FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:4 Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Linköping November 2003 Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin

2 Rapport 2003:4 Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Kerstin Aronsson och Elisabeth Wärnberg Gerdin

3 Förord Härmed avrapporteras delstudie 1 och 2 i projektet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre, vars övergripande syfte är att finna ett lätthanterligt instrument för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att instrumentet ska kunna användas för uppföljning och utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Projektet har genomförts av Folkhälsovetenskapligt Centrum, på uppdrag av Beställarstaben för tandvård, båda inom Landstinget i Östergötland. Det genomförs i tre steg: - Identifiering av munrelaterade problem i gruppen sköra äldre - Framtagning av ett instrument för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre - Validering av instrumentet Vi vill här rikta ett varmt tack till boende, anhöriga och personal som deltog i fokusgruppsintervjuerna. Vi vill också tacka Christina Aldin för arbetet med rapportens layout. Linköping, november 2003 Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin 1

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 BAKGRUND... 4 DET REFORMERADE TANDVÅRDSSTÖDET... 4 MÄTNING AV MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET... 5 FOKUSGRUPPSINTERVJUER... 6 MATERIAL OCH METOD... 7 URVAL... 7 FÖRANKRING... 7 INTERVJUER... 7 Genomförande... 7 Frågeguide... 7 Intervjumaterial, hantering... 8 ANALYSMETOD... 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 8 RESULTAT... 9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER FOKUSGRUPPSINTERVJUER MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET SLUTSATS FORTSÄTTNING REFERENSER BILAGOR: 1: OHIP-ÖVERSIKT 2: INFORMATIONSBLAD 3: SAMTYCKE 4: FRÅGEGUIDE 2

5 Inledning Sköra äldre, som har behov av samhällets stöd och omvårdnad, är en prioriterad grupp inom tandvården. De bedöms ha otillfredsställande munhälsa och omfattande tandvårdsbehov. Därför infördes det reformerade tandvårdsstödet för äldre och funktionshindrade Landstingen har ansvar för uppföljning och utvärdering av reformens effekter. I Östergötland registreras för detta ändamål kliniska variabler i så kallade munhälsobedömningar, som utförs av tandvårdspersonal (Landstinget i Östergötland, 1999). För att komplettera uppföljningen efterfrågas dessutom metoder för mätning av de äldres egna uppfattningar om sin munhälsorelaterade livskvalitet. Validerade frågeformulär (instrument) för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet förekommer i relativt stor omfattning, framför allt internationellt. Instrumenten är dock konstruerade med utgångspunkt från friska vuxna och äldre och är endast sparsamt använda i gruppen sköra äldre. Det innebär att denna grupp sällan kommer till tals och att kunskapen om deras uppfattningar om munhälsorelaterad livskvalitet är påtagligt begränsad. Mot denna bakgrund driver Beställarstaben för tandvård och Folkhälsovetenskapligt Centrum ett gemensamt projekt med syfte att finna ett lätthanterligt instrument för mätning av effekter av det nya tandvårdsstödet ur aspekten munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Syfte och frågeställningar Syfte Det övergripande syftet med projektet är att finna ett lätthanterligt instrument för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att instrumentet ska kunna användas för uppföljning och utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Syftet med föreliggande del av studien är att undersöka om något befintligt instrument kan användas för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet i gruppen sköra äldre. Frågeställningar Vilka problemområden, relaterade till munnen, framträder i gruppen sköra äldre? Motsvaras dessa problemområden av något befintligt instrument? 3

6 Bakgrund Det reformerade tandvårdsstödet Munhälsan i Sverige är ojämnt fördelad. Hos de allra äldsta och sköraste, speciellt de som har nedsatt autonomi, är munhälsan starkt eftersatt. För att en god munhälsa ska uppnås och behållas, krävs att den dagliga munvården fungerar väl och att munhälsokontroller görs regelbundet. Med anledning av detta har tandvårdsförsäkringen fått en ny, mer hälsoinriktad, utformning. Det reformerade tandvårdsstödet trädde i kraft 1/1 1999, med syfte att prioritera äldre, sjuka och funktionshindrade, som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov (Socialdepartementet, 1998). Landstingen fick, med det reformerade tandvårdsstödets införande, tillsammans med kommunerna och övriga berörda huvudmän, ansvar för att patienter inom äldre- och handikappomsorgen erbjuds tandvård och förebyggande vård. Detta sker genom uppsökande verksamhet, i vilken ingår: a) munhälsobedömning b) erbjudande om hjälp till nödvändig tandvård c) utbildning och handledning av vård- och omsorgspersonal (Socialdepartementet, 1998). Detta tandvårdsstöd innebär att ett stort antal människor i Östergötland cirka personer med stora och eftersatta behov, erbjuds hjälp (Socialdepartementet, 2002). I den nya tandvårdsförsäkringen skrivs att utvärdering ska göras i anslutning till reformen (Socialdepartementet, 1998). Avsikten med den uppsökande tandvården är, enligt upphandlingsunderlaget i Östergötland, att de äldre bättre ska kunna tillgodogöra sig föda och därmed få en förbättrad livskvalitet. I Östergötland är detta tänkt att utvärderas med hjälp av kliniska variabler såsom tandantal, karies, tandlossning, slemhinneförändringar, muntorrhet, munhygien, tuggförmåga och objektivt bedömt tandvårdsbehov (Landstinget i Östergötland, 1999). Dessa variabler mäts huvudsakligen genom en professionell bedömning och har ett begränsat inslag av patientens egen bedömning. Patienternas skattningar av sin hälsorelaterade livskvalitet skiljer sig ofta markant från vårdpersonalens uppfattningar. För att få adekvata uppgifter vid planering av hälsofrämjande respektive sjukdomsförebyggande program är det därför angeläget att också mäta patienternas egna uppfattningar om hälsa och sjukdom (Allen, 2003). 4

7 Mätning av munhälsorelaterad livskvalitet Munhälsorelaterad livskvalitet kan definieras som en persons upplevelser av hur förhållanden i mun och ansikte påverkar välbefinnande och livskvalitet. De aktuella faktorerna är: (1) Funktionella faktorer (2) Psykologiska faktorer (3) Sociala faktorer (4) Upplevelse av smärta och obehag. Sambanden illustreras i figur 1. Funktion: - Tugga/bita/svälja - Tal Psykologiska aspekter: - Utseende - Självkänsla Munhälsorelaterad livskvalitet Smärta/obehag: - Akut - Kroniskt Sociala aspekter: - Närhet - Kommunikation - Socialt samvaro Figur 1. Munhälsorelaterad livskvalitet (Ingelhart & Bagramian, 2002, s 3). Validerade mätinstrument för munhälsorelaterad livskvalitet förekommer i relativt stor omfattning, framför allt internationellt. Det kan noteras att instrumenten är framtagna med utgångspunkt i friska vuxna och äldre. Eftersom en stor andel personer i gruppen sköra äldre lider av demens, svåra syn- och hörselproblem och andra sjukdomar och därmed har svårt att kommunicera och uttrycka sina uppfattningar, har denna grupp valts bort vid konstruktion av olika instrument. Det finns därför inget instrument som är speciellt avsett för gruppen sköra äldre. Av de befintliga instrument som kartlagts i en litteraturgenomgång (Johansson, 2001) är Oral Health Impact Profile 49 (OHIP49) (Slade & Spencer, 1994) det som kan förväntas bäst spegla den munhälsorelaterade livskvaliteten i gruppen sköra äldre. Instrumentet togs fram för att ge ett mångsidigt mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterat till munförhållanden. En sökning i databasen PubMed visar att OHIP använts för att skatta munhälsorelaterad livskvalitet i ett trettiotal studier sedan det utvecklades Målgrupperna har företrädesvis varit äldre (Allen & McMillan, 1999; Allen et al, 2001a; Allen et al, 2001b; Sheiham et al, 2001). En stor fördel med OHIP är att frågorna utvecklades av en patientgrupp och inte enbart av forskare. Detta ökar möjligheten att instrumentet speglar patientuppfattningar (Allen, 2003). OHIP är en självadministrerad enkät, som i sin ursprungsversion, består av 49 frågor fördelade över 7 dimensioner; (i) Funktionsbegränsning, (ii) Fysisk smärta, (iii) Psykiska problem, (iv) Fysisk oförmåga, (v) Psykisk oförmåga, (vi) Social oförmåga samt (vii) Handikapp (bilaga 1). Varje fråga besvaras med hur ofta respondenten upplevt de olika tillstånden. Instrumentet finns översatt till svenska. 5

8 Fokusgruppsintervjuer För att undersöka vilka frågeområden som är relevanta ur aspekten munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre, har fokusgruppsintervjuer använts i projektet. Fokusgruppsintervjuer är en form av intervjuer, som innebär att en grupp människor, under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. Gruppen leds av en samtalsledare moderator som initierar diskussionen och introducerar nya aspekter av ämnet om och när det behövs. Moderatorn är ingen traditionell intervjuare, utan målet med fokusgruppen är att gruppdeltagarna ska diskutera fritt med varandra (Wibeck, 2000). Metoden är lämplig när syftet är att studera gruppuppfattningar, -normer och -språk (Bloor et al, 2001). Den ger förutsättningar att komma åt föreställningar som kommer upp spontant (Wibeck, 2000). Metoden kan också användas som förstudie för att ge underlag för studieupplägg. Metoden bygger på interaktion i gruppen, där olika synpunkter kommer fram och diskuteras. Ofta uppnås en gemensam bild eller beskrivning av problemområdet (Bloor et al, 2001). Fokusgruppsintervjuer kan vara strukturerade eller ostrukturerade. Ju mer moderatorn styr interaktionen i gruppen, desto mer strukturerad blir intervjun (Wibeck, 2000). Hur många grupper som behövs beror på hur komplex frågan är, men minst tre grupper rekommenderas. Antalet gruppmedlemmar kan anpassas efter rådande omständigheter men gruppen ska inte vara för stor. Det är viktigt att alla får komma till tals i tillräcklig utsträckning och man ska inte vara fler än att man kan ha ögonkontakt med varandra och uppfatta vad alla säger. Blir man för många uppstår lätt parallella samtal. Vill man uppnå samförstånd mellan gruppmedlemmarna så att utbytet av information underlättas, rekommenderas homogena grupper (Wibeck, 2000). Det måste också finnas möjlighet att identifiera varje individ på bandet. Man ska också vara medveten om att fokusgrupper ger stora mängder information som ska bearbetas. Intervjuerna spelas in på band för att sedan skrivas ut till texter som analyseras med kvalitativ metodik. 6

9 Material och metod Urval En omsorgsenhet i Linköping, med flera avdelningar för såväl sjukhem som demensboende, och servicelägenheter, valdes ut. Ett grundläggande urvalskriterium var att personalen vid enheten inte hunnit få information och utbildning om tandvård för äldre, enligt det uppdrag som landstinget i Östergötland upphandlat av tandvården. De boende hade heller inte varit föremål för den screening-undersökning som ingår i uppdraget från landstinget. För att få ta del av uppfattningar från de äldre som inte själva hade förmåga att uttrycka sig, intervjuades även anhöriga och personal. Urvalet av personer till fokusgruppsintervjuerna skedde i samråd med enhetschefen och platschefen och byggde på anmält intresse. Förfrågan om att delta i studien utgick till: a) samtliga boende, som själva hade förmåga att uttrycka sina uppfattningar b) all personal och c) anhöriga till senildementa boende. På detta sätt bildades tre homogena grupper; en grupp personal med sex deltagare, en grupp boende med fem deltagare och en grupp anhöriga med tre deltagare. Praktiska skäl som tillgänglighet och möjlighet för äldre personer att höra, bestämde storleken på gruppen. Förankring Projektet förankrades initialt hos enhetschefen som därefter involverade platschefen. Projektledarna informerade båda cheferna, skriftligt (bilaga2) och muntligt vid en personlig träff. Platschefen blev sedan kontaktperson vid enheten. Intervjuer Genomförande Fokusgruppsintervjuerna genomfördes från december 2000 till juni Intervjuerna spelades in på band i sin helhet. Skriftligt samtycke (bilaga 3) undertecknades av samtliga deltagare, före intervjun. Intervjun med personalen genomfördes under arbetstid eller i direkt anslutning till avslutat arbetspass. De boende intervjuades på eftermiddagen när det var lugnt på boendeenheten. Intervjun med anhöriga lades på kvällen i anslutning till en helg när flera långväga resande ändå skulle besöka sina anhöriga. Samtliga intervjuer genomfördes på boendeenheten i ett litet trivsamt rum där man kunde vara ostörd och dit det var lätt för deltagarna att ta sig. Intervjuerna leddes av en moderator (K.A.). En observatör (E.W.G.) fanns med som ansvarig för att bandspelaren fungerade och för att anteckna stödord och vem som sade vad under diskussionens gång. Varje intervjutillfälle inleddes med att deltagarna bjöds på kaffe. Frågeguide För samtliga intervjuer användes en gemensam intervjuguide (bilaga 4) som modifierades något beroende på grupp. Frågeguiden var inte strukturerad utan var inriktad på större frågeområden: hälsa, munhälsa och välbefinnande. Intervjuerna inleddes med en öppningsfråga i form av en presentationsrunda för att deltagarna 7

10 skulle lära känna varandra. Introduktionsfrågan fokuserade på begreppet att må bra. Övergångsfrågan ledde över diskussionen på munnens betydelse för välbefinnandet. Nyckelfrågorna syftade till att ge en beskrivning av förändringar i den munhälsorelaterade livskvaliteten. Avslutningsfrågan avhandlade upplevda hjälpbehov och önskemål avseende munvård. Som avslutning gjorde observatören en summering och därefter ställdes frågorna om någon ville korrigera något och om alla hade fått komma till tals. Intervjumaterial, hantering Bandinspelningarna transkriberades ordagrant. Två intervjuer skrevs ut av projektledarna. En intervju skrevs ut av professionell skrivhjälp. Analysmetod Intervjumaterialet kategoriserades i tre steg. I steg 1 identifierades de utsagor som berörde munnens betydelse för välbefinnande och munrelaterade hälsoproblem. Steg 2 innebar en kategorisering av dessa utsagor i grupperna funktion, smärta, psykologiska aspekter och sociala aspekter (figur 1, sidan 5). I steg 3 slutligen, strukturerades grupperna utifrån de sju dimensionerna i OHIP. Etiska överväganden Projektet är granskat och godkänt av forskningsetikkommittén vid Linköpings universitet. Intervjuer i fokusgrupper bedöms vara lämpligt i den aktuella situationen eftersom den betraktas som en vänskaplig och respektfull forskningsmetod. Deltagande i intervjuerna förutsätter informerat samtycke. Syftet med det särskilda stödet i tandvårdsreformen är att stödja personer med nedsatt autonomi, som inte själva kan tillgodose sitt behov av tand- och munvård. Eftersom detta syfte är gott, torde inte en utvärdering innebära några större etiska problem. 8

11 Resultat Analys av intervjumaterialet visar att de tre grupperna som deltagit i fokusgruppsintervjuerna bidrog med olika infallsvinklar på frågorna. De boende på omsorgsenheten representerade relativt friska äldre där de sociala aspekterna på livskvalitet, framför allt trygghet, vänner och samhörighet, var det som framträdde tydligast. Munhälsoproblem diskuterades i mindre omfattning. Gruppen anhöriga diskuterade betydligt fler munhälsorelaterade problem, exempelvis skavsår, tuggsvårigheter och muntorrhet på grund av medicinering. I personalgruppen framträdde synpunkter avseende trivsel och stressfri miljö runt måltiderna, men även behovet av kunna tugga och att inte ha ont, lyftes fram. Sammantaget framhölls sociala faktorer som betydelsefulla för välbefinnandet. Behovet av trygghet överskuggar mycket av den övriga informationen. Måltiden har också en mycket central roll. Kategoriseringen av materialet i de fyra problemområdena funktion, smärta, psykologiska aspekter och sociala aspekter visar att samliga dessa finns representerade, men att funktionella problem dominerar. Även i analysens nästa steg, kategorisering i de sju dimensionerna i OHIP, framkom att det finns en övervikt av utsagor som kan sorteras in under funktionell begränsning och fysisk oförmåga. Frågor som rör tugg- och protesproblem liksom utsagor om munhygien dominerar bilden. Till dimensionen funktionell begränsning räknas även upplevelsen av ett förändrat utseende. Samtliga dimensioner finns representerade i intervjuerna. I intervjumaterialet framträder också problem som handlar om muntorrhet, vilket inte nämns uttryckligen i OHIP-enkäterna. Det framkommer även andra problem som inte med självklarhet kan kopplas till enkätfrågorna. Här kan nämnas psykologiska och sociala konsekvenser av dålig funktion, vilket kan exemplifieras av nedanstående citat: Hon mår illa av att se hur ( ) bär sig åt när hon äter ( ) tappar matlusten. (Anhörig) Vidare kan noteras att kontakter med tandvården lyfts fram som en viktig faktor i diskussionerna om vad munnen betyder för välbefinnande och allmän hälsa. Denna aspekt finns inte heller med i OHIP. Nedan ges exempel på några olika typer av utsagor som sorterats in under respektive dimension. Funktionell begränsning Jo, det är ju många som klagar på att de inte kan tugga det där, utan de får lämna det kvar. (Boende) Ja, jag såg den här "lille mannen" han stod - ja, jag vill ha pengarna tillbaka för jag kan inte äta upp det här, sa han. Då stod jag bredvid och sa - jag vet att dom kan mala det och det ville inte flickan. - Jomen, gör det, för han kan inte äta det annars. (Boende) 9

12 Eller om man har svamp i mun då smakar det inte att äta. (Personal) Man kanske får hjälpa dom med vissa grejor, men inte tänderna, dom gör jag själv, säger dom. Dom vill inte lämna [tänderna] till oss, rädda att dom ska försvinna. Jag vill inte lämna, jag vill inte att du borstar. (Personal) Ibland kan det vara protesen som är för stor för dem. Den glappar. Det finns ju så att man kan sätta fast den, men den kan ju vara helt för stor. De har blivit så smala. (Personal) och kan inte tugga maten. Och så fastnar det emellan på nåt sätt. Vi har en hos oss, hon är väldigt fixerad vid att hon har proteser i övre käken och så har hon några tänder där nere och allting som hon äter måste vara väldigt, väldigt mjukt, annars så går det inte (Personal) Det var en som tappade en tand ur protesen och hon var ju jätterädd att äta hårt bröd, hon brukar alltid äta hårt bröd. (Personal) Hon har ju protes va, men förut har hon ju skött den där protesen själv och haft sånt där fixativ och lagt på och då har hon ju kunnat äta äpple men nu slarvas det ju väldigt. (Anhörig) Jag har det samma för svärmor kan som sagt inte äta hårt bröd. Jag ibland förstår jag att hon längtar efter det. (Anhörig) Underkäken den har aldrig varit bra, aldrig någon gång. (Anhörig) Fysisk smärta Man är så torr i mun, det får jag ont av. (Boende) Dom får skavsår. Är lätt att det gör ont. (Personal) Jag äter faktiskt kvällsmat ihop med dom där nere och då är det ofta jag ser att tänderna glappar i mun på henne och då får hon ju ont och det där är bekymmer. (Anhörig) Och det, när hon ska äta, det är precis som sägs, nötter och hårda saker det undviker hon för det lägger sig skräp under och irriterar och det blir aldrig riktigt bra. (Anhörig) Psykiska obehag Jag får lov och säga att jag titta mycket i mun, hurdana tänder dom har. (Boende) För man vill ju inte visa sig utan tänder. (Personal) 10

13 Fysisk oförmåga Och när jag kommer upp nu efter middan här, varenda dag, borstar jag tänderna. [ ] Och man trivs ju mycket bättre med tillvaron. (Boende) Och det är ju klart det. Det är ju bra, när man borsta själv. (Boende) Psykisk oförmåga Jag tänkte på den här som tappade sin tand på protesen, hon ville ju inte gå ner i matsalen då för att den där tanden var borta så hon gick inte ner på en vecka. (Personal) Social oförmåga Ja och man kanske inte tar den där närheten heller, att man inte kramas så mycket om man om det luktar och så här. (Personal) Nej, det backar man då tycker jag, fastän man försöker då, man vet att de behöver fysisk kontakt men att det är svårare, jag har svårt för det där, när det luktar illa om munnen alltså. (Personal) Så att det luktar liksom illa om munnen. Och om man då kommer nära inpå så automatiskt så ryggar man ju då, så då har ju munnen stor effekt. (Personal) Handikapp Kraftig avmagring, ja om dom har protes så att det sjunker ihop, använder inte protesen för att dom tycker det är jobbigt när man är där och ska hjälpa till, då kanske man inte använder på ett tag, då försvinner ju (Personal) 11

14 Diskussion och slutsatser Fokusgruppsintervjuer Fokusgruppsintervjuerna gav mycket information. De fria diskussionerna mellan deltagarna gav nya och annorlunda infallsvinklar som inte styrdes av moderatorn. Intressanta spår kunde följas upp med följdfrågor eftersom intervjuerna inte styrdes av ett fast frågeformulär. Diskussionerna kretsade mycket kring andra områden än munhälsoproblem. Detta kan bero på frågeguidens konstruktion. Eftersom munhälsans relation till välbefinnande och livskvalitet var en ny frågeställning, för de flesta av deltagarna, var frågeguiden konstruerad så att diskussionerna skulle inledas med vad deltagarna menade med att må bra. Därefter ledde moderatorn in diskussionerna på frågor om munnens betydelse för välbefinnande och livskvalitet. En följd av denna diskussionsordning blev att intervjumaterialet innehåller rikligt med information som inte är direkt munhälsorelaterad och därför inte använts för denna rapport. Det kan dock inte uteslutas att dominansen av andra diskussionsområden än munhälsa även beror på att munhälsoproblem inte upplevs så påtagliga i gruppen. Vi valde homogena grupper med boende, personal respektive anhöriga i varsina tre grupper. Vi förväntade oss att möjligheten att få igång diskussioner och att få ohämmade svar var störst om vi behöll de naturliga grupperingarna. Ingen behövde vara rädd att såra någon annan eller vara rädd för bestraffning om man framförde kritiska synpunkter. Deltagarna i samtliga grupper uttryckte uppskattning över möjligheten att få sitta tillsammans och diskutera. Munhälsorelaterad livskvalitet Intervjumaterialet visar att den teoretiska modellens (Ingelhart & Bagramian, 2002, sidan 5) fyra dimensioner; funktion, smärta, psykologiska aspekter och sociala aspekter är relevanta också för gruppen sköra äldre. Det visar samtidigt att det inte råder balans mellan de olika dimensionerna utan att det är problemområdet funktion som dominerar bilden. Dessa problemområden återfinns i flera validerade instrument, bland annat Oral Health Impact Profile 49 (OHIP49) (Slade & Spencer, 1994) och General (Geriatric) Oral Health Assessment Index (GOHAI) (Atchinson & Dolan, 1990). Ett annat instrument som innehåller liknande dimensioner är Oral Impacts on Daily Performance (OIDP) (Adulyanon & Sheiham, 1997). I en jämförelse mellan OHIP49 och GOHAI framgår att OHIP49 innehåller fler dimensioner och frågor och att OHIP49 därmed ger både en bredare och en mer detaljerad beskrivning av den munhälsorelaterade livskvaliteten. OIDP är utvecklat för att användas i intervjuer och en studie visar att frågorna är svåra att förstå och besvara när de används i enkätform (Robinson et al, 2001). Två områden som inte återfinns i OHIP49 framkommer i intervjuerna, nämligen problem med muntorrhet samt erfarenheter av, och önskemål om, kontakt med tandvården. Det finns ett befintligt instrument där en fråga om muntorrhet ställs; 12

15 The Oral Health Quality of Life Inventory (OH-QoL) (Cornell et al, 1997). Detta instrument återfinns dock inte i någon studie publicerad i den medicinska databasen PubMed. Frågor om kontakter med tandvården återfinns inte i något befintligt instrument. Slutsats Mot bakgrund av ovanstående konstaterar vi att OHIP49 i stor utsträckning speglar de problemområden som framkommer i fokusgruppsintervjuerna. Därför kan det, trots sin avsaknad av vissa frågeområden, betraktas som det instrument, av de befintliga, som bäst lämpar sig att använda i gruppen sköra äldre. 13

16 Fortsättning En studie för att undersöka användbarheten av OHIP för löpande uppföljning och utvärdering i gruppen sköra äldre är påbörjad. Detta projekt delfinansieras av Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) och är ett samarbete mellan Landstingen i Östergötland och Jönköping. Oral Health Impact Profile, som in sin ursprungliga version innehåller 49 frågor, har använts internationellt i relativt stor omfattning med goda resultat. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna styrker dess användbarhet. Instrumentets omfattning gör det sannolikt mindre lämpligt för löpande uppföljning av det reformerade tandvårdsstödet. Mot bakgrund av detta utgör en kortversion av instrumentet, OHIP14, med 14 frågor hämtade från OHIP 49, ett intressant alternativ. OHIP14 har visat sig ha god reliabilitet, validitet och precision, men har inte testats på gruppen sköra äldre. Syftet med studien är att hos sköra äldre (i) undersöka om OHIP14 ger motsvarande information som OHIP49, (ii) kartlägga den munhälsorelaterade livskvaliteten och (iii) jämföra den självrapporterade livskvaliteten med de munhälsobedömningar som gjorts av tandvårdspersonal i samma grupp. Målsättningen är att finna ett instrument som på sikt kan användas för utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Studien är en deskriptiv tvärsnittsundersökning. Från 13 boendeenheter inom äldreomsorgen i Jönköpings och Östergötlands län har 323 personer valts ut. Samtliga deltagare ombeds besvara både OHIP49 och OHIP14, med fyra veckors mellanrum. Enkäterna har kompletterats med frågor om deltagarnas uppfattning om vikten av undersökningen och instrumentens användbarhet. Epidemiologiska data från landstingens munhälsobedömningar samlas in och jämförs med enkäterna. Projektet ska slutrapporteras vid årsskiftet 2003/

17 Referenser Adulyanon, S., & Sheiham, A. (1997). Oral impacts on daily performances. In G. D. Slade (Red.), Measuring oral health and quality of life (S ). Chapel Hill: Department of Dental Ecology, School of Dentistry, University of North Carolina. Allen, P. F. (2003). Assessment of oral health related quality of life. Health Qual Life Outcomes, 1(1), 40. Allen, P. F., & McMillan, A. S. (1999). The impact of tooth loss in a denture wearing population: an assessment using the Oral Health Impact Profile. Community Dent Health, 16(3), Allen, P. F., McMillan, A. S., & Locker, D. (2001a). An assessment of sensitivity to change of the Oral Health Impact Profile in a clinical trial. Community Dent Oral Epidemiol, 29(3), Allen, P. F., McMillan, A. S., & Walshaw, D. (2001b). A patient-based assessment of implant-stabilized and conventional complete dentures. J Prosthet Dent, 85(2), Atchison, K. A., & Dolan, T. A. (1990). Development of the Geriatric Oral Health Assessment Index. J Dent Educ, 54(11), Bloor, M., Frankland, J., Thomas, M., & Robson, K. (2001). Focus groups in social research. London: Sage. Cornell, J., Saunders, M., Paunovich, E., & Frisch, M. (1997). Oral health quality of life inventory (OH- QoL). In G. D. Slade (Red.), Measuring oral health and quality of life (pp ). Chapel Hill: Department of Dental Ecology, School of Dentistry, University of North Carolina. Inglehart, M. R., & Bagramian, R. A. (2002). Oral health-related quality of life: an introduction. In M. R. Inglehart & R. A. Bagramian (Red.), Oral health-related quality of life. Chicago: Quintessence Publisching Co, Inc. Johansson, G. (2001). Mätning av självrapporterad munhälsa - en forskningsöversikt. Examensarbete 2001:4. Linköping, Linköpings universitet. Landstinget i Östergötland. (1999). Upphandlingsunderlag, områdesansvar för äldre. Robinson, P. G., Gibson, B., Khan, F. A., & Birnbaum, W. (2001). A comparison of OHIP 14 and OIDP as interviews and questionnaires. Community Dent Health, 18(3), Sheiham, A., Steele, J. G., Marcenes, W., Tsakos, G., Finch, S., & Walls, A. W. (2001). Prevalence of impacts of dental and oral disorders and their effects on eating among older people; a national survey in Great Britain. Community Dent Oral Epidemiol, 29(3), Slade, G. D., & Spencer, A. J. (1994). Development and evaluation of the Oral Health Impact Profile. Community Dent Health, 11(1), Socialdepartementet. (1998). Tänder hela livet. Betänkande av utredningen "Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen". SOU-rapport 1998:2. Stockholm: Socialdepartementet. Socialdepartementet. (2002). Tandvården till Slutbetänkande av utredningen "Tandvårdsöversyn 2000". SOU-rapport 2002:53. Stockholm: Socialdepartementet. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som intervjumetod. Lund: Studentlitteratur. 15

18 Questions How often have you, during the last year, because of problems with your teeth, mouth, dentures or jaws, experienced the following problems: Bilaga 1 Conceptual Dimensions 1 Difficulty chewing any foods 2 Trouble pronouncing any words 3 Noticed a tooth which doesn t look right 4 Felt that your appearance has been affected Functional 5 Felt that your breath has been stale limitation 6 Felt that your sense of taste has worsened 7 Have had food catching in your teeth or dentures 8 Felt that your digestion has worsened 9 Felt that your dentures have not been fitting properly 10 Have had a painful aching in your mouth 11 Have had a sore jaw 12 Have had headaches 13 Have had sensitive teeth, for example, due to hot or cold foods or drinks Physical 14 Have had toothache pain 15 Have had painful gums 16 Found it uncomfortable to eat any foods 17 Have had sore spots in your mouth 18 Have had uncomfortable dentures 19 Been worried by dental problems 20 Been self conscious Psychological 21 Felt miserable discomfort 22 Felt uncomfortable about the appearance of your teeth 23 Felt tense 24 Felt your speech been unclear 25 People have misunderstood some of your words 26 Felt that there has been less flavour in your food 27 Been unable to brush your teeth properly Physical 28 Have had to avoid eating some foods disability 29 Have had un unsatisfactory diet 30 Been unable to eat with your dentures 31 Avoided smiling 32 Have had to interrupt meals 33 Have had an interrupted sleep 34 Have been upset 35 Have had difficulties to relax Psychological 36 Felt depressed disability 37 Avoided going out 38 Been embarrassed 39 Avoided going out 40 Been less tolerant of your partner or family Social 41 Have had trouble getting along with other people disability 42 Been irritable with other people 43 Have had difficulty doing your usual jobs 44 Felt that your general health has worsened 45 Suffered any financial loss 46 Been unable to enjoy other people s company as much Handicap 47 Felt that life in general was less satisfying 48 Been totally unable to function 49 Been unable to work to your full capacity

19 Bilaga 2 Tänder hela livet Fokusgruppsintervjuer Projektansvariga: Kerstin Aronsson, tel Elisabeth Wärnberg Gerdin, tel Projektbeskrivning: Munhälsan i Sverige är ojämnt fördelad. Hos äldre och/eller funktionshindrade personer är problem i munnen vanliga. För att förbättra munhälsan hos dessa personer infördes ett särskilt stöd i den nya tandvårdsreformen, som gäller från 1 januari, Stödet innebär att tandvården kommer att erbjuda utbildning till vårdpersonal och uppsökande tandvård till äldre och/eller funktionshindrade. För att kunna utvärdera om det nya tandvårdsstödet får avsedd effekt på munhälsan, behöver man veta vilka problem och hjälpbehov som föreligger idag. Vi anser att det är viktigt att de som omfattas av stödet själva får komma till tals och beskriva sina uppfattningar. Syftet med vår studie är därför att låta dessa personer med egna ord berätta vilka problem och vilket behov av hjälp de upplever. Vi vill också ta reda på vad hälsa och välbefinnande innebär för just dem. För de personer som inte själva kan uttrycka sina åsikter och tankar behöver vi få hjälp av anhöriga och vårdpersonal., Studien innebär att vi i grupper om 6-8 personer diskuterar dessa frågor. Eftersom munförhållanden har samband med hur man mår för övrigt kommer diskussionerna att omfatta mer än bara problem och sjukdomar i munnen. Vi planerar att genomföra intervjuer med: En grupp äldre och/eller funktionshindrade En grupp anhöriga En grupp personal Resultaten från intervjuerna kommer att användas för att sammanställa en enkät, för att utvärdera effekterna av det nya tandvårdsstödet i hela Östergötland. Vi som genomför undersökningen är tandläkare vid Landstinget Samhällsodontologiska Enhet, vid US i Linköping, och ingår inte i den personalgrupp som kommer att erbjuda utbildning och uppsökande tandvård.

20 Bilaga 3 Leg tandläkare Kerstin Aronsson och Elisabeth Wärnberg Gerdin Samhällsodontologiska Enheten Folkhälsovetenskapligt Centrum Linköping Telefon / Förfrågan om deltagande i diskussionsgrupp om vad hälsa och välbefinnande innebär för äldre personer Studien ingår i ett större forskningsprojekt för uppföljning av den nya tandvårdsreformens resultat för äldre och/eller funktionshindrade personer. Målsättningen med diskussionen är att beskriva hur äldre och/eller funktionshindrade personer upplever sin hälsa och sitt välbefinnande relaterat till munförhållanden. Undersökningsmetoden innebär gruppdiskussion under 1-2 timmar under ledning av leg. tandläkarna Kerstin Aronsson och Elisabeth Wärnberg Gerdin. Diskussionerna spelas in på band för senare bearbetning. Synpunkter kommer i efterhand inte att kunna härledas till enskilda personer. Vi är tacksamma om Du bekräftar Ditt deltagande genom att underteckna nedanstående talong. Tack för att Du vill medverka. Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin Samtycke Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av ovan skriftliga information. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är fullt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Ort, datum Underskrift Namnförtydligande

21 Bilaga 4 FRÅGEGUIDE 2 teman Vad upplevs som god hälsa i målgruppen? Vilka hälsoproblem relaterade till sjukdomar och funktionsstörningar i munnen upplever målgruppen? Öppningsfråga: Vad heter Du och var bodde Du innan Du flyttade hit till.. Introduktionsfråga: Vad innebär det för Dig att må bra? Hjälpord: Sociala relationer Social samvaro Att vara frisk Att inte ha ont Övergångsfrågor: Vad betyder munnen för välbefinnandet? Hjälpord: Är det viktigt att ha tänder? (utseende, tal, tuggfunktion) Andedräkt (dålig lukt) Att kunna äta och svälja utan obehag Nyckelfrågor: Om Du tänker tillbaka några år: Har det blivit några förändringar i Dina vanor, tex rörelseförmåga, att klara sig själv, matvanor, hur Du klarar Din munhygien? Vad orsakade dessa förändringar av Dina vanor? Vilka följder har det fått för Ditt välbefinnande? Har förändringarna något samband med Din munhälsa? Avslutningsfråga: Vad skulle Du önska för hjälp med munnen för att må bättre?

22 ISSN Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Rappport 2003:4 Författare Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin Rapporten kan beställas från Folkhälsovetenskapligt Centrum Hälsans Hus Linköping e-post: eller laddas ner från internet;

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:9 MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET HOS SKÖRA ÄLDRE JÄMFÖRELSE MELLAN MÄTINSTRUMENTEN OHIP49 OCH OHIP14 LINKÖPING DECEMBER 2004 ELISABETH WÄRNBERG GERDIN

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen 1(5) Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen Anvisningarna beskriver hur munvårdskortet och bedömningsjournalen ska fyllas i samt hur handlingen ska spridas och förvaras. Munvårdskortet

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Ska jag jobba som cirkusartist,

Ska jag jobba som cirkusartist, Ska jag jobba som cirkusartist, eller? Britta Berglund, vårdutvecklingsledare, Gastrocentrum Omvårdnad Med lic, Med dr, forskarassistent, KI britta.berglund@karolinska.se Villefranche Nosology (1998) Klassisk

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet

Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre. Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet Glöm inte munnen! - vikten av god munhälsa för äldre Inger Wårdh, ötdl, docent i Gerodonti Institutionen för odontologi, Karolinska institutet ACT finansieras av Stockholms läns landsting Ett livsperspektiv

Läs mer

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende

Bättre munhälsa. hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende Bättre munhälsa hos personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende Vad kan socialtjänst, primärvård och minnesmottagning göra för att uppmärksamma munhälsa? Säkerställa att tandvårdsstödet når fram

Läs mer

GERODONTIDAGARNA 2014

GERODONTIDAGARNA 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 maj 2014 VÅRA KLINISKA TALARE: Dentomed Mercedes Jaktlund Tandsköterska, distriktchef Erja Anttonen Profylaxtandsköterska Praktikertjänst Annika Sahlin-Platt,

Läs mer

Tandvårdsenheten informerar

Tandvårdsenheten informerar Tandvårdsenheten informerar Nummer 1 2015 Informationsansvarig: Maria Johansson Telefonnummer: 010-103 73 68 maria.anna.johansson@regionostergotland.se Nytt namn Tandvårdsgruppen Tandvårdsenheten Ny medarbetare

Läs mer

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande 25.10.12. Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.

Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng. Demens och bemötande 25.10.12. Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki. Tandhygienistprogrammet Termin 5 Ht 2012 Gerodonti 5 poäng Demens och bemötande 25.10.12 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se Demenssjukdomen påverkar A: Funktioner (minne, motorik, förståelse) B:

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 20 juni 2007 Författare: Inger Wårdh Mål i mun en artikel om äldre och mat Hur mycket som än satsas på bra mat och en trevlig måltidssituation för äldre så kan matlusten ändå utebli för dem som har

Läs mer

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE...

MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... Coregas sortiment finns på Apoteket och i dagligvaruhandeln. Corega finns också genom din tandvårdsklinik. MITT LEENDE STRÅLAR FORTFARANDE... is a registered trademark of the GlaxoSmithKline Group of Companies.

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov

Oral hälsa vid funktionsnedsättning & särskilda behov inbjudan till konferens i Stockholm den 17-18 september 2014 VÅRA TALARE Landstinget i Jönköpings län Kristina Berggren Tandhygienist Folktandvården Värmland Barbro Olsson Tandsköterska Folktandvården

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se

Tobaksavvänjning. inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013. Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland. www.lio.se Tobaksavvänjning inom tandvården i Östergötland uppföljning 2013 Tandvårdsgruppen Landstinget i Östergötland www.lio.se Sammanfattning Bakgrund Tandvården i Östergötland, såväl folktandvård som privattandvård,

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Tandhälsa. Tandhälsa. Sammanfattning. Fortsatt god tandhälsa bland flertalet unga

Tandhälsa. Tandhälsa. Sammanfattning. Fortsatt god tandhälsa bland flertalet unga 16 Tandhälsa Sammanfattning Tandhälsan bland barn är god och den fortsätter att förbättras. I dag är majoriteten av alla barn kariesfria, det vill säga de har aldrig haft några hål i sina tänder. Mellan

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Låt munnen va me. Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården

Låt munnen va me. Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Låt munnen va me Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Låt munnen va me Goda exempel på landstings och kommuners samarbete inom den uppsökande tandvården Innehåll

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende

Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se. Brukarrevision SoL-boende TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-01 Dnr: 2015/99-NF-012 Karin Bodlund - aw800 E-post: karin.bodlund@vasteras.se Kopia till proaros Vård- och omsorg Nämnden för personer med

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär

Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Angelmans syndrom -- Orofacial funktion hos personer med Angelmans syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre

Läs mer

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Det tredje steget i tandvårdsreformen Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan Nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Bakgrund

Läs mer

Kontrollera dina tänder regelbundet!

Kontrollera dina tänder regelbundet! Årgång 18 Nummer 69 MIN TANDLÄKARE/vågmästarEplatsens implantat och tandhälsovård Tandläkarna Maria Zachrisson, Claes Gustafsson, Lucas Bertilsson, Christian Stangenberg samt tandhygienist Beatrice Björck

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7.

Lägesrapport 2013. 7.1.1 Tillgänglighet första linjen STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 7. STÖD TILL RIKTADE INSATSER INOM OMRÅDET PSYKISK OHÄLSA 2013 Lägesrapport 2013 7.1 BARN OCH UNGA 7.1.1 Tillgänglighet första linjen Mätning första linjen, ett förslag till uppföljning inför år 2014 Med

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Cystinos Rapport från frågeformulär

Cystinos Rapport från frågeformulär Cystinos -9-9 Orofacial funktion hos personer med Cystinos Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper,

Läs mer

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG. Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Manual för riskbedömningsinstrumentet ROAG Revised Oral Assessment Guide (ROAG) Version februari 2015 1 Upphovsrätt ROAG är ett standardiserat instrument för munbedömning. Instrumentet är utarbetat av

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling

Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Riskbedömning Kariologisk Bettutveckling Innehållsförteckning KARIOLOGISK RISKBEDÖMNING... 3 PRIMÄRA DENTITIONEN 1-6 ÅR... 3 PERMANENTA DENTITIONEN 6-19 ÅR... 5 RISKBEDÖMNING BETTUTVECKLING... 6 LITTERATUR...

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Tandläkare Per-Olof Jansson. Prislista

Tandläkare Per-Olof Jansson. Prislista lista lista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Referenspris 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 840 775 103 Akut eller kompletterande undersökning, utförd av tandläkare

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA

Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Uppsökande verksamhet och Senior alert MUNHÄLSA Förord Landstingen/regionerna ansvarar för att personer som omfattas av LSS eller som har ett varaktigt och omfattande behov av vård- och omsorgsinsatser

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer

Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer 1 Attityder och inställning till kronisk läkemedelsbehandling hos njurtransplanterade personer Annette Lennerling,, leg sjuksköterska, med dr Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset GöteborgG

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15

Metoder för datainsamling. Metoder för datainsamling. Kvalitativa intervjuer, urval. FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Metoder för datainsamling FoU-utbildning för närsjukvårdens medarbetare 2013-05-15 Tommy Holmberg Metoder för datainsamling Kvantitativ forskning Datainsamling Kvalitativ forskning Självrapporterad data

Läs mer

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience

Här kan du sova. Sleep here with a good conscience Här kan du sova med rent samvete Sleep here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet har gjort

Läs mer

Möjligheternas Västra Götaland

Möjligheternas Västra Götaland Västra Götalandsregionen Vänersborg 2010-06-14 Möjligheternas Västra Götaland Gratis tandvård upp till 25 år 2 (8) Innehållsförteckning Tandstatus en hälsofråga... 3 Skillnaderna i tandhälsa har tydliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm

Social stöd och socialt nätverk. Janne Agerholm Social stöd och socialt nätverk Janne Agerholm Sociala relationer Struktur Formella relationer Informella relationer/socialt nätverk Funktion Social stöd Relationella belastningar Socialt nätverk De sociala

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Lathund Fokusgrupps Teknik

Lathund Fokusgrupps Teknik Lathund Fokusgrupps Teknik Bra att tänka på när man formulerar frågan Börja med orden "Vad är viktigt för att " för att lägga fokus på det som verkligen är viktigt i frågan. Därefter beskrivs ett önskeläge

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Tandläkare Ann och Mårten Palm. Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö. Prislista

Tandläkare Ann och Mårten Palm. Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö. Prislista Bästa möjliga tandvård i en trygg och trivsam miljö Prislista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Pris Referenspris *) 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 780 775

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Tandläkare Tuula Kauhanen. på Näsets Tandläkargrupp Priser 1 maj 2015. Prislista

Tandläkare Tuula Kauhanen. på Näsets Tandläkargrupp Priser 1 maj 2015. Prislista på Näsets Tandläkargrupp er 1 maj 2015 lista lista Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder Referenspris 101 Basundersökning och diagnostik, utförd av tandläkare 775 775 103 Akut eller kompletterande

Läs mer

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen

Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le och känna dig trygg igen Med tandimplantat kan du le igen Tandimplantat har många fördelar För dig som saknar en, flera eller alla tänder Att behålla alla tänder livet ut är

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 5, 42, 100, 28 KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP OCH HÄLSA Mittuniversitetet Avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik. Ingela Bäckström, Pernilla Ingelsson, Håkan Wiklund.

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer