Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren"

Transkript

1 Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg 2014 Grundsärskolan Fyren Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Vi utbildar världsmedborgare! Projektledare och rektor Renée Dahlberg, Fredrik Haraldsson & Lotta Lindgren Rödsleskolan Box Oskarshamn

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Sökord... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 4 Mål... 4 Målgrupp... 4 Genomförande och resultat... 4 Har vi nått målen?... 7 Analys och tolkning... 7 Lärdomar och rekommendationer... 8 Övrigt... 8 Joanna Giota... 8 Håkan Jenner... 8 Litteraturlista... 9

3 Sammanfattning Under 2014 har lärare och klassassistenter medvetet arbetat för att öka elevers motivation och lust till lärande samt utveckla kommunikation med stöd av digitala verktyg. Tidigare användes digitala verktyg till att skriva texter och öva olika moment med. Idag används digitala verktyg som ett stöd för lärande och kommunikation genom att elever berättar för varandra om olika upplevelser och kunskaper i undervisningen med stöd av bilder och film. Lärplattan är nu ett vardagsverktyg. I samband med projektarbetet har arbetslaget skapat en egen blogg, Fyrens blogg, som uppdateras varje vecka med information om vad som händer i skolan och varför. Det kollegiala lärandet har tack vare projektet utvecklats positivt. Dialoger om vad, hur och varför är idag ett förhållningssätt hos pedagogerna. Elever, föräldrar och medarbetare är positiva till projektet och upplever att motivation och lärande är roligare med stöd av digitala verktyg. Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, kopplar i en artikel på skolverkets hemsida motivation till användandet av IKT Sökord Digitala verktyg ipads Fyrens blogg Bakgrund Grundsärskolan Fyren har 19 elever i tre samlade klasser. En klass på lågstadiet, en på mellanstadiet och en på högstadiet. Undervisningen var välfungerande och ganska traditionell utifrån tryckta läromedel då arbetslaget 2013 tog beslut om att utveckla undervisningen. Syftet var att göra den mer tillgänglig för alla elever och utveckla kommunikationen mellan elever, elever och lärare och mellan skolan och hemmet med stöd av digitala verktyg. Vid ett antal tillfällen hade arbetslaget tagit del av John Hatties resultat av hur viktig läraren och en varierande undervisning är för ett gott resultat. Olle André från Särnet hade också gett inspiration till att utveckla och göra undervisningen mer tillgänglig för alla. Förväntade effekter var ökad: motivation lust till lärande kommunikativ förmåga måluppfyllelse Utifrån Synligt lärande av John Hattis och artiklar från Skolverket trodde vi också att projektet skulle innebära att de pedagogiska samtalen, det kollegiala lärandet skulle påverka undervisningen på ett positivt sätt, i och med att vi planerade att utveckla och variera arbetsmetoderna. En ansökan om SIS-medel skickades in till SPSM med följande syfte och mål.

4 Syfte Att öka elevernas motivation och kommunikativa förmåga genom att på ett mer strukturerat och medvetet sätt arbete med digitala verktyg i undervisningen och i kontakten med elev och hem. Mål alla elever når kunskapskraven undervisningen är tillgänglig för alla elever undervisningsmetoderna varieras med hjälp av ipads och andra metoder eleverna känner sig delaktiga i sitt lärande kommunikationen mellan elever, elever och lärare, hem och skola utvecklas med hjälp av ipads. Det hela handlar alltså om att öka motivationen för inlärning, elevernas delaktighet och möjligheter att kommunicera genom att tillföra ytterligare ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Målgrupp Eleverna i grundsärskolan, elevernas vårdnadshavare och samtliga medarbetare i grundsärskolan. Genomförande och resultat Under hela 2014 har två projektledare drivit arbetet framåt. De har visat på goda exempel och ansvarat för lärande samtal i arbetslaget. De har deltagit i undervisningen och dess utom varit bollplank. En blogg startades redan i januari där föräldrar och andra intresserade kan ta del av Fyrens verksamhet. Fyrens blogg. Filmer, bilder och text används på bloggen för att tydliggöra varför vi gör det vi gör på Fyren. På höstens föräldramöte visade vi bloggen och gav föräldrarna möjlighet att vara delaktiga i den med stöd av en lathund om hur de ska skapa egna konton för att kunna skriva kommentarer. Idag har vi upp till 100 besök per dag på bloggen. IPads har köpts in till samtliga elever. Avtal och överenskommelser har skrivits med elevernas vårdnadshavare som innebär att eleverna även kan ta hem ipaden. Det praktiska arbetet att få igång en ipad, skapa konto, registrera och märka tog lång tid i början. Projektledarna har letat och gått igenom en mängd olika appar som sedan testats tillsammans med de olika klasserna, eleverna och pedagogerna. Många olika sidor har används på social medier där andra pedagoger recenserat olika lärappar. Samtliga medarbetare har vid ett antal tillfälle fått stöd i hur bloggen fungerar så att alla kan publicera inlägg och veckobrev. Tid till gemensam utveckling och lärande har avsatts på studiedagar och konferenstid. Projektledarna har skapat dokument som alla pedagoger kommer åt där samtliga appar finns med och en direktlänk till en sida där appen recenserats. Kunskapen om hur man låser en ipad för att eleven inte ska kunna byta app under tiden de jobbar eller radera en app har spridits.

5 I maj 2014 besökte projektledarna Stålhamraskolan i Södertälje, klass 1-3 med sex elever, två klassassistenter och en lärare i grundsärskolan. En stor del av undervisningen skedde med hjälp av olika digitala verktyg. Besöket upplevdes som mycket givande. Bland annat använde de sig av en projektor när eleverna jobbade med en app. Kommunikationen ökar mellan eleverna när de tillsammans resonerar, prövar för att komma fram till en lösning hur appen fungerar. Pedagogerna fick även kunskap om hur de använder olika appar som bidrar till kommunikation mellan eleverna. Erfarenheterna från studiebesöket togs med tillbaka till Fyren och redovisades för kollegorna. Resultatet av detta innebar bland annat att gemensamt arbete med eleverna och olika appar ökade. Eleverna i årskurs 7 9 använder Niki Diary som planeringsdagbok och ett komplement till schemat. De lägger in sitt eget schema för varje vecka med hjälp av både text och bilder. Bedömningen är att detta är mycket välfungerande stöd för varje elev. För vi har sett att eleverna har blivit mer självständiga och de skriver in egna tider och förslag på aktiviteter. De använder appen även som en dagbok utanför skolan där även några föräldrar har kunnat skriva in saker och aktiviteter. Eleverna är mer förberedda på vad som kommer att ske under veckan och det ger dem ett större lugn i skolan. Niki Diary håller på att introduceras även för yngre elever. Användandet av bildstöd via ipaden har ökat. Elever tar själva bilder hemma som de visar i klassen som stöd då de berättar om olika händelser. Skillnaden nu när eleverna har bilder som stöd är otrolig. Eleverna kan delge sina klasskamrater och kommunicera på ett helt annat kvalitativt sätt än tidigare då de oftast bara använde enstaka ord. I skolan dokumenteras mer med bilder på elevens egen ipad så att eleven hemma kan kommunicera mer aktivt med sina föräldrar om vad som händer i skolan. Elever har varit delaktiga i att göra filmer på musiken. Detta arbete har inneburit att medarbetare ökar sin kunskap i att konvertera filmer till olika filformat som går att publicera på bloggen. Klassassistenter har dokumenterat några av aktiviteterna på fritids och publicerat dessa på bloggen. När eleverna tar med sig ipaden hem över helgen sker en hel del spontant lärande och tränande med hjälp av olika lärappar. Arbetslaget har tillsammans gått igenom Skolverkets checklista för social medier samt lyssnat på Roger Nilsson och Oskar Kindstrand, lärare och kurator på Vallhallaskolan med stor kunskap om sociala medier, då de pratat om sociala medier och dataspel. Dialoger om sociala medier förs med eleverna i skolan. Två medarbetare har gått en halvdagsutbildning i appen Widgit Go som används av två elever. Ett antal appar har undersökts i syfte att byta ut kontaktböcker mot appar bland annat Mental note än har inget beslut tagits om vilken app som på bästa sätt kan komplettera kontaktböckerna.

6 På studiebesök i närsamhället tas alltid någon ipad med för att sedan användas som bildstöd när klassen reflekterar över besöket. Två enkätundersökningar har genomförts med elever, vårdnadshavare och medarbetare för att mäta hur väl arbetet utvecklats. Den första mätningen gjordes i slutet av vårterminen och visade att föräldrar uppskattar bloggen, att ipaden inte varit med hem än, att deras barn hade lättare att berätta om helgen i skolan med stöd av ipaden och hemma var det också lättare att berätta med stöd av bilder i ipaden. Även tidigare tyckte föräldrarna att kontakten med skolan varit bra och därför hade inte alla upplevt någon skillnad. Många av eleverna hade hemma berättat att de tyckte om att jobba med ipaden. Elevernas svar innebar bland annat att de uppskattar stödet med bilder, att det är roligt att jobba med ipaden, att det var lättare att skriva när man använde ipaden samt att många spel (lärappar) var roliga. I slutet av vårterminen upplevde många av medarbetarna att man inte hade kommit så långt, att bildstödet var mycket bra för elevernas eget berättande, alla elever hade inte tagit med ipaden hem än på t.ex. helger. Alla upplevde att arbetet med lärappar påverkar motivationen positivt. Eleverna upplevs ta mer eget initiativ till lärande med stöd av ipaden genom att använda ipaden till lärande utanför lektioner och på lektioner fråga om de kan träna och använda ipaden. I november gjordes samma enkät igen och alla föräldrar utom en svarade. Fler föräldrar än tidigare lämnar kommentarer. Föräldrarna upplever att det alltid tyckt att kontakten varit bra mellan skolan och hemmet. De anger även att lärplattan och bloggen ett bra komplement och ett stöd i kontakten mellan skolan och hemmet. Föräldrar sätter ord på att de nu kan se vad som händer i skolan och vetskapen om vad deras barn gör i skolan har ökat och det upplevs som positivt. Några av hemmen beskriver också att det ibland kan uppstå konflikter hemma om barnet inte vill sluta jobba med ipaden. 16 av 18 föräldrar upplever också att deras barn är mer motiverade än tidigare tack vare ipaden och roliga spel blir lärandet en lek. Vidare berättar föräldrar att deras barn t.ex. använder lärplattan till att söka information, göra läxor, tar egna initiativ och tränar på annat än läxan och som stöd då något ska förklaras. Föräldrar upplever också att deras barn är duktiga på att använda och ta ansvar för lärplattan och känner stolthet för det. Även medarbetarnas svar är mer positiva i november och sammanfattningsvis är bedömningen att utvecklandet av undervisningen med stöd av lärplattan och projektorn verkligen har ökat motivationen och intresset. Elevernas svar visar att de tycker om att arbeta med ipads, det är roligare, lättare och häftigt och de allra flesta upplever att de blivit bättre duktigare på mycket. En av projektledarna såg Webbinariet Samspel, struktur och delaktighet med stöd av pekplattan torsdagen den 4 december Föreläsare var Johnny Andersson, rådgivare SPSM och moderator var Thomas Ahlstrand, samordnare för området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, SPSM. Seminariet innebar en bekräftelse att vi gjort mycket rätt, använt bra appar och bra verktyg. Med rätt avses: upplägget med två projektledare från den egna verksamheten och som till viss del var välbekanta med lärplattor innan projektet började, stöd från rektor då det gäller att reflektera över idéer och frågeställningar, tydliga förväntningar och krav från rektor på vad som ska göras och vad det ska leda till samt

7 att tid har avsatts till planering, genomförande, uppföljning, pedagogiska samtal och reflektioner. Har vi nått målen? 1. alla elever når kunskapskraven Alla elever som undervisas enligt grundsärskolans kursplaner når kunskapskraven. 2. undervisningen är tillgänglig för alla elever Bedömningen är att undervisningen är mer tillgänglig idag då användandet av digitala verktyg har ökat. Med tillgänglig undervisning menas att eleven har tillgång till de verktyg och hjälpmedel som eleven behöver för sin skolgång. 3. undervisningsmetoderna varieras med hjälp av ipads och andra metoder Bedömningen är att undervisningen är mer varierad i dag är tidigare. 4. elevernas delaktighet i sitt lärande ökar Eleverna upplever inte att de alltid är delaktiga, vuxna i skolan kan se att elevernas delaktighet har ökat tack vare att de kan kommunicera på fler sätt. 5. kommunikationen mellan elever, elever och lärare, hem och skola utvecklas med hjälp av ipads. Ja, kommunikationen har utvecklats och blivit kvalitativt bättre ökat nej, det har alltid funnits en god kommunikation. Analys och tolkning Att använda digitala verktyg är idag en naturlig del av undervisningen. Eleverna är enligt de vuxna mer delaktiga och aktiva än tidigare och visar intresse för lärandet. Eleverna själv upplever inte sig delaktiga. Vad beror denna skillnad på? Betyder delaktighet olika saker för pedagogerna och för eleverna? De yngre eleverna jobbar mer tillsammans vilket även är bra för gruppen. Både yngre, äldre, pojkar och flickor tycker om att arbeta med ipads och bedömningen är att projektet har påverkat lärandet positivt eftersom nio av femton elever upplever att det är roligare och pedagogerna ser positiva resultat. Att ha en egen ipad som kan användas till planering, kommunikation, träna på samt uttrycka sig på olika sätt är en framgångsfaktor. Vi gör bedömningen att vi inte hade nått samma resultat om vi t.ex. hade haft några gemensamma ipads i klassrummet. Samtaliga ämnen är berörda av projektet och har påverkats positivt. Eleverna ser progressionen när de når högre och högre nivåer i vissa appar och de kan önska appar som andra elever jobbar med. Elevernas förmåga att kommunicera har utvecklats positivt. Dels beror detta på egna bilder som eleverna tagit hemma och i skolan, dels beror det på möjligheten att lyssna på ljud och ord då de själva skriver och dels beror det på viljan, intresset och motivationen att jobba vidare och redovisa för andra. Elevernas delaktighet har ökat tack vare att kommunikationen har utvecklats positivt. Eleverna har inflytande på lektionerna genom synpunkter, tankar och idéer. Några elever har föreslagit att de istället för papper, vill använda lärplattan. Några elever mailar idag även till sina lärare. Elevernas motivation och intresse har också inneburit att de har blivit resurser för varandra, de kan visa och berätta och med stöd av bilder går det ännu bättre.

8 Dialogerna på konferenserna, det kollegiala lärande, är givande och påverkar det dagliga arbetet på ett sätt som kommer eleverna till det. Att äga projektet själv är en framgångsfaktor. Ingen utifrån har kommit in och talat om hur arbetslaget skall göra utan tillsammans har arbetslaget diskuterat, prövat och utvecklat olika arbetsmodeller. Eventuellt kommer vi att ordna med utbildning för några av föräldrarna. Tiden är nog det som varit det största bekymret för oss, tid till gemensamt lärande för alla. Inköp, överenskommelser, uppdateringar, fungerande nätverk och annat IT-strul har vissa dagar även försvårat arbetet. Tiden har vi till viss del kunnat påverka själva, IT-strulet är en fråga som arbetslaget inte äger själv. Kort och gott, vi kommer att fortsätta med en till en då det gäller ipads och variation i undervisningen. Vi kommer att avsätta tid till gemensamt lärande och stödja varandra genom fortsatt kollegialt lärande. Lärdomar och rekommendationer Innan projektet startade fanns en oro för hur det skulle bli och hur man skulle använda lärplattor. Denna oro kunde vi hantera genom att tid avsatts, de två projektledarnas kunskaper och stöd samt att rektor varit tydlig då det gäller förväntningar och krav. Utveckling tar tid. Att regelbundet avsätta tid för kollegialt lärande i arbetslaget är en framgångsfaktor. Små steg och en genomtänkt tanke på varför vi gör det vi gör är också viktigt. En till en har också varit en förutsättning (då vi har kunnat nivåanpassa varje lärplatta utifrån elevers behov) även att mycket arbete görs tillsammans. Att undersöka vilka förutsättningar som finns i IT-miljön så att nödvändig infrastruktur finns är också mycket viktigt. Övrigt Joanna Giota Joanna Giota, pedagogikforskare med inriktning på motivation skriver i sin artikel Skoleffekter på elevers motivation och utveckling (2002) hur elevers motivation och utveckling påverkas av skolan. Författaren beskriver motivation som ett begrepp med flera dimensioner som påverkas av den enskildes uppfattningar, känslor och attityder. Både miljön i skolan och pedagoger påverkar elever som hon sammanfattar på följande sätt: skolan skall ha höga, positiva förväntningar på elever, ett tydligt pedagogiskt ledarskap, klara kunskapskrav, en god skolmiljö och kontinuerlig utvärdering. Skolan är samhällets största satsning på barn och ungdom och vår största mötes- och arbetsplats (Giota, 2002:279). Håkan Jenner Håkan Jenner (2004) berättar hur pedagogers förväntningar påverkar elever och deras motivation. Positiva förväntningar leder till bra resultat på samma sätt som negativa förväntningar leder till sämre resultat. Därför är det viktigt att pedagoger har höga tankar om och förväntningar på varje enskild individ i skolan. Detta fenomen kallas för

9 Pygmalioneffekten. Vidare säger författaren att pedagoger ska hjälpa elever att sätta realistiska mål för att inte de ska misslyckas och tappa lusten. Pedagoger har makt över sina elever, det är deras ansvar att läsa av eleverna för att utmana dem på rätt nivå. Delaktighet i planering och utformning är en viktig del i viljan att lära sig. Pedagoger ska väcka intresse hos eleverna för att de ska få igång deras inre drivkraft. Enligt Jenner (2004) behöver elever förstå varför kunskap är viktigt för dem. Litteraturlista Elevers lust att förstå en bortglömd drivkraft, Peter Gärdenfors, Artikel Skolverkets hemsida. Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling, artikel på Skolverkets hemsida. Synligt lärande för lärare, John Hattie, Natur och kultur ISBN Synligt lärande, SKLs sammanfattning, ISBN Grundsärskolan Fyren, Döderhults skolområde Renée Dahlberg Fredrik Haraldsson Lotta Lindgren projektledare projektledare rektor

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN

UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN REKTOR: Lotta Lindgren ARBETSLAG: Ulla Hedenlo, Renée Dahlberg, Bodil Zander, Gudrun Simonsson Gran,, Mona Bengtsson, Fredrik Haraldsson, Åsa Allvin-Karlsson, Kjell

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan IKT Hjulsbroskolans handlingsplan All personal kan, vill och vågar använda digitala verktyg - IKT-grupp utarbetar en handlingsplan. - Punkt på arbetslaget för att inspirera och prova olika sätt. - Kompetensutveckling

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Struktur och samspel med stöd av pekplattan

Struktur och samspel med stöd av pekplattan Struktur och samspel med stöd av pekplattan Johnny Andersson Thomas Ahlstrand SPSM 2014 SPSMs särskilda satsning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Tourettes ADHD Autismspektrum I kombination

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan Läsåret 2013/14. Strandvägsskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan Läsåret 2013/14 Strandvägsskolan Normer och värden Läroplan grundsärskolan 2011 Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013 Verksamhetsplan Solfjäderns specialförskola 2012/2013 1 Innehåll Inriktning / Verksamhetsidé Organisation Styrdokument Normer och värden Utveckling och lärande Barn inflytande Förskola och hem Samverkan

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling

Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Kullens förskolas plan för diskriminering och annan kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Jan Wallin Ann-Sofi Karlsson Mona

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG?

EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? EN NY VERKLIGHET MED NYA UTMANINGAR - FÅR VI HJÄLP AV DIGITALA VERKTYG? Bildspel: www.steinberg.se www.facebook.com/ johnsteinberg1 www.kvartssamtal.se JOHN STEINBERG JOHN STEINBERG USA, bosatt i Sverige

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola

Kvalitetsanalys. Rönnhagens förskola Kvalitetsanalys Rönnhagens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF

Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Information om Specialpedagogiska skolmyndighetens särskilda satsning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF Thomas Ahlstrand, samordnare NPF, SPSM Innehåll Information om SPSM samt den särskilda

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

17 4 lärare 11 assistenter 15

17 4 lärare 11 assistenter 15 Kvalitetsredovisning för Tingvallaskolan, Träningsskolan Upprättad av rektor Emmy Johansson Om skolan Tingvallaskolan ligger i Skene och är lokalintegrerad med grundskolan år 4-6. Vi har elever från 6år

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Varför, vad och hur?

Varför, vad och hur? Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande

Atea Skola. Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Atea Skola Tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för lärande Inom Atea ser vi tre områden som måste fungera för att det ska bli riktigt bra när man satsar på IKT i skola och förskola, tre områden

Läs mer

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten

AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten AKK & IKT Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten En likvärdig utbildning för alla Tillsammans gör vi det möjligt Alla elever har rätt till en optimal lärsituation utifrån sina egna förutsättningar.

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 Verksamhetsplan Arbetsåret 2011/12 GÄRDESÄNGENS FÖRSKOLA Arbetsplan Gärdesängens förskola Begränsning Vårt val av problem/ område 1. Barns inflytande med leken i fokus 2. IKT- projekt 3. Pedagogiska samtal

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks.

Framtidens lärande. En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.kks. Framtidens lärande En arena för skolutveckling: http://www.diu.se/framlar/ Konferens arrangerad av: DIU Skolverket SKL KK-stiftelsen m.fl http://www.diu.se/ http://www.skolverket.se/ http://www.skl.se/

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015

Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Plan för digitalt lärande Förskolan Kungsgården, Umeå 2014-2015 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentägare Agneta Forsvik Lundmark Dokumentnamn Verktyg för arbetet med digitalt lärande i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13

Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Björnbärets Kvalitetssäkring Maj-13 Skriven av Elisabeth Fors Normer och värden 1. Alla barn ska i maj 2013 ha fått möjlighet att lyssna, berätta och ge uttryck för sina uppfattningar. Halvtidsutvärdering:

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Balders Hages förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planens syfte: Förbud mot diskriminering och trakasserier regleras i Diskrimineringslagen (2008:567) och förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer