FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:9 MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET HOS SKÖRA ÄLDRE JÄMFÖRELSE MELLAN MÄTINSTRUMENTEN OHIP49 OCH OHIP14 LINKÖPING DECEMBER 2004 ELISABETH WÄRNBERG GERDIN KERSTIN ARONSSON MARGARETA JONSSON ARNE HALLING LARS WALTER ELIN ERIKSSON

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 DET REFORMERADE TANDVÅRDSSTÖDET... 4 MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET... 4 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 SYFTE... 7 FRÅGESTÄLLNINGAR... 7 MATERIAL OCH METOD... 7 STUDIEBAS... 7 URVAL... 7 METOD... 8 OHIP49 och OHIP Munhälsobedömningar... 8 GENOMFÖRANDE... 9 Förankring... 9 Datainsamling... 9 DATAHANTERING OCH STATISTISKA BERÄKNINGAR... 9 FORSKNINGSETISKT GODKÄNNANDE RESULTAT DELTAGARE OCH BORTFALL MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET MUNHÄLSA AVSLUTNINGSFRÅGOR Munhälsans betydelse för livskvaliteten DISKUSSION KONKLUSIONER OCH FORTSATTA STUDIER OMNÄMNANDEN REFERENSER BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILA GA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 BILAGA 8 BILAGA 9 KOMMUNGRUPPER FRÅGEFORMULÄR OM MUNHÄLSA OCH LIVSKVALITET UNDERSÖKNING AV MUNHÄLSA OCH LIVSKVALITET MUNVÅRDSKORT, BEDÖMNINGSJOURNAL, LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND EP-DATA MUNHÄLSOBEDÖMNING ANHÅLLAN OM MEDGIVANDE FÖR GENOMFÖRANDE AV STUDIEN. TILL ÄLDREOMSORGSCHEF ANHÅLLAN OM MEDGIVANDE FÖR GENOMFÖRANDE AV STUDIEN. TILL ENHETSCHEFEN FÖR BOEN DET INFORMATION OM UNDERSÖKNINGEN AV MUNHÄLSA OCH LIVSKVALITET FORSKNINGSETIKKOMMITTÉNS GODKÄNNANDE -2-

3 Sammanfattning Sköra äldre bedöms ha otillfredsställande munhälsa och omfattande tandvårdsbehov och är därför en prioriterad grupp inom tandvården. Mot denna bakgrund infördes det reformerade tandvårdsstödet Syftet med reformen var att förbättra tuggfunktion och munhälsa, höja livskvaliteten och öka välbefinnandet. Den professionellt bedömda munhälsan följs upp genom en enkel, klinisk munhälsobedömning. Munhälsobedömningen görs av tandvårdspersonal, vilket innebär att den får ett begränsat inslag av de äldres egna uppfattningar om munhälsa och livskvalitet. Tidigare forskning visar dels att patienters skattningar av sin hälsorelaterade livskvalitet ofta skiljer sig från vårdpersonalens uppfattningar, dels att subjektiva mått på munhälsa kompletterar kliniska mått på behov av tandvård. Därför är det angeläget att de kliniska munhälsobedömningarna kompletteras med mätningar av de äldres uppfattningar om sin munhälsorelaterade livskvalitet. Studiens övergripande syfte är att finna en lätthanterlig metod för mätning, kontinuerlig uppföljning och utvärdering av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att metoden, i kombination med de kliniska munhälsobedömningarna, ska kunna användas för att bedöma behov av och utvärdera tandvårdsinsatser, exempelvis inom det reformerade tandvårdsstödet. De specifika syftena är att: (1) undersöka om OHIP49 eller OHIP14 skulle vara lämpligt för uppföljning och utvärdering i den aktuella gruppen, (2) att beskriva munhälsorelaterad livskvalitet och munhälsa i den studerade gruppen. Från totalt 13 strategiskt utvalda äldreboenden i Jönköpings och Östergötlands landsting, tillfrågades 323 personer om deltagande i studien. Munhälsorelaterad livskvalitet mättes med frågeformulären OHIP49 och OHIP14. Båda frågeformulären besvarades av 133 personer. Munhälsan bedömdes med hjälp av kliniska data, registrerade vid rutinmässiga munhälsobedömningar. För sammanlagt 103 av deltagarna fanns munhälsobedömningar tillgängliga i de båda landstingen. Studiens huvudresultat är att OHIP49 och OHIP14: (1) ger samma bild om den munhälsorelaterade livskvaliteten presenteras som medelvärden baserade på hela frågeformuläret, (2) speglar olika problembilder vid parvisa jämförelser på områdesnivå och (3) speglar olika problembilder vid jämförelser på frågenivå. OHIP49 ger detaljerad information om den munhälsorelaterade livskvaliteten i gruppen sköra äldre. OHIP14 ger en delvis annorlunda beskrivning. Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i resultaten, avgöra om det är OHIP49 eller OHIP14 som ger den sanna bilden. Varken OHIP49 eller OHIP14 bedöms vara lämpliga för löpande uppföljning av munhälsorelaterad livskvalitet i gruppen sköra äldre. Resultaten tyder på att såväl den munhälsorelaterade livskvaliteten som munhälsan är relativt god i den studerade gruppen. Studien visar att kliniska bedömningar och mätningar av självrapporterad munhälsorelaterad livskvalitet kompletterar varandra. -3-

4 Bakgrund Det reformerade tandvårdsstödet Sköra äldre, det vill säga äldre med nedsatt autonomi och stora behov av samhällets stöd och omvårdnad, bedöms ha otillfredsställande munhälsa och omfattande tandvårdsbehov (Salonen L. 1990; Nordström G. 1995; Socialdepartementet, 1998) och är därför en prioriterad grupp inom tandvården. Förutsättningar för att en god munhälsa ska uppnås och behållas, är att den dagliga munvården fungerar bra och att munhälsokontroller görs regelbundet. Med anledning av detta fick tandvårdsförsäkringen den 1/1 1999, en mer hälsoinriktad utformning. Detta reformerade tandvårdsstöd har syftet att prioritera äldre, sjuka och funktionshindrade, med särskilt stora tandvårdsbehov, för att de skall kunna tillgodogöra sig föda, uppnå en förbättrad munhälsa, få förhöjd livskvalitet och ökat välbefinnande (Socialdepartementet, 1998). Landstingen har ansvaret för att förebyggande och behandlande tandvårdsinsatser erbjuds. Det sker genom uppsökande verksamhet, i vilken ingår: a) munhälsobedömning, b) erbjudande om hjälp till nödvändig tandvård samt c) utbildning och handledning av vård- och omsorgspersonal (Socialdepartementet, 1998). Landstingen har också ansvar för att reformen utvärderas (Socialdepartementet, 1998). Munhälsan följs upp genom att kliniskt status registreras i en enkel munhälsobedömning, som utförs i de äldres hem. Munhälsobedömningen görs av tandvårdspersonal, vilket innebär att den får ett begränsat inslag av de äldres egna uppfattningar om munhälsa och livskvalitet. Studier visar att patienters bedömning av sin hälsorelaterade livskvalitet ofta skiljer sig från vårdpersonalens uppfattningar. (Allen, 2003). Tidigare forskning visar också att subjektiva mått på munhälsa kompletterar kliniska mått på behov av tandvård (Locker & Jocovic, 1996). Därför är det angeläget att de kliniska munhälsobedömningarna kompletteras med mätningar av de äldres uppfattningar om sin munhälsorelaterade livskvalitet. Munhälsorelaterad livskvalitet Munhälsorelaterad livskvalitet kan definieras som munnens funktionella, fysiska, psykologiska och sociala inverkan på välbefinnandet (figur 1). -4-

5 Funktion: - Tugga/bita/ svälja - Tal Psykologiska aspekter: - Utseende - Självkänsla Munhälsorelaterad Livskvalitet Smärta/obehag: - Akut - Kroniskt Sociala aspekter: - Närhet - Kommunikation - Social samvaro Figur 1. Munhälsorelaterad livskvalitet (Ingelhart & Bagramian, 2002, s 3). Den munhälsorelaterade livskvaliteten kan också beskrivas som i figur 2. David Locker som presenterat denna modell, menar att sjukliga tillstånd i munnen kan få konsekvenser i form av symptom, nedsatt funktion och negativ upplevelse av munhälsan. Dessa konsekvenser, som kan leda till försämrat välbefinnande beskriver sammantagna den munhälsorelaterade livskvaliteten. Sjukliga tillstånd i munnen Symptom i munnen Nedsatta fysiska och psykosociala funktioner Negativ upplevelse av munhälsan Försämrat välbefinnande/livskvalitet Figur 2. Munhälsorelaterad livskvalitet (Locker, 2003, s 86). Studier visar på samband mellan självrapporterad ohälsa i munnen och lågt välbefinnande bland yngre äldre (50+) (Locker et al., 2000). I en grupp medicinsk nedsatta, men mentalt opåverkade, äldre, har Locker och medarbetare visat att munsjukdomar har en betydande inverkan på -5-

6 välbefinnande och tillfredsställelse med livet (Locker et al., 2002, Locker, 2003). Ritchie (2002) visar i en forskningsöversikt att munhälsa, smak och lukt i hög grad påverkar äldre personers livskvalitet. Samtidigt har andra studier visat att stigande ålder korrelerar med förbättrad munhälsorelaterad livskvalitet och att äldre över 70 år uppvisar en bättre munhälsorelaterad livskvalitet än yngre personer (Steele et al 2004). Validerade metoder för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet förekommer i relativt stor omfattning i forskningssammanhang, framför allt internationellt. Inga metoder är dock speciellt avsedda för gruppen sköra äldre. Eftersom en stor andel personer i gruppen lider av nedsatt syn och hörsel, demens och andra sjukdomar och därmed har svårt att kommunicera och uttrycka sina uppfattningar, väljs denna grupp ofta bort vid konstruktion av metoder för datainsamling. Det innebär att mätinstrumenten, företrädesvis frågeformulär, är konstruerade med utgångs punkt från friska vuxna och äldre. Gruppen sköra äldre kommer sällan till tals och kunskapen om deras uppfattningar om munhälsorelaterad livskvalitet är begränsad. Av de befintliga frågeformulär, som kartlagts i en litteraturgenomgång (Johansson, 2001), är Oral Health Impact Profile 49 (OHIP49) (Slade & Spencer, 1994) det som kan förväntas bäst spegla den munhälsorelaterade livskvaliteten i gruppen sköra äldre. Fokusgruppsintervjuer med äldre, anhöriga och personal visar också att OHIP49 omfattar de problemområden som upplevs i målgruppen sköra äldre (Aronsson & Wärnberg Gerdin, 2003). OHIP utvecklades för att ge ett mångsidigt mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterat till munförhållanden. Målgrupperna har företrädesvis varit äldre (Allen & McMillan, 1999; Allen et al, 2001a, b; Sheiham et al, 2001). Frågorna i OHIP har utvecklats av en patientgrupp och inte enbart av forskare, vilket ökar möjligheten att instrumentet speglar patientuppfattningar (Allen, 2003). Ursprungsversionen av OHIP är OHIP49 som innehåller 49 frågor (Slade & Spencer, 1994). Ur denna utvecklades en kortversion, OHIP14 (14 frågor) (Slade, 1997). Inom tand- och äldrevård finns behov av en lätthanterlig metod för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet. Metoden ska kunna användas i löpande verksamhet, av både tandvårds- och omsorgspersonal. OHIP14 bedömdes därför vara ett intressant alternativ till den mer omfattande OHIP49. Mot denna bakgrund beslöt vi att undersöka de båda frågeformulärens användbarhet i den dagliga omsorgsverksamheten, under icke standardiserade förhållanden. -6-

7 Syfte och frågeställningar Syfte Studiens övergripande syfte är att finna en lätthanterlig metod för mätning, kontinuerlig uppföljning och utvärdering av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att metoden, i kombination med de kliniska munhälsobedömningarna, ska kunna användas för utvärdering av tandvårdsinsatser, exempelvis inom det reformerade tandvårdsstödet. De specifika syftena är att undersöka 1) om OHIP49 eller OHIP14 skulle vara lämpligt för uppföljning och utvärdering i den aktuella gruppen. 2) att beskriva munhälsan och den munhälsorelaterade livskvaliteten i den studerade gruppen. Frågeställningar Ger OHIP49 och OHIP14 motsvarande information? Är de använda frågeformulären lämpliga för uppföljning och utvärdering i gruppen? Vilken munhälsorelaterad livskvalitet har den studerade gruppen sköra äldre, mätt med OHIP49 och OHIP14? Vilken munhälsa har den studerade gruppen sköra äldre, mätt med tandvårdsteamens munhälsobedömningar? Material och metod Studiebas Studiebasen för projektet omfattade de cirka personer som, inom Östergötlands och Jönköpings län, 2002 var berättigade till det särskilda tandvårdsstödet och följaktligen fick erbjudande om munhälsobedömning och nödvändig tandvård. Av dessa bodde 60 % (Östergötlands län) respektive 90 % (Jönköpings län) på särskilda enheter för äldreboende. Urval Äldre från totalt 13 äldreboenden, sju i Jönköpings och sex i Östergötlands läns landsting, tillfrågades om deltagande. Samtliga tillfrågade var berättigade till det särskilda tandvårdsstödet. Boendena valdes strategiskt med avsikt att få bred representation avseende geografisk spridning, kommunstruktur (bilaga 1) och storlek på boendeenheter. Rena demensboenden/avdelningar samt korttidsboenden exkluderades, medan dementa personer inom andra boenden inkluderades. Demensavdelningarna -7-

8 exkluderades för att inte få en övervikt av personer med uttalad demens i studien. Korttidsboenden exkluderades eftersom vårdtiderna där oftast är för korta för att de boende skulle kunna fullfölja studien. Antalet boende på enheterna varierade mellan 24 och 74. Urval gjordes av personer per enhet. I vissa enheter ingick samtliga boende. Inom övriga enheter valdes boende i rum med ojämna nummer. Om ett rum med ojämnt nummer var obebott, valdes närmast följande jämna rumsnummer. Totalt tillfrågades 323 personer, 44 % av samtliga boende vid de valda enheterna, om deltagande. Metod Studien är en tvärsnittsundersökning med cross-overdesign. Munhälsorelaterad livskvalitet registrerades med OHIP49 och OHIP14 (svensk översättning, Larsson et al., 2004). Samtliga deltagare ombads besvara både OHIP49 och OHIP14. Halva gruppen besvarade först OHIP14 och efter fyra veckor OHIP49. Andra hälften av gruppen besvarade först OHIP49 och fyra veckor senare OHIP14. Munhälsan bedömdes med hjälp av kliniska data, registrerade vid rutinmässiga munhälsobedömningar. Dessa data insamlades från de två landstingens Bedömningsenheter för den uppsökande tandvården där materialet lagras. OHIP49 och OHIP14 OHIP49 och OHIP14 är frågeformulär (bilaga 2 och 3), som består av 49 respektive 14 frågor, fördelade över 7 områden; (1) Funktionsbegränsning, (2) Fysisk smärta, (3) Psykologiska problem, (4) Fysisk oförmåga, (5) Psykisk oförmåga, (6) Social oförmåga samt (7) Handikapp. I OHIP49 varierar antalet frågor inom varje område mellan 5 och 9. I OHIP14 innehåller varje område 2 frågor hämtade från OHIP49. Frågorna besvarades med hur ofta (aldrig, ganska sällan, ibland, ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden) respondenten, under det senaste året, upplevt olika tillstånd relaterade till tänderna, munnen, proteserna eller käkarna. Dessutom fanns på varje fråga möjlighet att svara frågan går ej att tillämpa på mig. Enkäterna kompletterades med frågor som klargjorde om respondenten behövt hjälp med att fylla i enkäten, och i så fall av vem, och varför. Vidare ställdes frågan Hur viktig är munhälsan för din livskvalitet?, som besvarades på en skala 1 till 5, där 1 angavs motsvara mycket viktig och 5 motsvarade inte alls viktig. Slutligen efterfrågades åsikter om enkätens innehåll och utformning. Utrymme gavs också att lämna ytterligare synpunkter (bilaga 3). Munhälsobedömningar Munhälsobedömning är en enkel screeningundersökning som utförs av tandhygienister eller tandsköterskor från de tandvårdsteam, som ansvarar för den uppsökande äldretandvården. Bedömningen sker hemma i bostaden hos den som tackat ja till erbjudande om munhälsobedömning. Den kliniska registreringen sker med hjälp av spegel och ficklampa. -8-

9 Munhälsobedömningarna innehåller status för de kliniska variablerna karies, parodontit, slemhinnor, muntorrhet, munhygien, tuggförmåga, tandvårdsbehov och protesförekomst. Parodontit, muntorrhet och tandvårdsbehov registreras enbart i Östergötland, medan avtagbara proteser enbart registreras i Jönköping. I övrigt överensstämmer variablerna i de båda landstingen (bilaga 4 och 5). Genomförande Förankring Omsorgscheferna för respektive område informerades skriftligt (bilaga 6) och muntligt. Efter skriftligt medgivande från omsorgscheferna (bilaga 7) informerades enhetschefer på respektive boende på samma sätt. Även enhetscheferna lämnade ett skriftligt medgivande och därefter informerades berörd personal vid personalsammankomster. Varje boendeenhet besöktes av någon projektansvarig. Till de boende på omsorgsenheterna lämnades ett informationsbrev och en medgivandeblankett för skriftligt samtycke (bilaga 8). Detta ombesörjdes av personalen. Samtliga deltagare i studien lämnade ett skriftligt samtycke till deltagande innan undersökningen påbörjades. Ställföreträdande samtycke (Beauchamp & Childress, 1994) från personal eller anhörig inhämtades för dem som inte själva kunde besvara frågorna. Datainsamling Datainsamlingen ägde rum, under hösten 2002 och våren 2003, i de boendes hem. I flertalet fall hjälpte vårdpersonalen till med att fylla i enkäten, vissa av deltagarna hade anhöriga till hjälp och ett fåtal fyllde i själva. I vissa fall (i Jönköpings län) hjälpte projektansvariga till. I de sistnämnda fallen informerades samtliga deltagare om att projektansvarig kom från tandvården. Besvarandet av den långa enkäten tog cirka 30 minuter, medan den korta besvarades på cirka 15 minuter. Datahantering och statistiska beräkningar Svarsalternativen poängsattes från 0 till 5 (aldrig=0, ganska sällan=1, ibland=2, ganska ofta=3, mycket ofta=4 och hela tiden=5). I samtliga beräkningar betraktades en fråga med svarsalternativet frågan går ej att tillämpa på mig som obesvarad och exkluderades därmed. Munhälsorelaterad livskvalitet presenteras för båda frågeformulären som: 1. medelvärden per fråga för respektive frågeformulär. -9-

10 2. medelvärde av totalsumma svarspoäng för respektive frågeformulär, framräknat genom att multiplicera medelvärdet med 14. Detta ger jämförbarhet med andra studier där OHIP14 använts. 3. medelvärde per område för respektive frågeformulär. 4. andel personer som svarat att de har problem ganska ofta, ofta eller alltid, redovisade per fråga. Eftersom frågor som besvarats med alternativet frågan går ej att tillämpa på mig betraktades som obesvarade, kunde det partiella bortfallet bli stort, speciellt för OHIP49. För att utnyttja en större del av insamlade data formulerades följande inklusionskriterier: (i) resultat för ett område inom OHIP49 beräknades om högst en fråga var obesvarad för det aktuella området, (ii) resultat för ett område inom OHIP14 beräknades endast då båda de ingående frågorna var besvarade. Resultat baserade på hela formulären beräknades om det fanns resultat för alla områden. I jämförelser mellan de båda formulären inkluderas de personer som erhållit resultat på både OHIP49 och OHIP14, varför antalet personer varierar mellan de olika områdena. Resultaten avseende andel personer som svarat att de har problem ganska ofta, ofta eller alltid redovisade per fråga, baseras på dem som besvarat den aktuella frågan (figur 3, s 12). De grafiska profilerna för OHIP49 och OHIP14 jämfördes, dels för varje område och dels för varje fråga. Medelvärden per område jämfördes med parvisa t-test. I vissa studier används viktade värden för att den relativa betydelsen av de mätta variablerna i ett instrument ska kunna värderas. Effekterna av att vikta poängen på de olika frågorna i denna studie undersöktes genom att använda tidigare publicerade vikter för OHIP (Slade & Spencer, 1994; Allen & Locker, 1997; Slade, 1997b; McGrath, 2004). Viktningen visade sig inte påverka resultaten, varför oviktade värden användes i analyserna. Betydelsen av ordningen för ifyllande studerades genom att jämföra gruppen som först fyllt i OHIP49-formuläret med gruppen som först fyllt i OHIP14- formuläret. Jämförelserna, som gjordes med t-test, avsåg dels differenserna mellan genomsnittlig svarspoäng för varje område och dels differensen mellan genomsnittlig totalsumma svarspoäng. Munhälsan beskrivs som procentuell fördelning av de olika variablerna som registreras i munhälsobedömningarna. Svaren på frågan varför deltagaren behövde hjälp med att fylla i frågeformuläret kategoriserades kvalitativt och procentuella andelen svar i de olika kategorierna beräknades. Svaren på avslutningsfrågorna presenteras som procentuell fördelning av svarsalternativ per fråga. -10-

11 Forskningsetiskt godkännande Tillstånd för studien har beviljats av Forskningsetiska kommittén i Linköping (Bilaga 9). Resultat Deltagare och bortfall Antalet deltagare, som besvarat en eller båda enkäterna, var totalt 157 (49 %). De kom från sammanlagt tolv äldreboenden inom Jönköpings (sju) respektive Östergötlands (fem) län. Antalet deltagare, fördelat på län samt män och kvinnor, medelålder och min/max ålder framgår av tabell 1. Tabell 1. Antalet deltagare, fördelat på län, kön och ålder Jönköping Linköping Totalt Män Antal Medelålder år 83,9 82,4 83,1 Min/max 72/99 62/94 62/99 Kvinnor Antal Medelålder år 85,4 86,4 85,9 Min/max 70/101 62/98 62/101 Totalt Antal Medelålder 85,1 85,3 85,2 Kompletta munhälsobedömningar från 2003 fanns tillgängliga för sammanlagt 103 av de 157 deltagarna i Jönköpings och Östergötlands län. En beskrivning av det externa och interna bortfallet och antalet enkäter, respektive frågor, som använts för att besvara studiens olika frågeställningar återfinns i figur 3. Av 323 tillfrågade deltog 157 i studien. Av dem som inte deltog kom 26 personer från en boendeenhet, som, genom ett personalbeslut, helt avstod från deltagande. Inom varje enhet fanns boende som inte deltog. Antalet varierade mellan 2 och 28 personer. De tillfrågade kunde avböja deltagande utan att ange något skäl. -11-

12 Urval N=323 Besvarat minst en av enkäterna N=157 (49 %) Munhälsobedömningar N=103 Besvarat OHIP49 N=142 Besvarat OHIP14 N=148 Antal svar per fråga OHIP49 N= Beräkning av andelen personer som svarat ganska ofta, respektive mycket ofta eller hela tiden Besvarat både OHIP49 och OHIP14 N=133 Antal svar, enl. inklusionskriterier per område: Funktionsbegränsning: N=108 Fysisk smärta: N=101 Psykologiska problem: N=117 Fysisk oförmåga: N=111 Psykologisk oförmåga: N=119 Social oförmåga: N=107 Handikapp: N=109 Beräkning av medelvärde per område Besvarat OHIP49 enligt inklusionskriterier för att beräkna resultat på hela enkäten N=85 Besvarat både OHIP49 och OHIP14 enligt inklusionskriterier N=70 Beräkning av (1) medelvärde per fråga för respektive instrument (2) medelvärde för respektive instrument Antal svar per fråga OHIP14 N= Beräkning av andelen personer som svarat ganska ofta, respektive mycket ofta eller hela tiden Besvarat OHIP14 enligt inklusionskriterier för att beräkna resultat på hela enkäten N=122 Figur 3. Schematisk översikt av antal besvarade enkäter, antal munhälsobedömningar och användningsområden i resultatredovisningen. Andelen personer, som svarat alternativet Frågan går ej att tillämpa på mig, på respektive fråga, varierade mellan 2 % (fråga 1) och 36 % (fråga 49) (figur 4). Drygt hälften av OHIP49-enkäterna (89 av 142) innehöll minst ett svar Frågan går ej att tillämpa på mig. -12-

13 Andel svar % Frågenummer Figur 4. Andel svar på Frågan går ej att tillämpa på mig, redovisat per fråga. Fördelningen av svaren på frågan om man fått hjälp och i så fall av vem framgår av tabell 2. Av dem som besvarade OHIP49, svarade 4 % helt själva, medan motsvarande siffra för OHIP14 var 3 %. Genom kategorisering av svaren på frågan varför man behövde hjälp framkommer att cirka 72 % lämnade egna svar men fick hjälp att skriva på grund av exempe lvis ögonproblem, osäkerhet, Parkinson s sjukdom, förlamning, språksvårigheter, skrivsvårigheter, reumatism, eller för att det var trevligt att hjälpas åt. I 25 % av svaren framkommer att enkätsvaren är skrivhjälparens tolkningar av deltagarnas uppfattningar, på grund av demenssjukdom, svårigheter att kommunicera och förvirring. Tabell 2. Andel personer som fick hjälp att fylla i enkäten och av vem OHIP49 n=142 Besvarade enkäten själv 4% 3% OHIP14 n=148 Fått hjälp av personal 74% 69% Fått hjälp av anhörig/annan person 22% 27% Fått hjälp av både personal och anhörig/annan person 0% 1% Munhälsorelaterad livskvalitet Totalt 70 personer ingår när de båda frågeformulären jämförs avseende (1) medelvärde per fråga för respektive instrument och (2) medelvärde för respektive instrument (fig. 3). Vid jämförelser av medelvärde per område för respektive instrument varierar antalet observationer mellan 101 och 119 (fig. 3). -13-

14 Munhälsorelaterad livskvalitet, mätt som medelvärde per fråga var 0,46 (SD 0,62) för OHIP49 och 0,43 (SD 0,52) för OHIP14 (0=aldrig, 1=ganska sällan). Medelvärdet av totalsumma svarspoäng var 6,44 (SD 8,68) för OHIP49 och 6,02 (SD 7,28) för OHIP14 1. Medelvärde för varje område redovisas som grafiska profiler i figur 5. Medelvärdet för samtliga områden var under 1 (1=ganska sällan). Medelvärde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 OHIP49 OHIP14 Psykologiska problem Handikapp Figur 5. Medelvärden inom varje område, OHIP49 och OHIP14, parvisa observationer, (antal, se fig. 3, sid. 12). Andelen personer som svarat ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden på OHIP49 och OHIP14 visas i tabell 3. Högst andel personer med problem återfinns för OHIP49 på frågorna Mat som fastnat i tänderna (fråga 7), Svårigheter att tugga (fråga 1), Dåligt passande proteser (fråga 9), Undvikit viss mat (fråga 28) samt Obekväma proteser (fråga 18). Bland frågorna med lägst andel personer som uppger problem återfinns Otillfredsställande kost (fråga 29) och Tvungen avbryta måltider (fråga 32). För OHIP14 finns den största andelen problem inom Svårigheter att utföra vardagliga sysslor (fråga 12). 1 Medelvärdet av totalsumma svarspoäng för respektive frågeformu lär, är framräknat genom att multiplicera medelvärdet per fråga med

15 Tabell 3. Andelen personer som svarat ganska ofta, respektive mycket ofta eller hela tiden på OHIP49 och OHIP14 Frågor (förkortade) Frågenr OHIP49 Andel pers. OHIP49 (n) Frågenr OHIP14 Andel pers. OHIP14 (n) Svårigheter att tugga 1 18,7 (139) Svårigheter att uttala ord 2 8,0 (138) 1 5,6 (143) Tand som inte ser ut som den ska 3 6,8 (103) Utseendet påverkats 4 4,7 (129) Dålig andedräkt 5 5,9 (136) Smakförmågan försämrats 6 9,4 (127) 2 5,7 (141) Mat som fastnat i tänderna 7 21,6 (134) Försämrad matsmältning 8 7,8 (129) Dåligt passande proteser 9 17,4 (92) Smärta i munnen 10 6,7 (135) 3 4,8 (146) Öm i käken 11 4,5 (134) Huvudvärk 12 5,2 (134) Känsliga tänder 13 6,0 (116) Tandvärk 14 2,8 (109) Smärtor i tandköttet 15 6,2 (130) Obehag med att äta mat 16 2,2 (135) 4 6,3 (144) Ömma ställen i munnen 17 7,5 (133) Obekväma proteser 18 10,3 (97) Oroad på grund av tandproblem 19 7,6 (131) Känt dig osäker 20 5,4 (130) 5 3,5 (142) Känt dig eländig 21 4,7 (129) Besvärad med utseendet 22 3,1 (129) Känt dig spänd 23 4,7 (128) 6 2,1 (142) Otydligt tal 24 2,3 (129) Personer missuppfattat ord 25 4,7 (129) Mindre smak i maten 26 7,8 (129) Inte kunnat borsta tänderna 27 8,1 (123) Undvikit viss mat 28 11,2 (134) Otillfredsställande kost 29 0,8 (132) 7 2,1 (145) Inte kunnat äta med proteserna 30 8,6 (93) Undvikit att le 31 1,5 (136) Tvungen avbryta måltider 32 0,7 (138) 8 1,4 (143) Störd sömn 33 1,5 (135) Varit upprörd 34 4,5 (134) Svårt att koppla av 35 3,8 (132) 9 6,3 (142) Deprimerad 36 4,6 (131) Påverkad koncentration 37 1,6 (128) Blivit generad 38 0,8 (128) 10 0,0 (141) Undvikit att gå ut 39 1,6 (129) Mindre tolerant 40 0,9 (106) Besvär med att komma överens 41 1,6 (128) Irriterad på andra människor 42 1,5 (132) 11 4,9 (142) Svårigheter utföra vardagliga sysslor 43 3,3 (122) 12 12,9 (132) Försämrad allmänhälsa 44 3,9 (127) Ekonomisk förlust 45 0,8 (125) Oförmögen uppskatta sällskap 46 0,8 (129) Livet mindre tillfredsställande 47 0,8 (130) 13 5,1 (137) Totalt oförmögen att fungera 48 0,8 (128) 14 0,7 (137) Oförmögen att arbeta fullt ut 49 5,6 (90) -15-

16 Samma resultat som visas i tabell 3 illustreras grafiskt i figur 6. 1 Funktionsbegränsning Fysisk smärta Psykologiska problem Fysisk oförmåga Psykisk oförmåga Social oförmåga Handikapp 2(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) 43(12) (13) 48(14) OHIP14 Andel (%) OHIP49 Figur 6. Andelen individer med problem ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden, redovisade per fråga, OHIP49 och (OHIP14). Jämförelse mellan de grafiska profilerna för OHIP49 och OHIP14 görs i figur 5 och figur 6. Medelvärdena skiljer sig signifikant inom områdena funktionsbegränsning (p=0,001), psykologiska problem (p=0,006), fysisk oförmåga (p=0,001) och social oförmåga (p=0,001) (fig. 5). Frågor som har de största andelarna personer som uppger sig ha problem i OHIP49 (fråga 1, 7, 9, 18 och 28) återfinns inte i OHIP14. Den fråga som ger störst utslag i -16-

17 OHIP14 (fråga 12, tabell 3) har en låg andel personer med problem i OHIP49 (figur 6). Medelvärde 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 OHIP14 OHIP14 ur 49 Psykologiska problem Område Handikapp Figur 7. Grafiska profiler för OHIP14 och OHIP14-frågorna hämtade från OHIP49. I figur 7 visas de grafiska profilerna för OHIP14 och OHIP14-frågorna hämtade från OHIP49. Här framkommer att deltagarna svarar lika inom områdena fysisk respektive psykisk oförmåga vid de olika frågetillfällena, medan svaren för de andra områdena skiljer sig åt. Vid kontroll av ordningen för ifyllande av frågeformulären kunde inga signifikanta skillnader påvisas, vilket indikerar att ordningen för ifyllande inte hade betydelse för resultaten. Munhälsa Andel personer med registrerade kliniska munhälsoproblem framgår av figur 8. Bland deltagarna hade synlig karies registrerats hos 19 % (19 av 98). Av de 79 individer som inte hade synlig karies var knappt hälften tandlösa. Ett måttligt till stort behov av tandvård (Östergötland) bedömdes föreligga hos 8 % (4 av 50). Grav parodontit (Östergötland) och slemhinneförändringar bedömdes vardera finnas hos 2 % (1 av 45 respektive 2 av 102). Muntorrhet (Östergötland) bedömdes finnas hos 4 % (2 av 50) av deltagarna. Munhygien var dålig i 16 % (16 av 103) och tuggförmågan var registrerad som dålig hos 13 % (13 av 97). -17-

18 Andel 40 personer Karies Parodontit Slemhinnor Muntorrhet Dålig munhygien Dålig tuggförmåga Vårdbehov Protesförekomst Munhälsoproblem Figur 8. Procentuell fördelning av munhälsovariabler (n=103). I figur 9 visas fördelningen av antalet kvarvarande tänder. Cirka 61 % hade kvarvarande tänder. Knappt var femte av totalantalet deltagare hade fler än 20 tänder. Mer än var tredje person var helt tandlös Andel personer Antal tänder/individ Figur 9. Procentuell fördelning av antal kvarvarande tänder (n=103). I Jönköpings län, där protesförekomst registreras, motsvarades total tandlöshet i det närmaste av andelen personer med helprotes. Närmare hälften hade restbett, vilket motsvarades av att delproteser eller helprotes i en käke förekom hos en tredjedel av de undersökta. Av de som bedömts ha dålig tuggförmåga hade 66 % helprotes (8 av 12). Av helprotesbärarna bedömdes 44 % (4 av 8) ha dålig tuggfunktion (data visas inte). -18-

19 Avslutningsfrågor Munhälsans betydelse för livskvaliteten Munhälsans betydelse för livskvaliteten redovisas i tabell 4. Här framgår att cirka 85 % av deltagarna anser att munhälsan är mycket viktig eller viktig för deras livskvalitet. Tabell 4. Munhälsans betydelse för livskvaliteten, andel deltagare, fördelat på OHIP49 och OHIP14 1 =Mycket viktig =Inte alls viktig OHIP49 n=135 71% 13% 10% 5% 1% OHIP14 n=145 73% 13% 9% 3% 2% I tabell 5 visas svaren på frågor avseende enkätens innehåll och utformning. Tabell 5. Enkätens innehåll och utformning, andel deltagare, fördelat på OHIP49 och OHIP14 Ja OHIP49 Nej Vet ej Ja OHIP14 Nej Vet ej (%) (%) (%) (%) (%) (%) Är frågorna svåra att besvara? Beskriver frågorna munhälsans betydelse för din livskvalitet? Är blanketten tydlig? Avseende antalet frågor framkom i 73 av de 138 (53 %) svaren i OHIP49 att frågorna var för många, medan 65 (47 %) svarade att frågorna var lagom många. Ingen ansåg att det var för få frågor. I 17 av de 145 (12 %) svaren i OHIP14 uppgavs att frågorna var för många. Lagom många markerades i 128 (88 %), medan alternativet för få inte heller i dessa svar fick någon markering. -19-

20 Diskussion Studiens huvudresultat är att OHIP49 och OHIP14: 1. ger samma bild om den munhälsorelaterade livskvaliteten presenteras som medelvärden baserade på hela frågeformuläret. 2. speglar olika problembilder vid parvisa jämförelser på områdesnivå. 3. speglar olika problembilder vid jämförelser på frågenivå. Medelvärden baserade på hela frågeformuläret ger en övergripande bild av den munhälsorelaterade livskvaliteten och kan användas för att exempelvis studera utvecklingen över tid i en population. För att få en mer detaljerad bild krävs att resultaten bryts ner på områdes- respektive frågenivå. Särskilt viktigt är detta vid uppföljning av det särskilda tandvårdsstödet, vars primära syfte är att tuggförmågan hos de äldre ska förbättras, så att de bättre ska kunna tillgodogöra sig föda, uppnå en förbättrad munhälsa och få förhöjd livskvalitet och välbefinnande. På områdes- respektive frågenivå ger OHIP14 inte motsvarande information som OHIP49. De frågor som gav störst utslag i OHIP49 handlade om tuggproblem, problem med att mat fastnade i tänderna eller proteserna, dåligt passande proteser och undvikande av viss mat. Dessa frågor finns inte med i OHIP14, vilket kan innebära att viktiga problem för gruppen sköra äldre inte uppmärksammas i den sistnämnda enkäten. På den fråga som gav störst utslag i OHIP14, svårigheter att sköta sina vardagliga sysslor, svarar 12 % att de har problem, medan endast en låg andel ger detta svar i OHIP49 (3 %). Detta indikerar att någon av enkäterna ger en missvisande bild. Locker och medarbetare (2002) visade i sin studie att i en grupp medicinskt nedsatta, men mentalt opåverkade, äldre, uppgav endast 0,4 % att de hade problem ganska ofta, mycket ofta eller hela tiden på denna fråga (mätt med OHIP14). Resultaten visar vidare att deltagarna inte ger samma svar på OHIP14-frågorna när de ställs i OHIP14-formuläret, som när de ställs i OHIP49-formuläret. Efter att studien påbörjats, publicerade Locker et al (2002) en alternativ version av OHIP14. Författarna hävdar att OHIP14-originalet (Slade, 1997) har en uttalad s.k. floor effekt, (Bindman et al, 1990), framför allt i gruppen sköra äldre. Denna floor effekt, innebär att en högre andel av deltagarna än förväntat, använder svarsalternativet aldrig. Detta bekräftas även av föreliggande studie. I den alternativa versionen av OHIP14, har sköra äldre själva fått ange vilka av OHIP49 frågorna som var mest relevanta för deras munhälsorelaterade livskvalitet. Endast två av de 14 frågorna överensstämmer med originalversionen av OHIP14. Den alternativa OHIP14 ger lägre floor effekt, och större variation i resultaten, vilket gör instrumentet mer användbart till uppföljning av interventioners effekter i den studerade gruppen. Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i resultaten, avgöra om det är OHIP49 eller OHIP14 som ger den sanna bilden. Studien ger inte svar på -20-

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:4 Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Linköping November 2003 Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin www.lio.se/fhvc Rapport

Läs mer

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport 26:9 Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Linköping November 26 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lotta Fornander Christina Aldin www.lio.se/fhvc Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen 1(5) Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen Anvisningarna beskriver hur munvårdskortet och bedömningsjournalen ska fyllas i samt hur handlingen ska spridas och förvaras. Munvårdskortet

Läs mer

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvårdens utveckling i Sverige 1974 kom en allmän tandvårdsförsäkring som idag är en av förklaringarna till The heavy metal generation Tandvården

Läs mer

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten

Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Tidstrend i prevalens och sjukdomsgrad av parodontit under 30 år i Norrbotten Anna Arespång, ST tandläkare, Avdelningen för Parodontologi Tandvårdens kompetenscentrum Luleå 2013. anna.arespang@nll.se Handledare:

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem

Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Utvärdering av personalutbildningen inom Framtid Stockholm Våga Vara Viktig på HVB-hem Citera gärna Centrum för epidemiologi och samhällsmedicins rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Tandvårdsenheten Landstingets resurs i tandvårdsfrågor ur ett länsperspektiv Administration och bedömningshandläggning av det reformerade tandvårdsstödet Administration av barn- och ungdomstandvård Landstingets

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA Information för kommuner Informationen riktar sig till medicinskt ansvariga sjuksköterskor, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

Läs mer

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD

ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD ANVISNINGAR NÖDVÄNDIG TANDVÅRD 1 INNEHÅLL NÖDVÄNDIG TANDVÅRD...3 PERSONKRETS...3 VÅRDENS OMFATTNING...3 KOMMENTARER OCH FÖRTYDLIGANDEN...4 Vårdens omfattning...4 Ersättning...5 Garanti...5 FÖRHANDSBEDÖMNING...6

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Diarienummer 160710 Landstingsstyrelsen Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Förslag

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet

Befolkningens tandhälsa 2009. Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Befolkningens tandhälsa 2009 Regeringsuppdrag om tandhälsa, tandvårdsstatistik och det statliga tandvårdsstödet Citera gärna Socialstyrelsens rapporter men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Hälsa. Rapport 2007:6. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:6 Kommunrapport - Hälsa Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens hälsa

Läs mer

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? Omvårdnad Gävle Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende? November 2015 Markör AB 1 (19) Uppdrag: Beställare: Närstående särskilt boende Omvårdnad Gävle Kontaktperson beställaren: Patrik

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård Linköping 2006-10-10 Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård Rapport 2006 Maria Andersson Tandvårdsgruppen 1 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 2 2. SAMMANFATTNING.. 4 3.

Läs mer

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3

Befolkningens tandhälsa. Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Befolkningens tandhälsa Regeringsuppdrag om tandvårdsstatistik, tandhälsa och tandvårdsförsäkring. Delrapport 2 av 3 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse.

Läs mer

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund

Rapport. Psykosocial enkät. Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, Lund Medicinska Föreningen Lund-Malmö BMC H10, Sölvegatan 19, 221 84 Lund mf@mfskane.se 2015-09-01 Rapport Psykosocial enkät Under mars månad 2015 genomförde Medicinska Föreningen en enkätundersökning bland

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling 2007-03-28 Dnr 07/1164 1 (10) Avd för Vård och Omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram. MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se För att ha framgång i sin profession behöver man ha passion för det man arbetar med P-G

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

LINNEA 6 LINNEAS TÄNDER. Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, FolktandvårdenTingsryd Rose-Marie Hansen Leg. Tandhygienist, Sjukhustandvården Växjö

LINNEA 6 LINNEAS TÄNDER. Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, FolktandvårdenTingsryd Rose-Marie Hansen Leg. Tandhygienist, Sjukhustandvården Växjö LINNEA 6 LINNEAS TÄNDER Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, FolktandvårdenTingsryd Rose-Marie Hansen Leg. Tandhygienist, Sjukhustandvården Växjö BAKGRUND När vi som tandhygienister är ute och gör munhälsobedömningar

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015-11-17 Christina Brännström, utvecklingsledare Kunskapscentrum för äldretandvård (Folktandvården) Kvalitetsutveckling

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden

Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden PM 2015-02-17 1 (6) Vård och Omsorg Greger Bengtsson Ekonomiska konsekvenser av Socialstyrelsens förslag till föreskrifter för äldre personer i särskilda boenden I SKL:s remissvar till Socialstyrelsen

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter

Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter Vårt Dnr: 12/13/16 Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter Svensk sjuksköterskeförening är en professionell

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier

Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation

Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Nationell utvärdering av Aktiv Kommunikation Marie Öberg Leg. Audionom, Med Dr Universitetssjukhuset Linköping Disposition Bakgrund Metod Resultat från den nationella utvärderingen Active Communication

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa Jenny Carlsson 2016-09-28 Befolkningens tandhälsa Barn och unga Positiv utveckling över tid där många barn och unga i dag är kariesfria

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer