du som ska börja arbeta/studera på Infektionsavdelning 152

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "du som ska börja arbeta/studera på Infektionsavdelning 152"

Transkript

1 du som ska börja arbeta/studera på Infektionsavdelning 152

2 Välkommen till Infektionskliniken Med den här informationsskriften vill vi hjälpa dig att komma in i arbetet på avdelningen. Vi har tagit med lite allmän information samt en sammanfattning av vad du bör kunna/känna till efter din bredvidgång. Det är viktigt att du själv säger till om det är något du undrar över och behöver träna mer på. Vår strävan är att du ska känna dig säker och behärska arbetet när du börjar din tjänstgöring. Omklädningsrum finns i källaren. Där finns skåp att hänga in dina kläder i. Tag med eget hänglås. Inne på avdelningen finns värdeskåp för din väska och dylikt. På avdelningen finns också möjligheter för dig att värma mat. Vi hoppas att du ska trivas hos oss och vi kommer att göra allt för att underlätta din tid här. Tänk på tystnadsplikten! 2

3 Checklista Checklistan går vi igenom tillsammans för att du ska bli orienterad om hur dessa saker fungerar och var de är placerade. arbetsplatsens lokaler telefon koppla samtal larm på telefon brandposternas placering utrymningsplan katastrofpärm avstängning O 2 tillförsel (görs av Brandkåren) akutvagn/hjärtbräda EKG-apparat defibrillator andningsapparater O 2 -aggregat och sug blodsockermätare saturationsmätare övrig utrustning överfallslarm sepsistecken MEWS skyddsombud Noggrann handhygien, basal hygien och hygienrutiner Var alltid noggrann med handhygienen! Det är den viktigaste smittförebyggande åtgärden. Följ Region Skånes riktlinjer i broschyren Ren vård. Den viktigaste grundprincipen i alla vårdsituationer, oavsett verksamhet, är att skapa barriär mot smitta och smittspridning. Detta innebär praktiskt att basala hygienrutiner och klädregeler ska tillämpas i alla vårdsituationer för att förebygga smittspridning av såväl känd som okänd smitta. På avdelning 152 finns särskilda föreskrifter om isolering se särskilt avsnitt. 3

4 Rutiner kring nyanländ patient Hos oss vårdas patienter i alla åldrar med olika infektioner, patienterna är isolerade och ligger ensamma på en sal. Ta alltid reda på om det är lämpligt att patienten vistas utanför patientrummet. Informera om isoleringen och att det inte är tillåtet att gå ut i korridoren utan särskilt tillstånd. Informera också om att besökare ska gå in till patienten från baksidan av huset. Visa hur bordspanelen samt övrig utrustning fungerar. Informera om möjligheten att koppla in en egen telefon. Samtalskostnaden debiteras patientens hemabonnemang. Väg patienten på morgonen dag två. Skriv patientuppgifter på papper som finns på kontrollvagnen. Notera datum och klockslag. Glöm inte att fråga om medgivande. Beställ matbricka. Meddela läkaren att patienten har kommit. Kontrollera identiteten och sätt på godkänt ID-band. (sjuksköterska) Kontrollera att rätt smitta är angiven i slussen, säckar yttersluss. Dokumentera kontroller och patientstatus samt utför de ordinationer som läkaren har gett. Kontrollera att rutinprover är tagna. CRP, blodkroppsstatus (Hb, Vita, Diff, TRC, MCV), elstatus (Na, K, Krea). Övervakning MEWS bör följas vid vissa sjukdomstillstånd då övervakningslista sätts upp i sluss. Remisser och röntgenförberedelser Finns på VGI. Gå in på följande sidor: Forberedelser/ Forberedelser-Rontgen-Ost-Hassleholm/ Undersokningar/ Undersokningar---Klinisk-fysiologi--Nuklearmedicin- CSK/ Anpassa enkelt ditt VGI genom att skapa genvägar till sidor du använder ofta. 4

5 Sjuksköterska Sjuksköterskan ska känna till de vanligaste sjukdomarna och deras behandling samt vara väl förtrogen med avdelningens rutiner. Vid omvårdnad av patient: intervjua patienten (boende, hemtjänst etc) ge kontinuerlig information till patient och anhöriga vårdplanera i tidigt skede gör en individuell vårdplan vid psykosociala problem och behov av samtalsstöd finns kurator att tillgå identifiera riskdiagnoser dokumentera noggrant i Melior planera i god tid inför patientens hemgång om eventuellt nya behov föreligger kontakta hemtjänst, distriktssköterska med flera i god tid skriv omvårdnadsepikris Sjukdomstillstånd De vanligaste sjukdomarna hos oss är: lunginfektioner hud- och mjukdelsinfektioner mag- och tarminfektioner blodförgiftning (sepsis) hjärtklaffsinfektioner (endokardit) inflammation i njurbäcken och njure (pyelonefrit) feberutredningar hjärnhinneinflammation (meningit) infektioner med MRB - multiresistenta bakterier som: ESBL - Extended Spectrum BetaLaktamas - producerande tarmbakterier MRSA - Methicillin Resistent Stafylococcus Aureus VRE - VancomycinResistent Enterokock andra sjukdomar som lyder under Smittskyddslagen, till exempel hepatit, HIV/AIDS samt tuberkulos (TB). 5

6 Isoleringsavdelning 152 Avdelningen har isoleringsrum med sluss-system. Detta innebär att dörrarna till patientrummen och korridoren aldrig får vara öppna samtidigt. Aktuell smitta anges alltid i slussarna. Aktuella smittor: blodsmitta infektionskänslig patient kontaktsmitta luftburen smitta multiresistenta bakterier tuberkulos HANDHYGIENEN är alltid mycket viktig, oavsett isoleringsorsak! Till varje sal finns en yttersluss där allt engångsmaterial samt tvätt ska läggas i respektive säck. När patienterna har smittsamma sjukdomar som till exempel MRSA ska särskilda säckar för smittad tvätt användas. En inre självförstörande säck och en yttre skyddssäck. Här gäller speciell isolering med speciella isoleringsföreskrifter! Genom ytterslussarna kommer även besökare till patienten. Dörren till ytterslussen är alltid låst. Besökare ringer på en dörrklocka som leder till vårt signalsystem. Sätt alltid patientens behov först! För att minska patientens känsla av instängdhet vid isolering, är informationssamtalet om varför han/hon är isolerad och vad isoleringen kan komma att innebära av mycket stor vikt! 6

7 Rutiner för läkemedelsadministration Vi delar ut läkemedel efter den signerande läkemedelslistan. Läkemedel ges direkt till patienten med patientdata efter att du har signerat varje läkemedel för sig. När du blandar injektioner ska dessa märkas med patientdata, läkemedelsnamn, styrka samt mängd aktiv substans. Datum och signatur ska också skrivas. Se lokala rutiner, läkemedelshantering och läkemedelsförråd 152 samt Riktlinjer för läkemedelshantering. Antibiotikatider för tabletter: ordination och klockslag 1 x x x Antibiotikatider för intravenös behandling: ordination och klockslag 1 x x x Planera alltid så att läkemedel med mera finns hemma, speciellt inför helgerna. Läkemedelsbeställning administreras av sjuksköterska med delegering via webb före klockan 09:00 vardagar. Intravenös antibiotika administreras efter Arbetsmiljöverkets rekommendationer och blandas enligt spädningsschema. 7

8 Dagliga rutiner 06:45 rapport. Provtagning, patienttvätt, bäddning. 08:00 blodsockerkontroller. Utdelning av läkemedel och injektioner. patientfrukost. 09:15 rond. Omläggningar, dammtorkning, beställ mat till nästa måltid, rondarbete, kort rapport, eventuella EKG. 11:00 blodsockerkontroll och insulingivning. 11:30 13:30 Lunchrast för personalen. 12:00 utdelning av läkemedel, temptagning. Eventuella hemresor. 11:30 Lunch till patienterna. 13:15 kaffe till patienterna. 14:00 kvällspersonalen får rapport. Eventuella injektioner och övriga läkemedel. 15:00 kvällspersonalen går runt och hälsar på patienterna samt delar ut rena kläder till dem. Blodsockerkontroll. 16:00 Injektioner. 16:30 kvällsmat för patienterna. 17:30 18:00 Måltidsuppehåll för ssk/rast usk. 18:30 19:00 Kvällskaffe. 19:30 temptagning, eventuella omläggningar. blodsockerkontroller, patienthygien och hjälpa patient med sänggåendet. 20:00 Injektioner och övriga läkemedel. Kvällsinsulin. slutföra kvällsarbetet. 21:00 dokumentation. 21:30 rapport till nattpersonal. 8

9 Observationskontroller kontroller x 6 = kontroller x 3 = B-glc x 4 = Övriga rutiner Beställa matvaror via datorn. Patienten duschar minst en gång i veckan räknat från inkomstdagen. Städning av biutrymmen, se särskilt PM på avdelningen. Andningsvård hjälp av sjukgymnast hostteknik andningsteknik uppmana patienten att dricka rikligt (löser slem) uppmana patienten att sitta upp Patient till operation rutinprover eventuellt blodgrupp/bastest eventuellt beställa blod skriv ut en signerad checklista från Orbit ange smitta patientdusch med Descutan samt bädda rent fyll i checklistan Patientens välbefinnande kommer alltid i första hand! 9

10 Nattarbete på avdelning :30 rapportera till nattpersonal, gå runt till patienterna, brickdukning. 23:00 Gå igenom läkemedelsjournaler, dela läkemedel, blanda injektioner. 24:00 Gå nattrundan dela ut läkemedel, ge injektioner, vändningar och övriga kontroller. 02:00 som klockan 24:00, städning, läkemedelsvagnar och övriga förekommande arbetsuppgifter. 04:00 som klockan 24:00. 05:00 06:30 Morgonarbetet börjar, temptagning, dela ut läkemedel, hänga dropp. 06:20 I mån av tid tvätta patienter som är vakna. 06:45 rapportera till dagpersonal. 10 Övriga arbetsuppgifter: När patienten är vaken eller inte kan sova ta reda på om det är något han/ hon saknar eller vill ha. Städa och fylla på läkemedelsvagnarna. Städa övriga utrymmen enligt särskild lista. Rutiner för prover och undersökningar För blodprovstagning ur PVK, CVK och subcutan venport finns speciella rutiner, som du hittar på

11 Avföringsprover Clostridium Difficille speciellt odlingsrör med sked Faecesodling odlingsrör + pinne Yersinia odlingsrör + pinne Calici speciellt odlingsrör med sked Cystor och maskägg speciellt rör med formalin (tas med 24 timmarsmellanrum) F Hb burk med vit kork EHEC speciellt odlingsrör med sked Sårodling Tillvägagångssätt: Rengör såret med vatten. Provet tas i djupet av såret i gränsen mellan frisk och infekterad vävnad. aerob odling odlingsrör + pinne anaerob odling odlingsrör + pinne Snarast i kylskåp. Svalgodling odlingsrör + pinne Tillvägagångssätt: patienten bör ej ha ätit eller druckit strax före provtagning provet tas genom att pinnen rullas över gombågar och tonsiller Snarast i kylskåp. NPH - Nasofarynxodling odlingsrör + speciell pinne Tillvägagångssätt: pinnen förs längs nässkiljeväggen och botten av näshålan och hålls kvar några sekunder. Snarast i kylskåp. 11

12 Urinprover urinodling urincytologi sediment Snarast i kylskåp. Använd ett urinrör som fylls till hälften. Helst morgonurin. Blåstid fyra timmar. Ta mittströmsurin. 50 ml urin och 50 ml fixeringsvätska slås i en plastflaska. Använd ett urinrör. Helst morgonurin. Till lab inom 30 minuter. Sputumodling sputumodling x 3 sputumburk torr, ett prov per dygn Löwenstein/marsvin specifik odling sputumburk med NaC1 (TBodling) direktmikroskopi/ Gram eller Tbb sputumburk torr sputumcytologi sputumburk med 70% sprit ospecifik odling sputumburk torr VSK - ventrikelsköljning VSK-flaska + ytterflaska Tillvägagångssätt: Patienten ska vara fastande från klockan Samtidigt som sonden läggs ner får patienten dricka sterilt vatten så att sonden lättare glider. Kontrollera sondläget ml sterilt vatten sprutas ner genom sonden. Sköljvätskan dras upp med en sårspruta och sprutas ner i VSK-flaskan. Denna sköljning görs två gånger med ett dygns mellanrum. 12

13 Blododling Blododling tas normalt x 2 om inte annat ordineras. Tas i speciella odlingsflaskor med en Butterflynål och från olika lokaler. Noggrann huddesinfektion med Klorhexidinsprit före provtagning. prov I och II 10 ml blod i aerob flaska 10 ml blod i anaerob flaska Prov I och II kan tas direkt efter varandra. Klockslag och datum anges på flaska och remiss. Proven lämnas omedelbart till lab. LP - LumbalPunktion Alla prover tas i sterilt urinrör. Färdigdukad bricka finns på mottagningen. Prover som tas vid en LP: allmän odling celler i likvor proteinanalys glukos/likvor eventuellt TBC-odling borreliaserologi eventuellt virusprovtagning (PCR) Blodsocker tas alltid i samband med LP. Läkare ordinerar om han/hon vill ha alla analyser eller enbart vissa. Läkare ordinerar om planläge eller ej efter undersökningen. 13

14 Leverbiopsi se PM Förberedande prover: blödningsstatus blodgruppering bastest Biopsin utförs på röntgen. Premedicineringengen sker enligt särskild lista. Efter biopsin ska patienten ligga plant i fyra timmar på höger sida och vara fastande. Ta puls och blodtryck en gång i kvarten den första timmen och därefter en gång i halvtimmen resterande tre timmar. Är patienten besvärsfri behövs inga fler kontroller och patienten kan gå hem. Pleurapunktion Vid punktion tas följande prover: specifik odling (TBC-odl) 1 urinrör ospecifik odling 2 urinrör - aerob/anaerob anaerob odling 1 anaerob odlingsflaska aerob odling 1 aerob odlingsflaska cytologi 2 gröna rör (venprovtagningsrör) direktmikroskopi 1 urinrör äggvita och celler 1 grönt rör Patienten ska vara i stillhet tills kontrollröntgen av lungorna är gjord. 14

15 Ordlista abscess aerob anaerob bradykardi encephalit endokardit enterit erysipelas ESBL erythema nodosum gastroenterit glomerulonefrit hemiplegi hepatit herpes zoster meningit MRSA myokardit nekros oftalmoskop otit otoskop parenteral pleurit pneumoni pyelonefrit sepsis takykardi TB tetraplegi urtikaria UVI varicellae VRE ÖLI böld, varhärd med syre utan syre långsam hjärtfrekvens hjärninflammation inflammation i hjärtklaffarna tarminfektion rosfeber extended Spectrum BetaLaktamas prod bakterier knölros kräkning och diarré njurinflammation halvsidig förlamning leverinflammation bältros hjärnhinneinflammation methicillin Resistent Stafylokoccus Aureus hjärtmuskelinflammation lokal vävnadsdöd ögonspegel öroninflammation öronspegel bredvid tarmen direkt i blodet eller given sc eller im lungsäcksinflammation lunginflammation samtidig inflammation i njurbäckenet och njuren blodförgiftning snabb hjärtfrekvens tuberkulos förlamning i båda armarna och benen nässelutslag urinvägsinfektion vattkoppor VancomyscinResistent Enterokock övre luftvägsinfektion 15

16 Verksamhetschef: telefon: Enhetschef: telefon: Produktion: Skånevård Kryh Handledare: telefon: Sjuk- och friskanmälan: telefon: Fakta: Kerstin Nilsson, Henrik Elmrud, Eva-Lotta Wisäter, Ewa Gustavsson, Karin Sandin VO Specialiserad Medicin Infektion Juli Reviderad februari Skånevård Kryh Division Specialiserad närsjukvård VO Specialiserad Medicin Infektion Infektionsavdelning 152 Skane.se/csk

Du som ska börja arbeta eller studera

Du som ska börja arbeta eller studera Nedanstående personer ansvarar för att du får den hjälp du behöver för att kunna fungera i arbetslaget. Verksamhetschef: telefon: Enhetschef: telefon: Handledare: telefon: Sjuk- och friskanmälan: telefon:

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ

Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ INFORMATION OM INFEKTIONSKLINIKEN I A-HUSET Infektionskliniken är belägen i A-huset Mottagningen samt

Läs mer

Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård

Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård Checklista/Kliniska färdigheter Sluten somatisk vård Färdigheter Personlig handhygien Professionell tvättning och spritning av händer, naglar, ringar, handskar Professionell klädkod kortärmat, uppsatt

Läs mer

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård

Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård Medicintekniska färdigheter Sluten somatisk vård Detta dokument innehåller medicintekniska färdigheter som Du som student bör/ kan få möjlighet att träna/gå igenom dels på utbildningsenheten (universitetet

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Rutiner för sjuksköterskor

Rutiner för sjuksköterskor Rutiner för sjuksköterskor KLOCKAN SCHEMA 06.45 07.00 Rapport från nattpersonalen. 07.00 07.10 Genomgång av patienter och dagens arbete med undersköterska. Blodprovstagning samt administrering av läkemedel.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Rutiner för sjuksköterskor

Rutiner för sjuksköterskor Rutiner för sjuksköterskor 06.45 07.00 Rapport från nattpersonalen. 07.00 07.10 Genomgång av pat och dagens arbete med usk 07.00-09.00 Blodprovstagning samt administrering av läkemedel. Omvårdnadsarbete.

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2016-12-30 MAS-enheten

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn 2016-11-17 Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning Checklista för omvårdnadstekniska moment Namn: Kurs: Alla moment utföres utifrån etisk, estetisk, empirisk och personlig kunskap (Carper, 1978) Allmän

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person

Läs mer

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

TiLL ORTOPEDEN AVD 9

TiLL ORTOPEDEN AVD 9 Ortopedkliniken Vrinnevisjukhuset VÄLKOMMEN TiLL ORTOPEDEN AVD 9 CKOC - Ortopedkliniken i Norrköping Verksamhetsidé Erbjuda en god ortopedisk hälso- och sjukvård Bedriva forskning och undervisning Alla

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7

Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP. Dokumentation av parametrar i övervakningskurva och VD 10. Signering av läkemedel i VD 7 Patienten/anhörig informerad om vård enligt SVP Sign:. Förberedelser innan dräninläggning EKG-övervak Sign: Puls och BT-kontroll Sign: Vid hypotoni, BT < 90 mmhg ge vätska i v enligt ordination. Sign:

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Smitta i vård och omsorg Bakterier Snälla bakterier Normalflora Elaka bakterier Snäll kan bli elak Resistenta

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Du är välkommen att göra din praktik hos oss på Hjärt-Lungkliniken, avdelning 12. Vi finns i L-huset våning 2.

Du är välkommen att göra din praktik hos oss på Hjärt-Lungkliniken, avdelning 12. Vi finns i L-huset våning 2. Bästa student! Du är välkommen att göra din praktik hos oss på Hjärt-Lungkliniken, avdelning 12. Vi finns i L-huset våning 2. Vår del av kliniken består av flera enheter: Vårdavdelning 12 Lungmottagning

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Smittskydd. Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 1 Smittskydd Seminarium 160210 Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn 2 Smittskydd Definition: Alla åtgärder som vidtas för att förhindra och handlägga spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 5 Vårdhygien avfallshantering smitta 3 5.1 Vårdhygien 3 5.2 Handhygien 4 5.3 Personalklädsel 5 5.4 Tvätthantering

Läs mer

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för Hitta i dokumentet Syfte: Utvärdering: Medarbetare Patient Vårdrum Arbetsplats Kläder/tvätt Livmedelshantering Minska VRI Uppdaterat från föregående

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici/Gastroenterit Dokumenttyp Utfärdat Lokal anvisning 2005-12-07 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Sven Öberg, överläkare Kommentar Ersätter

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

/(\ inspektionen för vård och omsorg

/(\ inspektionen för vård och omsorg /(\ inspektionen för vård och omsorg BESLUT 2016-02-24 Dnr 8.1.1-20976/2014 1(5) A v delning Mitt Hälso- och sjukvård, HS l hans.rudstam@ivo.se Region Gävleborg län Vårdgivare Region Gävleborg, Gävle sjukhus,

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående

Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Transplantationscentrum Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1-

KURSKOD OBM039 TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR. Lycka till! MÄLAllllALEllS llösskola -1- 6- MÄLAllllALEllS llösskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Examinator: Agneta Ekström TENTAMEN I INFEKTIONSSJUKDOMAR KURSKOD OBM039 Fredagen den 24 augusti 2012 Tid: 08.10-12.30 Tentamensinformation:

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet

FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING. Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet FÖRSLAG TILL EN FÖRBÄTTRAD RESISTENSÖVERVAKNING Ragnar Norrby Smittskyddsinstitutet Uppdraget SMI skall tillsammans med Strama göra en översyn av nationella program för övervakning av antibiotikaresistens.

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer