FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:4 Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Linköping November 2003 Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin

2 Rapport 2003:4 Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Kerstin Aronsson och Elisabeth Wärnberg Gerdin

3 Förord Härmed avrapporteras delstudie 1 och 2 i projektet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre, vars övergripande syfte är att finna ett lätthanterligt instrument för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att instrumentet ska kunna användas för uppföljning och utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Projektet har genomförts av Folkhälsovetenskapligt Centrum, på uppdrag av Beställarstaben för tandvård, båda inom Landstinget i Östergötland. Det genomförs i tre steg: - Identifiering av munrelaterade problem i gruppen sköra äldre - Framtagning av ett instrument för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre - Validering av instrumentet Vi vill här rikta ett varmt tack till boende, anhöriga och personal som deltog i fokusgruppsintervjuerna. Vi vill också tacka Christina Aldin för arbetet med rapportens layout. Linköping, november 2003 Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin 1

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNINGAR... 3 BAKGRUND... 4 DET REFORMERADE TANDVÅRDSSTÖDET... 4 MÄTNING AV MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET... 5 FOKUSGRUPPSINTERVJUER... 6 MATERIAL OCH METOD... 7 URVAL... 7 FÖRANKRING... 7 INTERVJUER... 7 Genomförande... 7 Frågeguide... 7 Intervjumaterial, hantering... 8 ANALYSMETOD... 8 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 8 RESULTAT... 9 DISKUSSION OCH SLUTSATSER FOKUSGRUPPSINTERVJUER MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET SLUTSATS FORTSÄTTNING REFERENSER BILAGOR: 1: OHIP-ÖVERSIKT 2: INFORMATIONSBLAD 3: SAMTYCKE 4: FRÅGEGUIDE 2

5 Inledning Sköra äldre, som har behov av samhällets stöd och omvårdnad, är en prioriterad grupp inom tandvården. De bedöms ha otillfredsställande munhälsa och omfattande tandvårdsbehov. Därför infördes det reformerade tandvårdsstödet för äldre och funktionshindrade Landstingen har ansvar för uppföljning och utvärdering av reformens effekter. I Östergötland registreras för detta ändamål kliniska variabler i så kallade munhälsobedömningar, som utförs av tandvårdspersonal (Landstinget i Östergötland, 1999). För att komplettera uppföljningen efterfrågas dessutom metoder för mätning av de äldres egna uppfattningar om sin munhälsorelaterade livskvalitet. Validerade frågeformulär (instrument) för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet förekommer i relativt stor omfattning, framför allt internationellt. Instrumenten är dock konstruerade med utgångspunkt från friska vuxna och äldre och är endast sparsamt använda i gruppen sköra äldre. Det innebär att denna grupp sällan kommer till tals och att kunskapen om deras uppfattningar om munhälsorelaterad livskvalitet är påtagligt begränsad. Mot denna bakgrund driver Beställarstaben för tandvård och Folkhälsovetenskapligt Centrum ett gemensamt projekt med syfte att finna ett lätthanterligt instrument för mätning av effekter av det nya tandvårdsstödet ur aspekten munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Syfte och frågeställningar Syfte Det övergripande syftet med projektet är att finna ett lätthanterligt instrument för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet hos sköra äldre. Målsättningen är att instrumentet ska kunna användas för uppföljning och utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Syftet med föreliggande del av studien är att undersöka om något befintligt instrument kan användas för mätning av munhälsorelaterad livskvalitet i gruppen sköra äldre. Frågeställningar Vilka problemområden, relaterade till munnen, framträder i gruppen sköra äldre? Motsvaras dessa problemområden av något befintligt instrument? 3

6 Bakgrund Det reformerade tandvårdsstödet Munhälsan i Sverige är ojämnt fördelad. Hos de allra äldsta och sköraste, speciellt de som har nedsatt autonomi, är munhälsan starkt eftersatt. För att en god munhälsa ska uppnås och behållas, krävs att den dagliga munvården fungerar väl och att munhälsokontroller görs regelbundet. Med anledning av detta har tandvårdsförsäkringen fått en ny, mer hälsoinriktad, utformning. Det reformerade tandvårdsstödet trädde i kraft 1/1 1999, med syfte att prioritera äldre, sjuka och funktionshindrade, som till följd av sjukdom eller funktionshinder har särskilda tandvårdsbehov (Socialdepartementet, 1998). Landstingen fick, med det reformerade tandvårdsstödets införande, tillsammans med kommunerna och övriga berörda huvudmän, ansvar för att patienter inom äldre- och handikappomsorgen erbjuds tandvård och förebyggande vård. Detta sker genom uppsökande verksamhet, i vilken ingår: a) munhälsobedömning b) erbjudande om hjälp till nödvändig tandvård c) utbildning och handledning av vård- och omsorgspersonal (Socialdepartementet, 1998). Detta tandvårdsstöd innebär att ett stort antal människor i Östergötland cirka personer med stora och eftersatta behov, erbjuds hjälp (Socialdepartementet, 2002). I den nya tandvårdsförsäkringen skrivs att utvärdering ska göras i anslutning till reformen (Socialdepartementet, 1998). Avsikten med den uppsökande tandvården är, enligt upphandlingsunderlaget i Östergötland, att de äldre bättre ska kunna tillgodogöra sig föda och därmed få en förbättrad livskvalitet. I Östergötland är detta tänkt att utvärderas med hjälp av kliniska variabler såsom tandantal, karies, tandlossning, slemhinneförändringar, muntorrhet, munhygien, tuggförmåga och objektivt bedömt tandvårdsbehov (Landstinget i Östergötland, 1999). Dessa variabler mäts huvudsakligen genom en professionell bedömning och har ett begränsat inslag av patientens egen bedömning. Patienternas skattningar av sin hälsorelaterade livskvalitet skiljer sig ofta markant från vårdpersonalens uppfattningar. För att få adekvata uppgifter vid planering av hälsofrämjande respektive sjukdomsförebyggande program är det därför angeläget att också mäta patienternas egna uppfattningar om hälsa och sjukdom (Allen, 2003). 4

7 Mätning av munhälsorelaterad livskvalitet Munhälsorelaterad livskvalitet kan definieras som en persons upplevelser av hur förhållanden i mun och ansikte påverkar välbefinnande och livskvalitet. De aktuella faktorerna är: (1) Funktionella faktorer (2) Psykologiska faktorer (3) Sociala faktorer (4) Upplevelse av smärta och obehag. Sambanden illustreras i figur 1. Funktion: - Tugga/bita/svälja - Tal Psykologiska aspekter: - Utseende - Självkänsla Munhälsorelaterad livskvalitet Smärta/obehag: - Akut - Kroniskt Sociala aspekter: - Närhet - Kommunikation - Socialt samvaro Figur 1. Munhälsorelaterad livskvalitet (Ingelhart & Bagramian, 2002, s 3). Validerade mätinstrument för munhälsorelaterad livskvalitet förekommer i relativt stor omfattning, framför allt internationellt. Det kan noteras att instrumenten är framtagna med utgångspunkt i friska vuxna och äldre. Eftersom en stor andel personer i gruppen sköra äldre lider av demens, svåra syn- och hörselproblem och andra sjukdomar och därmed har svårt att kommunicera och uttrycka sina uppfattningar, har denna grupp valts bort vid konstruktion av olika instrument. Det finns därför inget instrument som är speciellt avsett för gruppen sköra äldre. Av de befintliga instrument som kartlagts i en litteraturgenomgång (Johansson, 2001) är Oral Health Impact Profile 49 (OHIP49) (Slade & Spencer, 1994) det som kan förväntas bäst spegla den munhälsorelaterade livskvaliteten i gruppen sköra äldre. Instrumentet togs fram för att ge ett mångsidigt mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterat till munförhållanden. En sökning i databasen PubMed visar att OHIP använts för att skatta munhälsorelaterad livskvalitet i ett trettiotal studier sedan det utvecklades Målgrupperna har företrädesvis varit äldre (Allen & McMillan, 1999; Allen et al, 2001a; Allen et al, 2001b; Sheiham et al, 2001). En stor fördel med OHIP är att frågorna utvecklades av en patientgrupp och inte enbart av forskare. Detta ökar möjligheten att instrumentet speglar patientuppfattningar (Allen, 2003). OHIP är en självadministrerad enkät, som i sin ursprungsversion, består av 49 frågor fördelade över 7 dimensioner; (i) Funktionsbegränsning, (ii) Fysisk smärta, (iii) Psykiska problem, (iv) Fysisk oförmåga, (v) Psykisk oförmåga, (vi) Social oförmåga samt (vii) Handikapp (bilaga 1). Varje fråga besvaras med hur ofta respondenten upplevt de olika tillstånden. Instrumentet finns översatt till svenska. 5

8 Fokusgruppsintervjuer För att undersöka vilka frågeområden som är relevanta ur aspekten munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre, har fokusgruppsintervjuer använts i projektet. Fokusgruppsintervjuer är en form av intervjuer, som innebär att en grupp människor, under en begränsad tid får diskutera ett givet ämne med varandra. Gruppen leds av en samtalsledare moderator som initierar diskussionen och introducerar nya aspekter av ämnet om och när det behövs. Moderatorn är ingen traditionell intervjuare, utan målet med fokusgruppen är att gruppdeltagarna ska diskutera fritt med varandra (Wibeck, 2000). Metoden är lämplig när syftet är att studera gruppuppfattningar, -normer och -språk (Bloor et al, 2001). Den ger förutsättningar att komma åt föreställningar som kommer upp spontant (Wibeck, 2000). Metoden kan också användas som förstudie för att ge underlag för studieupplägg. Metoden bygger på interaktion i gruppen, där olika synpunkter kommer fram och diskuteras. Ofta uppnås en gemensam bild eller beskrivning av problemområdet (Bloor et al, 2001). Fokusgruppsintervjuer kan vara strukturerade eller ostrukturerade. Ju mer moderatorn styr interaktionen i gruppen, desto mer strukturerad blir intervjun (Wibeck, 2000). Hur många grupper som behövs beror på hur komplex frågan är, men minst tre grupper rekommenderas. Antalet gruppmedlemmar kan anpassas efter rådande omständigheter men gruppen ska inte vara för stor. Det är viktigt att alla får komma till tals i tillräcklig utsträckning och man ska inte vara fler än att man kan ha ögonkontakt med varandra och uppfatta vad alla säger. Blir man för många uppstår lätt parallella samtal. Vill man uppnå samförstånd mellan gruppmedlemmarna så att utbytet av information underlättas, rekommenderas homogena grupper (Wibeck, 2000). Det måste också finnas möjlighet att identifiera varje individ på bandet. Man ska också vara medveten om att fokusgrupper ger stora mängder information som ska bearbetas. Intervjuerna spelas in på band för att sedan skrivas ut till texter som analyseras med kvalitativ metodik. 6

9 Material och metod Urval En omsorgsenhet i Linköping, med flera avdelningar för såväl sjukhem som demensboende, och servicelägenheter, valdes ut. Ett grundläggande urvalskriterium var att personalen vid enheten inte hunnit få information och utbildning om tandvård för äldre, enligt det uppdrag som landstinget i Östergötland upphandlat av tandvården. De boende hade heller inte varit föremål för den screening-undersökning som ingår i uppdraget från landstinget. För att få ta del av uppfattningar från de äldre som inte själva hade förmåga att uttrycka sig, intervjuades även anhöriga och personal. Urvalet av personer till fokusgruppsintervjuerna skedde i samråd med enhetschefen och platschefen och byggde på anmält intresse. Förfrågan om att delta i studien utgick till: a) samtliga boende, som själva hade förmåga att uttrycka sina uppfattningar b) all personal och c) anhöriga till senildementa boende. På detta sätt bildades tre homogena grupper; en grupp personal med sex deltagare, en grupp boende med fem deltagare och en grupp anhöriga med tre deltagare. Praktiska skäl som tillgänglighet och möjlighet för äldre personer att höra, bestämde storleken på gruppen. Förankring Projektet förankrades initialt hos enhetschefen som därefter involverade platschefen. Projektledarna informerade båda cheferna, skriftligt (bilaga2) och muntligt vid en personlig träff. Platschefen blev sedan kontaktperson vid enheten. Intervjuer Genomförande Fokusgruppsintervjuerna genomfördes från december 2000 till juni Intervjuerna spelades in på band i sin helhet. Skriftligt samtycke (bilaga 3) undertecknades av samtliga deltagare, före intervjun. Intervjun med personalen genomfördes under arbetstid eller i direkt anslutning till avslutat arbetspass. De boende intervjuades på eftermiddagen när det var lugnt på boendeenheten. Intervjun med anhöriga lades på kvällen i anslutning till en helg när flera långväga resande ändå skulle besöka sina anhöriga. Samtliga intervjuer genomfördes på boendeenheten i ett litet trivsamt rum där man kunde vara ostörd och dit det var lätt för deltagarna att ta sig. Intervjuerna leddes av en moderator (K.A.). En observatör (E.W.G.) fanns med som ansvarig för att bandspelaren fungerade och för att anteckna stödord och vem som sade vad under diskussionens gång. Varje intervjutillfälle inleddes med att deltagarna bjöds på kaffe. Frågeguide För samtliga intervjuer användes en gemensam intervjuguide (bilaga 4) som modifierades något beroende på grupp. Frågeguiden var inte strukturerad utan var inriktad på större frågeområden: hälsa, munhälsa och välbefinnande. Intervjuerna inleddes med en öppningsfråga i form av en presentationsrunda för att deltagarna 7

10 skulle lära känna varandra. Introduktionsfrågan fokuserade på begreppet att må bra. Övergångsfrågan ledde över diskussionen på munnens betydelse för välbefinnandet. Nyckelfrågorna syftade till att ge en beskrivning av förändringar i den munhälsorelaterade livskvaliteten. Avslutningsfrågan avhandlade upplevda hjälpbehov och önskemål avseende munvård. Som avslutning gjorde observatören en summering och därefter ställdes frågorna om någon ville korrigera något och om alla hade fått komma till tals. Intervjumaterial, hantering Bandinspelningarna transkriberades ordagrant. Två intervjuer skrevs ut av projektledarna. En intervju skrevs ut av professionell skrivhjälp. Analysmetod Intervjumaterialet kategoriserades i tre steg. I steg 1 identifierades de utsagor som berörde munnens betydelse för välbefinnande och munrelaterade hälsoproblem. Steg 2 innebar en kategorisering av dessa utsagor i grupperna funktion, smärta, psykologiska aspekter och sociala aspekter (figur 1, sidan 5). I steg 3 slutligen, strukturerades grupperna utifrån de sju dimensionerna i OHIP. Etiska överväganden Projektet är granskat och godkänt av forskningsetikkommittén vid Linköpings universitet. Intervjuer i fokusgrupper bedöms vara lämpligt i den aktuella situationen eftersom den betraktas som en vänskaplig och respektfull forskningsmetod. Deltagande i intervjuerna förutsätter informerat samtycke. Syftet med det särskilda stödet i tandvårdsreformen är att stödja personer med nedsatt autonomi, som inte själva kan tillgodose sitt behov av tand- och munvård. Eftersom detta syfte är gott, torde inte en utvärdering innebära några större etiska problem. 8

11 Resultat Analys av intervjumaterialet visar att de tre grupperna som deltagit i fokusgruppsintervjuerna bidrog med olika infallsvinklar på frågorna. De boende på omsorgsenheten representerade relativt friska äldre där de sociala aspekterna på livskvalitet, framför allt trygghet, vänner och samhörighet, var det som framträdde tydligast. Munhälsoproblem diskuterades i mindre omfattning. Gruppen anhöriga diskuterade betydligt fler munhälsorelaterade problem, exempelvis skavsår, tuggsvårigheter och muntorrhet på grund av medicinering. I personalgruppen framträdde synpunkter avseende trivsel och stressfri miljö runt måltiderna, men även behovet av kunna tugga och att inte ha ont, lyftes fram. Sammantaget framhölls sociala faktorer som betydelsefulla för välbefinnandet. Behovet av trygghet överskuggar mycket av den övriga informationen. Måltiden har också en mycket central roll. Kategoriseringen av materialet i de fyra problemområdena funktion, smärta, psykologiska aspekter och sociala aspekter visar att samliga dessa finns representerade, men att funktionella problem dominerar. Även i analysens nästa steg, kategorisering i de sju dimensionerna i OHIP, framkom att det finns en övervikt av utsagor som kan sorteras in under funktionell begränsning och fysisk oförmåga. Frågor som rör tugg- och protesproblem liksom utsagor om munhygien dominerar bilden. Till dimensionen funktionell begränsning räknas även upplevelsen av ett förändrat utseende. Samtliga dimensioner finns representerade i intervjuerna. I intervjumaterialet framträder också problem som handlar om muntorrhet, vilket inte nämns uttryckligen i OHIP-enkäterna. Det framkommer även andra problem som inte med självklarhet kan kopplas till enkätfrågorna. Här kan nämnas psykologiska och sociala konsekvenser av dålig funktion, vilket kan exemplifieras av nedanstående citat: Hon mår illa av att se hur ( ) bär sig åt när hon äter ( ) tappar matlusten. (Anhörig) Vidare kan noteras att kontakter med tandvården lyfts fram som en viktig faktor i diskussionerna om vad munnen betyder för välbefinnande och allmän hälsa. Denna aspekt finns inte heller med i OHIP. Nedan ges exempel på några olika typer av utsagor som sorterats in under respektive dimension. Funktionell begränsning Jo, det är ju många som klagar på att de inte kan tugga det där, utan de får lämna det kvar. (Boende) Ja, jag såg den här "lille mannen" han stod - ja, jag vill ha pengarna tillbaka för jag kan inte äta upp det här, sa han. Då stod jag bredvid och sa - jag vet att dom kan mala det och det ville inte flickan. - Jomen, gör det, för han kan inte äta det annars. (Boende) 9

12 Eller om man har svamp i mun då smakar det inte att äta. (Personal) Man kanske får hjälpa dom med vissa grejor, men inte tänderna, dom gör jag själv, säger dom. Dom vill inte lämna [tänderna] till oss, rädda att dom ska försvinna. Jag vill inte lämna, jag vill inte att du borstar. (Personal) Ibland kan det vara protesen som är för stor för dem. Den glappar. Det finns ju så att man kan sätta fast den, men den kan ju vara helt för stor. De har blivit så smala. (Personal) och kan inte tugga maten. Och så fastnar det emellan på nåt sätt. Vi har en hos oss, hon är väldigt fixerad vid att hon har proteser i övre käken och så har hon några tänder där nere och allting som hon äter måste vara väldigt, väldigt mjukt, annars så går det inte (Personal) Det var en som tappade en tand ur protesen och hon var ju jätterädd att äta hårt bröd, hon brukar alltid äta hårt bröd. (Personal) Hon har ju protes va, men förut har hon ju skött den där protesen själv och haft sånt där fixativ och lagt på och då har hon ju kunnat äta äpple men nu slarvas det ju väldigt. (Anhörig) Jag har det samma för svärmor kan som sagt inte äta hårt bröd. Jag ibland förstår jag att hon längtar efter det. (Anhörig) Underkäken den har aldrig varit bra, aldrig någon gång. (Anhörig) Fysisk smärta Man är så torr i mun, det får jag ont av. (Boende) Dom får skavsår. Är lätt att det gör ont. (Personal) Jag äter faktiskt kvällsmat ihop med dom där nere och då är det ofta jag ser att tänderna glappar i mun på henne och då får hon ju ont och det där är bekymmer. (Anhörig) Och det, när hon ska äta, det är precis som sägs, nötter och hårda saker det undviker hon för det lägger sig skräp under och irriterar och det blir aldrig riktigt bra. (Anhörig) Psykiska obehag Jag får lov och säga att jag titta mycket i mun, hurdana tänder dom har. (Boende) För man vill ju inte visa sig utan tänder. (Personal) 10

13 Fysisk oförmåga Och när jag kommer upp nu efter middan här, varenda dag, borstar jag tänderna. [ ] Och man trivs ju mycket bättre med tillvaron. (Boende) Och det är ju klart det. Det är ju bra, när man borsta själv. (Boende) Psykisk oförmåga Jag tänkte på den här som tappade sin tand på protesen, hon ville ju inte gå ner i matsalen då för att den där tanden var borta så hon gick inte ner på en vecka. (Personal) Social oförmåga Ja och man kanske inte tar den där närheten heller, att man inte kramas så mycket om man om det luktar och så här. (Personal) Nej, det backar man då tycker jag, fastän man försöker då, man vet att de behöver fysisk kontakt men att det är svårare, jag har svårt för det där, när det luktar illa om munnen alltså. (Personal) Så att det luktar liksom illa om munnen. Och om man då kommer nära inpå så automatiskt så ryggar man ju då, så då har ju munnen stor effekt. (Personal) Handikapp Kraftig avmagring, ja om dom har protes så att det sjunker ihop, använder inte protesen för att dom tycker det är jobbigt när man är där och ska hjälpa till, då kanske man inte använder på ett tag, då försvinner ju (Personal) 11

14 Diskussion och slutsatser Fokusgruppsintervjuer Fokusgruppsintervjuerna gav mycket information. De fria diskussionerna mellan deltagarna gav nya och annorlunda infallsvinklar som inte styrdes av moderatorn. Intressanta spår kunde följas upp med följdfrågor eftersom intervjuerna inte styrdes av ett fast frågeformulär. Diskussionerna kretsade mycket kring andra områden än munhälsoproblem. Detta kan bero på frågeguidens konstruktion. Eftersom munhälsans relation till välbefinnande och livskvalitet var en ny frågeställning, för de flesta av deltagarna, var frågeguiden konstruerad så att diskussionerna skulle inledas med vad deltagarna menade med att må bra. Därefter ledde moderatorn in diskussionerna på frågor om munnens betydelse för välbefinnande och livskvalitet. En följd av denna diskussionsordning blev att intervjumaterialet innehåller rikligt med information som inte är direkt munhälsorelaterad och därför inte använts för denna rapport. Det kan dock inte uteslutas att dominansen av andra diskussionsområden än munhälsa även beror på att munhälsoproblem inte upplevs så påtagliga i gruppen. Vi valde homogena grupper med boende, personal respektive anhöriga i varsina tre grupper. Vi förväntade oss att möjligheten att få igång diskussioner och att få ohämmade svar var störst om vi behöll de naturliga grupperingarna. Ingen behövde vara rädd att såra någon annan eller vara rädd för bestraffning om man framförde kritiska synpunkter. Deltagarna i samtliga grupper uttryckte uppskattning över möjligheten att få sitta tillsammans och diskutera. Munhälsorelaterad livskvalitet Intervjumaterialet visar att den teoretiska modellens (Ingelhart & Bagramian, 2002, sidan 5) fyra dimensioner; funktion, smärta, psykologiska aspekter och sociala aspekter är relevanta också för gruppen sköra äldre. Det visar samtidigt att det inte råder balans mellan de olika dimensionerna utan att det är problemområdet funktion som dominerar bilden. Dessa problemområden återfinns i flera validerade instrument, bland annat Oral Health Impact Profile 49 (OHIP49) (Slade & Spencer, 1994) och General (Geriatric) Oral Health Assessment Index (GOHAI) (Atchinson & Dolan, 1990). Ett annat instrument som innehåller liknande dimensioner är Oral Impacts on Daily Performance (OIDP) (Adulyanon & Sheiham, 1997). I en jämförelse mellan OHIP49 och GOHAI framgår att OHIP49 innehåller fler dimensioner och frågor och att OHIP49 därmed ger både en bredare och en mer detaljerad beskrivning av den munhälsorelaterade livskvaliteten. OIDP är utvecklat för att användas i intervjuer och en studie visar att frågorna är svåra att förstå och besvara när de används i enkätform (Robinson et al, 2001). Två områden som inte återfinns i OHIP49 framkommer i intervjuerna, nämligen problem med muntorrhet samt erfarenheter av, och önskemål om, kontakt med tandvården. Det finns ett befintligt instrument där en fråga om muntorrhet ställs; 12

15 The Oral Health Quality of Life Inventory (OH-QoL) (Cornell et al, 1997). Detta instrument återfinns dock inte i någon studie publicerad i den medicinska databasen PubMed. Frågor om kontakter med tandvården återfinns inte i något befintligt instrument. Slutsats Mot bakgrund av ovanstående konstaterar vi att OHIP49 i stor utsträckning speglar de problemområden som framkommer i fokusgruppsintervjuerna. Därför kan det, trots sin avsaknad av vissa frågeområden, betraktas som det instrument, av de befintliga, som bäst lämpar sig att använda i gruppen sköra äldre. 13

16 Fortsättning En studie för att undersöka användbarheten av OHIP för löpande uppföljning och utvärdering i gruppen sköra äldre är påbörjad. Detta projekt delfinansieras av Forskningsrådet i Sydöstra Sverige (FORSS) och är ett samarbete mellan Landstingen i Östergötland och Jönköping. Oral Health Impact Profile, som in sin ursprungliga version innehåller 49 frågor, har använts internationellt i relativt stor omfattning med goda resultat. Resultaten från fokusgruppsintervjuerna styrker dess användbarhet. Instrumentets omfattning gör det sannolikt mindre lämpligt för löpande uppföljning av det reformerade tandvårdsstödet. Mot bakgrund av detta utgör en kortversion av instrumentet, OHIP14, med 14 frågor hämtade från OHIP 49, ett intressant alternativ. OHIP14 har visat sig ha god reliabilitet, validitet och precision, men har inte testats på gruppen sköra äldre. Syftet med studien är att hos sköra äldre (i) undersöka om OHIP14 ger motsvarande information som OHIP49, (ii) kartlägga den munhälsorelaterade livskvaliteten och (iii) jämföra den självrapporterade livskvaliteten med de munhälsobedömningar som gjorts av tandvårdspersonal i samma grupp. Målsättningen är att finna ett instrument som på sikt kan användas för utvärdering av det reformerade tandvårdsstödet. Studien är en deskriptiv tvärsnittsundersökning. Från 13 boendeenheter inom äldreomsorgen i Jönköpings och Östergötlands län har 323 personer valts ut. Samtliga deltagare ombeds besvara både OHIP49 och OHIP14, med fyra veckors mellanrum. Enkäterna har kompletterats med frågor om deltagarnas uppfattning om vikten av undersökningen och instrumentens användbarhet. Epidemiologiska data från landstingens munhälsobedömningar samlas in och jämförs med enkäterna. Projektet ska slutrapporteras vid årsskiftet 2003/

17 Referenser Adulyanon, S., & Sheiham, A. (1997). Oral impacts on daily performances. In G. D. Slade (Red.), Measuring oral health and quality of life (S ). Chapel Hill: Department of Dental Ecology, School of Dentistry, University of North Carolina. Allen, P. F. (2003). Assessment of oral health related quality of life. Health Qual Life Outcomes, 1(1), 40. Allen, P. F., & McMillan, A. S. (1999). The impact of tooth loss in a denture wearing population: an assessment using the Oral Health Impact Profile. Community Dent Health, 16(3), Allen, P. F., McMillan, A. S., & Locker, D. (2001a). An assessment of sensitivity to change of the Oral Health Impact Profile in a clinical trial. Community Dent Oral Epidemiol, 29(3), Allen, P. F., McMillan, A. S., & Walshaw, D. (2001b). A patient-based assessment of implant-stabilized and conventional complete dentures. J Prosthet Dent, 85(2), Atchison, K. A., & Dolan, T. A. (1990). Development of the Geriatric Oral Health Assessment Index. J Dent Educ, 54(11), Bloor, M., Frankland, J., Thomas, M., & Robson, K. (2001). Focus groups in social research. London: Sage. Cornell, J., Saunders, M., Paunovich, E., & Frisch, M. (1997). Oral health quality of life inventory (OH- QoL). In G. D. Slade (Red.), Measuring oral health and quality of life (pp ). Chapel Hill: Department of Dental Ecology, School of Dentistry, University of North Carolina. Inglehart, M. R., & Bagramian, R. A. (2002). Oral health-related quality of life: an introduction. In M. R. Inglehart & R. A. Bagramian (Red.), Oral health-related quality of life. Chicago: Quintessence Publisching Co, Inc. Johansson, G. (2001). Mätning av självrapporterad munhälsa - en forskningsöversikt. Examensarbete 2001:4. Linköping, Linköpings universitet. Landstinget i Östergötland. (1999). Upphandlingsunderlag, områdesansvar för äldre. Robinson, P. G., Gibson, B., Khan, F. A., & Birnbaum, W. (2001). A comparison of OHIP 14 and OIDP as interviews and questionnaires. Community Dent Health, 18(3), Sheiham, A., Steele, J. G., Marcenes, W., Tsakos, G., Finch, S., & Walls, A. W. (2001). Prevalence of impacts of dental and oral disorders and their effects on eating among older people; a national survey in Great Britain. Community Dent Oral Epidemiol, 29(3), Slade, G. D., & Spencer, A. J. (1994). Development and evaluation of the Oral Health Impact Profile. Community Dent Health, 11(1), Socialdepartementet. (1998). Tänder hela livet. Betänkande av utredningen "Ny inriktning på tandvårdsförsäkringen". SOU-rapport 1998:2. Stockholm: Socialdepartementet. Socialdepartementet. (2002). Tandvården till Slutbetänkande av utredningen "Tandvårdsöversyn 2000". SOU-rapport 2002:53. Stockholm: Socialdepartementet. Wibeck, V. (2000). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som intervjumetod. Lund: Studentlitteratur. 15

18 Questions How often have you, during the last year, because of problems with your teeth, mouth, dentures or jaws, experienced the following problems: Bilaga 1 Conceptual Dimensions 1 Difficulty chewing any foods 2 Trouble pronouncing any words 3 Noticed a tooth which doesn t look right 4 Felt that your appearance has been affected Functional 5 Felt that your breath has been stale limitation 6 Felt that your sense of taste has worsened 7 Have had food catching in your teeth or dentures 8 Felt that your digestion has worsened 9 Felt that your dentures have not been fitting properly 10 Have had a painful aching in your mouth 11 Have had a sore jaw 12 Have had headaches 13 Have had sensitive teeth, for example, due to hot or cold foods or drinks Physical 14 Have had toothache pain 15 Have had painful gums 16 Found it uncomfortable to eat any foods 17 Have had sore spots in your mouth 18 Have had uncomfortable dentures 19 Been worried by dental problems 20 Been self conscious Psychological 21 Felt miserable discomfort 22 Felt uncomfortable about the appearance of your teeth 23 Felt tense 24 Felt your speech been unclear 25 People have misunderstood some of your words 26 Felt that there has been less flavour in your food 27 Been unable to brush your teeth properly Physical 28 Have had to avoid eating some foods disability 29 Have had un unsatisfactory diet 30 Been unable to eat with your dentures 31 Avoided smiling 32 Have had to interrupt meals 33 Have had an interrupted sleep 34 Have been upset 35 Have had difficulties to relax Psychological 36 Felt depressed disability 37 Avoided going out 38 Been embarrassed 39 Avoided going out 40 Been less tolerant of your partner or family Social 41 Have had trouble getting along with other people disability 42 Been irritable with other people 43 Have had difficulty doing your usual jobs 44 Felt that your general health has worsened 45 Suffered any financial loss 46 Been unable to enjoy other people s company as much Handicap 47 Felt that life in general was less satisfying 48 Been totally unable to function 49 Been unable to work to your full capacity

19 Bilaga 2 Tänder hela livet Fokusgruppsintervjuer Projektansvariga: Kerstin Aronsson, tel Elisabeth Wärnberg Gerdin, tel Projektbeskrivning: Munhälsan i Sverige är ojämnt fördelad. Hos äldre och/eller funktionshindrade personer är problem i munnen vanliga. För att förbättra munhälsan hos dessa personer infördes ett särskilt stöd i den nya tandvårdsreformen, som gäller från 1 januari, Stödet innebär att tandvården kommer att erbjuda utbildning till vårdpersonal och uppsökande tandvård till äldre och/eller funktionshindrade. För att kunna utvärdera om det nya tandvårdsstödet får avsedd effekt på munhälsan, behöver man veta vilka problem och hjälpbehov som föreligger idag. Vi anser att det är viktigt att de som omfattas av stödet själva får komma till tals och beskriva sina uppfattningar. Syftet med vår studie är därför att låta dessa personer med egna ord berätta vilka problem och vilket behov av hjälp de upplever. Vi vill också ta reda på vad hälsa och välbefinnande innebär för just dem. För de personer som inte själva kan uttrycka sina åsikter och tankar behöver vi få hjälp av anhöriga och vårdpersonal., Studien innebär att vi i grupper om 6-8 personer diskuterar dessa frågor. Eftersom munförhållanden har samband med hur man mår för övrigt kommer diskussionerna att omfatta mer än bara problem och sjukdomar i munnen. Vi planerar att genomföra intervjuer med: En grupp äldre och/eller funktionshindrade En grupp anhöriga En grupp personal Resultaten från intervjuerna kommer att användas för att sammanställa en enkät, för att utvärdera effekterna av det nya tandvårdsstödet i hela Östergötland. Vi som genomför undersökningen är tandläkare vid Landstinget Samhällsodontologiska Enhet, vid US i Linköping, och ingår inte i den personalgrupp som kommer att erbjuda utbildning och uppsökande tandvård.

20 Bilaga 3 Leg tandläkare Kerstin Aronsson och Elisabeth Wärnberg Gerdin Samhällsodontologiska Enheten Folkhälsovetenskapligt Centrum Linköping Telefon / Förfrågan om deltagande i diskussionsgrupp om vad hälsa och välbefinnande innebär för äldre personer Studien ingår i ett större forskningsprojekt för uppföljning av den nya tandvårdsreformens resultat för äldre och/eller funktionshindrade personer. Målsättningen med diskussionen är att beskriva hur äldre och/eller funktionshindrade personer upplever sin hälsa och sitt välbefinnande relaterat till munförhållanden. Undersökningsmetoden innebär gruppdiskussion under 1-2 timmar under ledning av leg. tandläkarna Kerstin Aronsson och Elisabeth Wärnberg Gerdin. Diskussionerna spelas in på band för senare bearbetning. Synpunkter kommer i efterhand inte att kunna härledas till enskilda personer. Vi är tacksamma om Du bekräftar Ditt deltagande genom att underteckna nedanstående talong. Tack för att Du vill medverka. Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin Samtycke Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av ovan skriftliga information. Jag är medveten om att mitt deltagande i studien är fullt frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Ort, datum Underskrift Namnförtydligande

21 Bilaga 4 FRÅGEGUIDE 2 teman Vad upplevs som god hälsa i målgruppen? Vilka hälsoproblem relaterade till sjukdomar och funktionsstörningar i munnen upplever målgruppen? Öppningsfråga: Vad heter Du och var bodde Du innan Du flyttade hit till.. Introduktionsfråga: Vad innebär det för Dig att må bra? Hjälpord: Sociala relationer Social samvaro Att vara frisk Att inte ha ont Övergångsfrågor: Vad betyder munnen för välbefinnandet? Hjälpord: Är det viktigt att ha tänder? (utseende, tal, tuggfunktion) Andedräkt (dålig lukt) Att kunna äta och svälja utan obehag Nyckelfrågor: Om Du tänker tillbaka några år: Har det blivit några förändringar i Dina vanor, tex rörelseförmåga, att klara sig själv, matvanor, hur Du klarar Din munhygien? Vad orsakade dessa förändringar av Dina vanor? Vilka följder har det fått för Ditt välbefinnande? Har förändringarna något samband med Din munhälsa? Avslutningsfråga: Vad skulle Du önska för hjälp med munnen för att må bättre?

22 ISSN Tänder hela livet Munhälsorelaterad livskvalitet hos äldre Rappport 2003:4 Författare Kerstin Aronsson Elisabeth Wärnberg Gerdin Rapporten kan beställas från Folkhälsovetenskapligt Centrum Hälsans Hus Linköping e-post: eller laddas ner från internet;

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2004:9 MUNHÄLSORELATERAD LIVSKVALITET HOS SKÖRA ÄLDRE JÄMFÖRELSE MELLAN MÄTINSTRUMENTEN OHIP49 OCH OHIP14 LINKÖPING DECEMBER 2004 ELISABETH WÄRNBERG GERDIN

Läs mer

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting Cirkulärnr: 07:39 Diarienr: 07/2235 Handläggare: Håkan Vestergren Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Hälsa och jämställdhet Datum: 2007-09-03 Mottagare: Kommunernas socialnämnder/äldreomsorgsnämnder

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne

Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne 2005-04-12 Riktlinjer för uppsökande tandvård i Region Skåne Dessa riktlinjer föreslås komplettera cirkulär 1998:209, Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet och ligga till grund för lokala överenskommelser,

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma

Hemlösas munhälsa. Lars Frithiof och Patricia De Palma Hemlösas munhälsa Lars Frithiof och Patricia De Palma I samband med en brett upplagd pilotundersökning av 35 hemlösa personer i Stockholm konstaterades att de hemlösas tandhälsa var chockerande dålig.

Läs mer

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade

Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport 26:9 Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Linköping November 26 Kerstin Aronsson Elin Eriksson Lotta Fornander Christina Aldin www.lio.se/fhvc Munhälsa hos äldre och funktionshindrade Rapport

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta

Linneas munhälsa. Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Linneas munhälsa Anneli Schippert Leg. Tandhygienist, Folktandvården Tingsryd Ulrika Tegsved Leg. Tandhygienist, Folktandvården Alvesta Förbättringsarbete Linnea 5 1. Bakgrund Den 1 januari 1999 infördes

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrument som har använts på äldre individer

Orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrument som har använts på äldre individer Institutionen för hälsovetenskaper Tandhygienistprogrammet 120 poäng TH 8171 C-uppsats i Oral hälsa Nivå 41-60 poäng, 10 poäng Orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrument som har använts på äldre individer

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet

Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Äldres munhälsa en pusselbit för god livskvalitet Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. MUNHÄLSOVÅRD Region Stockholm Innerstad Sida 1 (6) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016

Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Munhälsa i hemtjänst -utföraremöte 16 sept 2016 Pia Skott Klinikchef och tandläkare 1 Med den äldre patienten i centrum ACT finansieras av Stockholms läns landsting Munhälsan är en del av din livskvalitet

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning livet / Vem har rätt till hjälpen?... 2 Behovet av omvårdnad avgör... 2 Oavsett om man bor i särskilt boende eller hemma... 2 livet / Vad har man rätt till?... 3 Hjälpen består av

Läs mer

Munnen är en del av kroppen det är säkert

Munnen är en del av kroppen det är säkert Munnen är en del av kroppen det är säkert Christina Carlsson, Folktandvården Värmland Pia Skott, Folktandvården Stockholm Pia Gabre, Folktandvården Uppsala Kunskaps- och kompetenscentra för äldretandvård

Läs mer

Uppsökande tandvård i kommunen

Uppsökande tandvård i kommunen Uppsökande tandvård i kommunen Anneli Schippert & Inger Svensson Innehåll 1. Bakgrund, syfte, mål 2. Ansvarsfördelning 3. Handläggning 4. Munhälsovårdserbjudande/munhälsoremiss 5. Nödvändig tandvård/intyg

Läs mer

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012

Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av

Läs mer

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm

2011-09-20. Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm 2011-09-20 Till äldresamordnaren Eva Nilsson Bågenholm, önskar med denna skrivelse beskriva vår syn på munhälsans betydelse för den allmänna hälsan hos de mest sjuka äldre. Uppdraget att stärka de mest

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (9) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2016-07-04 Revideras 2018-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll Riktlinjer

Läs mer

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet

Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Landstingsdirektörens stab Beställarenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Diarienummer 160710 Landstingsstyrelsen Uppdrag till Folktandvården om uppsökande verksamhet med munhälsobedömning i hela länet Förslag

Läs mer

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Organisation och debitering Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvård för äldre och funktionshindrade Från landsting till kommun Tandvårdsförsäkringen 1974 gav patienter på s k långvårdskliniker kostnadsfri

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta

3D Dentomed AB Kostprojektet Utvärdering tandhälsa Farsta 3D Dentomed AB Kostprojektet 2007 2008 Utvärdering tandhälsa Farsta Rapport Kostprojektet Under 1.5 år, från höstterminen 2007 till och med höstterminen 2008, bedrevs kostprojektet i Farsta, som ett projekt

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Äldretandvårdens organisation Inger Wårdh, avd för Gerodonti Tandvårdens utveckling i Sverige 1974 kom en allmän tandvårdsförsäkring som idag är en av förklaringarna till The heavy metal generation Tandvården

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad

NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt. Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad NLL-2013-05 Foto: Maria Fäldt Har du rätt till billigare tandvård? Landstingets tandvårdsstöd få tandvård till sjukvårdskostnad Foto: Maria Fäldt Ta hand om din mun En god munhälsa är viktigt för att må

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Regelverket för tandvården

Regelverket för tandvården Regelverket för tandvården Det finns flera olika tandvårdsstöd Högkostnadsskyddet för tandvård För varje tandvårdsåtgärd som ingår i högkostnadsskyddet finns ett referenspris som ersättningen i högkostnadsskyddet

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval

Särskilt tandvårdsstöd Juli Tandvårdsenheten Vårdval Särskilt tandvårdsstöd Juli 216 Tandvårdsenheten Vårdval 2 Landstingets särskilda tandvårdsstöd Bakgrund Den 1 januari 213 infördes det så kallade Tredje steget som medförde att nya grupper erhåller stöd,

Läs mer

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet

Riktlinje Nödvändig tandvård samt uppsökande verksamhet Ansvarig för riktlinje Verksamhetschef HSL Reviderad (av vem och datum) Sara Olander MAS 2014-11-05 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp Dnr Process: HSL Giltig till och med:

Läs mer

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård INFORMATION 1(5) 6 februari 2006 hs 2005/0005 Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstingens uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård...1 Bakgrund...1 Pressmeddelande...1 Tandvård

Läs mer

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård REKO 2016-03-09 Tandvård för personer med stort omvårdnadsbehov i dagliga livet N-tandvård För att få rätt till N-tandvård krävs ett Intyg om nödvändig tandvård Samtliga personer med Intyg om nödvändig

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin

Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Börja tidigt att vänja hunden vid hantering. Hundar och tandvård av Elisabeth Rhodin Tyvärr har många hundägare väldigt litet kunskaper om hur hundarnas tänder ska skötas. Det är en utbredd missuppfattning

Läs mer

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Revisionsrapport Samverkan kring uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Landstinget i Östergötland Linköpings kommun Datum 2010-04-07 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Karin Jäderbrink, certifierad

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter

Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter Vårt Dnr: 12/13/16 Systematisk kartläggning av kunskap och kunskapsluckor i äldretandvården Svensk sjuksköterskeförening överlämnar härmed följande synpunkter Svensk sjuksköterskeförening är en professionell

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA

LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD FÖR VUXNA Information för kommuner Informationen riktar sig till medicinskt ansvariga sjuksköterskor, biståndsbedömare, LSS-handläggare, enhetschefer, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal

Läs mer

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram.

MoS Människa och samhälle. Etik, en introduktion. Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram. MoS Människa och samhälle Etik, en introduktion Måndagen 31 augusti 2009 Gunilla Nordenram gunilla.nordenram@ki.se För att ha framgång i sin profession behöver man ha passion för det man arbetar med P-G

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso- och

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) Ulla Frödin Sjuksköterska, Hematologiska kliniken Linköping & doktorand IMH, Hälsouniversitetet, Linköping Handledare

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Beställare Vård Särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal November 2005 Innehåll Inledning...3

Läs mer

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär

Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär 1. Löpnr Sign 2. Område : 1 2 3 4 5 6 Tandhälsoundersökning i Dalarna 2008 Enkätformulär Om vi skulle behöva nå dig, vilket telefonnummer kan vi då ringa? Telefonnummer Bostad.-. Arbete Mobil.-...-.. 3.

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling

Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Rapport Dnr 2006/1488 1(9) Maj 06 Avd för vård och omsorg Bertil Koch Uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård åt äldre och funktionshindrade samt tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Uppföljning

Läs mer

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen

Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen 1(5) Anvisningar till munvårdskortet och bedömningsjournalen Anvisningarna beskriver hur munvårdskortet och bedömningsjournalen ska fyllas i samt hur handlingen ska spridas och förvaras. Munvårdskortet

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård.

Tandvård. 207 mkr 4 % av landstingets totala nettokostnad gick till tandvård. 67 Landstingets uppgift är att verka för en god tandhälsa hos hela befolkningen. Ansvaret för den avgiftsfria tandvården till alla barn och ungdomar är en del i denna verksamhet. Tandhälsan bland barn

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar

Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar Munhälsoprojektet på Länssjukhuset i Kalmar 2012 Tandvården avdelning 15 avdelning 32A och 32B 2 Ett stort tack till alla som deltagit i projektet på avdelning 15 och 32 A och 32B Länssjukhuset i Kalmar.

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa

Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa. Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Ett omvårdnadsperspektiv på äldres mun- och tandhälsa Helle Wijk, leg. sjuksköterska, docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Gamla människor m är r inte sås friska, tänderna gnisslar och sås

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN

MAS riktlinje. 1 Bakgrund VÄRMDÖ KOMMUN MAS riktlinjer för hälso- och 9ukvård Detta styrdokument beslutades av Finansierlngsnämnden för äldreomsorg 2011 09 07 63 Dnr 11 FNÄ/131 MAS riktlinje Munhälsa oc tandvård 1 Bakgrund Landstingen har genom

Läs mer

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget.

2011-03-31. Sveriges Tandhygienistförening, STHF, tackar för möjligheten att lämna synpunkter på förslaget. 2011-03-31 Socialdepartementet Mats Nilsson S2010/8847/HS Remiss Departementspromemorian Friskare tänder till rimliga kostnader även för personer med sjukdom och funktionsnedsättning. Förslag om tredje

Läs mer

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING UPPSÖKANDE VERKSAMHET OCH TANDVÅRDSSTÖD FÖR VISSA ÄLDRE OCH PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2015-11-17 Christina Brännström, utvecklingsledare Kunskapscentrum för äldretandvård (Folktandvården) Kvalitetsutveckling

Läs mer

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård

Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård Linköping 2006-10-10 Omvårdnadspersonalens kunskap kring munhälsa och tandvård Rapport 2006 Maria Andersson Tandvårdsgruppen 1 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 2 2. SAMMANFATTNING.. 4 3.

Läs mer

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19) Sundbyberg 2007-06-25 Vår referens: Karin Sandström Diarienummer 07-153 Ange diarienummer vid all korrespondens Socialdepartementet 103 33 Stockholm Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Läs mer

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent

Låt munnen vara med. Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013. Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Nutritionsseminarium: Sväljningssvårigheter och Munhälsa på äldre dagar Mars 2013 Pia Andersson Leg tandhygienist, docent Ett bra munstatus betydelse för Ätande tugga och svälja maten, matspjälkning Utseende

Läs mer

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Mun-H-Centers Fokusdag 4 december 2008 Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv. Gunilla Nordenram Leg. Tandläkare, docent Karolinska Institutet Odontologiska institutionen Huddinge gunilla.nordenram@ki.se

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv

Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Mat på sjukhus Sociala och kulturella perspektiv Ylva Mattsson Sydner Associate Professor Department of Food, Nutrition & Dietetics Uppsala University Matvanors tillkomst och utformning kan relateras till

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom

Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Avhandlingsarbete Sjukgymnastiskt perspektiv på kroppsliga symtom och funktion hos patienter med allvar psykisk sjukdom Lena Hedlund Huvudhandledare: Lars Hansson Bihandledare: Amanda Lundvik Gyllensten

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016

Tandvård för äldre information till Delegationen. 11 maj 2016 Tandvård för äldre information till Delegationen 11 maj 2016 Uppdrag: tandvård för den sköra äldre Uppdrag: tandvård för sköra äldre Gruppen: sjukhustandläkare Erik Nodin tandläkare och klinikchef Ulrika

Läs mer