ENA. Entreprenörskap Nätverk Arena. Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENA. Entreprenörskap Nätverk Arena. Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten"

Transkript

1 ENA Entreprenörskap Nätverk Arena Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

2 Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Genom att skapa en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera, kommer det entreprenöriella lärandet att vara drivkraften för utveckling och konkurrenskraft i det framtida Norrbotten. Målet är reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv Vision Vår region präglas av tillväxt och nytänkande. Elever ges möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Lärare och skolledare känner självförtroende, har kunskap om och viljan att organisera för entreprenöriellt lärande. Näringslivet och andra aktörer i samhället deltar aktivt. Tillsammans med länets aktörer är Teknikens Hus plattformen för arbetet. Tack vare upparbetade kanaler till skolan och sin neutralitet och legitimitet, kommer plattformen att ge kunskap och inspiration kontinuerligt och på lång sikt. Genom att betrakta barn och unga som en resurs och tillgång i regional utveckling ska verksamheten med hållbar utveckling som grund miljömässigt, socialt och ekonomiskt skapa samverkan mellan skolor, företag och organisationer där alla parter utgör en del av de ungas lärmiljö och det entreprenöriella lärandet kan ske. Verksamheten ska ha en tydlig förankring i de regionala utvecklings och tillväxtstrategierna. Som ledfyr för verksamheten står den modell för regional utveckling som återges i Regionalt utvecklingsprogram, RUP: 1

3 Bakgrund Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i utbildningssystemet har under de senaste åren lyfts fram som några av de viktigaste faktorerna för tillväxt och välstånd i såväl Europa som Sverige. Inom det europeiska samarbetet har flera initiativ tagits för att entreprenörskap ska få större genomslag inom utbildningsområdet. Exempelvis lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sveriges regering har i maj 2009 presenterat en ny, nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Omfattande reformer av skolan och högskolan planeras och man kommer bland annat att se över styrdokumenten i grundskolan och gymnasiet. Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas därför att de som är verksamma inom olika delar av utbildningsväsendet ska känna sig inspirerade och utveckla undervisningen inom detta område. Jan Björklund, Lars Leijonborg, Maud Olofsson Ur Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Det regionala utvecklingsprogrammet i Norrbotten ligger i linje med europiska och nationella strategier; Entreprenörer och fler företag behövs för att utveckla ett starkt samhälle. Nytänkande, kreativitet och företagsamhet ska stimuleras tidigt, redan i unga år. Fortsätta att prioritera insatser för att stärka barns och ungas företagsamhet och entreprenörskap från förskola till universitetet. Ur Regionalt utvecklingsprogram för en hållbar framtid i Norrbotten (RUP) I rapporten Entreprenörskap i utbildningssystemet, European Minds 2008, sammanfattas resultatet av förstudien: Entreprenörskap i utbildningssystemet är ett brännande ämne som engagerar människor inom ett vitt fält, inte bara inom utbildningssektorn. Detta visar inte minst uppslutningen vid de workshops som genomfördes i Kalix och Luleå. Den koppling som gjordes i ansökan dvs. att det lokala näringslivet måste få en mer central roll i genomförandet av det entreprenöriella lärandet i skolan har också visat sig stämma med vad andra intressenter tycker. Det finns en stark tilltro till att entreprenörstemat skulle innebära en utveckling både av utbildningssystemet och av det lokala näringslivet. Trots lyckade lokala exempel finns dock många behov och glapp som måste täckas. Inte minst handlar det om att skapa gemensamma, tydliga definitioner av vad begreppet entreprenörskap står för i den aktuella kontexten, vilka behov av utbildning och kompetensutveckling som finns bland aktörerna och hur en modell för gemensamt framgångsrikt arbete skulle kunna se ut för att attrahera samtliga intressenter. Förstudierapporten lämnar också förslag på fortsatt hantering av frågan. Förslaget bygger på tanken om ett regionalt genomförandeprojekt där målet är att upprätta och implementera en regional plattform (arena) för Entreprenörskap i utbildningssystemet. Rapporten beskriver också att det finns behov av en neutral struktur, där näringsliv och skola kan mötas en tredje arena. 2

4 Definitioner Verksamheten skall ta sin utgångspunkt i nytänkande och kreativa ämnesövergripande processer där unga får möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor; bland annat självförtroende, ansvarstagande, förmåga att reflektera, motivation och framtidstro, kommunikationskompetens och nätverkskompetens (Så tänds eldsjälar, Peterson och Westlund 2007, NUTEK numera Tillväxtverket). I samma bok skriver författarna om begreppet entreprenöriellt lärande, s 25: Entreprenöriellt lärande är den pedagogiska form som är en träning för entreprenörskap, dvs. att stimulera attityder, förmågor och förhållningssätt som ökar entreprenörskapsandan. Med entreprenörskap menas det traditionellt sett tekniska och ekonomiska men även det kulturella och sociala entreprenörskapet. Projektet ställer sig bakom Tillväxtverkets definition på entreprenörskap: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Luleå tekniska universitet/ämnet entreprenörskapet använder sig av kännetecknen proaktivitet, innovation och risktagande för att definiera entreprenörskap. Det vill säga, ett entreprenöriellt agerande kännetecknas framför allt av ett proaktivt, innovativt och riskbenäget agerande. Flera forskare har bidragit till att lägga grunden till denna definition (Covin & Slevin, 1989; Lumpkin & Dess, 2001; Wiklund, 1998) Verksamhetsidé I projektet vill vi dra lärdom av erfarenheter från tidigare genomförda projekt och verksamheter, se bilaga 1, och därmed också kunna bygga vidare utifrån ett nuläge. Det nyskapande i projektet är själva plattformen, där lokala lärarnätverk från hela länet knyts ihop med näringsliv och andra organisationer och skapar förutsättningar för dessa att samverka och agera på en gemensam arena. Verksamheten ska utveckla och skapa konkreta modeller för samverkan mellan skola och näringsliv/organisationer, i syfte att stärka det entreprenöriella lärandet i länet. Samarbetet sker tillsammans, inom ramen för skolans uppdrag, och ska gynna alla inblandade aktörer. Teknikens Hus utvidgar sitt verksamhetsområde till att omfatta ett ansvar för att driva plattformen. Plattformen Verksamheten ska vara en länstäckande plattform för entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i Norrbotten. I sin roll som regionalt resurscentrum för skolan, driver Teknikens Hus sedan 10 år tillbaka lokala lärarnätverk i Norrbottens kommuner. Här finns redan etablerade kontaktlärare, som idag är Teknikens Hus förlängda arm i länet. Lärarnätverken kommer att fungera som plattformens direkta kanaler till lokala skolor, företag, organisationer och föreningar i länet. Inom plattformen kommer det att finnas både fysiska och virtuella mötesplatser; Teknikens Hus är en fysisk arena där projektet kommer att anordna aktiviteter av olika slag; utbildning, workshops, samtal, open space, solution camp, debatter, utställningar, mässor mm. De lokala lärarnätverken kommer även att fungera som lokala, fysiska mötesplatser. Projektets virtuella mötesplats kommer att vara den webbplats som upprättas, utvecklas och byggs ut 3

5 kontinuerligt. Här kan aktörerna löpande ta del av goda exempel, omvärldsbevakning, verktyg osv. Webbplatsen ska nyttjas både för att spegla verksamhetens utvecklingsprocess gentemot omvärlden samtidigt som den innehåller material som kan användas för att stötta det praktiska, konkreta arbetet i kommunerna. Plattformen ska vara en resurs och arena och erbjuda en konkret verktygslåda för skola och näringsliv i det gemensamma arbetet med att främja entreprenörskapet i länet. Verksamheten ska stimulera dialog och samverkan mellan berörda aktörer inom offentlig förvaltning, utbildningsväsende och näringsliv och särskilt sträva efter att involvera barn och unga. Aktörerna Många av aktörerna nedan har redan engagerat sig i idéarbetet kring skapandet av plattformen och framgent genomsyras arbetet av att alla är välkomna att delta. Skolan: Lärare, rektorer, elever Kommuner: Politiker, tjänstemän Annan offentlig förvaltning; NLL, Kommunförbundet, Länsstyrelsen Luleå tekniska universitet: Lärarutbildningen, Regionalt utvecklingscentrum RUC, ämnet Entreprenörskap, LTU Innovation Näringsliv: Företag och sammanslutningar av företag Ung Företagsamhet Organisationer inom ramen för det sociala entreprenörskapet, t e x Röda korset och Rädda barnen Målgrupp Elever och lärare i skolan* Näringsliv och ideella organisationer Genomförande Projektet löper under tiden april 2010 dec 2012 och genomförs i två faser. Fas 1, Kartläggning April 2010 dec 2010 Syftet med kartläggningen är att - Undersöka var respektive kommun i Norrbotten befinner sig i arbetet med entreprenörskap kopplat till utbildningssystemet. Vilka goda exempel vill man lyfta fram och vilka behov ser man, för att utveckla det entreprenöriella länet vidare? Vad är man beredd att bidra med? - Undersöka hur lärarutbildningen vid LTU arbetar med entreprenöriellt lärande och på vilket sätt man vill/kan engagera sig i den tänkta plattformen. - Undersöka vilka utmaningar och möjligheter rektorer ser när det gäller att leda och organisera för entreprenörskap i skolan. Vilka utbildningsbehov finns? - Undersöka hur verksamma lärare uppfattar skolans uppdrag kopplat till begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Vilka utmaningar ser lärare och vilka utbildningsbehov finns? *förskola, grundskola, gymnasium och särskola 4

6 - Undersöka hur och i vilken grad näringslivet kan och vill bidra till vidare utveckling i utbildningssystemet. - Testa ett antal pilotaktiviteter för urval av utvecklingsområden inför år 2 och 3. Målet med kartläggningen är att - Resultaten ska ligga till grund för arbetet år 2 och 3 i projektet, där utbildning och andra aktiviteter utvecklas och riktas till olika målgrupper; lärare, rektorer, tjänstemän i kommunen, politiker, näringsliv, universitetet/lärarutbildningen. - Säkra engagemang och finansiering till år 2 och 3. Målgrupp för kartläggningen - Norrbottens kommuner: Personer i befattningar som ansvarar för att besluta om och verkställa övergripande strukturer: Lärare, Rektor, Skolchef, ordförande Barn och utbildningsnämnd, Näringslivschef - Luleå tekniska universitet; Lärarutbildningen: Personer i beslutande organ Regionalt utvecklingscentrum (RUC), verksamhetsledaren - Kommunförbundet: Personer med ansvar för frågor kopplat till Barn och utbildning samt Näringsliv/Regional utveckling - Näringslivet: Företagsledare och ledare av sammanslutningar av företag Tidplan April 2010 december 2010 Aktivitet Enkäter/intervjuer med ovan nämnda målgrupper Seminarieserie rektorer, 5 halvdagar Workshop, 2 st, med lärare Open space, skola + näringsliv Omvärldsbevakning Tidpunkt april okt april okt april okt sep okt april dec Pilotaktiviteter: - Event i TH med Ung Företagsamhet och teknikföretag okt - Skolprogram i TH som erbjuds alla elever i länet sep nov - Utarbetande av tävlingskoncept för länets elever, kopplat till samverkan med företag sep nov - Snilleblixtutbildning för lärare, i samverkan med företag. sep nov 5

7 - Kurs lärare år 7 9: Arbetslivet som lärmiljö, ma/te/na sep dec Sammanställning och analys av resultat Framtagande av detaljerad handlingsplan för Avsiktsförklaringar för framtiden, från kommuner och näringsliv Säkra finansiering för år 2 och 3, nov dec nov dec nov dec nov dec Beskrivning av aktiviteter: Enkäter och intervjuer med ovan nämnda målgrupper En enkätundersökning kommer att genomföras med totalt ca personer i ledande ställning; tjänstemän, politiker och företagsledare. Utifrån enkäten kommer ett antal personer att djupintervjuas. Materialet ska ligga till grund för en nulägesanalys samt bidra till att förankra uppbyggnaden av och delaktigheten i plattformen. Seminarieserie rektorer Med stöd av medel från Skolverket vill vi genomföra en seminarieserie, totalt 5 träffar, med ca 15 rektorer. Vid seminarietillfällena kommer vi att utforska behov, utmaningar och möjligheter när det gäller rektors arbete med att stödja, utveckla och leda arbetet med entreprenörskap i skolan. Resultaten skall ge kunskap både till skolans ledning och till Teknikens Hus och ligga till grund för utveckling av utbildning riktat mot rektorer. Förutom den egna processledningen behöver vi också anlita extern kompetens. Workshop med lärare Lärare är nyckelpersoner i mötet med enskilda elever. I workshops tillsammans med lärare och expert på området entreprenöriellt lärande, vill vi ta reda på hur lärare förhåller sig till begreppen. Vilka behov, utmaningar och möjligheter ser lärare, utifrån uppdraget? Resultaten ska ligga till grund för kommande utvecklingsinsatser. Open Space, skola + näringsliv I ett sk Open Space, under 1 2 dagar, vill vi sammanföra skola, näringsliv och politik för att tillsammans fördjupa oss i frågan om hur vi på bästa sätt utvecklar det entreprenöriella länet. Open Space metoden är en enkel mötesmetod som uppnår maximal delaktighet och förankring under mötet. Metoden lämpar sig väl när en viktig fråga ska behandlas, en mångfald av människor är inblandade och det finns komplexitet. Omvärldsbevakning och eget lärande Under kartläggningen ska det som pågår både nationellt och internationellt, kopplat till entreprenöriellt lärande, undersökas. Erfarenheter från verksamheter och projekt ska samlas ihop och tillvaratas inför 6

8 upprättandet av en detaljerad handlingsplan för Nätverk och kontakter som etableras kan senare fungera som ytor för resultatspridning. Deltagande i konferensen Entreprenöriellt lärande och nytänkande i nordisk utbildning vid Luleå tekniska universitet juni Teknikens Hus kommer delta i en workshop där ENA presenteras. I workshopen kommer en tankesmedja att inrymmas med fokus på att identifiera den entreprenöriella plattformens möjligheter och utmaningar. Kurs Entreprenöriellt lärande, 7,5 hp. Kursen är multidisciplinär och behandlar gränsytan mellan entreprenörskap och lärande med särskilt fokus på hur individer enskilt och i grupp är viktiga för skapandet av entreprenöriella processer. Event i TH med Ung Företagsamhet(UF) och företag Ett samarbete med UF där teknikföretag och elever från teknikrelaterade program bjuds in till Teknikens Hus. Målet för dagen är att få elever och företag att inleda ett samarbete. UF har genom åren haft svårigheter med intressera elever för utvecklandet av varor och tjänster inom tekniksektorn. Inom ramen för plattformen skulle koncept för detta kunna utvecklas. Under fas 1 vill vi iscensätta ett första test av hur detta skulle kunna göras. Skolprogram i Teknikens Hus elever från hela länet kommer varje år till Teknikens Hus och de flesta av dem deltar i handledda skolprogram. Under fas 1 vill vi utveckla och testa ett uppfinnarpass med fokus på kreativt problemlösande. Tävling för länets elever Under åren har Teknikens Hus arrangerat den regionala uppfinnartävlingen Hitta På. En tävling som uppmuntrat skolor till uppfinnande och nytänkande. Målet med utarbetande av en ny tävling är att uppmuntra och underlätta för framtida samarbeten mellan skola och näringsliv. Den pedagogiska modell som genomsyrar Teknikens Hus idag att använda verkligheten som utgångspunkt kommer även att genomsyra tävlingsmomentet. Elever ska få möjlighet att öva på sina entreprenöriella förmågor i sammanhang som har med länets verklighet att göra. Ett samarbete mellan skola och företag, där eleverna får arbeta med uppfinnarprocessen med utgångspunkt i de problemställningar som är av intresse för det just det aktuella företaget. Snilleblixtutbildning för lärare, i samverkan med företag Föreningen stimulerar nyfikenhet, initiativförmåga, kreativitet och självtillit hos yngre skolbarn. Genom stegen pilla sätta ihop upptäcka klura bygga visa kombinerat med något tema t ex Teknik för äldre, får föreningen barnen att tänka i nya, kreativa banor. En utmärkt lärarhandledning förstärker konceptet. så löd motiveringen då Nationalencyklopedin delade ut Kunskapspriset till Snilleblixtarna år Teknikens Hus har varit med och arbetat fram den nya lärarhandledningen samt sitter i styrelsen för Snilleblixtarna. Under hösten 2010 kommer Teknikens Hus att genomföra Snilleblixtarnas Startutbildning ute bland länets lärare och som avslutning på utbildningen kommer en workshop att äga 7

9 rum där vi undersöker hur konceptet kan bli språngbrädan för att utveckla ett lokalt samarbete mellan skola och näringsliv. Kurs lärare år 7 9: Arbetslivet som lärmiljö, MaTeNa Med stöd av Teknikföretagen och projektet MaTeNa kommer vi att ha möjlighet att testa en pilotkurs för lärare, där företag används som lärmiljö för undervisning inom matematik, teknik och naturvetenskap. Kursen är omfattande och genomförs under ett helt läsår, med totalt 8 träffar för lärare samt praktik på ett företag. Om pilotkursen faller väl ut, kan konceptet få fortsatt stöd för att spridas i länet. Vår bedömning är att MaTeNa bidrar till att utveckla kompetens för att överföra kunskap mellan företag och skola. Konceptet bygger på långsiktighet och uthållighet både hos skolans huvudmän, dvs kommunerna och företagen. Fas 2, Aktiviteter med målgrupper jan 2011 dec 2012 SEKTOR SKOLA Målgrupp Lärare Rektorer Elever Mål Integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt och lärande i sitt dagliga arbete Förstå sin roll i skapandet av ett entreprenöriellt län Leda och organisera det entreprenöriella lärandet på sina skolor Skapa och realisera lokala handlingsplaner för entreprenöriellt lärande Utveckla entreprenöriella förmågor i högre grad Aktiviteter för att nå målen Utbildning, seminarier, workshops, handledning Agera och samverka på arenan Tankesmedja Utbildning, seminarier, workshops Agera och samverka på arenan Tankesmedja Genomföra projekt kopplat till näringslivet och samhället Agera och samverka på arenan Tankesmedja 8

10 SEKTOR KOMMUNER Målgrupp Politiker Tjänstemän Mål Agera proaktivt för entreprenöriellt lärande i sina skolor Se mervärdet av ett entreprenöriellt län Agera proaktivt för entreprenöriellt lärande i sina skolor Aktiviteter för att nå målen Kommunicera verksamheten i samband med Teknikens Hus kommunikationsarbete Tankesmedja Kommunicera verksamheten i samband med Teknikens Hus kommunikationsarbete Tankesmedja SEKTOR NÄRINGSLIV Målgrupp Företag/sammanslutningar av företag Ideella organisationer Mål Aktiviteter för att nå målen Betrakta elever som en resurs i näringslivsutvecklingen Engagera sig i elevers delaktighet i näringslivet med syfte att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor Förstå mervärdet i att engagera sig för ett entreprenöriellt län Skapa nya former för skolaarbetslivssamverkan Utveckla de traditionella studiebesöken Möten Tankesmedja Betrakta elever som en resurs i utvecklingen av organisationen/föreningen Engagera sig i elevers delaktighet med syfte att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor Förstå mervärdet i att engagera sig för ett entreprenöriellt län Skapa nya former för samverkan med skolan Möten Tankesmedja Pågående aktiviteter för alla målgrupper: Webb, informationsmaterial, omvärldsbevakning, nyhetsbrev, årliga events 9

11 Uppföljning, utvärdering och lärande Projektledningen ansvarar för att alla aktiviteter kontinuerligt dokumenteras och sammanställs, avseende omfattning, innehåll och deltagare. Aktiviteterna ska också följas upp kvalitativt, dvs. vad deltagare har fått ut av att vara med i olika aktiviteter. Projektgruppen ska kontinuerligt genom egenutvärdering; reflektion och dialog, dokumentera hur projektet framskrider i förhållande till målen. En extern utvärderare ska anlitas under första fasen i projektet. Utvärderaren ska följa processen och förväntas bidra till lärandet och utvecklingen av projektet. Omvärldsbevakning, spridning och kommunikation Projektet ska kontinuerligt följa det som sker i omvärlden, både nationellt och internationellt, kopplat till entreprenöriellt lärande. Nätverk och kontakter ska byggas ut eftersom och även fungera som ytor för resultatspridning. Resultatspridning kommer också att ske via deltagande i lämpliga seminarier och konferenser. Den virtuella plattformen, projektets hemsida, ska kontinuerligt sprida information om hur projektet framskrider. Tryckt informationsmaterial/anpassade marknadsföringsmaterial kommer att arbetas fram tidigt i projektet. I samband med att projektet avslutas kommer en slutrapport att sammanställas. Media i regionen och nationellt ska kontinuerligt informeras och bjudas in till aktiviteter. I slutfasen av projektet ska en metodbok produceras. Boken ska berätta om goda exempel och innehålla konkreta verktyg som andra kan använda. Avstamp för framtiden Målet när projektet är genomfört är att en plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten är upprättad och implementerad. Plattformen ska vid projektets slut utgöra en fullt fungerande, gemensam lärandearena för både utbildningssystemets och samhällets aktörer och drivas inom ramen för Teknikens Hus ordinarie verksamhet. Organisation Projektägare Teknikens Hus Projektgrupp Projektledare: Malin Brändström, Teknikens Hus Projektmedarbetare: internt Teknikens Hus (utbildare, IT/webb, grafisk form, marknadsföring) 10

12 Styrgrupp Teknikens Hus: Eva Jonsson, vice verksamhetschef NLL: Regionala enheten, Johan Sjökvist, utredare LTU: Lärarutbildningen, Anders Persson, utbildningsledare LTU: ämnet Entreprenörskap, Mats Westerberg, universitetslektor Kommunförbundet: Marita Björkman, ansvarig barn och utbildning Skolan: Ann Mari Mäki Larsson, skolchef, Pajala kommun Skolan: Magnus Åkerlund, utvecklingschef, Barn och utbildningsförvaltningen Luleå kommun Skolan: Monica, Silverplats Skytt, rektor, Bodens kommun Näringslivet, Eva Andersson, rekrytering, Ferruform Näringslivet: Per Hallqvist, näringslivschef, Kalix kommun Näringslivet: Jonas Lundström, HR och kommunikation, Northland Resources Näringslivet: Jan Eric Sandberg, chef Region Norr, Teknikföretagen Projektledaren är föredragande i styrgruppen Tankesmedjor Projektet kommer inte att arbeta med en fast referensgrupp utan vill ha möjlighet att samla olika grupper av personer/aktörer, beroende på de behov som uppstår. Syftet är att kunna nå en bred grupp av referenter som kan representera många områden och perspektiv. Tankesmedjorna används för att stödja lärandet i projektet. 11

13 Bilaga 1 Tidigare erfarenheter Projektet skall samla ihop och tillvarata de erfarenheter som finns regionalt och nationellt i verksamheter och projekt. Förstudierapporten Entreprenörskap i utbildningssystemet, European Minds 2008 Under våren 2007 har en rad aktörer i Luleåregionen fört resonemang om ett långsiktigt och kraftfullt samarbete kring frågan om entreprenörskap i utbildningssystemet. Bland intressenterna som deltog återfinns: LTU avd Entreprenörskap samt Entreprenörskap i lärarutbildningen, Luleå kommun (utvecklingskontoret), Kalix kommun (skolchef), Kommunförbundet Norrbotten, NLL (Regional utveckling), Norrlands Entreprenörsgymnasium AB, Luleå Näringsliv AB, Ung Företagsamhet, ALMI Nord. Resonemangen ledde fram till att en förstudie finansierades, genomfördes och rapporterades i september Förstudien beskriver olika aktörers syn på frågan och har genomfört SWOTanalyser. Studien ger också förslag på hur ett genomförandeprojekt skulle kunna se ut. I samband med rapporten genomfördes också en omfattande nationell omvärldsbevakning som finns dokumenterad. Företagsamhetsprogrammet och Företagsamhet för unga Under åren , samt drevs länsövergripande program för att stärka entreprenörsandan, kreativiteten och på längre sikt företagandet i regionen. Syftet var att integrera företagsamhet i utbildningsväsendet och övriga stödstrukturer i samhället. Inom LTU:s verksamhet Entreprenörskap i lärarutbildningen, Projektet syftade bland annat till att stimulera utbildningsväsendet att bidra till ett entreprenöriellt samhälle samt utveckling av regionen och näringslivet för långsiktig tillväxt och överlevnad. Extern utvärdering finns tillgänglig. Avdelningen Entreprenörskap och organisation; Här finns teoretiska kunskaper i och om ämnet Entreprenörskap. Projekt Hjärnsläpp Hjärnsläpps verksamhet har sin bakgrund i Innovation Norrbotten AB. Det kom till som en ungdomsinformatörsverksamhet med syfte att inspirera Norrbottens skolor till att genomföra uppfinnarprocesser. Verksamheten har sedan dess tillkomst varit den regionala aktören för de nationellt erkända koncepten Snilleblixtarna för förskolan till år 5 (ideell förening) och Finn Upp för år 6 9 (Ingenjörssamfundet). Med utgångspunkt i teknik har man haft som ambition att ge elever i Norrbotten möjligheter att öva på sin kreativitet och problemlösningsförmåga genom att uppmuntra dem att göra sina idéer, i detta fall sina tekniska produktidéer, till verklighet i form av prototyper. Uppfinnande, nytänkande och förmåga att realisera sina idéer hos framtidens vuxna har varit målet för verksamheten. 12

14 Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet ger ungdomar på gymnasiet chansen att utveckla sin företagsamhet genom att tillsammans driva ett eget UF företag under ett år. Till sin hjälp har de sin lärare och rådgivare från näringslivet. Ung Företagsamhet är en ideell förening som finns i hela Sverige. Konceptet och varumärket ägas av ett förbund men i varje region finns en egen förening som ansvarar för verksamheten i länet. I Norrbotten har Ung Företagsamhet funnits sedan 1992 och har hittills utbildat ca 6000 ungdomar. Läsåret 08/09 blev ett rekordår för länet, 757 elever drev 252 företag Norrlands Entreprenörskapsgymnasium, Luleå Norrlands entreprenörskapsgymnasium(enp) är den enda gymnasieskolan av sitt slag i Sverige. Hit söker unga och drivna personer som vill förbereda sig för en framtid som idéutvecklare, entreprenörer och företagsledare. Eleverna arbetar till stor del med skarpa projekt åt olika företag, vilket ger autentiska arbetsuppgifter. Inom Teknikens Hus verksamhet Unga spekulerar Teknisk framsyn, ett nationellt pedagogiskt utvecklingsprojekt mellan sex arenor, däribland Teknikens Hus, i samarbete med skolan. Projektet, numera implementerad verksamhet, syftar till att öka tonåringars medvetenhet och intresse för teknik. Processen består av möten och dialoger av olika slag som sedan leder eleven till att formulera och gestalta sin egen bild av framtiden utifrån teknikens möjligheter. Extern utvärdering finns tillgänglig. Pilotprojekt på uppdrag av Teknikföretagen, våren Projektet undersökte hur skola och näringsliv kan samarbeta för att utveckla undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik. Rapport finns tillgänglig. Uppdrag från Skolverket hösten 2009: Utveckling av kurs och seminarier på temat teknik skolanäringsliv, tillsammans med LTU och tre andra lärosäten. Kursplan presenteras december Innovationer och kreativitet i skolan, ett 4 årigt skolutvecklingsprojekt som bedrevs i Luleå och Kalix Projektet syftade bland annat till att pedagogisk personal i grundskolan utvecklade elevers tekniska kompetens, innovationsförmåga och kreativitet. Extern utvärdering finns tillgänglig. KIT, Kontaktnät i teknik: Teknikens Hus driver tillsamman med medverkande kommuner lärarnätverket Kontaktnät i Teknik i sju av Norrbottens kommuner. Nätverket riktar sig till intresserade lärare i grundskolan. Här träffas pedagoger för att fortbildas, inspireras, prata och prova teknik utifrån de behov som finns ute på skolorna. Teknikens Hus vill bidra till att höja kompetensen hos de deltagande lärarna och samtidigt initiera en förändring av attityderna till teknikämnet. Verksamheten startade som projekt 1999 och är sedan 2005 implementerat både i Teknikens Hus och i de deltagande kommunernas ordinarie verksamhet. Extern utvärdering finns tillgänglig. 13

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. plan för studie-och yrkesvägledning. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas plan för studie-och yrkesvägledning Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är framtagen i september 2015 och omfattar förskoleklass och skola åk 1-6. Planen revideras i augusti

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Snilleblixtarna i Sverige

Snilleblixtarna i Sverige Snilleblixtinformation Bakgrund Snilleblixtarna i Sverige är en ideell förening som bildades våren 2006. Syftet med föreningen är att sprida Snilleblixtkonceptet till så många grundskolor som möjligt runt

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna

Status Projektplan. AP1 2013-02-18 Karin Vestman Beskrivning av bakgrund och komplettering av uppgifter under rubrikerna Dokumenttyp Projektplan Sid 1 (11) PROJEKTPLAN Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskola-grundskola Fastställd av Fredrik Juthman Dokumentansvarig Fredrik Juthman Version 260:3 Datum 2013-03-19

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE

FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Utbil dning i entr e pren för S örska tock p holm s sko ht 20 lor 12 - vt 2 013 FINANSIÄRER UTBILDNINGSANORDNARE Vad är ELIS? Stockholms stad, utbildningsförvaltningen har tillsammans med föreningen FramtidsFrön

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2

Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Köpenhamn 20120209 Projektplan för Mat & kreativa näringar Steg 2 Ingår som en del i NNM II s arbete med KreaNord INNEHÅLL Bakgrund Uppdrag och mål Aktiviteter och tidsplan Förankring och nätverk Konceptutveckling

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag

Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Matte i Ljungby i Ljungby räknar vi med lokala företag Linda Stenkilsson Samordnare för Skola Näringsliv i Ljungby Kommun Matte i Ljungby - Två matteböcker har tagits fram under 1 års tid med hjälp av

Läs mer

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning

Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning Verksamhetsplan 2005 arbetsgruppen utbildning 1. Arbetsgruppens namn och dess medlemmar STYRGRUPPEN Gro Sommerfelt-Karlsen, Administrationschef, Utbildningsetaten, Oslo kommun Marianne Grødum, Fagkonsulent,

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut

Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2014-10-20 Dnr Kompetensberedningens handlingsplan underlag för inriktningsbeslut Bakgrund Regionstyrelsen beslöt vid sammanträdet 2013-02-14 att tillsätta en beredning för kompetensfrågor

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM. RUC vill stärka samarbetet med skolsamhället, idrottsorganisationer,

REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM. RUC vill stärka samarbetet med skolsamhället, idrottsorganisationer, REGIONALT UTVECKLINGSCENTRUM En resurs för dig RUC vill stärka samarbetet med skolsamhället, idrottsorganisationer, kulturinstitutioner och näringsliv. Utvecklar lärandet RUC utvecklar din verksamhet

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal

Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31. Ung Företagsamhet Fyrbodal Årsberättelse 2014-01-01 2014-12-31 Ung Företagsamhet Fyrbodal 1 TACK TILL VÅRA SAMARBETSPARTNERS Organisationen Ung Företagsamhet är beroende av att man tror på vår idé. Idén om att unga människor kan

Läs mer

Örebro läns Kvinnolobby

Örebro läns Kvinnolobby Örebro läns Kvinnolobby Vi stärker länets kvinnor 1 Publ.nr: 2009:6 2 Vi stärker länets kvinnor Kvinnolobbyn är en styrka för länet. Här samlas kvinnor med olika kompetenser och erfarenheter för att ta

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn

Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn Styrdokument 2011 Kontext Avhandling Lotta Svensson: Vinna eller försvinna? FoU Söderhamn We need change! Obama Söderhamn 2005 Entreprenörskap är ett förhållningssätt till varandra, till lärande och till

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?

Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Kan vi göra vuxenutbildningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning? Statsbidrag till utvecklingsprojekt Kenneth Drougge, statsbidragsavdelningen kenneth.drougge@spsm.se 010-473 5387 En likvärdig

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011

Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Utvärdering Ung Företagsamhet i Halland 2010-2011 Bakgrund Hösten 2010 lämnade Ung Företagsamhet i Halland in en projektansökan till Region Halland och kommunerna i Halland. Den innefattade en projektansökan

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Förskola, arbetsliv & framtidstro

Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Foto: Med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping Förskola, arbetsliv & framtidstro Foto: Publiceras med tillstånd av Nyckelpigans förskoleklass, Nyckelbergsskolan Köping

Läs mer

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014

POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer