ENA. Entreprenörskap Nätverk Arena. Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

Transkript

1 ENA Entreprenörskap Nätverk Arena Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten

2 Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten Genom att skapa en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera, kommer det entreprenöriella lärandet att vara drivkraften för utveckling och konkurrenskraft i det framtida Norrbotten. Målet är reell samverkan mellan länets utbildningssystem och samhälle/näringsliv Vision Vår region präglas av tillväxt och nytänkande. Elever ges möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor. Lärare och skolledare känner självförtroende, har kunskap om och viljan att organisera för entreprenöriellt lärande. Näringslivet och andra aktörer i samhället deltar aktivt. Tillsammans med länets aktörer är Teknikens Hus plattformen för arbetet. Tack vare upparbetade kanaler till skolan och sin neutralitet och legitimitet, kommer plattformen att ge kunskap och inspiration kontinuerligt och på lång sikt. Genom att betrakta barn och unga som en resurs och tillgång i regional utveckling ska verksamheten med hållbar utveckling som grund miljömässigt, socialt och ekonomiskt skapa samverkan mellan skolor, företag och organisationer där alla parter utgör en del av de ungas lärmiljö och det entreprenöriella lärandet kan ske. Verksamheten ska ha en tydlig förankring i de regionala utvecklings och tillväxtstrategierna. Som ledfyr för verksamheten står den modell för regional utveckling som återges i Regionalt utvecklingsprogram, RUP: 1

3 Bakgrund Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i utbildningssystemet har under de senaste åren lyfts fram som några av de viktigaste faktorerna för tillväxt och välstånd i såväl Europa som Sverige. Inom det europeiska samarbetet har flera initiativ tagits för att entreprenörskap ska få större genomslag inom utbildningsområdet. Exempelvis lyfts entreprenörskap fram som en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Sveriges regering har i maj 2009 presenterat en ny, nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Omfattande reformer av skolan och högskolan planeras och man kommer bland annat att se över styrdokumenten i grundskolan och gymnasiet. Vi vill att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet och hoppas därför att de som är verksamma inom olika delar av utbildningsväsendet ska känna sig inspirerade och utveckla undervisningen inom detta område. Jan Björklund, Lars Leijonborg, Maud Olofsson Ur Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Det regionala utvecklingsprogrammet i Norrbotten ligger i linje med europiska och nationella strategier; Entreprenörer och fler företag behövs för att utveckla ett starkt samhälle. Nytänkande, kreativitet och företagsamhet ska stimuleras tidigt, redan i unga år. Fortsätta att prioritera insatser för att stärka barns och ungas företagsamhet och entreprenörskap från förskola till universitetet. Ur Regionalt utvecklingsprogram för en hållbar framtid i Norrbotten (RUP) I rapporten Entreprenörskap i utbildningssystemet, European Minds 2008, sammanfattas resultatet av förstudien: Entreprenörskap i utbildningssystemet är ett brännande ämne som engagerar människor inom ett vitt fält, inte bara inom utbildningssektorn. Detta visar inte minst uppslutningen vid de workshops som genomfördes i Kalix och Luleå. Den koppling som gjordes i ansökan dvs. att det lokala näringslivet måste få en mer central roll i genomförandet av det entreprenöriella lärandet i skolan har också visat sig stämma med vad andra intressenter tycker. Det finns en stark tilltro till att entreprenörstemat skulle innebära en utveckling både av utbildningssystemet och av det lokala näringslivet. Trots lyckade lokala exempel finns dock många behov och glapp som måste täckas. Inte minst handlar det om att skapa gemensamma, tydliga definitioner av vad begreppet entreprenörskap står för i den aktuella kontexten, vilka behov av utbildning och kompetensutveckling som finns bland aktörerna och hur en modell för gemensamt framgångsrikt arbete skulle kunna se ut för att attrahera samtliga intressenter. Förstudierapporten lämnar också förslag på fortsatt hantering av frågan. Förslaget bygger på tanken om ett regionalt genomförandeprojekt där målet är att upprätta och implementera en regional plattform (arena) för Entreprenörskap i utbildningssystemet. Rapporten beskriver också att det finns behov av en neutral struktur, där näringsliv och skola kan mötas en tredje arena. 2

4 Definitioner Verksamheten skall ta sin utgångspunkt i nytänkande och kreativa ämnesövergripande processer där unga får möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor; bland annat självförtroende, ansvarstagande, förmåga att reflektera, motivation och framtidstro, kommunikationskompetens och nätverkskompetens (Så tänds eldsjälar, Peterson och Westlund 2007, NUTEK numera Tillväxtverket). I samma bok skriver författarna om begreppet entreprenöriellt lärande, s 25: Entreprenöriellt lärande är den pedagogiska form som är en träning för entreprenörskap, dvs. att stimulera attityder, förmågor och förhållningssätt som ökar entreprenörskapsandan. Med entreprenörskap menas det traditionellt sett tekniska och ekonomiska men även det kulturella och sociala entreprenörskapet. Projektet ställer sig bakom Tillväxtverkets definition på entreprenörskap: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Luleå tekniska universitet/ämnet entreprenörskapet använder sig av kännetecknen proaktivitet, innovation och risktagande för att definiera entreprenörskap. Det vill säga, ett entreprenöriellt agerande kännetecknas framför allt av ett proaktivt, innovativt och riskbenäget agerande. Flera forskare har bidragit till att lägga grunden till denna definition (Covin & Slevin, 1989; Lumpkin & Dess, 2001; Wiklund, 1998) Verksamhetsidé I projektet vill vi dra lärdom av erfarenheter från tidigare genomförda projekt och verksamheter, se bilaga 1, och därmed också kunna bygga vidare utifrån ett nuläge. Det nyskapande i projektet är själva plattformen, där lokala lärarnätverk från hela länet knyts ihop med näringsliv och andra organisationer och skapar förutsättningar för dessa att samverka och agera på en gemensam arena. Verksamheten ska utveckla och skapa konkreta modeller för samverkan mellan skola och näringsliv/organisationer, i syfte att stärka det entreprenöriella lärandet i länet. Samarbetet sker tillsammans, inom ramen för skolans uppdrag, och ska gynna alla inblandade aktörer. Teknikens Hus utvidgar sitt verksamhetsområde till att omfatta ett ansvar för att driva plattformen. Plattformen Verksamheten ska vara en länstäckande plattform för entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i Norrbotten. I sin roll som regionalt resurscentrum för skolan, driver Teknikens Hus sedan 10 år tillbaka lokala lärarnätverk i Norrbottens kommuner. Här finns redan etablerade kontaktlärare, som idag är Teknikens Hus förlängda arm i länet. Lärarnätverken kommer att fungera som plattformens direkta kanaler till lokala skolor, företag, organisationer och föreningar i länet. Inom plattformen kommer det att finnas både fysiska och virtuella mötesplatser; Teknikens Hus är en fysisk arena där projektet kommer att anordna aktiviteter av olika slag; utbildning, workshops, samtal, open space, solution camp, debatter, utställningar, mässor mm. De lokala lärarnätverken kommer även att fungera som lokala, fysiska mötesplatser. Projektets virtuella mötesplats kommer att vara den webbplats som upprättas, utvecklas och byggs ut 3

5 kontinuerligt. Här kan aktörerna löpande ta del av goda exempel, omvärldsbevakning, verktyg osv. Webbplatsen ska nyttjas både för att spegla verksamhetens utvecklingsprocess gentemot omvärlden samtidigt som den innehåller material som kan användas för att stötta det praktiska, konkreta arbetet i kommunerna. Plattformen ska vara en resurs och arena och erbjuda en konkret verktygslåda för skola och näringsliv i det gemensamma arbetet med att främja entreprenörskapet i länet. Verksamheten ska stimulera dialog och samverkan mellan berörda aktörer inom offentlig förvaltning, utbildningsväsende och näringsliv och särskilt sträva efter att involvera barn och unga. Aktörerna Många av aktörerna nedan har redan engagerat sig i idéarbetet kring skapandet av plattformen och framgent genomsyras arbetet av att alla är välkomna att delta. Skolan: Lärare, rektorer, elever Kommuner: Politiker, tjänstemän Annan offentlig förvaltning; NLL, Kommunförbundet, Länsstyrelsen Luleå tekniska universitet: Lärarutbildningen, Regionalt utvecklingscentrum RUC, ämnet Entreprenörskap, LTU Innovation Näringsliv: Företag och sammanslutningar av företag Ung Företagsamhet Organisationer inom ramen för det sociala entreprenörskapet, t e x Röda korset och Rädda barnen Målgrupp Elever och lärare i skolan* Näringsliv och ideella organisationer Genomförande Projektet löper under tiden april 2010 dec 2012 och genomförs i två faser. Fas 1, Kartläggning April 2010 dec 2010 Syftet med kartläggningen är att - Undersöka var respektive kommun i Norrbotten befinner sig i arbetet med entreprenörskap kopplat till utbildningssystemet. Vilka goda exempel vill man lyfta fram och vilka behov ser man, för att utveckla det entreprenöriella länet vidare? Vad är man beredd att bidra med? - Undersöka hur lärarutbildningen vid LTU arbetar med entreprenöriellt lärande och på vilket sätt man vill/kan engagera sig i den tänkta plattformen. - Undersöka vilka utmaningar och möjligheter rektorer ser när det gäller att leda och organisera för entreprenörskap i skolan. Vilka utbildningsbehov finns? - Undersöka hur verksamma lärare uppfattar skolans uppdrag kopplat till begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Vilka utmaningar ser lärare och vilka utbildningsbehov finns? *förskola, grundskola, gymnasium och särskola 4

6 - Undersöka hur och i vilken grad näringslivet kan och vill bidra till vidare utveckling i utbildningssystemet. - Testa ett antal pilotaktiviteter för urval av utvecklingsområden inför år 2 och 3. Målet med kartläggningen är att - Resultaten ska ligga till grund för arbetet år 2 och 3 i projektet, där utbildning och andra aktiviteter utvecklas och riktas till olika målgrupper; lärare, rektorer, tjänstemän i kommunen, politiker, näringsliv, universitetet/lärarutbildningen. - Säkra engagemang och finansiering till år 2 och 3. Målgrupp för kartläggningen - Norrbottens kommuner: Personer i befattningar som ansvarar för att besluta om och verkställa övergripande strukturer: Lärare, Rektor, Skolchef, ordförande Barn och utbildningsnämnd, Näringslivschef - Luleå tekniska universitet; Lärarutbildningen: Personer i beslutande organ Regionalt utvecklingscentrum (RUC), verksamhetsledaren - Kommunförbundet: Personer med ansvar för frågor kopplat till Barn och utbildning samt Näringsliv/Regional utveckling - Näringslivet: Företagsledare och ledare av sammanslutningar av företag Tidplan April 2010 december 2010 Aktivitet Enkäter/intervjuer med ovan nämnda målgrupper Seminarieserie rektorer, 5 halvdagar Workshop, 2 st, med lärare Open space, skola + näringsliv Omvärldsbevakning Tidpunkt april okt april okt april okt sep okt april dec Pilotaktiviteter: - Event i TH med Ung Företagsamhet och teknikföretag okt - Skolprogram i TH som erbjuds alla elever i länet sep nov - Utarbetande av tävlingskoncept för länets elever, kopplat till samverkan med företag sep nov - Snilleblixtutbildning för lärare, i samverkan med företag. sep nov 5

7 - Kurs lärare år 7 9: Arbetslivet som lärmiljö, ma/te/na sep dec Sammanställning och analys av resultat Framtagande av detaljerad handlingsplan för Avsiktsförklaringar för framtiden, från kommuner och näringsliv Säkra finansiering för år 2 och 3, nov dec nov dec nov dec nov dec Beskrivning av aktiviteter: Enkäter och intervjuer med ovan nämnda målgrupper En enkätundersökning kommer att genomföras med totalt ca personer i ledande ställning; tjänstemän, politiker och företagsledare. Utifrån enkäten kommer ett antal personer att djupintervjuas. Materialet ska ligga till grund för en nulägesanalys samt bidra till att förankra uppbyggnaden av och delaktigheten i plattformen. Seminarieserie rektorer Med stöd av medel från Skolverket vill vi genomföra en seminarieserie, totalt 5 träffar, med ca 15 rektorer. Vid seminarietillfällena kommer vi att utforska behov, utmaningar och möjligheter när det gäller rektors arbete med att stödja, utveckla och leda arbetet med entreprenörskap i skolan. Resultaten skall ge kunskap både till skolans ledning och till Teknikens Hus och ligga till grund för utveckling av utbildning riktat mot rektorer. Förutom den egna processledningen behöver vi också anlita extern kompetens. Workshop med lärare Lärare är nyckelpersoner i mötet med enskilda elever. I workshops tillsammans med lärare och expert på området entreprenöriellt lärande, vill vi ta reda på hur lärare förhåller sig till begreppen. Vilka behov, utmaningar och möjligheter ser lärare, utifrån uppdraget? Resultaten ska ligga till grund för kommande utvecklingsinsatser. Open Space, skola + näringsliv I ett sk Open Space, under 1 2 dagar, vill vi sammanföra skola, näringsliv och politik för att tillsammans fördjupa oss i frågan om hur vi på bästa sätt utvecklar det entreprenöriella länet. Open Space metoden är en enkel mötesmetod som uppnår maximal delaktighet och förankring under mötet. Metoden lämpar sig väl när en viktig fråga ska behandlas, en mångfald av människor är inblandade och det finns komplexitet. Omvärldsbevakning och eget lärande Under kartläggningen ska det som pågår både nationellt och internationellt, kopplat till entreprenöriellt lärande, undersökas. Erfarenheter från verksamheter och projekt ska samlas ihop och tillvaratas inför 6

8 upprättandet av en detaljerad handlingsplan för Nätverk och kontakter som etableras kan senare fungera som ytor för resultatspridning. Deltagande i konferensen Entreprenöriellt lärande och nytänkande i nordisk utbildning vid Luleå tekniska universitet juni Teknikens Hus kommer delta i en workshop där ENA presenteras. I workshopen kommer en tankesmedja att inrymmas med fokus på att identifiera den entreprenöriella plattformens möjligheter och utmaningar. Kurs Entreprenöriellt lärande, 7,5 hp. Kursen är multidisciplinär och behandlar gränsytan mellan entreprenörskap och lärande med särskilt fokus på hur individer enskilt och i grupp är viktiga för skapandet av entreprenöriella processer. Event i TH med Ung Företagsamhet(UF) och företag Ett samarbete med UF där teknikföretag och elever från teknikrelaterade program bjuds in till Teknikens Hus. Målet för dagen är att få elever och företag att inleda ett samarbete. UF har genom åren haft svårigheter med intressera elever för utvecklandet av varor och tjänster inom tekniksektorn. Inom ramen för plattformen skulle koncept för detta kunna utvecklas. Under fas 1 vill vi iscensätta ett första test av hur detta skulle kunna göras. Skolprogram i Teknikens Hus elever från hela länet kommer varje år till Teknikens Hus och de flesta av dem deltar i handledda skolprogram. Under fas 1 vill vi utveckla och testa ett uppfinnarpass med fokus på kreativt problemlösande. Tävling för länets elever Under åren har Teknikens Hus arrangerat den regionala uppfinnartävlingen Hitta På. En tävling som uppmuntrat skolor till uppfinnande och nytänkande. Målet med utarbetande av en ny tävling är att uppmuntra och underlätta för framtida samarbeten mellan skola och näringsliv. Den pedagogiska modell som genomsyrar Teknikens Hus idag att använda verkligheten som utgångspunkt kommer även att genomsyra tävlingsmomentet. Elever ska få möjlighet att öva på sina entreprenöriella förmågor i sammanhang som har med länets verklighet att göra. Ett samarbete mellan skola och företag, där eleverna får arbeta med uppfinnarprocessen med utgångspunkt i de problemställningar som är av intresse för det just det aktuella företaget. Snilleblixtutbildning för lärare, i samverkan med företag Föreningen stimulerar nyfikenhet, initiativförmåga, kreativitet och självtillit hos yngre skolbarn. Genom stegen pilla sätta ihop upptäcka klura bygga visa kombinerat med något tema t ex Teknik för äldre, får föreningen barnen att tänka i nya, kreativa banor. En utmärkt lärarhandledning förstärker konceptet. så löd motiveringen då Nationalencyklopedin delade ut Kunskapspriset till Snilleblixtarna år Teknikens Hus har varit med och arbetat fram den nya lärarhandledningen samt sitter i styrelsen för Snilleblixtarna. Under hösten 2010 kommer Teknikens Hus att genomföra Snilleblixtarnas Startutbildning ute bland länets lärare och som avslutning på utbildningen kommer en workshop att äga 7

9 rum där vi undersöker hur konceptet kan bli språngbrädan för att utveckla ett lokalt samarbete mellan skola och näringsliv. Kurs lärare år 7 9: Arbetslivet som lärmiljö, MaTeNa Med stöd av Teknikföretagen och projektet MaTeNa kommer vi att ha möjlighet att testa en pilotkurs för lärare, där företag används som lärmiljö för undervisning inom matematik, teknik och naturvetenskap. Kursen är omfattande och genomförs under ett helt läsår, med totalt 8 träffar för lärare samt praktik på ett företag. Om pilotkursen faller väl ut, kan konceptet få fortsatt stöd för att spridas i länet. Vår bedömning är att MaTeNa bidrar till att utveckla kompetens för att överföra kunskap mellan företag och skola. Konceptet bygger på långsiktighet och uthållighet både hos skolans huvudmän, dvs kommunerna och företagen. Fas 2, Aktiviteter med målgrupper jan 2011 dec 2012 SEKTOR SKOLA Målgrupp Lärare Rektorer Elever Mål Integrera ett entreprenöriellt förhållningssätt och lärande i sitt dagliga arbete Förstå sin roll i skapandet av ett entreprenöriellt län Leda och organisera det entreprenöriella lärandet på sina skolor Skapa och realisera lokala handlingsplaner för entreprenöriellt lärande Utveckla entreprenöriella förmågor i högre grad Aktiviteter för att nå målen Utbildning, seminarier, workshops, handledning Agera och samverka på arenan Tankesmedja Utbildning, seminarier, workshops Agera och samverka på arenan Tankesmedja Genomföra projekt kopplat till näringslivet och samhället Agera och samverka på arenan Tankesmedja 8

10 SEKTOR KOMMUNER Målgrupp Politiker Tjänstemän Mål Agera proaktivt för entreprenöriellt lärande i sina skolor Se mervärdet av ett entreprenöriellt län Agera proaktivt för entreprenöriellt lärande i sina skolor Aktiviteter för att nå målen Kommunicera verksamheten i samband med Teknikens Hus kommunikationsarbete Tankesmedja Kommunicera verksamheten i samband med Teknikens Hus kommunikationsarbete Tankesmedja SEKTOR NÄRINGSLIV Målgrupp Företag/sammanslutningar av företag Ideella organisationer Mål Aktiviteter för att nå målen Betrakta elever som en resurs i näringslivsutvecklingen Engagera sig i elevers delaktighet i näringslivet med syfte att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor Förstå mervärdet i att engagera sig för ett entreprenöriellt län Skapa nya former för skolaarbetslivssamverkan Utveckla de traditionella studiebesöken Möten Tankesmedja Betrakta elever som en resurs i utvecklingen av organisationen/föreningen Engagera sig i elevers delaktighet med syfte att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor Förstå mervärdet i att engagera sig för ett entreprenöriellt län Skapa nya former för samverkan med skolan Möten Tankesmedja Pågående aktiviteter för alla målgrupper: Webb, informationsmaterial, omvärldsbevakning, nyhetsbrev, årliga events 9

11 Uppföljning, utvärdering och lärande Projektledningen ansvarar för att alla aktiviteter kontinuerligt dokumenteras och sammanställs, avseende omfattning, innehåll och deltagare. Aktiviteterna ska också följas upp kvalitativt, dvs. vad deltagare har fått ut av att vara med i olika aktiviteter. Projektgruppen ska kontinuerligt genom egenutvärdering; reflektion och dialog, dokumentera hur projektet framskrider i förhållande till målen. En extern utvärderare ska anlitas under första fasen i projektet. Utvärderaren ska följa processen och förväntas bidra till lärandet och utvecklingen av projektet. Omvärldsbevakning, spridning och kommunikation Projektet ska kontinuerligt följa det som sker i omvärlden, både nationellt och internationellt, kopplat till entreprenöriellt lärande. Nätverk och kontakter ska byggas ut eftersom och även fungera som ytor för resultatspridning. Resultatspridning kommer också att ske via deltagande i lämpliga seminarier och konferenser. Den virtuella plattformen, projektets hemsida, ska kontinuerligt sprida information om hur projektet framskrider. Tryckt informationsmaterial/anpassade marknadsföringsmaterial kommer att arbetas fram tidigt i projektet. I samband med att projektet avslutas kommer en slutrapport att sammanställas. Media i regionen och nationellt ska kontinuerligt informeras och bjudas in till aktiviteter. I slutfasen av projektet ska en metodbok produceras. Boken ska berätta om goda exempel och innehålla konkreta verktyg som andra kan använda. Avstamp för framtiden Målet när projektet är genomfört är att en plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten är upprättad och implementerad. Plattformen ska vid projektets slut utgöra en fullt fungerande, gemensam lärandearena för både utbildningssystemets och samhällets aktörer och drivas inom ramen för Teknikens Hus ordinarie verksamhet. Organisation Projektägare Teknikens Hus Projektgrupp Projektledare: Malin Brändström, Teknikens Hus Projektmedarbetare: internt Teknikens Hus (utbildare, IT/webb, grafisk form, marknadsföring) 10

12 Styrgrupp Teknikens Hus: Eva Jonsson, vice verksamhetschef NLL: Regionala enheten, Johan Sjökvist, utredare LTU: Lärarutbildningen, Anders Persson, utbildningsledare LTU: ämnet Entreprenörskap, Mats Westerberg, universitetslektor Kommunförbundet: Marita Björkman, ansvarig barn och utbildning Skolan: Ann Mari Mäki Larsson, skolchef, Pajala kommun Skolan: Magnus Åkerlund, utvecklingschef, Barn och utbildningsförvaltningen Luleå kommun Skolan: Monica, Silverplats Skytt, rektor, Bodens kommun Näringslivet, Eva Andersson, rekrytering, Ferruform Näringslivet: Per Hallqvist, näringslivschef, Kalix kommun Näringslivet: Jonas Lundström, HR och kommunikation, Northland Resources Näringslivet: Jan Eric Sandberg, chef Region Norr, Teknikföretagen Projektledaren är föredragande i styrgruppen Tankesmedjor Projektet kommer inte att arbeta med en fast referensgrupp utan vill ha möjlighet att samla olika grupper av personer/aktörer, beroende på de behov som uppstår. Syftet är att kunna nå en bred grupp av referenter som kan representera många områden och perspektiv. Tankesmedjorna används för att stödja lärandet i projektet. 11

13 Bilaga 1 Tidigare erfarenheter Projektet skall samla ihop och tillvarata de erfarenheter som finns regionalt och nationellt i verksamheter och projekt. Förstudierapporten Entreprenörskap i utbildningssystemet, European Minds 2008 Under våren 2007 har en rad aktörer i Luleåregionen fört resonemang om ett långsiktigt och kraftfullt samarbete kring frågan om entreprenörskap i utbildningssystemet. Bland intressenterna som deltog återfinns: LTU avd Entreprenörskap samt Entreprenörskap i lärarutbildningen, Luleå kommun (utvecklingskontoret), Kalix kommun (skolchef), Kommunförbundet Norrbotten, NLL (Regional utveckling), Norrlands Entreprenörsgymnasium AB, Luleå Näringsliv AB, Ung Företagsamhet, ALMI Nord. Resonemangen ledde fram till att en förstudie finansierades, genomfördes och rapporterades i september Förstudien beskriver olika aktörers syn på frågan och har genomfört SWOTanalyser. Studien ger också förslag på hur ett genomförandeprojekt skulle kunna se ut. I samband med rapporten genomfördes också en omfattande nationell omvärldsbevakning som finns dokumenterad. Företagsamhetsprogrammet och Företagsamhet för unga Under åren , samt drevs länsövergripande program för att stärka entreprenörsandan, kreativiteten och på längre sikt företagandet i regionen. Syftet var att integrera företagsamhet i utbildningsväsendet och övriga stödstrukturer i samhället. Inom LTU:s verksamhet Entreprenörskap i lärarutbildningen, Projektet syftade bland annat till att stimulera utbildningsväsendet att bidra till ett entreprenöriellt samhälle samt utveckling av regionen och näringslivet för långsiktig tillväxt och överlevnad. Extern utvärdering finns tillgänglig. Avdelningen Entreprenörskap och organisation; Här finns teoretiska kunskaper i och om ämnet Entreprenörskap. Projekt Hjärnsläpp Hjärnsläpps verksamhet har sin bakgrund i Innovation Norrbotten AB. Det kom till som en ungdomsinformatörsverksamhet med syfte att inspirera Norrbottens skolor till att genomföra uppfinnarprocesser. Verksamheten har sedan dess tillkomst varit den regionala aktören för de nationellt erkända koncepten Snilleblixtarna för förskolan till år 5 (ideell förening) och Finn Upp för år 6 9 (Ingenjörssamfundet). Med utgångspunkt i teknik har man haft som ambition att ge elever i Norrbotten möjligheter att öva på sin kreativitet och problemlösningsförmåga genom att uppmuntra dem att göra sina idéer, i detta fall sina tekniska produktidéer, till verklighet i form av prototyper. Uppfinnande, nytänkande och förmåga att realisera sina idéer hos framtidens vuxna har varit målet för verksamheten. 12

14 Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet ger ungdomar på gymnasiet chansen att utveckla sin företagsamhet genom att tillsammans driva ett eget UF företag under ett år. Till sin hjälp har de sin lärare och rådgivare från näringslivet. Ung Företagsamhet är en ideell förening som finns i hela Sverige. Konceptet och varumärket ägas av ett förbund men i varje region finns en egen förening som ansvarar för verksamheten i länet. I Norrbotten har Ung Företagsamhet funnits sedan 1992 och har hittills utbildat ca 6000 ungdomar. Läsåret 08/09 blev ett rekordår för länet, 757 elever drev 252 företag Norrlands Entreprenörskapsgymnasium, Luleå Norrlands entreprenörskapsgymnasium(enp) är den enda gymnasieskolan av sitt slag i Sverige. Hit söker unga och drivna personer som vill förbereda sig för en framtid som idéutvecklare, entreprenörer och företagsledare. Eleverna arbetar till stor del med skarpa projekt åt olika företag, vilket ger autentiska arbetsuppgifter. Inom Teknikens Hus verksamhet Unga spekulerar Teknisk framsyn, ett nationellt pedagogiskt utvecklingsprojekt mellan sex arenor, däribland Teknikens Hus, i samarbete med skolan. Projektet, numera implementerad verksamhet, syftar till att öka tonåringars medvetenhet och intresse för teknik. Processen består av möten och dialoger av olika slag som sedan leder eleven till att formulera och gestalta sin egen bild av framtiden utifrån teknikens möjligheter. Extern utvärdering finns tillgänglig. Pilotprojekt på uppdrag av Teknikföretagen, våren Projektet undersökte hur skola och näringsliv kan samarbeta för att utveckla undervisningen i matematik, naturvetenskap och teknik. Rapport finns tillgänglig. Uppdrag från Skolverket hösten 2009: Utveckling av kurs och seminarier på temat teknik skolanäringsliv, tillsammans med LTU och tre andra lärosäten. Kursplan presenteras december Innovationer och kreativitet i skolan, ett 4 årigt skolutvecklingsprojekt som bedrevs i Luleå och Kalix Projektet syftade bland annat till att pedagogisk personal i grundskolan utvecklade elevers tekniska kompetens, innovationsförmåga och kreativitet. Extern utvärdering finns tillgänglig. KIT, Kontaktnät i teknik: Teknikens Hus driver tillsamman med medverkande kommuner lärarnätverket Kontaktnät i Teknik i sju av Norrbottens kommuner. Nätverket riktar sig till intresserade lärare i grundskolan. Här träffas pedagoger för att fortbildas, inspireras, prata och prova teknik utifrån de behov som finns ute på skolorna. Teknikens Hus vill bidra till att höja kompetensen hos de deltagande lärarna och samtidigt initiera en förändring av attityderna till teknikämnet. Verksamheten startade som projekt 1999 och är sedan 2005 implementerat både i Teknikens Hus och i de deltagande kommunernas ordinarie verksamhet. Extern utvärdering finns tillgänglig. 13