivschefer/vd näringslivsbolag Näringslivscheferna/Näringslivskontoren ser att världen utanför skolan kan bidra med mentorskap, skolbesök, studiebesök, deltagande i workshops eller andra mötesplatser för att föra en dialog om framtida behov. Omvärlden kan bjuda in skolan till olika aktiviteter, delta i skarpa elevprojekt samt delta i branschråd där man tillsammans kan utforma framtida utbildningar. Det är viktigt att alla ska känna sig välkomna att samarbeta, det får inte bli en akademisk produkt. Det är också viktigt att omvärlden har förståelse för skolans måldokument och inom ramen för dem komma med nyttiga kommentarer. Sammanfattning av vad man är beredd att bidra med Lärarna ser att de kan hjälpa till med spridning av det entreprenöriella förhållningssättet efter det att de själva fått en relevant utbildning i ämnet. Skolchefer och BUN-ordföranden ser att de kan lyfta upp entreprenörskap på agendan och dessutom skapa förutsättningar för skolledare och lärare att avsätta tid för arbetet. Skolchefer och BUN vill att arbetet ska ske lokalt ute i kommunerna. Näringslivscheferna/vd näringslivsbolag ser att de kan vara spindeln i nätet och bistå med bl a lokaler, mentorskap och spridning av information Seminarieserie rektorer En seminarieserie på fem träffar för ett tiotal rektorer i Luleå kommun har genomförts under perioden mars oktober. Seminarieseriens rubrik löd: Hitta din skolas entreprenöriella möjligheter var med och kartlägg nuläge, möjligheter, behov och förutsättningar i entreprenöriell anda. Seminarieserien för rektorer genomfördes också i syfte att hitta en modell för framtida utbildningsinsatser. Det vi kan se i dagsläget är att denna modell är genomförbar även i andra kommuner för att implementera det entreprenöriella förhållningssättet hos rektorerna och i förlängningen deras personal och elever. Deltagarna om seminarieseriens: Form och gruppstorlek: Bra med eftermiddagar och att man kan delta som man är och utifrån var man befinner sig. Tillåtande arbetsmodell. Skönt att både få lyssna i lugn och ro (reflektera), samt även att alla fått ta det talutrymme man behöver. Också viktigt med att det finns någon som styr och strukturerar. Att gruppens storlek är betydelsefull, den är lagom stor för att alla ska ha utrymme. Om vad seminarieserien bidragit med: - Jag har fått nya perspektiv på mitt ledarskap - Har fått sätta ord på vad entreprenörskap betyder för mig i min roll som rektor och för min verksamhet - Jag har fått med mig redskap (arbetssätt) för att komma vidare med arbetet i min verksamhet, t ex reflektion som metod, orden och bilderna i affischerna, drama, bild och förhållningssätt. 7

8 - Jag hittar nya sätt att vara kreativ i min ledarroll där jag kan få med mig personal och föräldrar på nya sätt. - Jag har lärt mig av alla som deltagit i processen, övriga deltagare och inspiratörer. - Att få minnesanteckningar som jag kan använda direkt i mitt arbete är bra. Om vad de önskar: - Att olika arbetslag får möjlighet att delta i liknande seminarieserier dit de kan komma utan förberedelser eller läxor, bara få lyssna - ta del av andras tankaroch få vara med om att det nya växer fram hos sig själv. - En grupp där man som rektor kan vara öppen för varandras resa och hur det går att implementera entreprenörskapet på våra skolor. Gärna med en handledare så att alla får utrymme. - Ett nätverk där det finns någon som styr så att man utmanas, styr tiden, tala, lyssna, reflektera. - Att jag ska ha förmåga att koppla ihop idékläckare med pedagoger som har vilja och kompetens att omsätts goda idéer till verkstad. - Entrétek frukostmöte med inspiration och reflektion, rektorer och företagsledare. Kanske nätverk genom att koppla samman en rektor med en företagsledare. (Entré = välkommen in, entreprenörskap, bibliotek= dela med er av kunskap, låna och lämna åter) Sammanfattning av rektorernas behov Rektorerna ser behov av att skapa mötesplatser där man kan diskutera implementeringen av entreprenörskap i sina skolor och då gärna tillsammans med en handledare. Dessutom vill de att arbetslagen ska få möjlighet att delta i seminarieserier där inspiratörer ger sin syn på vad entreprenörskap är och vad det innebär i praktiken. De när också en önskan om att bjudas in till frukostmöten där skolor och företag kan dela med sig av goda idéer och diskutera aktuella frågeställningar. Förutom detta ser de gärna att ett mentorskap mellan rektorer och företagsledare upprättas. Teknikens Hus 3.0 Open Space, skola + näringsliv Ett Café Teknikens Hus 3.0 genomfördes den 20 oktober för att se vad Teknikens Hus i sin framtida roll som plattform för entreprenöriellt lärande kan betyda för det framtida Norrbotten. Ett femtiotal representanter från bl a näringslivet, utbildningsväsendet och politiken var inbjudna att delta. Resultatet av caféet visar att innehållet i Teknikens Hus om 20 år innehåller ett Drivhus för Entreprenörskap där Medskapande, Hållbar utveckling och Samverkan är ledord. Detta tyder på att arbetet med att bygga en plattform för entrenöriellt lärande stämmer väl överrens med omvärldens tankar om Teknikens Hus. Intervju med företag Representanter från åtta företag bjöds in till intervjutillfället och svarade på följande frågor: - Vilka kompetenser/förmågor anser du är viktiga att ha med sig från grundskolan för att kunna bidra till utvecklingen på ert företag som anställd? - Vilken roll ser du att just ditt företag skulle kunna ta i plattformen? - Hur tänker ni att kontakten på bästa sätt mellan skola och företag ska fungera, gå till? Sammanfattning av intervjun med företagen Företagen svarade att förutom de kunskaper som behövs i yrket såsom språk och andra specifika kunskaper för arbetet i fråga, anser de att det är viktigt att man är: socialt kompetent, samarbetsvillig och en innehar en god kommunikations förmåga, 8

9 förändringsbenägen, uthållig, kreativ och initiativrik och har förmågan att se möjligheter och göra någonting av dem, modig och vågar be om hjälp. Den roll som de ser att de själva kan ha i plattformen ENA är att de kan visa på positiva förebilder inom olika yrkesroller genom exempelvis ta emot lärare och elever på praktik och studiebesök. Ge uppdrag till eleverna och bistå med material och produkter. Vara delaktig i projekt och agera bollplank. Delta i temadagar och studiedagar för skolan. Delta i möten med rektorer och lärare och diskutera ett specifikt tema, men då i mindre grupper för att alla ska komma till tals. Viktigt med dialog och inte bara monolog. Företagen kan också tänka sig mentorskap för rektorer och att delta i branschråd och diskussioner gällande inriktning för olika kurser. Om hur de tänker sig att kontakten på bästa sätt mellan skola och företag ska gå till säger dem att det är viktigt att när möten äger rum ska både skola och företag verkligen vilja träffas och att det borde finnas en lathund för skolorna om vilka företag som är intresserade av att samarbeta och med exempel på bra redan bra fungerande samarbeten. Alla tror att det är viktigt att lägga grunden i de lägre åldrarna och att vuxna i deras närhet har en positiv inställning till entreprenörskap och entreprenöriella förmågor. Samtal med Kommunförbundet Kommunförbundet ser sig själv som en självklar aktör i plattformen och kommer att kunna bidra både med nätverk och med naturliga mötesplatser i länet där projektet kan förankras och vidareutvecklas. Samtal med Luleå tekniska universitet Entreprenörsanda och entreprenöriellt förhållningssätt är inskrivet i LTU:s vision. Exakt hur det ska falla ut i Lärarutbildningen vet man inte förrän den nya organisationen och beslut om examinationsrätt är fattat. Lärarutbildningen och RUC ser att de kan bidra med sina nätverk, sin expertis och med mötesplatser där samverkan på alla plan kan ske PILOTPROJEKTEN Arbete med elever och företag Elever från år 4 och 5 i Luleå, Kalix och Pajala kommun har arbetat tillsammans med Norrbottens läns landsting och företagen Caretech, Abelko och Mikromakarna. Utifrån reella frågeställningar och utvecklingsbehov fick eleverna arbeta med hela kedjan från idé till produkt. Eleverna fick utgå från kravspecifikationer, där bl a kopplingar till flera av skolans ämnen blev tydliga. Utvärderingarna från det gemensamma arbetet var positiva, så väl från skolan som från företag och NLL. *Snilleblixtarnas startutbildning för lärare har genomförts i åtta av Norrbottens kommuner, där lärarna också fick ge sin syn på hur konceptet kunde vara språngbrädan för att utveckla det lokala samarbetet mellan skola och näringsliv. Lärarna tänker sig att det kan ske genom: - Studiebesök på företag och företagsbesök i skolan på så sätt kan företagen bidra till att ge barnen framtidsvisioner. Det är viktigt att eleverna känner sig välkomna på de olika arbetsplatserna. - Upprättandet av en materialbank med rubriken:vad tillverkas på vår ort och Inspiration till påhittiga görare. - Att företagen, offentliga inrättningar m fl kan hjälpa eleverna med probleminventering, eleverna får möjlighet att besöka företagen, offentliga inrättningarna m fl och undersöka vilka problem de har för att sedan gå vidare med egna problemlösningar som så småningom resulterar i en uppfinning. - Att företagen ger uppdrag till skolan; att utveckla och förbättra en av sina produkter. - Att företagen kan bistå med teknikskrot, verktyg, expertkunskap, utställningsplats, lokal och hjälp med att ta fram riktiga prototyper. - Produktutveckling tillsammans med företagen. Deras skrot bli till nya produkter som visas upp på mässan dit företagen är välkomna. 9

10 - Att företag delar ut stipendium till bästa innovatör, olika teman och olika kategorier. - Att företagen är välkomna att kontakta skolan. Vill ni ha idéer på vad som vi saknar, men som inte finns, kontakta oss på skolan. - Att näringslivet har fadderklasser på högstadiet. Ett samarbete kanske bör inledas betydligt tidigare *Snilleblixtarna är en förening vars syfte är att stimulera barns intresse för teknik, uppfinningar och entreprenörskap på ett roligt och inspirerande sätt. Kurs för lärare år 7-9; MaTeNa Ett tiotal lärare som undervisar i år 7 9 och sju företag har påbörjat en kurs där man får möjlighet att se hur kunskaper inom matematik, naturvetenskap och teknik används ute i näringslivet och där företagen får möjlighet att möta dem som dagligen arbetar med eleverna och därigenom bidra till att ge en rikare och mer nyanserad bild av verksamheten i ett teknikföretag. De sju företagen i Luleå kommun som har bjudits in och dessutom valt att delta är: - Ferruform - Abelko Innovation - Index Braille - Svenska Poolfabriken - Liko - Gestamp HardTech - Swerea MEFOS Teknikens Hus förhoppning är att denna kurs ska kunna spridas i länet under år 2 och 3. Fullständig utvärdering kommer i slutet av juni, men det vi kan av den positiva respons vi fått hittills är att denna arbetsmodell är klart genomförbar även i framtiden. Arrangemang tillsammans med UF och teknikföretag Ett femtiotal av länets nya UF elever inbjöds till Teknikens Hus den 21 september för att utmana sin kreativitet, samarbetsförmåga och företagsamhet. Under dagen blev de bl a tilldelade uppdrag som gick ut på att lösa problem initierade av LKAB och Vattenfall Inlandskraft. Företagen fanns på plats hela dagen för att vara eleverna behjälpliga. Avslutningsvis fick eleverna presentera sina lösningar inför företagen och de andra eleverna. Syftet med eventet var att intressera eleverna för utvecklandet av varor och tjänster inom tekniksektorn. Utvärderingen av eventet/arrangemanget har varit entydigt positivt från alla medverkande; Teknikens Hus, UF, lärare och företag. Detta leder till att denna aktivitet kommer planeras in även de kommande två åren i projektet, med den smärre justeringen att aktiviteten utökas till två dagar istället för som i dagsläget en dag. Skolprogram i Teknikens Hus Ett bokningsbart skolprogram med fokus på kreativt problemlösande har tagits fram. I en kreativ verkstad med namnet Magnetutmaningen får eleverna i små grupper under en timmes tid gå från idé till handling. Utmaningen är att bygga en magnetsvävare som ska lösa en uppgift. Programmet är öppet från år 3 och uppåt. Pedagogen upplever att eleverna är mycket aktiva och arbetar fokuserat med att lösa problemet. Eleverna testar olika idéer tills det att det finner en fungerande lösning. Alla lösningar presenteras och diskuteras, vilket ger de uppfattning och kännedom om uppfinnarprocessen. Skolprogrammet kommer även att erbjudas i fortsättningen. Vi ser också en möjlighet att använda det som inspiration för andra grupper. 10

11 ARBETSMODELL FÖR ÅR 2 OCH 3 Kartläggningen visar att intresset är stort för arbete med entreprenörskap i skolan. Det finns ett behov av arbete lokalt i varje kommun och av att skapa nya mötesplatser där skola och näringsliv kan samverka. Därutöver efterfrågas utbildningsinsatser och andra aktiviteter riktade mot skola, och näringsliv. Vi ser att arbetet bör vara processinriktat och genomföras i entreprenöriell anda för att skapa hållbarhet på sikt. Initialt vill vi samla nyckelpersoner från skolan, näringslivet och politiken i varje kommun för att planera det fortsatta arbetet med utgångspunkt i kartläggningen. Nedanstående frågor behöver belysas och hanteras för att sedan gemensamt arbeta fram en lokal handlingsplan. - Var finns den/de naturliga mötesplatserna i er kommun, där skola och näringsliv kan samverka? - Vilka behov och önskemål har ni vad gäller utbildning/kompetensutveckling för lärare och rektorer? - Hur ser ni på möjligheter för lokala aktörer att dela med sig av och ta del av goda exempel i den egna kommunen? - Vill ni sprida ert arbete utanför kommunen? - Hur kan vi arbeta för att hitta företag där samarbete med skolan blir reellt och fruktbart för båda parter? - Vilka kontaktpersoner ser ni framför er från skolan, näringslivet och politiken för att hålla liv i det fortsatta gemensamma arbetet? - Vilken betydelse ska arbetet i ENA ha för kommunen? 11