UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN

Transkript

1 UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN REKTOR: Lotta Lindgren ARBETSLAG: Ulla Hedenlo, Renée Dahlberg, Bodil Zander, Gudrun Simonsson Gran, Rolf Lennartsson, Mona Bengtsson, Fredrik Haraldsson, Åsa Allvin-Karlsson, Kjell Jonsson, Jessica Ström, Jannice Knotek och Göran Egeberg INLEDNING Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning (allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete). Genom ett fungerande kvalitetsarbete kan förutsättningar skapas för eleverna och verksamheten att nå de nationella målen. Detta underlag utgör en sammanfattande bild av verksamhetens förmåga att arbeta utifrån läroplanen samt vilka utvecklingsområden som kan finnas. Skolans dokumentationer utgör ett underlag för utvärderingen och analysen. Genom att analysera och rikta en kritisk blick till verksamheten kan kvaliteten höjas. Under rubriken Var är vi? finns en uppdelning i läroplanens rubriker samt rubriken elever i behov av särskilt stöd. EN SAMLAD BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN FÖR LÄSÅRET Måluppfyllelsen är mycket god båda kunskapsmässigt och socialt! Läsåret har varit lärorikt på många plan. Det personliga ledarskapet fortsätter att utvecklas tillsammans med dialogen i arbetslaget. Undervisningen blir mer och mer varierande och nya undervisningsmetoder och arbetssätt prövas och används. Utvecklingsarbetet med stöd av SPSM, specialpedagogiska skolmyndigheten, och ipads är i ett inledningsskede och påverkar kommunikation, motivation och arbetsglädje positivt. Trivseln bland elever, föräldrar och medarbetare är god Lotta Lindgren Rektor 1

2 VAR ÄR VI? Detta utgångsläge utgår från arbetslagens redovisning av läsåret Hur blev det. NORMER OCH VÄRDEN Måluppfyllelsen är mycket god. Uppföljningen av Planen mot diskriminering eller annan kränkande behandling där 85 % av eleverna och 100 % av föräldrarna svarat visar att eleverna inte upplever sig mobbade och att vårdnadshavarna bekräftar deras upplevelser. Alla elever trivs mycket bra eller bra i skolan och detta bekräftas även av vårdnadshavarnas enkätsvar. Eleverna umgås naturligt med andra utifrån sina intressen och behov i korridorer, utanför olika undervisningslokaler, på fritidsgården Koggen, i uppehållsrum där de har sina skåp och ute på skolgården. Några av eleverna på Fyren tycker att det är svårt att gå till skåpen och att det känns jobbigt att andra får vara i deras rum. Hur har ni arbetat med värdegrundsfrågor? Medarbetarna på Fyren har under läsåret agerat när något har hänt. Förra årets åtgärder, som handlade om rastaktiviteter, att eleverna skulle känna sig trygga samt återkoppla till föräldrar vad eleverna har för sig under rasterna, har följts upp. Det finns alltid vuxna med som stöd om och när någon elev tycker att en situation känns jobbig. Arbetsmaterialet Ninja-Koll har använts i årskurs 7-9. Varje avsnitt har inneburit bra diskussioner. Idag kan fler elever än tidigare sätta ord på hur de mår och varför. Dialogen bland eleverna är mer öppen vilket innebär en ökad förståelse för varandra. Vår bedömning är att materialet ska användas årligen så länge det är aktuellt då det är ett stöd för eleverna att förstå och hantera sin funktionsnedsättning. För att skapa ett inkluderande förhållningssätt så uppmuntrar vi elevernas samspel med eleverna i grundskolan. Detta sker ibland naturligt under rastsituationer då både grundskolans och grundsärskolans elever har rast samtidigt. KUNSKAPER Måluppfyllelsen på grundsärskolan är 100 % för elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner. En elev läste ämnesområdena kommunikation och verklighetsuppfattning som ingår i träningsskolans kursplan i stället för ämnena svenska, engelska och matematik i grundsärskolans kursplan. Eleven har uppnått de fördjupade kunskapskraven för årskurs 9 inom de aktuella arbetsområdena och byter därför till grundsärskolans kursplan fr.o.m. ht Då läsåret började hade vi fyra elever som var omvänt integrerade på Fyren och läste alla ämnen enligt grundskolans kursplaner. Under läsårets gång fick en av eleverna möjlighet att skrivas in på grundsärskolan vilket innebar att vid läsårets slut var det tre elever som läste enligt grundskolans kursplaner. Chefen för resursteamet har fattat beslut som innebär att 2

3 eleverna har rätt till detta särskilda stöd. Undervisningen planeras dels gemensamt i arbetslaget och dels individuellt av varje lärare utifrån kursplanen, elevers synpunkter, intressen och behov. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Eleverna ges möjlighet till inflytande och delaktighet genom dialoger med pedagogerna. Detta sker dagligen i klassrum, i matsalen, på raster och på fritids. På klassråd har eleverna också möjlighet att ta upp frågor som rör undervisningen och arbetsmiljön. SKOLA OCH HEM Samverkan mellan skola och hem fungerar bra. Vi har en relativt tät kontakt med samtliga föräldrar. Vi använder oss av kontaktböcker, samtal vid hämtningar och lämningar, utvecklingssamtal, föräldramöten och telefonsamtal. Vi upplever att kontakten med föräldrar och vårdnadshavare är god. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Det finns två klasser på Fyren, klass 1-6 och klass 7-9. De båda klasserna samverkar kontinuerligt vid simhallsbesök, friluftsdagar, ishallen och vid olika temaarbeten. Samverkan sker också genom att lärarna undervisar i olika klasser. Samverkan med övriga elever på Rödsleskolan sker naturligt i korridorer, på raster, på fritidsgården, i matsalen, på elevråd, på matråd, på friluftsdagar och vid kulturevenemang. Samverkan med fritidshem på Rödsleskolan för gemensamma elever sker mellan medarbetare. Samverkan med gymnasiet sker i årskurs 9 genom studiebesök, prao och längre vistelse på vissa gymnasieskolor. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Informationen angående SYV ges både vid individuella träffar och i samband med föräldramöte. Eleverna i årskurs 8 och 9 har prao utifrån intresse och behov vilket fungerar mycket bra. Prao kan motivera elever till val och studier samt öka förståelsen av de förväntningar som finns i samhället. Vi gör studiebesök i närsamhället. BEDÖMNING OCH BETYG Betyg i grundsärskolan ges då vårdnadshavare och/eller elev vill ha betyg. Eleverna som läser enligt grundskolans kursplan ges betyg om önskemål finns från och med höstterminen i årskurs 6. Alla elever får ett slutbetyg i åk 9. Arbetslaget har samtalat om betygssättning, gett varandra stöd, en medarbetare har deltagit i Skolverkets seminarium om betyg och bedömning. Totalt sattes betyg för åtta elever. Måluppfyllelsen i grundsärskolan är mycket god, 100 %, och flera elever når högre betyg än E. De elever som läser enligt grundskolans kursplaner har mycket svårare att nå målet minst E i samtliga ämnen de har undervisning i. En av eleverna hade betyg i fem av elva ämnen och en elev saknade betyg. 3

4 REKTORNS ANSVAR Under läsåret 2012/2013 har följande kompetensutveckling genomförts för alla eller för delar av arbetslaget: Trevor Dolan framgångsfaktorer för skolan med fokus på pedagogiskt ledarskap, höga förväntningar och bemötande i skolan Ulrika Gigård: Gemensam föreläsning om ledarskap var startskottet för ledarskapssatsningen i skolområdet. Därefter deltog en av medarbetarna i arbetslaget i en processledarutbildning. Satsningen på ledarskap har varit utvecklande för arbetslaget. Processledaren har varit ledare för dialogerna som handlat om arbetslagets inre arbete och vad varje elev ska ha med sig i ryggsäcken då hon/han slutar hos oss. Resultatet har blivit fördjupade dialoger. Fyra medarbetare har fått utbildning i Besched, ett nytt lönesystem Litteraturstudier av LUS gemensam genomgång och beslut om att använda arbetsmetoden Litteraturstudier av Vilse i skolan Litteraturstudier av Lgr 11 för grundsärskolan Britt-Louise Teglander om vikten av en konkret undervisning Smålands IF informerar om aktiviteter för funktionshindrade elever och om sin verksamhet. Olle Andrén från Särnet presenterar utbudet av appar för särskolan på ipads. Camilla Rangvin, PTP- psykolog, om autismspektrum Jan Lörelius, psykolog, om bemötande av personer med kommunikationsstörningar, i synnerhet Tourettes syndrom Besök på träningsskolan Ett filmprojekt med stöd av AV-media som innebär att pedagogerna lärde sig filma och redigera film på ipads En medarbetare läser för att bli behörig speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Alla elever på Fyren har rätt till särskilt stöd på något sätt. Vi jobbar hårt för att varje elev skall känna att hon/han har en tillhörighet i gruppen. Vi lär eleverna att vänta på varandra och ha förståelse för varandra. Genom olika anpassningar kan alla vara med utifrån sina förutsättningar. För de elever som riskerar att inte nå målen i något ämne upprättar vi åtgärdsprogram tillsammans med elev och vårdnadshavare. Vi har stöd från resursteamet när det gäller tal och språkutveckling samt av skolpsykologen i särskilda fall. Vi har stöd av elevhälsan då det gäller hälsofrågor och särskilda rättigheter som elever har nu eller efter avslutad skolgång. Vi har fått besök av Syncentralen som stöd i undervisningen av en elev med synnedsättning. 4

5 Vart ska vi? VART SKA VI? Utifrån Vart är vi formulera vi vad vill uppnå med förbättringsarbetet. NORMER OCH VÄRDE Rödsleskolan strävar efter att vara fri från mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever, föräldrar och medarbetare känner till Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Alla medarbetare arbetar aktivt förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling, agerar, utreder och vidtar åtgärder enligt handlingsplanerna. KUNSKAPER Vi ska ge alla elever förutsättningar att ta sig så långt det är möjligt kunskapsmässigt utifrån elevens förutsättningar och behov. Detta innebär att målet är att alla elever med tiden ska nå målen i de ämnen de har undervisning i. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Vi synliggör varje elevs utveckling och lärande och inkluderar eleverna i processen. Eleverna är i högre grad involverade i förberedelsen av utvecklingssamtalen. Vi erbjuder tillgänglig och varierande undervisning för alla elever, utvecklar elevernas delaktighet i sitt lärande och utvecklar kommunikationen mellan elever och lärare och mellan skolan och hemmet. SKOLA OCH HEM Vi ger föräldrarna möjlighet till information angående deras barns framtid. Vi förbättrar underlaget till utvecklingssamtalet så att elevens utveckling och lärande blir ännu tydligare för vårdnadshavare. Vi ökar den personliga kontakten mellan skolan och hemmet gällande de enskilda eleverna för att synliggöra deras måluppfyllelse. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Om det i ev. åtgärdsprogram finns behov av stöd under skoldagen ska dessa åtgärder även innefatta fritidshemmen vid behov. Detta för att öka helhetsperspektivet. Samverkan mellan klasserna på grundsärskolan sker vid olika gemensamma aktiviteter under året. Samverkan med grundskolan sker vid vissa aktiviteter under året. För eleverna i åk 9 sker samverkan med gymnasiesärskolan. 5

6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Vi erbjuder eleverna möjlighet att hitta en meningsfull och utvecklande fritidssysselsättning. Vi gör studiebesök på olika verksamheter och företag i närsamhället. Vi deltar också i olika kulturella evenemang, både tillsammans och varje klass för sig. Eleverna har prao i åk 8 och åk 9. BEDÖMNING OCH BETYG Vi ökar varje lärares kunskap om formativ bedömning och dess fördelar. Vi diskuterar kontinuerligt bedömning och betyg på avsatt tid. REKTORNS ANSVAR Tillgänglig och varierande undervisning för alla elever, utveckla elevernas delaktighet i sitt lärande, utveckla kommunikationen mellan elever och lärare, lärare och lärare samt mellan skolan och hemmet. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Vi ger föräldrar möjlighet till information angående deras barns kunskapsutveckling. Vi upprättar åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och tar vid behov med åtgärder som gäller för fritidshemmet. 6

7 HUR GÖR VI? NORMER OCH VÄRDE För att leva upp till vårt mål en skola utan mobbning och annan kränkande behandling arbetar vi på följande sätt: 1. Vid föräldramötet på ht informerar vi vårdnadshavarna om Likabehandlingsplanen. 2. Vi går igenom likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna på ett åldersadekvat sätt och diskuterar regelbundet under läsåret vad de olika definitionerna innebär (mobbning, diskriminering osv). 3. Vi använder oss av Ninja-koll, reflekterande samtal, stillhetsövningar och massage i förebyggande syfte. 4. Alla i arbetslaget uppmärksammar bra beteende och bemötande, föregår med gott exempel och reagerar även då något är fel. 5. Alla medarbetare är lyhörda kring händelser och upplevelser när eleverna tar sig till och från skolan via skolskjuts. 6. Medarbetarna omformulerar enkäterna utifrån egna och vårdnadshavarnas önskemål. 7. I mars/april diskuteras nästa års likabehandlingsplan med eleverna på klassrådet och på elevrådet. 8. I mars/april genomför vi enkäten med elever och föräldrar för att följa upp planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Resultatet sammanställer vi och går igenom med dem det berör. Senast på utvecklingssamtalet i maj (före den 28 maj) samlar vi in föräldrarnas enkäter och på så sätt tar vi ansvar för att alla föräldrar deltar. 9. I maj månad följer vi upp enkäten, dokumenterar och pratar med berörda. 10. Rektor tar upp likabehandlingsplanen på APT i maj. 11. En elev i 7-9:an är kompisstödjare och går tillsammans med en personal på aktuella möten. 12. En av personalen är med när lågstadiet har kompisstödjarmöte för att undersöka möjligheten att arbeta förebyggande mot fördomar kring olikheter. 13. Så många som möjligt i arbetslaget medverkar på ett antal LKB tillfällen (ca 2 ggr/termin) där vi diskuterar ledarskap och vårt gemensamma förhållningssätt. En följd av detta arbete innebär b l a att vi lever upp till Punkten 11 - Framgångsfaktorer som handlar om ordning och reda samt bestämda men måttfulla sanktioner mot dåligt uppförande. Fokus ska vi i första hand ha på att få dialogen och informationen att fungera så att alla i arbetslaget har ett gemensamt förhållningssätt under barnets hela dag samt att vi ska vara delaktiga på ett eller annat sätt i hela skolans förebyggande arbete mot mobbning, diskriminering eller andra trakasserier. 7

8 Eleverna ges möjlighet att bli inkluderade i en rad olika arrangemang och aktiviteter som grundskolan anordnar, t ex Skoljoggen, FN-dagen, Lucia, temadagar och kulturaktiviteter. KUNSKAPER Vi arbetar konkret och fokuserar på varje elevs förmåga till lärande och utveckling. Vi varierar och gör undervisningen tillgänglig för alla elever. Åtgärdsprogram skrivs i de ämnen där det krävs. Samtliga elever som läser omvänt integrerat på Fyren har beslut om anpassad studiegång i ett antal ämnen, åtgärdsprogram i alla ämnen där de inte når målen och anpassningar utifrån individuella behov. Återkommande möten med vårdnadshavare och andra myndigheter förekommer med viss regelbundenhet. Placeringen följs upp varje termin i samråd med elevhälsan. I arbetslaget och på EHT diskuteras åtgärder, undervisning och olika anpassningar. Särskilda utbildningstillfällen ges angående vissa funktionsnedsättningar. För att öka arbetslagets kunskaper genomför personalen auskultationer vid andra verksamheter, t ex träningsskolan, gymnasiesärskolan. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE För att synliggöra varje elevs utveckling och lärande, inkludera eleven i processen och i förberedelsen av utvecklingssamtalet använder vi oss av ett material som heter Mina mål i grundsärskolan. Där konkretiseras elevernas lärprocess och kunskapskraven från Lgr 11 med hjälp av text och bild. Varje mentor är ansvarig för sina elevers utvecklingspärmar. För att öka möjligheten till ökad tillgänglighet, mer variation och bättre kommunikation söker vi SIS-medel för inköp av ipads, lön till projektledare och medel till kompetensutveckling. Mål, syfte och metoder framgår av ansökan till SPSM. SKOLA OCH HEM Läsåret 13/14 har vi två föräldramöten. Ett på höstterminen då övergripande information delges samt ett på våren då vi bjuder in andra myndigheter och verksamheter. Dialog i arbetslaget i början av hösten vem/vilka som ska tillfrågas att delta och upplägget. Redan på föräldramötet på hösten tas nästa möte upp och vi frågar om vårdnadshavarnas synpunkter på innehållet. (Överförmyndare, LSS, HAB, FUB, Daglig verksamhet, BUP, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, GS, SOC-boende, korttidsboende). Rektor ansvarar för att bjuda in aktuella informatörer. Vi bjuder in föräldrarna till utvecklingssamtal i september och februari. Vi genomför också ett kortare uppföljningssamtal i maj månad om vårdnadshavarna vill. Varje mentor ansvarar för sina elever. 8

9 Vi söker SIS-medel för inköp av ipads (lärplattor/kunskapsplattor), lön till projektledare och kompetensutveckling. Mål, syfte och metoder framgår av ansökan till SPSM. Vi använder digitala verktyg för att utveckla kommunikationen med hemmet. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Vid framtagandet av åtgärdsprogram ställer vi oss frågan och kontrollerar med fritidshemmen om särskilda åtgärder behövs och i så fall kommuniceras detta och skrivs in i åtgärdsprogrammet. Vi samverkar med gymnasiesärskolan gällande elever som går i åk 9. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN För att öka elevernas känsla av delaktighet och samhörighet genomförs vissa gemensamma aktivteter. Vid höstterminens start genomför 7-9:an en två dagars lägerskola på ön Bossholmen. De bjuder även in 1-6:an för ett kortare besök på ön. Eleverna har en gemensam friluftsdag i Dragskär där de bl a paddlar kanot, går tipspromenad och lär känna varandra. För att öka elevernas kunskap om omvärlden så genomförs en rad olika studiebesök i närsamhället. Vi deltar även vid olika kulturella evenemang. För att erbjuda eleverna möjlighet att hitta en meningsfull och utvecklande fritidssysselsättning samarbetar vi med Fritidskontoret och anordnar två friluftsdagar under vårterminen där olika idrottsföreningar engageras för att visa sitt utbud. Eleverna får då möjlighet att prova på olika aktiviteter. Ansvarar gör idrottslärararna (Kjell/Fredrik) och på Fritidskontoret är fritidskonsulenten ansvarig för kontakt med olika föreningar. BEDÖMNING OCH BETYG För att öka varje lärares kunskap om formativ bedömning och dess fördelar kommer arbetslaget på LKB tid se filmer från Skolverket, läsa artiklar, diskutera och reflektera över formativ bedömning. Under en studiedag så diskuterar lärarna betyg och bedömning tillsammans med lärare från två andra grundsärskolor. REKTORNS ANSVAR För att öka möjligheten (tillgänglig och varierande undervisning för alla elever, utveckla elevernas delaktighet i sitt lärande, utveckla kommunikationen mellan elever och lärare och mellan skolan och hemmet) söker vi SIS-medel för inköp av ipads, projektledare och kompetensutveckling. Mål, syfte och metoder framgår av ansökan till SPSM. 9

10 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Vi tar fram åtgärdsprogram i samråd med elev och vårdnadshavare där vi även tar in åtgärder som gäller fritidshemmen. Vi utvärderar våra metoder så att vi skapar en bank av väl fungerande metoder för varje elev. 10

11 HUR BLEV DET? Resultat och analys av läsåret års arbete. NORMER OCH VÄRDE Svarsfrekvensen på elevenkäten i åk 1-5 är 100%. Där har enkäten från Kristdalas likabehandlingsplan använts. Fråga 1: Hur trivs du i klassen? Mycket bra 6 Bra 2 Fråga 2: Hur trivs du i skolan? Mycket bra 7 Bra 2 Fråga 3: Har du någon att vara med på rasterna? Alltid 7 För det mesta 2 Fråga 4: Är du rädd när du är i skolan? Aldrig 8 Ibland 1 ( Jag är rädd för en klasskamrat, att hen ska slå mig. Jag är rädd utomhus. ) Fråga 5: Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig 5 Ibland 4 (Vem? En klasskamrat, 2 st namn nämns) Fråga 6: Brukar du reta någon i skolan? Aldrig 8 Ibland 1 Fråga 7: Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig 8 Ibland 1 (Av vem? En klasskamrat ) Fråga 8: Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej 9 Fråga 9: Känner du dig ensam i skolan? Nej 8 Ja 1 Fråga 10: Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid 9 Fråga 11: Får du hjälp av någon vuxen på skolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Alltid 7 För det mesta 2 Fråga 12: Tycker du att personalen i skolan är rättvis? Alltid 8 För det mesta 1 Svarsfrekvensen i klass 7-9 är 100% på elevenkäten. Fråga 1: Hur trivs du i klassen? Mycket bra 5 Bra 4 Fråga 2: Hur trivs du i skolan? Mycket bra 5 Bra 4 Fråga 3: Har du någon att vara med på rasterna? Alltid 8 För det mesta 1 Fråga 4: Är du rädd när du är i skolan? Aldrig 9 11

12 Fråga 5: Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig 8 Ibland 1 (Vem? En klasskamrat, 1 st namn nämns) Fråga 6: Brukar du reta någon på skolan? Aldrig 9 Fråga 7: Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig 9 Fråga 8: Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej 9 Fråga 9: Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid 8 För det mesta 1 Fråga 10: Får du hjälp av någon vuxen på skolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar ej i bråk 8 Alltid 1 * Vi tycker att denna fråga bör omformuleras till två frågor, a och b. Fråga 11: Tycker du att personalen är rättvis? Alltid 8 För det mesta 1 Fråga 12: Har skolan förklarat skillnaden mellan mobbning och diskriminering? Ja 4 Nej 5 Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är 100%. Fråga 1: Hur trivs barnet i skolan? Mycket bra 13 Bra 4 (1 har ej svarat) Fråga 2: Har barnet någon att vara med på rasterna? Alltid 13 För det mesta 3 (hoppas jag, svarar en) Vet ej 1 (1 har ej svarat ja, vuxen iaf) Fråga 4: Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Aldrig 18 Fråga 4A: Inga kommentarer Fråga 5: Brukar någon reta barnet i skolan? Aldrig 16 (två har ej svarat, Tror jag inte, Vet ej ) Fråga 5A: Inga kommentarer Fråga 6: Finns det någon i skolan som du tycker är ensam? Nej 12 (7 har ej svarat, 2 blanka, kommentarer: vet ej, mittemellan ) Fråga 7: Känner barnet sig tryggt på lektionerna? Alltid 16 För det mesta 2 Fråga 7A: Inga kommentarer Fråga 8: Vet du till vem ni ska vända er om ni är osäkra på barnets mående? Alltid 18 Fråga 9: Tycker du att personalen i skolan är rättvis? Alltid 15 För det mesta 3 Fråga 9A: Hittills, om de missförstår 12

13 Fråga 10: Har skolan förklarat skillnaden mellan mobbning och diskriminering? Ja 15 Nej 2 (1 blank) Analys Svarsfrekvensen på både elevenkäten och föräldraenkäten var 100%, ett deltagarantal som vi är mycket nöjda med. Vår strävan efter en skola utan mobbning och annan kränkande behandling fortgår. Det har förekommit incidenter där vi upplever att våra elever har blivit utsatta för kränkande behandling. Vid dessa tillfällen har vi uppmärksammat detta och pratat med berörda lärare, vårdnadshavare och elever. Vi valde att ej omformulera svarsalternativen i enkäterna i klass 1-5 p.g.a. att vi var rädda för att resultaten skulle bli missvisande i den stora områdesomfattande analysen (dvs. om vi hade strukit svarsalternativet mycket bra så hade vi fått ett sämre genomsnitt). Vi tycker att föräldraenkäten behöver uppdateras. Formulera om frågorna t ex fråga 6 verkar omöjlig att besvara, fråga 9; rättvis mot vem?, fråga 3 saknas. Förkorta frågorna och ha mer öppna frågor, t ex Hur upplever du ditt barns skolgång?. Utvecklingsområde läsåret 2014/2015 Vi vill i större grad arbeta förebyggande för att undvika situationer som kan vara kränkande för våra elever och motverka utanförskap. Vi vill poängtera att Rödsleskolan är en skola för alla där grundsärskolan är ett naturligt inslag. För att underlätta detta tänker vi oss följande: 1. Information angående grundsärskolan ges till nyblivna elever i förskoleklass. Ansvarig: Gudrun, Renée. 2. Information angående grundsärskolan ges på vt till blivande åk 7:or under deras introduktionsdag. Ansvarig: Åsa, Kjell, Fredrik. 3. Erbjuda möjlighet för grundskolans elever att ha sin prao i någon av Fyrens klasser. Ansvarig: Kjell i samarbete med Sofia Lindster (syv i grundskolan). KUNSKAPER Resultat och analys Vår bedömning är att måluppfyllelsen är mycket god bland de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan, 100 % når målen, och kan utvecklas ytterligare med stöd av IKT. Gällande de elever som läser omvänt integrerat efter grundskolans kursplan har en elev godtagbara kunskaper i bild, idrott, slöjd och musik och en elev har betyg i bild, slöjd, biologi, hemkunskap och teknik. Vi har arbetat konkret och varierat undervisningen efter varje elevs behov. Vi har även försökt att tillämpa variation mellan t ex enskild undervisning, olika gruppkonstellationer, helklass etc. Med hjälp av lärplattor (ipads) så har vi kunnat använda ännu ett undervisningssätt och detta kan vi utveckla än mer. Vi tycker att det har hjälp till att höja 13

14 studiemotivationen hos vissa elever. Vi tycker att det är en stor fördel att kunna använda vissa appar gemensamt i klassen via projektorn. Åtgärdsprogram finns för samtliga elever som läser efter grundskolans kursplan. Utvecklingsområde läsåret 2014/2015 Vi ska ge alla elever möjligheter att ta sig så långt det är möjligt utifrån elevens förutsättningar och behov. Detta innebär att målet är att alla elever med tiden ska nå målen i de ämnen som de har undervisning i. Ett sätt tror vi är att: 1. Utöka och använda den tekniska utrustningen i våra klassrum för att möjliggöra ännu fler lärtillfällen. Tex med hjälp av Smartbox, airserver, 3 macdatorer. Ansvarig: Fredrik och Renée. 2. Ta del av och nyttja varandras erfarenheter och kunskaper och jobba tillsammans i klassrummet. Ansvarig: alla medarbetare ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Analys Bedömningen är att eleverna har fått ett utökat inflytande över sitt eget lärande genom användning av bedömningspärmen mina mål i grundsärskolan. De har också fått tillfälle att ha inflytande över undervisningen i gemensamma diskussioner kring olika arbetsområden. Vid utvecklingssamtal får eleverna möjlighet att komma med egna förslag på individuella mål. Genom att använda lärplattorna har det öppnats ytterligare en kommunikationsmöjlighet för några av våra elever. Eleverna i åk 7-9 har tillsammans provat på att via lärplattan posta ett inlägg på vår blogg. Dessutom så upplever vi att lägerskolan på hösten bidrog till att öka elevernas inflytande och delaktighet. Detta genom att vi involverade eleverna i hela processen från planering-inköpgenomförande, en uppgift som de samarbetade kring och tog ansvar för på ett mycket bra sätt. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Utöka elevernas inflytande vid förberedelser av utvecklingssamtalet och bygga vidare på samtal med eleverna om bedömningspärmarna. Mentor ansvarar. 2. Använda lärplattorna för att öka elevernas delaktighet vid utvecklingssamtalet, t ex genom att kunna visa sitt skolarbete. Mentor ansvarar. 3. Involvera eleverna i högre grad i arbetet med vår blogg. Ansvarig: All personal. SKOLA OCH HEM De två föräldramötena hade färre deltagarantal än vad vi hade hoppats på. 14

15 Vi har så smått börjat skicka med lärplattorna hem när det gäller några elever. Med hjälp av Fyrens blogg har vi kunnat erbjuda ännu en möjlighet för vårdnadshavare att vara delaktiga i skolans verksamhet. Vi lägger där ut t ex vardagliga händelser, information och veckobrev. Analys Bedömningen är att de vårdnadshavare som närvarade vid föräldramötena tyckte att de var informativa. Vi tror dock att inbjudan till vårens föräldramöte skulle ha formulerats annorlunda och även lägga fokus på vad vårdnadshavarna kan ha för nytta av det i nuläget, gällande t ex Försäkringskassan, LSS. Detta för att locka fler av vårdnadshavarna till de yngre eleverna. Vi upplever att merparten av vårdnadshavarna är positiva till att använda digitala verktyg även i hemmet och som en länk mellan skola och hem. Vi bedömer att en stor del av vårdnadshavarna har varit positiva till att ha uppföljningssamtalet i maj. Utvecklingsområde läsåret 2014/2015 Vi vill fortsätta att utveckla samarbetet med hemmen med hjälp av digitala verktyg. Detta tänker vi kan ske t ex genom att: 1. I större utsträckning skicka med lärplattan hem över helger och lov. Ansvarig: Mentor 2. Utöka informationen på vår blogg. Ansvarig: All personal 3. Börja ersätta kontaktböcker med en app. Ansvarig: All personal ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Bedömningen är att övergång och samverkan har fungerat bra då vi under läsåret har tagit emot nya elever. Både överlämningssamtal med pedagoger, föräldrar och rektorer har skett. Övergångarna har föregåtts av ett eller flera studiebesök beroende på hur många eleven har behövt för att känna sig trygg och tillfreds. Även föräldrar och tidigare pedagoger har funnits med vid vissa studiebesök. Vid övergång till gymnasiet så har eleverna gjort flera studiebesök/haft prao på Oscarsgymnasiet under ht och vt i åk 9. En elev i åk 8 har även gjort besök vid en gymnasiesärskola i en annan kommun. En elev i åk 3 har vid upprepade tillfällen besökt grundskoleklasser för att visa hur man skapar dinosaurier av lera. Analys Vi fortsätter på liknande sätt då vi anser att det har fungerat tillfredsställande. Vid övergångar mellan klasserna på Fyren lägger vi in tid till överlämning under våren SKOLAN OCH OMVÄRLDEN 15

16 Vi har under året gjort en rad studiebesök på olika verksamheter i närsamhället. Vi har även deltagit i kulturella evenemang. Exempel följer nedan: Klass 1-6 Klass 7-9 Konsert tillsammans med träningsskolan i Kristinebergsskolan, Vi sjunger med händerna. Olika teaterföreställningar, te x Pappa Kapsyl, Trash, Estetprogrammets teater om återvinning. Skolbio. Gemensamt Studiebesök på Liljeholmens ljusfabrik. Åk 5 har gjort besök på Scania tillsammans med åk 5 i grundskolan. Kommer under juni att göra ett studiebesök i Kalmar. Lägerskola på Bossholmen under två dagar. Studiebesök vid ett lokalt vattenkraftverk. Studiebesök på Reningsverket. Konsert på Oscarsgymnasiet Grafitti Classics. Möjlighet att åka på Disco i Kalmar en ggr/termin. Studiebesök på några olika restauranger. Via ett projekt genom Smålandsidrotten så åkte både 1-6:an och 7-9:an till stallet för att rida under fyra tillfällen. Vi träffade och deltog i Cirkus Roman under två förmiddagar. Två friluftsdagar genomfördes i maj i samarbete med kommunens fritidskonsulent. Analys Bedömningen är att vi har utnyttjat närsamhällets resurser för att genom studiebesök vidga elevernas tankar och upplevelser kring omvärlden. Lägerskolan som eleverna i åk 7-9 startade terminen med fick mycket positiv respons från både elever och vårdnadshavare. Vi upplever också att vi har väckt nyfikenhet och inspiration kring olika fritidssysselsättningar som eleverna kan ägna sig åt på fritiden. Friluftsdagarna med prova-på upplevdes som mycket positiva överlag hos eleverna och vi ser positivt på att ha detta som en återkommande aktivitet. Vi behöver tänka på att i ännu större grad åldersanpassa aktiviteterna vid friluftsdagarna. De elever som under året har haft prao i olika företag och verksamheter har både fått en inblick i yrkeslivet och fått känna på det ansvar som ett arbete innebär. Detta för att kunna bilda sig en uppfattning om sin egen studie- och yrkesorientering. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Tidigt på höstterminen diskutera kring och undersöka intresset för en gemensam studieresa på vårterminen. Ansvarig: Gudrun. 16

17 2. Fortsättning på skytte och mattcurling för eleverna i åk 7-9. Bowling för eleverna i åk 1-9. Ansvarig: Fredrik/Kjell. 3. Kontakta fritidskonsulent för att undersöka möjlighet att göra prova-på friluftsdagarna till en återkommande aktivitet. Ansvarig: Fredrik/Kjell. BEDÖMNING OCH BETYG Bedömningen är att betygsresultaten för de elever som går i grundsärskolan är tillfredställande då 100% har nått målen. Det är en bra grund anser vi men strävar efter att varje elev ska nå så långt det bara är möjligt. Det finns alltid saker att förbättra, olika undervisningsmetoder för oss som pedagoger att använda särskilt när tekniken nu går framåt i en rasande fart och öppnar ett hav av möjligheter. Genom projektet med lärplattorna har vi fått möjlighet att fördjupa oss i ytterligare sätt att nå eleverna och synliggöra deras förmågor. Analys Vi upplever att studiedagen där vi diskuterade betyg och bedömning tillsammans med personal från andra grundsärskolor var mycket givande. Ständiga diskussioner kring detta kommer upp med jämna mellanrum varför det är viktigt även fortsättningsvis att minst en LKB-träff per termin ägnas åt betyg och bedömningsfrågor. Tillsammans har vi i arbetslaget även utformat en processkartläggning för att underlätta det administrativa arbetet med bedömning och utvecklingssamtal. Genom ständiga samtal och funderingar kring undervisning och betyg så arbetar vi för att skapa ett formativt förhållningssätt. Arbetet med lärplattorna synliggör på ännu ett sätt elevernas framsteg och förmågor. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Nyttja vår processkartläggning som ett användbart verktyg. Ansvarig: Alla lärare. 2. Involvera de ämneslärare i diskussioner kring hur betygskriterierna kan tolkas enligt Skolverkets kommentarmaterial. Ansvarig: Varje mentor. 3. Vidarebefordra kunskaper kring betyg och bedömning i särskolan som två medarbetare har tillägnat sig via en kurs. Ansvarig: Gudrun och Renée REKTORNS ANSVAR Under läsåret har följande kompetensutveckling genomförts: 1. Litteraturstudier av Explosiva barn, Inre ledarskap, Inre ledarskap för föräldrar. 2. Två medarbetare har genomfört studiebesök på en grundsärskola i Södertälje som inriktar sig på digitala verktyg. 3. Två medarbetare har varit på föreläsningen Barns tal-och språkutveckling av Marianne Gutler-Lindström. 4. Två medarbetare har varit på föreläsning Läs- och skrivutveckling i särskolan av Susanne Weiner-Ahlström. 5. Gemensam AST föreläsning med Helene Tranquist samt uppföljning i arbetslaget. 6. Halvdags föreläsning med Olle Andréen kring användning av lärplattor, hela arbetslaget. 7. Drömmen om det goda 2 medarbetare. 8. Hela arbetslaget har fortbildat sig i TAKK 9. En medarbetare har varit på Syvi-konferens 17

18 10. Två medarbetare studerar för att bli behöriga speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning. 11. Under LKB tid har så många som möjligt som kunnat närvara arbetat med ledarskap i form av ledarkompetens, relationskompetens och ämneskompetens. 12. Två medarbetare har under delar av sin arbetstid varit ansvariga för ett projekt kring lärplattor. Analys Under detta läsår har fokus legat mycket på att använda de kunskaper vi har och få tid att delge varandra. Både gällande TAKK, inspiration från Drömmen om det goda och ledarskapsutbildningen så har kompetens från det egna arbetslaget utnyttjats. Att få tid till diskussioner kring olika pedagogiska dilemman har upplevts som mycket värdefullt. Den fortsatta ledarskapssatsningen har fått mycket bra kritik från alla deltagande. Vi har fått tid att tillsammans sitta ner och diskutera/definiera ord och begrepp som handlar om ledarkompetens, relationskompetens och ämneskompetens. Detta för att utforma en samsyn samt för att stärka oss alla i vårt dagliga ledarskap. Den negativa kritik som har framkommit har handlat om att det sällan eller aldrig har gått att samla hela arbetslaget. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Utnyttja varandras kompetenser för att utveckla arbetet kring lärplattor, bloggen och appar. Avsätta LKB-tid till detta. Ansvarig: Lotta, Gudrun. 2. Ett rullande schema görs så att alla i arbetslaget turas om att ta hand om LSS så att även klassassistenter kan närvara vid APT-träffar. Ansvarig: Mona, Per. 3. Fortsatt lärande av digitala verktyg för ökad måluppfyllelse. Ansvarig: Fredrik och Renée. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Då alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplan når målen har åtgärdsprogram ej varit aktuellt. Åtgärdsprogram finns för de elever som läser enligt grundskolans kursplan och inte når målen i vissa ämnen. Analys Vi upplever att lärplattorna har inverkat positivt på de elever som ej når målen i grundskolans alla ämnen. Dels har den bidragit till ännu en kommunikationsmöjlighet för en elev som ibland kan ha svårt att göra sig förstådd. Den har också ökat motivationen för eleverna i behov av särskilt stöd. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Avsätta tid för att diskutera och delge varandra lärplattans olika användningssätt för att utveckla lärandet. Ansvarig: Lotta, Gudrun & Fredrik, Renée. 18