FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:9 MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET HOS SKÖRA ÄLDRE JÄMFÖRELSE MELLAN MÄTINSTRUMENTEN OHIP49 OCH OHIP14 LINKÖPING DECEMBER 2004 ELISABETH WÄRNBERG GERDIN KERSTIN ARONSSON MARGARETA JONSSON ARNE HALLING LARS WALTER ELIN ERIKSSON

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 DET REFORMERADE TANDVÅRDSSTÖDET... 4 MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 SYFTE... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 MATERIAL OCH METOD... 7 STUDIEBAS... 7 URVAL... 7 METOD... 8 OHIP49 och OHIP Munhälsobedömningar... 8 GENOMFÖRANDE... 9 Förankring... 9 Datainsamling... 9 DATAHANTERING OCH STATISTISKA BERÄKNINGAR... 9 FORSKNINGSETISKT GODKÄNNANDE RESULTAT DELTAGARE OCH BORTFALL MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET MUNHÄLSA AVSLUTNINGSFRÅGOR Munhälsans betydelse för livskvaliteten DISKUSSION KONKLUSIONER OCH FORTSATTA STUDIER OMNÄMNANDEN REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILA GA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 BILAGA 8 BILAGA 9 KOMMUNGRUPPER FRÅGEFORMULÄR OM MUNHÄLSA OCH LIVSKVALITET UNDERSÖKNING AV MUNHÄLSA OCH LIVSKVALITET MUNVÅRDSKORT, BEDÖMNINGSJOURNAL, LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND EP-DATA MUNHÄLSOBEDÖMNING ANHÅLLAN OM MEDGIVANDE FÖR GENOMFÖRANDE AV STUDIEN. TILL ÄLDREOMSORGSCHEF ANHÅLLAN OM MEDGIVANDE FÖR GENOMFÖRANDE AV STUDIEN. TILL ENHETSCHEFEN FÖR BOEN DET INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN AV MUNHÄLSA OCH LIVSKVALITET FORSKNINGSETIKKOMMITTÉNS GODKÄNNANDE -2-

3 Sammanfattning Sköra äldre bedöms ha otillfredsställande munhälsa och omfattande tandvårdsbehov och är därför en prioriterad grupp inom tandvården. Mot denna bakgrund infördes det reformerade tandvårdsstödet Syftet med reformen var att förbättra tuggfunktion och munhälsa, höja livskvaliteten och öka välbefinnandet. Den professionellt bedömda munhälsan följs upp genom en enkel, klinisk munhälsobedömning. Munhälsobedömningen görs av tandvårdspersonal, vilket innebär att den får ett begränsat inslag av de äldres egna uppfattningar om munhälsa och livskvalitet. Tidigare forskning visar dels att patienters skattningar av sin hälsorelaterade livskvalitet ofta skiljer sig från vårdpersonalens uppfattningar, dels att subjektiva mått på munhälsa kompletterar kliniska mått på behov av tandvård. Därför är det angeläget att de kliniska munhälsobedömningarna kompletteras med mätningar av de äldres uppfattningar om sin munhälsorelaterade livskvalitet. Studiens övergripande syfte är att finna en lätthanterlig metod för mätning, kontinuerlig uppföljning och utvärdering av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att metoden, i kombination med de kliniska munhälsobedömningarna, ska kunna användas för att bedöma behov av och utvärdera tandvårdsinsatser, exempelvis inom det reformerade tandvårdsstödet. De specifika syftena är att: (1) undersöka om OHIP49 eller OHIP14 skulle vara lämpligt för uppföljning och utvärdering i den aktuella gruppen, (2) att beskriva munhälsorelaterad livskvalitet och munhälsa i den studerade gruppen. Från totalt 13 strategiskt utvalda äldreboenden i Jönköpings och Östergötlands landsting, tillfrågades 323 personer om deltagande i studien. Munhälsorelaterad livskvalitet mättes med frågeformulären OHIP49 och OHIP14. Båda frågeformulären besvarades av 133 personer. Munhälsan bedömdes med hjälp av kliniska data, registrerade vid rutinmässiga munhälsobedömningar. För sammanlagt 103 av deltagarna fanns munhälsobedömningar tillgängliga i de båda landstingen. Studiens huvudresultat är att OHIP49 och OHIP14: (1) ger samma bild om den munhälsorelaterade livskvaliteten presenteras som medelvärden baserade på hela frågeformuläret, (2) speglar olika problembilder vid parvisa jämförelser på områdesnivå och (3) speglar olika problembilder vid jämförelser på frågenivå. OHIP49 ger detaljerad information om den munhälsorelaterade livskvaliteten i gruppen sköra äldre. OHIP14 ger en delvis annorlunda beskrivning. Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i resultaten, avgöra om det är OHIP49 eller OHIP14 som ger den sanna bilden. Varken OHIP49 eller OHIP14 bedöms vara lämpliga för löpande uppföljning av munhälsorelaterad livskvalitet i gruppen sköra äldre. Resultaten tyder på att såväl den munhälsorelaterade livskvaliteten som munhälsan är relativt god i den studerade gruppen. Studien visar att kliniska bedömningar och mätningar av självrapporterad munhälsorelaterad livskvalitet kompletterar varandra. -3-

4 Bakgrund Det reformerade tandvårdsstödet Sköra äldre, det vill säga äldre med nedsatt autonomi och stora behov av samhällets stöd och omvårdnad, bedöms ha otillfredsställande munhälsa och omfattande tandvårdsbehov (Salonen L. 1990; Nordström G. 1995; Socialdepartementet, 1998) och är därför en prioriterad grupp inom tandvården. Förutsättningar för att en god munhälsa ska uppnås och behållas, är att den dagliga munvården fungerar bra och att munhälsokontroller görs regelbundet. Med anledning av detta fick tandvårdsförsäkringen den 1/1 1999, en mer hälsoinriktad utformning. Detta reformerade tandvårdsstöd har syftet att prioritera äldre, sjuka och funktionshindrade, med särskilt stora tandvårdsbehov, för att de skall kunna tillgodogöra sig föda, uppnå en förbättrad munhälsa, få förhöjd livskvalitet och ökat välbefinnande (Socialdepartementet, 1998). Landstingen har ansvaret för att förebyggande och behandlande tandvårdsinsatser erbjuds. Det sker genom uppsökande verksamhet, i vilken ingår: a) munhälsobedömning, b) erbjudande om hjälp till nödvändig tandvård samt c) utbildning och handledning av vård- och omsorgspersonal (Socialdepartementet, 1998). Landstingen har också ansvar för att reformen utvärderas (Socialdepartementet, 1998). Munhälsan följs upp genom att kliniskt status registreras i en enkel munhälsobedömning, som utförs i de äldres hem. Munhälsobedömningen görs av tandvårdspersonal, vilket innebär att den får ett begränsat inslag av de äldres egna uppfattningar om munhälsa och livskvalitet. Studier visar att patienters bedömning av sin hälsorelaterade livskvalitet ofta skiljer sig från vårdpersonalens uppfattningar. (Allen, 2003). Tidigare forskning visar också att subjektiva mått på munhälsa kompletterar kliniska mått på behov av tandvård (Locker & Jocovic, 1996). Därför är det angeläget att de kliniska munhälsobedömningarna kompletteras med mätningar av de äldres uppfattningar om sin munhälsorelaterade livskvalitet. Munhälsorelaterad livskvalitet Munhälsorelaterad livskvalitet kan definieras som munnens funktionella, fysiska, psykologiska och sociala inverkan på välbefinnandet (figur 1). -4-

5 Funktion: - Tugga/bita/ svälja - Tal Psykologiska aspekter: - Utseende - Självkänsla Munhälsorelaterad Livskvalitet Smärta/obehag: - Akut - Kroniskt Sociala aspekter: - Närhet - Kommunikation - Social samvaro Figur 1. Munhälsorelaterad livskvalitet (Ingelhart & Bagramian, 2002, s 3). Den munhälsorelaterade livskvaliteten kan också beskrivas som i figur 2. David Locker som presenterat denna modell, menar att sjukliga tillstånd i munnen kan få konsekvenser i form av symptom, nedsatt funktion och negativ upplevelse av munhälsan. Dessa konsekvenser, som kan leda till försämrat välbefinnande beskriver sammantagna den munhälsorelaterade livskvaliteten. Sjukliga tillstånd i munnen Symptom i munnen Nedsatta fysiska och psykosociala funktioner Negativ upplevelse av munhälsan Försämrat välbefinnande/livskvalitet Figur 2. Munhälsorelaterad livskvalitet (Locker, 2003, s 86). Studier visar på samband mellan självrapporterad ohälsa i munnen och lågt välbefinnande bland yngre äldre (50+) (Locker et al., 2000). I en grupp medicinsk nedsatta, men mentalt opåverkade, äldre, har Locker och medarbetare visat att munsjukdomar har en betydande inverkan på -5-

6 välbefinnande och tillfredsställelse med livet (Locker et al., 2002, Locker, 2003). Ritchie (2002) visar i en forskningsöversikt att munhälsa, smak och lukt i hög grad påverkar äldre personers livskvalitet. Samtidigt har andra studier visat att stigande ålder korrelerar med förbättrad munhälsorelaterad livskvalitet och att äldre över 70 år uppvisar en bättre munhälsorelaterad livskvalitet än yngre personer (Steele et al 2004). Validerade metoder för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet förekommer i relativt stor omfattning i forskningssammanhang, framför allt internationellt. Inga metoder är dock speciellt avsedda för gruppen sköra äldre. Eftersom en stor andel personer i gruppen lider av nedsatt syn och hörsel, demens och andra sjukdomar och därmed har svårt att kommunicera och uttrycka sina uppfattningar, väljs denna grupp ofta bort vid konstruktion av metoder för datainsamling. Det innebär att mätinstrumenten, företrädesvis frågeformulär, är konstruerade med utgångs punkt från friska vuxna och äldre. Gruppen sköra äldre kommer sällan till tals och kunskapen om deras uppfattningar om munhälsorelaterad livskvalitet är begränsad. Av de befintliga frågeformulär, som kartlagts i en litteraturgenomgång (Johansson, 2001), är Oral Health Impact Profile 49 (OHIP49) (Slade & Spencer, 1994) det som kan förväntas bäst spegla den munhälsorelaterade livskvaliteten i gruppen sköra äldre. Fokusgruppsintervjuer med äldre, anhöriga och personal visar också att OHIP49 omfattar de problemområden som upplevs i målgruppen sköra äldre (Aronsson & Wärnberg Gerdin, 2003). OHIP utvecklades för att ge ett mångsidigt mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterat till munförhållanden. Målgrupperna har företrädesvis varit äldre (Allen & McMillan, 1999; Allen et al, 2001a, b; Sheiham et al, 2001). Frågorna i OHIP har utvecklats av en patientgrupp och inte enbart av forskare, vilket ökar möjligheten att instrumentet speglar patientuppfattningar (Allen, 2003). Ursprungsversionen av OHIP är OHIP49 som innehåller 49 frågor (Slade & Spencer, 1994). Ur denna utvecklades en kortversion, OHIP14 (14 frågor) (Slade, 1997). Inom tand- och äldrevård finns behov av en lätthanterlig metod för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet. Metoden ska kunna användas i löpande verksamhet, av både tandvårds- och omsorgspersonal. OHIP14 bedömdes därför vara ett intressant alternativ till den mer omfattande OHIP49. Mot denna bakgrund beslöt vi att undersöka de båda frågeformulärens användbarhet i den dagliga omsorgsverksamheten, under icke standardiserade förhållanden. -6-

7 Syfte och frågeställningar Syfte Studiens övergripande syfte är att finna en lätthanterlig metod för mätning, kontinuerlig uppföljning och utvärdering av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att metoden, i kombination med de kliniska munhälsobedömningarna, ska kunna användas för utvärdering av tandvårdsinsatser, exempelvis inom det reformerade tandvårdsstödet. De specifika syftena är att undersöka 1) om OHIP49 eller OHIP14 skulle vara lämpligt för uppföljning och utvärdering i den aktuella gruppen. 2) att beskriva munhälsan och den munhälsorelaterade livskvaliteten i den studerade gruppen. Frågeställningar Ger OHIP49 och OHIP14 motsvarande information? Är de använda frågeformulären lämpliga för uppföljning och utvärdering i gruppen? Vilken munhälsorelaterad livskvalitet har den studerade gruppen sköra äldre, mätt med OHIP49 och OHIP14? Vilken munhälsa har den studerade gruppen sköra äldre, mätt med tandvårdsteamens munhälsobedömningar? Material och metod Studiebas Studiebasen för projektet omfattade de cirka personer som, inom Östergötlands och Jönköpings län, 2002 var berättigade till det särskilda tandvårdsstödet och följaktligen fick erbjudande om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Av dessa bodde 60 % (Östergötlands län) respektive 90 % (Jönköpings län) på särskilda enheter för äldreboende. Urval Äldre från totalt 13 äldreboenden, sju i Jönköpings och sex i Östergötlands läns landsting, tillfrågades om deltagande. Samtliga tillfrågade var berättigade till det särskilda tandvårdsstödet. Boendena valdes strategiskt med avsikt att få bred representation avseende geografisk spridning, kommunstruktur (bilaga 1) och storlek på boendeenheter. Rena demensboenden/avdelningar samt korttidsboenden exkluderades, medan dementa personer inom andra boenden inkluderades. Demensavdelningarna -7-

8 exkluderades för att inte få en övervikt av personer med uttalad demens i studien. Korttidsboenden exkluderades eftersom vårdtiderna där oftast är för korta för att de boende skulle kunna fullfölja studien. Antalet boende på enheterna varierade mellan 24 och 74. Urval gjordes av personer per enhet. I vissa enheter ingick samtliga boende. Inom övriga enheter valdes boende i rum med ojämna nummer. Om ett rum med ojämnt nummer var obebott, valdes närmast följande jämna rumsnummer. Totalt tillfrågades 323 personer, 44 % av samtliga boende vid de valda enheterna, om deltagande. Metod Studien är en tvärsnittsundersökning med cross-overdesign. Munhälsorelaterad livskvalitet registrerades med OHIP49 och OHIP14 (svensk översättning, Larsson et al., 2004). Samtliga deltagare ombads besvara både OHIP49 och OHIP14. Halva gruppen besvarade först OHIP14 och efter fyra veckor OHIP49. Andra hälften av gruppen besvarade först OHIP49 och fyra veckor senare OHIP14. Munhälsan bedömdes med hjälp av kliniska data, registrerade vid rutinmässiga munhälsobedömningar. Dessa data insamlades från de två landstingens Bedömningsenheter för den uppsökande tandvården där materialet lagras. OHIP49 och OHIP14 OHIP49 och OHIP14 är frågeformulär (bilaga 2 och 3), som består av 49 respektive 14 frågor, fördelade över 7 områden; (1) Funktionsbegränsning, (2) Fysisk smärta, (3) Psykologiska problem, (4) Fysisk oförmåga, (5) Psykisk oförmåga, (6) Social oförmåga samt (7) Handikapp. I OHIP49 varierar antalet frågor inom varje område mellan 5 och 9. I OHIP14 innehåller varje område 2 frågor hämtade från OHIP49. Frågorna besvarades med hur ofta (aldrig, ganska sällan, ibland, ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden) respondenten, under det senaste året, upplevt olika tillstånd relaterade till tänderna, munnen, proteserna eller käkarna. Dessutom fanns på varje fråga möjlighet att svara frågan går ej att tillämpa på mig. Enkäterna kompletterades med frågor som klargjorde om respondenten behövt hjälp med att fylla i enkäten, och i så fall av vem, och varför. Vidare ställdes frågan Hur viktig är munhälsan för din livskvalitet?, som besvarades på en skala 1 till 5, där 1 angavs motsvara mycket viktig och 5 motsvarade inte alls viktig. Slutligen efterfrågades åsikter om enkätens innehåll och utformning. Utrymme gavs också att lämna ytterligare synpunkter (bilaga 3). Munhälsobedömningar Munhälsobedömning är en enkel screeningundersökning som utförs av tandhygienister eller tandsköterskor från de tandvårdsteam, som ansvarar för den uppsökande äldretandvården. Bedömningen sker hemma i bostaden hos den som tackat ja till erbjudande om munhälsobedömning. Den kliniska registreringen sker med hjälp av spegel och ficklampa. -8-

9 Munhälsobedömningarna innehåller status för de kliniska variablerna karies, parodontit, slemhinnor, muntorrhet, munhygien, tuggförmåga, tandvårdsbehov och protesförekomst. Parodontit, muntorrhet och tandvårdsbehov registreras enbart i Östergötland, medan avtagbara proteser enbart registreras i Jönköping. I övrigt överensstämmer variablerna i de båda landstingen (bilaga 4 och 5). Genomförande Förankring Omsorgscheferna för respektive område informerades skriftligt (bilaga 6) och muntligt. Efter skriftligt medgivande från omsorgscheferna (bilaga 7) informerades enhetschefer på respektive boende på samma sätt. Även enhetscheferna lämnade ett skriftligt medgivande och därefter informerades berörd personal vid personalsammankomster. Varje boendeenhet besöktes av någon projektansvarig. Till de boende på omsorgsenheterna lämnades ett informationsbrev och en medgivandeblankett för skriftligt samtycke (bilaga 8). Detta ombesörjdes av personalen. Samtliga deltagare i studien lämnade ett skriftligt samtycke till deltagande innan undersökningen påbörjades. Ställföreträdande samtycke (Beauchamp & Childress, 1994) från personal eller anhörig inhämtades för dem som inte själva kunde besvara frågorna. Datainsamling Datainsamlingen ägde rum, under hösten 2002 och våren 2003, i de boendes hem. I flertalet fall hjälpte vårdpersonalen till med att fylla i enkäten, vissa av deltagarna hade anhöriga till hjälp och ett fåtal fyllde i själva. I vissa fall (i Jönköpings län) hjälpte projektansvariga till. I de sistnämnda fallen informerades samtliga deltagare om att projektansvarig kom från tandvården. Besvarandet av den långa enkäten tog cirka 30 minuter, medan den korta besvarades på cirka 15 minuter. Datahantering och statistiska beräkningar Svarsalternativen poängsattes från 0 till 5 (aldrig=0, ganska sällan=1, ibland=2, ganska ofta=3, mycket ofta=4 och hela tiden=5). I samtliga beräkningar betraktades en fråga med svarsalternativet frågan går ej att tillämpa på mig som obesvarad och exkluderades därmed. Munhälsorelaterad livskvalitet presenteras för båda frågeformulären som: 1. medelvärden per fråga för respektive frågeformulär. -9-

10 2. medelvärde av totalsumma svarspoäng för respektive frågeformulär, framräknat genom att multiplicera medelvärdet med 14. Detta ger jämförbarhet med andra studier där OHIP14 använts. 3. medelvärde per område för respektive frågeformulär. 4. andel personer som svarat att de har problem ganska ofta, ofta eller alltid, redovisade per fråga. Eftersom frågor som besvarats med alternativet frågan går ej att tillämpa på mig betraktades som obesvarade, kunde det partiella bortfallet bli stort, speciellt för OHIP49. För att utnyttja en större del av insamlade data formulerades följande inklusionskriterier: (i) resultat för ett område inom OHIP49 beräknades om högst en fråga var obesvarad för det aktuella området, (ii) resultat för ett område inom OHIP14 beräknades endast då båda de ingående frågorna var besvarade. Resultat baserade på hela formulären beräknades om det fanns resultat för alla områden. I jämförelser mellan de båda formulären inkluderas de personer som erhållit resultat på både OHIP49 och OHIP14, varför antalet personer varierar mellan de olika områdena. Resultaten avseende andel personer som svarat att de har problem ganska ofta, ofta eller alltid redovisade per fråga, baseras på dem som besvarat den aktuella frågan (figur 3, s 12). De grafiska profilerna för OHIP49 och OHIP14 jämfördes, dels för varje område och dels för varje fråga. Medelvärden per område jämfördes med parvisa t-test. I vissa studier används viktade värden för att den relativa betydelsen av de mätta variablerna i ett instrument ska kunna värderas. Effekterna av att vikta poängen på de olika frågorna i denna studie undersöktes genom att använda tidigare publicerade vikter för OHIP (Slade & Spencer, 1994; Allen & Locker, 1997; Slade, 1997b; McGrath, 2004). Viktningen visade sig inte påverka resultaten, varför oviktade värden användes i analyserna. Betydelsen av ordningen för ifyllande studerades genom att jämföra gruppen som först fyllt i OHIP49-formuläret med gruppen som först fyllt i OHIP14- formuläret. Jämförelserna, som gjordes med t-test, avsåg dels differenserna mellan genomsnittlig svarspoäng för varje område och dels differensen mellan genomsnittlig totalsumma svarspoäng. Munhälsan beskrivs som procentuell fördelning av de olika variablerna som registreras i munhälsobedömningarna. Svaren på frågan varför deltagaren behövde hjälp med att fylla i frågeformuläret kategoriserades kvalitativt och procentuella andelen svar i de olika kategorierna beräknades. Svaren på avslutningsfrågorna presenteras som procentuell fördelning av svarsalternativ per fråga. -10-

11 Forskningsetiskt godkännande Tillstånd för studien har beviljats av Forskningsetiska kommittén i Linköping (Bilaga 9). Resultat Deltagare och bortfall Antalet deltagare, som besvarat en eller båda enkäterna, var totalt 157 (49 %). De kom från sammanlagt tolv äldreboenden inom Jönköpings (sju) respektive Östergötlands (fem) län. Antalet deltagare, fördelat på län samt män och kvinnor, medelålder och min/max ålder framgår av tabell 1. Tabell 1. Antalet deltagare, fördelat på län, kön och ålder Jönköping Linköping Totalt Män Antal Medelålder år 83,9 82,4 83,1 Min/max 72/99 62/94 62/99 Kvinnor Antal Medelålder år 85,4 86,4 85,9 Min/max 70/101 62/98 62/101 Totalt Antal Medelålder 85,1 85,3 85,2 Kompletta munhälsobedömningar från 2003 fanns tillgängliga för sammanlagt 103 av de 157 deltagarna i Jönköpings och Östergötlands län. En beskrivning av det externa och interna bortfallet och antalet enkäter, respektive frågor, som använts för att besvara studiens olika frågeställningar återfinns i figur 3. Av 323 tillfrågade deltog 157 i studien. Av dem som inte deltog kom 26 personer från en boendeenhet, som, genom ett personalbeslut, helt avstod från deltagande. Inom varje enhet fanns boende som inte deltog. Antalet varierade mellan 2 och 28 personer. De tillfrågade kunde avböja deltagande utan att ange något skäl. -11-

12 Urval N=323 Besvarat minst en av enkäterna N=157 (49 %) Munhälsobedömningar N=103 Besvarat OHIP49 N=142 Besvarat OHIP14 N=148 Antal svar per fråga OHIP49 N= Beräkning av andelen personer som svarat ganska ofta, respektive mycket ofta eller hela tiden Besvarat både OHIP49 och OHIP14 N=133 Antal svar, enl. inklusionskriterier per område: Funktionsbegränsning: N=108 Fysisk smärta: N=101 Psykologiska problem: N=117 Fysisk oförmåga: N=111 Psykologisk oförmåga: N=119 Social oförmåga: N=107 Handikapp: N=109 Beräkning av medelvärde per område Besvarat OHIP49 enligt inklusionskriterier för att beräkna resultat på hela enkäten N=85 Besvarat både OHIP49 och OHIP14 enligt inklusionskriterier N=70 Beräkning av (1) medelvärde per fråga för respektive instrument (2) medelvärde för respektive instrument Antal svar per fråga OHIP14 N= Beräkning av andelen personer som svarat ganska ofta, respektive mycket ofta eller hela tiden Besvarat OHIP14 enligt inklusionskriterier för att beräkna resultat på hela enkäten N=122 Figur 3. Schematisk översikt av antal besvarade enkäter, antal munhälsobedömningar och användningsområden i resultatredovisningen. Andelen personer, som svarat alternativet Frågan går ej att tillämpa på mig, på respektive fråga, varierade mellan 2 % (fråga 1) och 36 % (fråga 49) (figur 4). Drygt hälften av OHIP49-enkäterna (89 av 142) innehöll minst ett svar Frågan går ej att tillämpa på mig. -12-

13 Andel svar % Frågenummer Figur 4. Andel svar på Frågan går ej att tillämpa på mig, redovisat per fråga. Fördelningen av svaren på frågan om man fått hjälp och i så fall av vem framgår av tabell 2. Av dem som besvarade OHIP49, svarade 4 % helt själva, medan motsvarande siffra för OHIP14 var 3 %. Genom kategorisering av svaren på frågan varför man behövde hjälp framkommer att cirka 72 % lämnade egna svar men fick hjälp att skriva på grund av exempe lvis ögonproblem, osäkerhet, Parkinson s sjukdom, förlamning, språksvårigheter, skrivsvårigheter, reumatism, eller för att det var trevligt att hjälpas åt. I 25 % av svaren framkommer att enkätsvaren är skrivhjälparens tolkningar av deltagarnas uppfattningar, på grund av demenssjukdom, svårigheter att kommunicera och förvirring. Tabell 2. Andel personer som fick hjälp att fylla i enkäten och av vem OHIP49 n=142 Besvarade enkäten själv 4% 3% OHIP14 n=148 Fått hjälp av personal 74% 69% Fått hjälp av anhörig/annan person 22% 27% Fått hjälp av både personal och anhörig/annan person 0% 1% Munhälsorelaterad livskvalitet Totalt 70 personer ingår när de båda frågeformulären jämförs avseende (1) medelvärde per fråga för respektive instrument och (2) medelvärde för respektive instrument (fig. 3). Vid jämförelser av medelvärde per område för respektive instrument varierar antalet observationer mellan 101 och 119 (fig. 3). -13-

14 Munhälsorelaterad livskvalitet, mätt som medelvärde per fråga var 0,46 (SD 0,62) för OHIP49 och 0,43 (SD 0,52) för OHIP14 (0=aldrig, 1=ganska sällan). Medelvärdet av totalsumma svarspoäng var 6,44 (SD 8,68) för OHIP49 och 6,02 (SD 7,28) för OHIP14 1. Medelvärde för varje område redovisas som grafiska profiler i figur 5. Medelvärdet för samtliga områden var under 1 (1=ganska sällan). Medelvärde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 OHIP49 OHIP14 Psykologiska problem Handikapp Figur 5. Medelvärden inom varje område, OHIP49 och OHIP14, parvisa observationer, (antal, se fig. 3, sid. 12). Andelen personer som svarat ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden på OHIP49 och OHIP14 visas i tabell 3. Högst andel personer med problem återfinns för OHIP49 på frågorna Mat som fastnat i tänderna (fråga 7), Svårigheter att tugga (fråga 1), Dåligt passande proteser (fråga 9), Undvikit viss mat (fråga 28) samt Obekväma proteser (fråga 18). Bland frågorna med lägst andel personer som uppger problem återfinns Otillfredsställande kost (fråga 29) och Tvungen avbryta måltider (fråga 32). För OHIP14 finns den största andelen problem inom Svårigheter att utföra vardagliga sysslor (fråga 12). 1 Medelvärdet av totalsumma svarspoäng för respektive frågeformu lär, är framräknat genom att multiplicera medelvärdet per fråga med

15 Tabell 3. Andelen personer som svarat ganska ofta, respektive mycket ofta eller hela tiden på OHIP49 och OHIP14 Frågor (förkortade) Frågenr OHIP49 Andel pers. OHIP49 (n) Frågenr OHIP14 Andel pers. OHIP14 (n) Svårigheter att tugga 1 18,7 (139) Svårigheter att uttala ord 2 8,0 (138) 1 5,6 (143) Tand som inte ser ut som den ska 3 6,8 (103) Utseendet påverkats 4 4,7 (129) Dålig andedräkt 5 5,9 (136) Smakförmågan försämrats 6 9,4 (127) 2 5,7 (141) Mat som fastnat i tänderna 7 21,6 (134) Försämrad matsmältning 8 7,8 (129) Dåligt passande proteser 9 17,4 (92) Smärta i munnen 10 6,7 (135) 3 4,8 (146) Öm i käken 11 4,5 (134) Huvudvärk 12 5,2 (134) Känsliga tänder 13 6,0 (116) Tandvärk 14 2,8 (109) Smärtor i tandköttet 15 6,2 (130) Obehag med att äta mat 16 2,2 (135) 4 6,3 (144) Ömma ställen i munnen 17 7,5 (133) Obekväma proteser 18 10,3 (97) Oroad på grund av tandproblem 19 7,6 (131) Känt dig osäker 20 5,4 (130) 5 3,5 (142) Känt dig eländig 21 4,7 (129) Besvärad med utseendet 22 3,1 (129) Känt dig spänd 23 4,7 (128) 6 2,1 (142) Otydligt tal 24 2,3 (129) Personer missuppfattat ord 25 4,7 (129) Mindre smak i maten 26 7,8 (129) Inte kunnat borsta tänderna 27 8,1 (123) Undvikit viss mat 28 11,2 (134) Otillfredsställande kost 29 0,8 (132) 7 2,1 (145) Inte kunnat äta med proteserna 30 8,6 (93) Undvikit att le 31 1,5 (136) Tvungen avbryta måltider 32 0,7 (138) 8 1,4 (143) Störd sömn 33 1,5 (135) Varit upprörd 34 4,5 (134) Svårt att koppla av 35 3,8 (132) 9 6,3 (142) Deprimerad 36 4,6 (131) Påverkad koncentration 37 1,6 (128) Blivit generad 38 0,8 (128) 10 0,0 (141) Undvikit att gå ut 39 1,6 (129) Mindre tolerant 40 0,9 (106) Besvär med att komma överens 41 1,6 (128) Irriterad på andra människor 42 1,5 (132) 11 4,9 (142) Svårigheter utföra vardagliga sysslor 43 3,3 (122) 12 12,9 (132) Försämrad allmänhälsa 44 3,9 (127) Ekonomisk förlust 45 0,8 (125) Oförmögen uppskatta sällskap 46 0,8 (129) Livet mindre tillfredsställande 47 0,8 (130) 13 5,1 (137) Totalt oförmögen att fungera 48 0,8 (128) 14 0,7 (137) Oförmögen att arbeta fullt ut 49 5,6 (90) -15-

16 Samma resultat som visas i tabell 3 illustreras grafiskt i figur 6. 1 Funktionsbegränsning Fysisk smärta Psykologiska problem Fysisk oförmåga Psykisk oförmåga Social oförmåga Handikapp 2(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) 43(12) (13) 48(14) OHIP14 Andel (%) OHIP49 Figur 6. Andelen individer med problem ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden, redovisade per fråga, OHIP49 och (OHIP14). Jämförelse mellan de grafiska profilerna för OHIP49 och OHIP14 görs i figur 5 och figur 6. Medelvärdena skiljer sig signifikant inom områdena funktionsbegränsning (p=0,001), psykologiska problem (p=0,006), fysisk oförmåga (p=0,001) och social oförmåga (p=0,001) (fig. 5). Frågor som har de största andelarna personer som uppger sig ha problem i OHIP49 (fråga 1, 7, 9, 18 och 28) återfinns inte i OHIP14. Den fråga som ger störst utslag i -16-

17 OHIP14 (fråga 12, tabell 3) har en låg andel personer med problem i OHIP49 (figur 6). Medelvärde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 OHIP14 OHIP14 ur 49 Psykologiska problem Område Handikapp Figur 7. Grafiska profiler för OHIP14 och OHIP14-frågorna hämtade från OHIP49. I figur 7 visas de grafiska profilerna för OHIP14 och OHIP14-frågorna hämtade från OHIP49. Här framkommer att deltagarna svarar lika inom områdena fysisk respektive psykisk oförmåga vid de olika frågetillfällena, medan svaren för de andra områdena skiljer sig åt. Vid kontroll av ordningen för ifyllande av frågeformulären kunde inga signifikanta skillnader påvisas, vilket indikerar att ordningen för ifyllande inte hade betydelse för resultaten. Munhälsa Andel personer med registrerade kliniska munhälsoproblem framgår av figur 8. Bland deltagarna hade synlig karies registrerats hos 19 % (19 av 98). Av de 79 individer som inte hade synlig karies var knappt hälften tandlösa. Ett måttligt till stort behov av tandvård (Östergötland) bedömdes föreligga hos 8 % (4 av 50). Grav parodontit (Östergötland) och slemhinneförändringar bedömdes vardera finnas hos 2 % (1 av 45 respektive 2 av 102). Muntorrhet (Östergötland) bedömdes finnas hos 4 % (2 av 50) av deltagarna. Munhygien var dålig i 16 % (16 av 103) och tuggförmågan var registrerad som dålig hos 13 % (13 av 97). -17-

18 Andel 40 personer Karies Parodontit Slemhinnor Muntorrhet Dålig munhygien Dålig tuggförmåga Vårdbehov Protesförekomst Munhälsoproblem Figur 8. Procentuell fördelning av munhälsovariabler (n=103). I figur 9 visas fördelningen av antalet kvarvarande tänder. Cirka 61 % hade kvarvarande tänder. Knappt var femte av totalantalet deltagare hade fler än 20 tänder. Mer än var tredje person var helt tandlös Andel personer Antal tänder/individ Figur 9. Procentuell fördelning av antal kvarvarande tänder (n=103). I Jönköpings län, där protesförekomst registreras, motsvarades total tandlöshet i det närmaste av andelen personer med helprotes. Närmare hälften hade restbett, vilket motsvarades av att delproteser eller helprotes i en käke förekom hos en tredjedel av de undersökta. Av de som bedömts ha dålig tuggförmåga hade 66 % helprotes (8 av 12). Av helprotesbärarna bedömdes 44 % (4 av 8) ha dålig tuggfunktion (data visas inte). -18-

19 Avslutningsfrågor Munhälsans betydelse för livskvaliteten Munhälsans betydelse för livskvaliteten redovisas i tabell 4. Här framgår att cirka 85 % av deltagarna anser att munhälsan är mycket viktig eller viktig för deras livskvalitet. Tabell 4. Munhälsans betydelse för livskvaliteten, andel deltagare, fördelat på OHIP49 och OHIP14 1 =Mycket viktig =Inte alls viktig OHIP49 n=135 71% 13% 10% 5% 1% OHIP14 n=145 73% 13% 9% 3% 2% I tabell 5 visas svaren på frågor avseende enkätens innehåll och utformning. Tabell 5. Enkätens innehåll och utformning, andel deltagare, fördelat på OHIP49 och OHIP14 Ja OHIP49 Nej Vet ej Ja OHIP14 Nej Vet ej (%) (%) (%) (%) (%) (%) Är frågorna svåra att besvara? Beskriver frågorna munhälsans betydelse för din livskvalitet? Är blanketten tydlig? Avseende antalet frågor framkom i 73 av de 138 (53 %) svaren i OHIP49 att frågorna var för många, medan 65 (47 %) svarade att frågorna var lagom många. Ingen ansåg att det var för få frågor. I 17 av de 145 (12 %) svaren i OHIP14 uppgavs att frågorna var för många. Lagom många markerades i 128 (88 %), medan alternativet för få inte heller i dessa svar fick någon markering. -19-

20 Diskussion Studiens huvudresultat är att OHIP49 och OHIP14: 1. ger samma bild om den munhälsorelaterade livskvaliteten presenteras som medelvärden baserade på hela frågeformuläret. 2. speglar olika problembilder vid parvisa jämförelser på områdesnivå. 3. speglar olika problembilder vid jämförelser på frågenivå. Medelvärden baserade på hela frågeformuläret ger en övergripande bild av den munhälsorelaterade livskvaliteten och kan användas för att exempelvis studera utvecklingen över tid i en population. För att få en mer detaljerad bild krävs att resultaten bryts ner på områdes- respektive frågenivå. Särskilt viktigt är detta vid uppföljning av det särskilda tandvårdsstödet, vars primära syfte är att tuggförmågan hos de äldre ska förbättras, så att de bättre ska kunna tillgodogöra sig föda, uppnå en förbättrad munhälsa och få förhöjd livskvalitet och välbefinnande. På områdes- respektive frågenivå ger OHIP14 inte motsvarande information som OHIP49. De frågor som gav störst utslag i OHIP49 handlade om tuggproblem, problem med att mat fastnade i tänderna eller proteserna, dåligt passande proteser och undvikande av viss mat. Dessa frågor finns inte med i OHIP14, vilket kan innebära att viktiga problem för gruppen sköra äldre inte uppmärksammas i den sistnämnda enkäten. På den fråga som gav störst utslag i OHIP14, svårigheter att sköta sina vardagliga sysslor, svarar 12 % att de har problem, medan endast en låg andel ger detta svar i OHIP49 (3 %). Detta indikerar att någon av enkäterna ger en missvisande bild. Locker och medarbetare (2002) visade i sin studie att i en grupp medicinskt nedsatta, men mentalt opåverkade, äldre, uppgav endast 0,4 % att de hade problem ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden på denna fråga (mätt med OHIP14). Resultaten visar vidare att deltagarna inte ger samma svar på OHIP14-frågorna när de ställs i OHIP14-formuläret, som när de ställs i OHIP49-formuläret. Efter att studien påbörjats, publicerade Locker et al (2002) en alternativ version av OHIP14. Författarna hävdar att OHIP14-originalet (Slade, 1997) har en uttalad s.k. floor effekt, (Bindman et al, 1990), framför allt i gruppen sköra äldre. Denna floor effekt, innebär att en högre andel av deltagarna än förväntat, använder svarsalternativet aldrig. Detta bekräftas även av föreliggande studie. I den alternativa versionen av OHIP14, har sköra äldre själva fått ange vilka av OHIP49 frågorna som var mest relevanta för deras munhälsorelaterade livskvalitet. Endast två av de 14 frågorna överensstämmer med originalversionen av OHIP14. Den alternativa OHIP14 ger lägre floor effekt, och större variation i resultaten, vilket gör instrumentet mer användbart till uppföljning av interventioners effekter i den studerade gruppen. Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i resultaten, avgöra om det är OHIP49 eller OHIP14 som ger den sanna bilden. Studien ger inte svar på -20-