UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN

Transkript

1 UTVECKLINGSOMRÅDEN GRUNDSÄRSKOLAN FYREN REKTOR: Lotta Lindgren ARBETSLAG: Ulla Hedenlo, Renée Dahlberg, Bodil Zander, Gudrun Simonsson Gran,, Mona Bengtsson, Fredrik Haraldsson, Åsa Allvin-Karlsson, Kjell Jonsson, Jannice Knotek, Ann-Christine Nilsson och Göran Egeberg och Per Karlsson. INLEDNING Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning (allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete). Genom ett fungerande kvalitetsarbete kan förutsättningar skapas för eleverna och verksamheten att nå de nationella målen. Detta underlag utgör en sammanfattande bild av verksamhetens förmåga att arbeta utifrån läroplanen samt vilka utvecklingsområden som kan finnas. Skolans dokumentationer utgör ett underlag för utvärderingen och analysen. Genom att analysera och rikta en kritisk blick till verksamheten kan kvaliteten höjas. Under rubriken Var är vi? finns en uppdelning i läroplanens rubriker samt rubriken elever i behov av särskilt stöd. EN SAMLAD BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSEN FÖR LÄSÅRET Elever och medarbetare på Fyren gör ett mycket gott jobb. Måluppfyllelsen gällande mående och kunskaper är oerhört bra! Lotta Lindgren Rektor 1

2 VAR ÄR VI? Resultat och analys av läsåret års arbete. NORMER OCH VÄRDE Svarsfrekvensen på elevenkäten i åk 1-5 är 100 %. Där har enkäten från Kristdalas likabehandlingsplan använts. Fråga 1: Hur trivs du i klassen? Mycket bra 6 Bra 2 Fråga 2: Hur trivs du i skolan? Mycket bra 7 Bra 2 Fråga 3: Har du någon att vara med på rasterna? Alltid 7 För det mesta 2 Fråga 4: Är du rädd när du är i skolan? Aldrig 8 Ibland 1 ( Jag är rädd för en klasskamrat, att hen ska slå mig. Jag är rädd utomhus. ) Fråga 5: Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig 5 Ibland 4 (Vem? En klasskamrat, 2 st namn nämns) Fråga 6: Brukar du reta någon i skolan? Aldrig 8 Ibland 1 Fråga 7: Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig 8 Ibland 1 (Av vem? En klasskamrat ) Fråga 8: Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej 9 Fråga 9: Känner du dig ensam i skolan? Nej 8 Ja 1 Fråga 10: Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid 9 Fråga 11: Får du hjälp av någon vuxen på skolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Alltid 7 För det mesta 2 Fråga 12: Tycker du att personalen i skolan är rättvis? Alltid 8 För det mesta 1 Svarsfrekvensen i klass 7-9 är 100 % på elevenkäten. Fråga 1: Hur trivs du i klassen? Mycket bra 5 Bra 4 Fråga 2: Hur trivs du i skolan? Mycket bra 5 Bra 4 Fråga 3: Har du någon att vara med på rasterna? Alltid 8 För det mesta 1 2

3 Fråga 4: Är du rädd när du är i skolan? Aldrig 9 Fråga 5: Brukar någon reta dig i skolan? Aldrig 8 Ibland 1 (Vem? En klasskamrat, 1 st namn nämns) Fråga 6: Brukar du reta någon på skolan? Aldrig 9 Fråga 7: Har du känt dig mobbad av någon på skolan? Aldrig 9 Fråga 8: Finns det någon i klassen som du tycker är ensam? Nej 9 Fråga 9: Känner du dig trygg på lektionerna? Alltid 8 För det mesta 1 Fråga 10: Får du hjälp av någon vuxen på skolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Hamnar ej i bråk 8 Alltid 1 * Vi tycker att denna fråga bör omformuleras till två frågor, a och b. Fråga 11: Tycker du att personalen är rättvis? Alltid 8 För det mesta 1 Fråga 12: Har skolan förklarat skillnaden mellan mobbning och diskriminering? Ja 4 Nej 5 Svarsfrekvensen på föräldraenkäten är 100%. Fråga 1: Hur trivs barnet i skolan? Mycket bra 13 Bra 4 (1 har ej svarat) Fråga 2: Har barnet någon att vara med på rasterna? Alltid 13 För det mesta 3 (hoppas jag, svarar en) Vet ej 1 (1 har ej svarat ja, vuxen iaf) Fråga 4: Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Aldrig 18 Fråga 4A: Inga kommentarer Fråga 5: Brukar någon reta barnet i skolan? Aldrig 16 (två har ej svarat, Tror jag inte, Vet ej ) Fråga 5A: Inga kommentarer Fråga 6: Finns det någon i skolan som du tycker är ensam? Nej 12 (7 har ej svarat, 2 blanka, kommentarer: vet ej, mittemellan ) Fråga 7: Känner barnet sig tryggt på lektionerna? Alltid 16 För det mesta 2 Fråga 7A: Inga kommentarer Fråga 8: Vet du till vem ni ska vända er om ni är osäkra på barnets mående? Alltid 18 Fråga 9: Tycker du att personalen i skolan är rättvis? Alltid 15 För det mesta 3 Fråga 9A: Hittills, om de missförstår 3

4 Fråga 10: Har skolan förklarat skillnaden mellan mobbning och diskriminering? Ja 15 Nej 2 (1 blank) Analys Svarsfrekvensen på både elevenkäten och föräldraenkäten var 100%, ett deltagarantal som vi är mycket nöjda med. Vår strävan efter en skola utan mobbning och annan kränkande behandling fortgår. Det har förekommit incidenter där vi upplever att våra elever har blivit utsatta för kränkande behandling. Vid dessa tillfällen har vi uppmärksammat detta och pratat med berörda lärare, vårdnadshavare och elever. Vi valde att ej omformulera svarsalternativen i enkäterna i klass 1-5 p.g.a. att vi var rädda för att resultaten skulle bli missvisande i den stora områdesomfattande analysen (dvs. om vi hade strukit svarsalternativet mycket bra så hade vi fått ett sämre genomsnitt). Vi tycker att föräldraenkäten behöver uppdateras. Formulera om frågorna t ex fråga 6 verkar omöjlig att besvara, fråga 9; rättvis mot vem?, fråga 3 saknas. Förkorta frågorna och ha mer öppna frågor, t ex Hur upplever du ditt barns skolgång?. Utvecklingsområde läsåret 2014/2015 Vi vill i större grad arbeta förebyggande för att undvika situationer som kan vara kränkande för våra elever och motverka utanförskap. Vi vill poängtera att Rödsleskolan är en skola för alla där grundsärskolan är ett naturligt inslag. För att underlätta detta tänker vi oss följande: 1. Information angående grundsärskolan ges till nyblivna elever i förskoleklass. Ansvarig: Gudrun, Renée. 2. Information angående grundsärskolan ges på vt till blivande åk 7:or under deras introduktionsdag. Ansvarig: Åsa, Kjell, Fredrik. 3. Erbjuda möjlighet för grundskolans elever att ha sin prao i någon av Fyrens klasser. Ansvarig: Kjell i samarbete med Sofia Lindster (syv i grundskolan). KUNSKAPER Resultat Måluppfyllelsen var 100 % i samtliga ämnen. Analys Vår bedömning är att måluppfyllelsen är mycket god bland de elever som läser enligt grundsärskolans kursplan och kan utvecklas ytterligare med stöd av IKT. Gällande de elever som läser omvänt integrerat efter grundskolans kursplan så går en elev i åk 5 och en i åk 8. Eleven i åk 5 har enligt den skriftliga bedömningen godtagbara kunskaper i bild, idrott, slöjd och musik. Eleven i åk 8 har nått betyg E i bild, slöjd, biologi, hemkunskap och teknik. 4

5 Vi har arbetat konkret och varierat undervisningen efter varje elevs behov. Vi har även försökt att tillämpa variation mellan t ex enskild undervisning, olika gruppkonstellationer, helklass etc. Med hjälp av lärplattor (ipads) så har vi kunnat använda ännu ett undervisningssätt och detta kan vi utveckla än mer. Vi tycker att det har hjälp till att höja studiemotivationen hos vissa elever. Vi tycker att det är en stor fördel att kunna använda vissa appar gemensamt i klassen via projektorn. Åtgärdsprogram finns för samtliga elever som läser efter grundskolans kursplan. Utvecklingsområde läsåret 2014/2015 Vi ska ge alla elever möjligheter att ta sig så långt det är möjligt utifrån elevens förutsättningar och behov. Detta innebär att målet är att alla elever med tiden ska nå målen i de ämnen som de har undervisning i. Ett sätt tror vi är att: 1. Utöka och använda den tekniska utrustningen i våra klassrum för att möjliggöra ännu fler lärtillfällen. Tex med hjälp av Smartbox, airserver, 3 macdatorer. Ansvarig: Fredrik och Renée. 2. Ta del av och nyttja varandras erfarenheter och kunskaper och jobba tillsammans i klassrummet. Ansvarig: alla medarbetare ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Analys Bedömningen är att eleverna har fått ett utökat inflytande över sitt eget lärande genom användning av bedömningspärmen mina mål i grundsärskolan. De har också fått tillfälle att ha inflytande över undervisningen i gemensamma diskussioner kring olika arbetsområden. Vid utvecklingssamtal får eleverna möjlighet att komma med egna förslag på individuella mål. Genom att använda lärplattorna har det öppnats ytterligare en kommunikationsmöjlighet för några av våra elever. Eleverna i åk 7-9 har tillsammans provat på att via lärplattan posta ett inlägg på vår blogg. Dessutom så upplever vi att lägerskolan på hösten bidrog till att öka elevernas inflytande och delaktighet. Detta genom att vi involverade eleverna i hela processen från planering-inköpgenomförande, en uppgift som de samarbetade kring och tog ansvar för på ett mycket bra sätt. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Utöka elevernas inflytande vid förberedelser av utvecklingssamtalet och bygga vidare på samtal med eleverna om bedömningspärmarna. Mentor ansvarar. 2. Använda lärplattorna för att öka elevernas delaktighet vid utvecklingssamtalet, t ex genom att kunna visa sitt skolarbete. Mentor ansvarar. 3. Involvera eleverna i högre grad i arbetet med vår blogg. Ansvarig: All personal. 5

6 SKOLA OCH HEM De två föräldramötena hade färre deltagarantal än vad vi hade hoppats på. Vi har så smått börjat skicka med lärplattorna hem när det gäller några elever. Med hjälp av Fyrens blogg har vi kunnat erbjuda ännu en möjlighet för vårdnadshavare att vara delaktiga i skolans verksamhet. Vi lägger där ut t ex vardagliga händelser, information och veckobrev. Analys Bedömningen är att de vårdnadshavare som närvarade vid föräldramötena tyckte att de var informativa. Vi tror dock att inbjudan till vårens föräldramöte skulle ha formulerats annorlunda och även lägga fokus på vad vårdnadshavarna kan ha för nytta av det i nuläget, gällande t ex Försäkringskassan, LSS. Detta för att locka fler av vårdnadshavarna till de yngre eleverna. Vi upplever att merparten av vårdnadshavarna är positiva till att använda digitala verktyg även i hemmet och som en länk mellan skola och hem. Vi bedömer att en stor del av vårdnadshavarna har varit positiva till att ha uppföljningssamtalet i maj. Utvecklingsområde läsåret 2014/2015 Vi vill fortsätta att utveckla samarbetet med hemmen med hjälp av digitala verktyg. Detta tänker vi kan ske t ex genom att: 1. I större utsträckning skicka med lärplattan hem över helger och lov. Ansvarig: Mentor 2. Utöka informationen på vår blogg. Ansvarig: All personal 3. Börja ersätta kontaktböcker med en app. Ansvarig: All personal ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Bedömningen är att övergång och samverkan har fungerat bra då vi under läsåret har tagit emot nya elever. Både överlämningssamtal med pedagoger, föräldrar och rektorer har skett. Övergångarna har föregåtts av ett eller flera studiebesök beroende på hur många eleven har behövt för att känna sig trygg och tillfreds. Även föräldrar och tidigare pedagoger har funnits med vid vissa studiebesök. Vid övergång till gymnasiet så har eleverna gjort flera studiebesök/haft prao på Oscarsgymnasiet under ht och vt i åk 9. En elev i åk 8 har även gjort besök vid en gymnasiesärskola i en annan kommun. En elev i åk 3 har vid upprepade tillfällen besökt grundskoleklasser för att visa hur man skapar dinosaurier av lera. Analys Vi fortsätter på liknande sätt då vi anser att det har fungerat tillfredsställande. Vid övergångar mellan klasserna på Fyren lägger vi in tid till överlämning under våren

7 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Vi har under året gjort en rad studiebesök på olika verksamheter i närsamhället. Vi har även deltagit i kulturella evenemang. Exempel följer nedan: Klass 1-6 Konsert tillsammans med träningsskolan i Kristinebergsskolan, Vi sjunger med händerna. Olika teaterföreställningar, te x Pappa Kapsyl, Trash, Estetprogrammets teater om återvinning. Skolbio. Studiebesök på Liljeholmens ljusfabrik. Åk 5 har gjort besök på Scania tillsammans med åk 5 i grundskolan. Kommer under juni att göra ett studiebesök i Kalmar. Klass 7-9 Lägerskola på Bossholmen under två dagar. Studiebesök vid ett lokalt vattenkraftverk. Studiebesök på Reningsverket. Konsert på Oscarsgymnasiet Grafitti Classics. Möjlighet att åka på Disco i Kalmar en ggr/termin. Studiebesök på några olika restauranger. Gemensamt Via ett projekt genom Smålandsidrotten så åkte både 1-6:an och 7-9:an till stallet för att rida under fyra tillfällen. Vi träffade och deltog i Cirkus Roman under två förmiddagar. Två friluftsdagar genomfördes i maj i samarbete med kommunens fritidskonsulent. Analys Bedömningen är att vi har utnyttjat närsamhällets resurser för att genom studiebesök vidga elevernas tankar och upplevelser kring omvärlden. Lägerskolan som eleverna i åk 7-9 startade terminen med fick mycket positiv respons från både elever och vårdnadshavare. Vi upplever också att vi har väckt nyfikenhet och inspiration kring olika fritidssysselsättningar som eleverna kan ägna sig åt på fritiden. Friluftsdagarna med prova-på upplevdes som mycket positiva överlag hos eleverna och vi ser positivt på att ha detta som en återkommande aktivitet. Vi behöver tänka på att i ännu större grad åldersanpassa aktiviteterna vid friluftsdagarna. De elever som under året har haft prao i olika företag och verksamheter har både fått en inblick i yrkeslivet och fått känna på det ansvar som ett arbete innebär. Detta för att kunna bilda sig en uppfattning om sin egen studie- och yrkesorientering. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Tidigt på höstterminen diskutera kring och undersöka intresset för en gemensam studieresa på vårterminen. Ansvarig: Gudrun. 7

8 2. Fortsättning på skytte och mattcurling för eleverna i åk 7-9. Bowling för eleverna i åk 1-9. Ansvarig: Fredrik/Kjell. 3. Kontakta fritidskonsulent för att undersöka möjlighet att göra prova-på friluftsdagarna till en återkommande aktivitet. Ansvarig: Fredrik/Kjell. BEDÖMNING OCH BETYG Bedömningen är att betygsresultaten för de elever som går i grundsärskolan är tillfredställande då 100% har nått målen. Det är en bra grund anser vi men strävar efter att varje elev ska nå så långt det bara är möjligt. Det finns alltid saker att förbättra, olika undervisningsmetoder för oss som pedagoger att använda särskilt när tekniken nu går framåt i en rasande fart och öppnar ett hav av möjligheter. Genom projektet med lärplattorna har vi fått möjlighet att fördjupa oss i ytterligare sätt att nå eleverna och synliggöra deras förmågor. Analys Vi upplever att studiedagen där vi diskuterade betyg och bedömning tillsammans med personal från andra grundsärskolor var mycket givande. Ständiga diskussioner kring detta kommer upp med jämna mellanrum varför det är viktigt även fortsättningsvis att minst en LKB-träff per termin ägnas åt betyg och bedömningsfrågor. Tillsammans har vi i arbetslaget även utformat en processkartläggning för att underlätta det administrativa arbetet med bedömning och utvecklingssamtal. Genom ständiga samtal och funderingar kring undervisning och betyg så arbetar vi för att skapa ett formativt förhållningssätt. Arbetet med lärplattorna synliggör på ännu ett sätt elevernas framsteg och förmågor. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Nyttja vår processkartläggning som ett användbart verktyg. Ansvarig: Alla lärare. 2. Involvera de ämneslärare i diskussioner kring hur betygskriterierna kan tolkas enligt Skolverkets kommentarmaterial. Ansvarig: Varje mentor. 3. Vidarebefordra kunskaper kring betyg och bedömning i särskolan som två medarbetare har tillägnat sig via en kurs. Ansvarig: Gudrun och Renée REKTORNS ANSVAR Under läsåret har följande kompetensutveckling genomförts: 1. Litteraturstudier av Explosiva barn, Inre ledarskap, Inre ledarskap för föräldrar. 2. Två medarbetare har genomfört studiebesök på en grundsärskola i Södertälje som inriktar sig på digitala verktyg. 3. Två medarbetare har varit på föreläsningen Barns tal-och språkutveckling av Marianne Gutler-Lindström. 4. Två medarbetare har varit på föreläsning Läs- och skrivutveckling i särskolan av Susanne Weiner-Ahlström. 5. Gemensam AST föreläsning med Helene Tranquist samt uppföljning i arbetslaget. 6. Halvdags föreläsning med Olle Andréen kring användning av lärplattor, hela arbetslaget. 7. Drömmen om det goda 2 medarbetare. 8. Hela arbetslaget har fortbildat sig i TAKK 9. En medarbetare har varit på Syvi-konferens 8

9 10. Två medarbetare studerar för att bli behöriga speciallärare med inriktning mot utvecklingsstörning. 11. Under LKB tid har så många som möjligt som kunnat närvara arbetat med ledarskap i form av ledarkompetens, relationskompetens och ämneskompetens. 12. Två medarbetare har under delar av sin arbetstid varit ansvariga för ett projekt kring lärplattor. Analys Under detta läsår har fokus legat mycket på att använda de kunskaper vi har och få tid att delge varandra. Både gällande TAKK, inspiration från Drömmen om det goda och ledarskapsutbildningen så har kompetens från det egna arbetslaget utnyttjats. Att få tid till diskussioner kring olika pedagogiska dilemman har upplevts som mycket värdefullt. Den fortsatta ledarskapssatsningen har fått mycket bra kritik från alla deltagande. Vi har fått tid att tillsammans sitta ner och diskutera/definiera ord och begrepp som handlar om ledarkompetens, relationskompetens och ämneskompetens. Detta för att utforma en samsyn samt för att stärka oss alla i vårt dagliga ledarskap. Den negativa kritik som har framkommit har handlat om att det sällan eller aldrig har gått att samla hela arbetslaget. Utvecklingsområde läsåret 2014/ Utnyttja varandras kompetenser för att utveckla arbetet kring lärplattor, bloggen och appar. Avsätta LKB-tid till detta. Ansvarig: Lotta, Gudrun. 2. Ett rullande schema görs så att alla i arbetslaget turas om att ta hand om LSS så att även klassassistenter kan närvara vid APT-träffar. Ansvarig: Mona, Per. 3. Fortsatt lärande av digitala verktyg för ökad måluppfyllelse. Ansvarig: Fredrik och Renée. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Då alla elever som läser enligt grundsärskolans kursplan når målen har åtgärdsprogram ej varit aktuellt. Åtgärdsprogram finns för de elever som läser enligt grundskolans kursplan och inte når målen i vissa ämnen. Analys Vi upplever att lärplattorna har inverkat positivt på de elever som ej når målen i grundskolans alla ämnen. Dels har den bidragit till ännu en kommunikationsmöjlighet för en elev som ibland kan ha svårt att göra sig förstådd. Den har också ökat motivationen för eleverna i behov av särskilt stöd. 9

10 Avsätta tid för att diskutera och delge varandra lärplattans olika användningssätt för att utveckla lärandet. Ansvarig: Lotta, Gudrun & Fredrik, Renée VART SKA VI? Bildningsnämndens verksamhetsmål 1. Ekonomi i balans 2. Delaktiga medborgare Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i sin undervisning och genom klassråd och elevråd. Meritvärdet för elever som slutar årskurs 9 ska ligga på riksgenomsnittet Medarbetare Tydligt och aktivt medarbetarskap som innebär att varje medarbetare har möjlighet att påverka sin arbetsplats. 4. Attraktiv kommun 100 % av eleverna ska minst uppnå betyget E i samtliga undervisningsämnen. s strategiska mål Under höstterminen tas nya strategiska mål fram. Medarbetare ges inflytande och delaktighet i detta arbete. Fyrens utvecklingsområden NORMER OCH VÄRDEN Rödsleskolan, en skola för alla, strävar efter att vara fri från mobbning, diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Alla elever, föräldrar och medarbetare känner till Planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Alla medarbetare arbetar aktivt förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling, agerar, utreder och vidtar åtgärder enligt handlingsplanerna (LGR11 sid 12 ). Medarbetarna på Fyren tar ansvar för det förebyggande arbetet samt att sprida kunskaper om Fyren till övriga skolan. 1. Muntlig information och presentation med hjälp av bloggen angående grundsärskolan ges till nyblivna elever samt personal i förskoleklass under de första veckorna på HT. 2. Muntlig information och presentation med hjälp av bloggen i grundsärskolan ges på HT till blivande åk 7:or under deras introduktionsdag. 3. Erbjuda möjlighet för grundskolans elever att ha sin prao i någon av Fyrens klasser under VT. Detta för att eleverna och gruppen ska hinna lära känna varandra. Tid för detta måste avsättas och ges till ansvariga. Avstämning och dokumentation sker efter varje enskilt praotillfälle. 10

11 KUNSKAPER Vi ska ge alla elever förutsättningar att ta sig så långt det är möjligt kunskapsmässigt utifrån elevens förutsättningar och behov (LGR11 sid 14 kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapade och lärande ). Detta innebär att målet är att alla elever med tiden ska nå målen i de ämnen de har undervisning i. Undervisningen är utmanande och varierande. Vi använder den tekniska utrustningen som vi har. 1. Utöka och använda den tekniska utrustningen i våra klassrum för att möjliggöra ännu fler lärtillfällen. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Vi ska förbereda eleverna för delaktighet och medansvar för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett demokratiskt samhälle (LGR11 sid 16). Vi synliggör varje elevs utveckling och lärande och inkluderar eleverna i processen. Eleverna är i högre grad involverade i förberedelsen av utvecklingssamtalen. Vi erbjuder tillgänglig och varierande undervisning för alla elever, utvecklar elevernas delaktighet i sitt lärande och utvecklar kommunikationen mellan elever och lärare, elev till elev och mellan skolan och hemmet. Vi ger elever möjlighet att påverka Fyrens blogg. Lärplattorna innebär en möjlighet till ökat ansvar och inflytande. 1. Utöka elevernas inflytande vid förberedelser av utvecklingssamtalet och bygga vidare på samtal med eleverna om bedömningspärmarna. Avstämning och dokumentation sker fortlöpande men även vid och efter utvecklingssamtalet. Mentor ansvarar. 2. Använda lärplattorna för att öka elevernas delaktighet vid utvecklingssamtalet, t ex genom att kunna visa sitt skolarbete. Avstämning och dokumentation sker fortlöpande. Mentor ansvarar. 3. Involvera eleverna i högre grad i arbetet med vår blogg. Avstämning och dokumentation sker fortlöpande. Ansvarig: All personal. SKOLA OCH HEM Vi ger föräldrarna möjlighet till information angående sina barns framtid. Vart annat år arrangerar vi ett föräldramöte med information från olika myndigheter (ex. försäkringskassa, gymnasiesärskola, LSS och arbetsförmedling m.fl.). Vi har ett bra underlag till utvecklingssamtalen så att elevens utveckling och lärande är tydligt för vårdnadshavare. Vi har en regelbunden kontakt mellan skolan och hemmet gällande de enskilda eleverna för att synliggöra deras måluppfyllelse. Vi börjar använda 11

12 lärplattan och en app istället för kontaktbok. Vi fortsätter att utveckla Fyrens blogg för att ge information om det dagliga arbetet. (LGR11 s.16-17) 1. I större utsträckning skicka med lärplattan hem över helger och lov. Ansvarig: Mentor 2. Utöka informationen på vår blogg. Ansvarig: All personal 3. Börja ersätta kontaktböcker med en app. Ansvarig: All personal ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Särskilda åtgärder på fritids ska finnas i ett åtgärdsprogram. Samverkan mellan klasserna på grundsärskolan sker vid olika gemensamma aktiviteter under året. Samverkan med grundskolan sker vid vissa aktiviteter under året. För eleverna i åk 9 sker samverkan med gymnasiesärskolan. Särskild samverkan sker enligt Normer och värden för att öka förståelsen för funktionsnedsättningar. (LGR11 s.17) SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Vi erbjuder eleverna möjlighet att hitta en meningsfull och utvecklande fritidssysselsättning. Vi gör studiebesök på olika verksamheter och företag i närsamhället. Vi deltar i olika kulturella evenemang. (LGR11 s.17) Eleverna har prao i åk 8 och åk Tidigt på höstterminen diskutera kring och undersöka intresset för en gemensam studieresa på vårterminen. Ansvarig: Gudrun. 5. Fortsättning på skytte och mattcurling för eleverna i åk 7-9. Bowling för eleverna i åk 1-9. Ansvarig: Fredrik och Kjell. 6. Kontakta fritidskonsulent för att undersöka möjligheter att göra fler eller andra aktiviteter på prova-på- friluftsdagarna. 7. Prova-på-friluftsdagarna görs till återkommande aktiviteter. Ansvarig: Fredrik och Kjell. BEDÖMNING OCH BETYG Vi diskuterar kontinuerligt formativ bedömning, summativ bedömning och betyg. (LGR11 s.18) 8. Nyttja vår processkartläggning som ett användbart verktyg. Ansvarig: Alla lärare. 9. Involvera ämneslärare i diskussioner kring hur betygskriterierna kan tolkas enligt Skolverkets kommentarmaterial. Ansvarig: Varje mentor. 10. Vidarebefordra kunskaper kring betyg och bedömning i särskolan som två medarbetare har tillägnat sig via en kurs. Ansvarig: Gudrun och Renée REKTORNS ANSVAR Tillgänglig och varierande undervisning för alla elever, utveckla elevernas delaktighet i sitt lärande, utveckla kommunikationen mellan elever och lärare, lärare och lärare samt mellan skolan och hemmet. (LGR11 s.19) 12

13 Ge medarbetare förutsättningar att klara sitt jobb. 11. Nyttja varandras kompetenser för att utveckla arbetet kring lärplattor, bloggen och appar. Avsätta LKB-tid till detta. Ansvarig: Lotta, Gudrun. 12. Ett rullande schema görs så att alla i arbetslaget turas om att ta hand om LSS så att även klassassistenter kan närvara vid APT-träffar. Ansvarig: Mona, Per. 13. Fortsatt lärande av digitala verktyg för ökad måluppfyllelse. Ansvarig: Fredrik och Renée. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.lgr 11, sid 15 Vi ger föräldrar möjlighet till information angående deras barns kunskapsutveckling. Vi upprättar åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte nå kunskapskraven och tar vid behov med åtgärder som gäller för fritidshemmet. Vi tar stöd av resursteam, habilitering, BUP och SPSM i samverkan med våra barns vårdnadshavare för att öka vår förmåga att utveckla och utmana våra elever. 14. Avsätta tid för att diskutera och delge varandra lärplattans olika användningssätt för att utveckla lärandet. Ansvarig: Lotta, Gudrun, Fredrik och Renée. 13

14 HUR GÖR VI? Bildningsnämndens verksamhetsmål 1. Ekonomi i balans Arbetslaget: på APT i september bestämde vi att vi på ett arbetslagsmöte för alla ska ta en dialog om hur vi använder våra pengar. Detta gjordes i november Delaktiga medborgare Arbetslaget: Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i sin undervisning och genom klassråd och elevråd. Eleverna på Fyren ges samma möjligheter att delta i de av grundskolan bestämda aktiviteter. 3. Tryggad kompetensförsörjning Arbetslaget: Tydligt och aktivt medarbetarskap som innebär att varje medarbetare har möjlighet att påverka sin arbetsplats. 4. Attraktiv kommun Arbetslaget: 100 % av eleverna ska minst uppnå betyget E i samtliga undervisningsämnen. s strategiska mål Under höstterminen tas nya strategiska mål fram. Medarbetare ges inflytande och delaktighet i detta arbete. Arbetslaget: på APT i september diskuterades mål ett, och synpunkter tas med till hela skolområdet. Under vårterminen 2015 hade vi Arbetsplanen för ute på remiss. NORMER OCH VÄRDEN För att leva upp till vårt mål en skola utan mobbning och annan kränkande behandling arbetar vi på följande sätt: 1. Muntlig information och presentation med hjälp av bloggen. Vid föräldramötet på ht informerar vi vårdnadshavarna om Likabehandlingsplanen. Tid för detta avsättas och ges till ansvariga. Behov av projektor för att göra en tydlig presentation. Avstämning och dokumentation sker under vårterminen då vi har utvärdering av verksamheten, så att förbättringar kan göras av informationen. 2. Vi går igenom likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna på ett åldersadekvat sätt och diskuterar regelbundet under läsåret vad de olika definitionerna innebär (mobbning, diskriminering osv). 3. Lärarna i klass 1 3 informerar elever i förskoleklass om grundsärskolan Fyren. Tid för detta avsättas och ges till ansvariga. Behov av projektor för att göra en tydlig 14

15 presentation. Avstämning och dokumentation sker under vårterminen, då vi har utvärdering av verksamheten, så att förbättringar kan göras av informationen. Ansvarig: Gudrun och Renée. 4. Lärarna i klass 7 9 ansvarar för att blivande åk 7 på vårterminen eller/och nya åk 7 på höstterminen får information om grundsärskolan Fyren. Tid för detta måste avsättas och ges till ansvariga. Behov av projektor för att göra en tydlig presentation. Avstämning och dokumentation sker under vårterminen, då vi har utvärdering av verksamheten, så att förbättringar kan göras av informationen. Ansvarig: Åsa, Kjell, Fredrik. 5. Erbjuder möjlighet för grundskolans elever att ha sin prao i någon av Fyrensklasser under VT. Ansvarig: Kjell i samarbete med Sofia Lindster (syv i grundskolan). 6. Vi använder oss av Ninja-koll, reflekterande samtal, stillhetsövningar och massage i förebyggande syfte. 7. SYV ansvarar för att erbjuda grundskolans elever att göra prao i någon av Fyrens klasser. 8. Alla i arbetslaget uppmärksammar bra beteende och bemötande, föregår med gott exempel och reagerar även då något är fel. 9. Alla medarbetare är lyhörda kring händelser och upplevelser när eleverna tar sig till och från skolan via skolskjuts. 10. Medarbetarna omformulerar enkäterna utifrån egna och vårdnadshavarnas önskemål. 11. I mars/april diskuteras nästa års likabehandlingsplan med eleverna på klassrådet och på elevrådet. 12. I mars/april genomför vi enkäten med elever och föräldrar för att följa upp planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Resultatet sammanställer vi och går igenom med dem det berör. Senast på utvecklingssamtalet i maj (före sista studiedagen) samlar vi in föräldrarnas enkäter och på så sätt tar vi ansvar för att alla föräldrar deltar. 13. I maj månad följer vi upp enkäten, dokumenterar och pratar med berörda. 14. Rektor tar upp likabehandlingsplanen på APT i maj. 15. En elev i 7-9:an är kompisstödjare och går tillsammans med en personal på aktuella möten. 16. En av personalen är med när lågstadiet/mellanstadiet har kompisstödjarmöte för att undersöka möjligheten att arbeta förebyggande mot fördomar kring olikheter. 17. Så många som möjligt i arbetslaget medverkar på ett antal LKB tillfällen (ca 2 ggr/termin) där vi diskuterar ledarskap och vårt gemensamma förhållningssätt. Eleverna ges möjlighet att bli inkluderade i en rad olika arrangemang och aktiviteter som grundskolan anordnar, t ex Skoljoggen, FN-dagen, Lucia, temadagar och kulturaktiviteter. 15

16 KUNSKAPER Vi arbetar konkret och fokuserar på varje elevs förmåga till lärande och utveckling. Vi varierar och gör undervisningen tillgänglig för alla elever och använder den tekniska utrustning som finns. Åtgärdsprogram skrivs i de ämnen där det krävs utifrån gällande lagstiftning. Samtliga elever som läser omvänt integrerat på Fyren har beslut om anpassad studiegång i ett antal ämnen, åtgärdsprogram i alla ämnen där de inte når målen och anpassningar utifrån individuella behov. Återkommande möten med vårdnadshavare och andra myndigheter förekommer med viss regelbundenhet. Placeringen följs upp varje termin i samråd med elevhälsan. I arbetslaget och på EHT diskuteras åtgärder, undervisning och olika anpassningar. Resursteamet följer upp psykologutredningar. Särskilda utbildningstillfällen ges angående vissa funktionsnedsättningar. Vi försöker utöka den tekniska utrustningen i våra klassrum för att möjliggöra ännu fler lärtillfällen. T.ex. medhjälp av smartbox, airserver och tre macdatorer. Vi använder varandra som kunskapskällor, försöker att delge varandra våra olika kunskaper, vågar diskutera varför vi gör som vi gör. Vi har ett tillåtande klimat där misslyckanden är en del av vägen mot ny kunskap. Utöka och använda den tekniska utrustningen i våra klassrum för att möjliggöra ännu fler lärtillfällen. Projektledarna ska under LKB-tid samt projekttid bedriva kollegialt lärande och informera om ny teknik. Eleverna och personalen ska ges bästa möjliga förutsättningar att använda den nya tekniken. Förutsättningarna är varierande i de olika stadierna då skolan är beroende av externa tekniker. Personal och elever har tillgång till egna lärplattor vilket ger eleverna större möjligheter att nå målen. Arbetet med detta sker fortlöpande under läsåret. Dokumentation sker fortlöpande av projektledarna i de gemensamma minnesanteckningarna. Ansvarig: Fredrik och Renée är huvudansvariga. All personal bär ansvaret i klassrummet. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE För att synliggöra varje elevs utveckling och lärande, inkludera eleven i processen och i förberedelsen av utvecklingssamtalet använder vi oss av ett material som heter Mina mål i grundsärskolan. Där konkretiseras elevernas lärprocess och kunskapskraven från Lgr 11 med hjälp av text och bild. Varje mentor är ansvarig för sina elevers utvecklingspärmar samt att påminna övriga undervisande lärare om att göra bedömningar. Avstämning och dokumentation sker fortlöpande men även vid och efter utvecklingssamtalet. Mentor ansvarar. 16

17 För att hålla i mer tillgänglig undervisning, mer variation och bättre kommunikation söker vi SIS-medel för ytterligare ett år för lön till projektledare. Mål, syfte och metoder framgår av ansökan till SPSM. Vi utökar elevernas inflytande vid förberedelserna av utvecklingssamtalet och bygger vidare på samtalen med eleverna och bedömningspärmarna, genom kollegialt lärande. Vi använder lärplattorna för att öka elevernas delaktighet vid utvecklingssamtalet, t ex genom att kunna visa sitt skolarbete. Vi involverar eleverna i högre grand i arbetet med Fyrens blogg. SKOLA OCH HEM I Lgr11, sid 16, står det att samarbetet mellan skola och hem är förutsättningen för barnens och ungdomarnas utveckling och lärande. Läsåret 14/15 har vi ett föräldramöte. På höstterminen tar vi upp verksamhetens mål, utvecklingsområden, föräldraråd och föräldrarnas behov av att träffas för erfarenhetsutbyte. Vi bjuder in föräldrarna till utvecklingssamtal i september - oktober och februari - mars. Vi genomför också ett kortare uppföljningssamtal i maj månad om vårdnadshavarna vill. Varje mentor ansvarar för sina elever. Vi skickar också ut och publicerar veckobrev på bloggen i samtliga stadier med information om hur veckan varit samt information om kommande veckas aktiviteter. Veckobrevet skickas som mail, papperskopia samt läggs ut på Fyrens blogg. Vi söker SIS-medel för lön till projektledare. Mål, syfte och metoder framgår av ansökan till SPSM. Vi använder digitala verktyg för att utveckla kommunikationen med hemmet samt mellan elever och personal. Vi skickar hem lärplattan över helger och lov så eleverna kan dokumentera händelser mm. På högstadiet har eleverna även med sig lärplattan hem under vardagarna och gör då även läxor med den. Alla elever och personal har tillgång till lärplattor. Vi utökar informationen på Fyrens blogg där samtlig personal skall kunna göra uppdateringar. Vi börjar ersätta kontaktböcker med lärplattan och en app. Vi har avsatt tid för utbildning av personalen då det gäller användandet av lärplattor och bloggandet. Utbildningen ansvarar projektledarna för. Projektledarna dokumenterar fortlöpande användandet av lärplattorna samt användningen av bloggen och kommunikationen mellan skola och hem. 17

18 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Vi utgår ifrån gällande lagstiftning då det gäller att skriva åtgärdsprogram. Vid framtagandet av åtgärdsprogram ställer vi oss frågan och kontrollerar med fritidshemmen om särskilda åtgärder behövs och i så fall kommuniceras detta och skrivs in i åtgärdsprogrammet. Vi samverkar med gymnasiesärskolan gällande elever som går i åk 9. Vi utökar samverkan med övriga skolan i det förebyggande arbetet gällande mobbning, kränkningar och trakasserier. Vårterminen 2015 organiserar vi överlämningssamtal för de elever som byter klass på Fyren. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN För att öka elevernas känsla av delaktighet och samhörighet genomförs vissa gemensamma aktivteter. Vid höstterminens start genomför 7-9:an en två dagars lägerskola. De bjuder även in de två andra klasserna för ett kortare besök på ön. Tidigt på terminen tas beslut om en eventuell gemensam studieresa. Fortsättning på skytte och mattcurling för årskurs 7-9. Organiserar bowling för samtliga elever. För att öka elevernas kunskap om omvärlden så genomförs en rad olika studiebesök i närsamhället. Vi deltar även vid olika kulturella evenemang. Kontakt tas med fritidskonsulent för att undersöka möjlighet att göra prova på friluftsdagarna till en återkommande aktivitet. BEDÖMNING OCH BETYG På LKB tid förs dialog om formativ bedömning och dess fördelar samt betyg och bedömning. Processkartläggning gällande IUP och bedömning används och utvecklas. Ämneslärarna involveras i diskussionerna kring hur betygskriterier kan tolkas enligt Skolverkets kommentarmaterial. REKTORNS ANSVAR För att hålla i och hålla ut görs en ny ansökan - öka möjligheten (tillgänglig och varierande undervisning för alla elever, utveckla elevernas delaktighet i sitt lärande, utveckla kommunikationen mellan elever och lärare och mellan skolan och hemmet) söker vi SIS-medel för inköp av ipads, projektledare och kompetensutveckling. Mål, syfte och metoder framgår av ansökan till SPSM. Strukturerar upp kompetensutveckling och arbetslagstid i samråd med lagledaren. 18

19 Avsätter tid i arbetslaget så att medarbetarna kan nyttja varandras kunskaper för att utveckla arbetet kring lärplattor, Fyrens blogg och appar. Använder ett rullande schema så att alla medarbetare stödjer LSS så att även klassassistenterna kan närvara vid APT. Fortätter att utveckla kunskapen om hur vi kan nyttja digitala verktyg för ökad måluppfyllelse med hjälp av projektledarna samt annan kompetensutveckling. ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Vid behov och enligt gällande lagstiftning tar vi fram åtgärdsprogram i samråd med elev och vårdnadshavare. Eventuella åtgärder som gäller fritidshemmen skrivs in. Vi utvärderar våra metoder så att vi skapar en bank av väl fungerande metoder för varje elev. 19

20 HUR BLEV DET? Resultat och analys av läsåret års arbete. Bildningsnämndens verksamhetsmål 1. Ekonomi i balans Resultat och analys Vår ekonomi är i balans och vi har använt oss av den budget som vi gjorde upp. 2. Delaktiga medborgare Eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i sin undervisning och genom klassråd och elevråd. Eleverna på Fyren ges samma förutsättningar att vara delaktiga i grundskolans aktiviteter. Resultat och analys Dagligen förs dialoger i alla klasser om hur det är. Vid behov sker förändringar utifrån elevers behov och synpunkter. Eleverna ges även möjlighet att vara delaktiga i sin undervisning och genom klassråd och elevråd i årskurs 4 9 och i årskurs 1 3 ges eleverna möjlighet att vara delaktiga i de dagliga samtalen. Genom att eleverna i åk 1 6 använder ipads för att berätta om sina upplevelser både i skolan och hemma ges ökade möjligheter att möta varje elev där den är. Både bilder på ipaden och bloggen ökar elevens möjlighet att vara delaktig i undervisningen och berätta om den hemma. Likabehandlingsarbetet innebär också att elevers synpunkter tas till vara. Bedömningen är att eleverna i hög grad ges möjlighet till delaktighet och inflytande. 3. Medarbetare Tydligt och aktivt medarbetarskap som innebär att varje medarbetare har möjlighet att påverka sin arbetsplats. Resultat och analys Vid medarbetarsamtal och på APT ges möjlighet för alla medarbetare att påverka sin arbetsplats och arbetslagets kompetensutveckling. Rektor upprättar en kompetensutvecklingsplan som alla är delaktiga i. Vi avsätter tid på LKB för fortbildning och dialoger. Vi har alltid ett rullande schema på vem som ska vara på Koggen vid APT. Rektor fungerar som ett bollplank i pedagogiska frågor. Schemat har gjorts om så att klassassistenter i högre grad kan vara med på t.ex. LKB. Under läsåret förs ständigt dialoger om hur vi använder våra resurser på bästa sätt och det har inneburit förändringar. Ledarskapsutvecklingen har inneburit att vi tillsammans har satt ord på vad vi menar med ledarskapskompetenser och relationskompetenser, vad som är viktigt och vad som spelar roll. Vi har utvecklats som arbetslag och är idag bättre på att sätta ord på vad vi tycker och hur vi fungerar. Projektarbetet med lärplattor och IKT har utvecklat arbetslaget genom kollegialt lärande. Bedömningen är att som medarbetare på Fyren har vi stor möjlighet att påverka arbetet. 20

21 4. Utveckling - Attraktiv kommun 100 % av eleverna ska minst uppnå betyget E i samtliga undervisningsämnen. Resultat och analys I grundsärskola ges elever betyg då föräldrar och vårdnadshavare vill det. Se hur vi jobbar under rubriken Kunskaper samt Bedömning och betyg. Bedömning är att till 95 % når målet. s strategiska mål Under höstterminen tas nya strategiska mål fram. Medarbetare ges inflytande och delaktighet i detta arbete. Resultat och analys Vi har varit delaktiga i att ta fram målen och in i det sista så ändrade vi första målet för grundsärskolan och höjde ribban. Anledningen till detta var efter samtal med vårdnadshavare Utvecklingsområde läsåret 2015/2016 Vi bryter ner de strategiska målen och tydliggör vad de betyder i vårt dagliga arbete på Fyren. NORMER OCH VÄRDEN Resultat Under läsåret har vi haft ett antal tillbud som vi arbetat aktivt med genom anpassningar, kompensationer, handlingsplaner och samtal med berörda. De tre åtgärder som finns i Likabehandlingsplanen: Information ges till fkl Information ges till åk 7 Elever har möjlighet att göra prao på Fyren Punkt ett och två har genomförts för åk 7 av lärare, men ej för fkl. Sista punkten har ej genomförts på grund av att ingen har frågat. Elevenkäten gällande Likabehandling våren %, 6 av 6 elever svarar i klass %, 4 av 4 svarar i klass %, 9 av 9 svarar i klass 7-9 Totalt svarar 95 % av eleverna på enkäten Fråga Hur trivs du i klassen? Totalt 95 % mkt bra & bra, 5 % dåligt 21

22 Hur trivs du i skolan? Har du någon att vara med på rasten? Är du rädd när du är i skolan? Brukar någon reta dig i skolan? Brukar du reta någon? Har du känt dig mobbad i år av någon på skolan? 100 % mkt bra & bra 89 % alltid 11 % för det mesta 100 % aldrig 68 % aldrig 32 % ibland 100 % aldrig 100 % aldrig Finns det någon i klassen som du upplever som ensam? 100 % nej Känner du dig ensam i skolan? Känner du dig trygg på lektionerna? Får du hjälp av någon vuxen på skolan om du hamnar i bråk eller känner dig utanför? Tycker du att personalen är rättvis? Har skolan förklarat skillnaden på mobbning och diskriminering? Olika enkäter 89 % alltid 11 % för det mesta 95 % får alltid hjälp eller hamnar inte i bråk 5 % får för det mesta hjälp 79 % alltid 21 % för det mesta 77 % ja 23 % vet inte *En elev upplever att de får olika praotid. Föräldraenkäten gällande likabehandling 83 %, 5 av 6 föräldrar svarar i klass %, 4 av 4 föräldrar i klass %, 8 av 9 föräldrar i klass 7-9 Totalt svarar 89 % av föräldrar på enkäten Fråga Hur trivs barnet i klassen? Har barnet någon att vara med på rasterna när han/hon vill det? Är barnet rädd när han/hon är i skolan? Totalt 100 % mkt bra & bra 76 % alltid 24 % för det mesta 88 % aldrig 12 % ibland 22

23 Brukar någon reta barnet i skolan? Finns det någon i skolan som du upplever är ensam? Känner ditt barn sig tryggt på lektionerna? Vet du vem du kan vända dig till om du är osäker på ditt barns mående? Tycker du att personalen i skolan lyssnar på ditt barn och på dig som förälder? 88 % aldrig 12 % ibland 100 % nej 100 % alltid 100 % alltid 94 % alltid 9 % för det mesta Diskriminerad Misstänker att elev utsätts för Ingen markering Analys Information till fkl och åk 7 behöver planeras. Eleverna får vara delaktiga i processen och utförandet. Förberedelserna börjar redan under vårterminen för att genomföras i början på höstterminen. Åtgärden kommer att finnas kvar i Likabehandlingsarbetet. Gällande enkäterna för eleverna i åk 1 9 är det mesta positivt. Vi fick också syn på en trivselfråga som åtgärdades direkt och bekräftat att det finns yngre elever som upplever sig retade vilket vi jobbar förebyggande med utifrån särskild handlingsplan. Gällande vårdnadshavarnas enkäter är det ett mycket gott resultat. Detta visar på god och regelbunden kommunikation och tillit. Föräldrarna vet att vi finns nära eleverna. I dialog med våra barns föräldrar är vi tydliga. Föräldrar är alltid välkomna på besök och att höra av sig på andra sätt. All personal är inblandad i elevernas mående och kan ge föräldrarna information. I första hand så är det elevens mentor som är kontaktperson, för att ge föräldrarna en högre tillit och kontinuitet. KUNSKAPER 95 % av alla elever når målen i alla ämnen. Analys Elevernas måluppfyllelse bedöms som mycket god. Undervisningen är varierande, många olika arbetsmetoder och digitala verktyg används. Utvecklingsarbetet Kvalitetsarbete i praktiken ökat lärande med stöd av digitala verktyg har inneburit att användandet av digitala verktyg idag är en naturlig del av undervisningen. Bedömningen är att eleverna är mer delaktiga och aktiva än tidigare och visar intresse för lärandet. De yngre eleverna arbetar tillsammans och för dialoger med stöd av digitala verktyg. Användandet av olika appar innebär att eleverna ser progressionen när de når högre och högre nivåer vilket påverkar motivationen positivt. De digitala verktygen har även påverkat elevernas 23

24 kommunikation positivt genom att egna bilder används både i skolan och hemma, elever använder facetime, mailar och det är alltid möjligt för dem att lyssna på ord eller ljud då de skriver. LKB, konferenstid då vi pratar om Lokala pedagogiska planeringar, Kunskapskrav och bedömning alltså allt som har med undervisningen att göra, används till pedagogiska dialoger, kollegialt lärande och utbyte av erfarenheter. Att veta vad som krävs är en framgångsfaktor. I skolverkets enkät, som vårdnadshavare svarat på, har Fyren ett indexvärde på 9,1 av 10 möjliga och riksgenomsnittet för grundsärskolan ligger på 7,1. Index för anpassning efter elevens behov ligger på 9,6 och elevens utveckling på 9,5. Detta innebär att elevernas föräldrar är mycket nöjda med sina barns skolgång och kunskapsutveckling. Den stora utmaning för oss är att alltid förstå vad våra elever har tagit till sig och hur de kan använda sina kunskaper. Utvecklingsområde läsåret 2015/2016 Vi håller i vårt utvecklingsarbete med att utveckla undervisningen. Öka förståelsen för vad varje elev kan. ELEVERS ANSVAR OCH INFLYTANDE Resultat och analys Årskurserna 4-6 och 7-9 har klassråd och deltar i elevråd. Eleverna ges efter sina förutsättningar och intressen, möjlighet till vissa val gällande undervisningen. Vi har påbörjat ett arbete med att låta eleverna leda sitt utvecklingssamtal. Dagligen förs dialoger i alla klasser om hur det är. Vid behov sker förändringar utifrån elevers behov och synpunkter. Eleverna ges även möjlighet att vara delaktiga i sin undervisning och genom klassråd och elevråd i årskurs 4 9. I årskurs 1 3 ges eleverna möjlighet att vara delaktiga i de dagliga samtalen. Genom att eleverna i åk 1 6 använder ipads för att berätta om sina upplevelser både i skolan och hemma ges ökade möjligheter att möta varje elev där den är. Både bilder på ipaden och bloggen ökar elevens möjlighet att vara delaktig i undervisningen och berätta om den hemma. Likabehandlingsarbetet innebär också att elevers synpunkter tas till vara. Vi har höga förväntningar på elevernas kunskaper och förmågor och de ges möjligheter att efter sina förutsättningar ta eget ansvar vid olika situationer. SKOLA OCH HEM Resultat och analys Föräldramötet genomfördes i september. Över hälften av eleverna var representerade av föräldrar eller vårdnadshavare. 24

25 Utvecklingssamtal har genomförts vid två tillfällen under läsåret för alla elever och vid ett tredje när föräldrar/ vårdnadshavare önskat detta. Veckobrev skickas hem i pappersform, på mail och läggs ut på bloggen under respektive årskurs. Vid två tillfällen har rektor träffat föräldrarådet, dialogen är god och föräldrarna uttrycker att de har höga förväntningar på skolan och hur vi klarar uppdraget. 12 föräldrar svarade på Skolverkets enkät gällande skolan våren Resultaten var mycket goda. Den svarta pricken är fyrens resultat. Ansökan om SIS- medel för 2015 avslogs av SPSM. Arbetet går dock vidare och ingår nu naturligt i undervisningen. Kommunikationen har ökat mellan föräldrar elever skola genom användandet av lärplatta. Utvecklingsområde läsåret 2015/2016 Vi håller i vårt goda samarbete med våra barns föräldrar och fortsätter att driva IKT-utvecklingen utifrån flera perspektiv, kommunikation, lärande, motivation. ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Resultat och analys Bedömningen är att måluppfyllelsen är mycket god. Vi har haft gemensamma aktiviteter såsom simträning, friluftsdagar och studiebesök. Med grundskolan har vi haft gemensamma aktiviteter såsom kulturevenemang, elevråd, matråd och olika studiebesök. Högstadieeleverna har varit med grundskolan vid olika diskussions- och informationstillfällen gällande mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier samt kränkningar. 25

26 Inför kommande stadieövergångar har berörda elever besökt och deltagit i undervisningen vid flertalet tillfällen. Detta omfattar även övergången grundsärskolan till gymnasiesärskolan. Vid övergång inom olika stadier inom Fyren har vi genomfört två överlämningssamtal för varje elev, ett pedagogiskt och ett praktiskt/socialt samtal till mottagande personal. SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Resultat och analys Vi har genomfört lägerskolan på Bossholmen för de äldre eleverna. De yngre har varit och besökt lägerskolan och fått en guidning av de äldre eleverna. Årskurs 7-9 har genomfört en studieresa till Stockholm, där besök på olika museer, riksdag och regering samt shopping ingick. Vi har varit på Experimentlabbet och utfört olika experiment, varit på studiebesök vid Mönsterås bruk. Besökt temalekplatsen, Leos lekland och tränat motorik. Vi har besökt Ica Maxi, vattenverket, kyrkan, biblioteket, olika utställningar och konserter, haft författarbesök, varit på torget med torghandel. Vi har haft besök av breakdanceinstruktör och låtskrivare. Eleverna har intervjuat personer med olika yrken på skolan. Detta innebär att våra elever har getts möjlighet till ökad självkänsla, förståelse och kunskaper om omvärlden. Motivationen att lära och hitta nya vägar till kunskap ökar. BEDÖMNING OCH BETYG Resultat och analys Vi har jobbat efter processkartläggningen och tänker fortsätta med det då det fungerat bra. På LKB-tid har vi delgett varandra erfarenheter som gett elever och pedagoger ett ökat IKTanvändande. VI har diskuterat bedömning utifrån de kriterier som finns i kursplanen och som gett oss mer klarhet i våra bedömningar av eleverna. Vi har tagit del av Skolverkets kommentarmaterial gällande bedömning. Vi har haft öppna dialoger med ämneslärarna om bedömning vilket har ökat samsynen på bedömningen. Utvecklingsområde läsåret 2015/2016 Bjuda in ämneslärarna till de små arbetslagens möten för att diskutera de gemensamma elevernas bedömning samt pedagogiska tillvägagångssätt minst 1 gång/termin. REKTORNS ANSVAR Resultat och analys Ansökan till SPSM har skickats in och vi fick avslag. Vi jobbade vidare som planerat. Vi har strukturerat upp kompetensutveckling och arbetslagstid i samråd med lagledaren. 26