Klinisk mikrobiologi 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klinisk mikrobiologi 1"

Transkript

1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin, informationen är gemensam för dessa men uppdelad i olika avsnitt som kan läsas vid valfria tillfällen. Syftet är att provtagning och provhantering ska ske på samma sätt, noggrant och med rätt teknik, vid alla vårdinrättningar i Landstinget Dalarna så att vi uppnår högre patientsäkerhet, bättre vårdkvalitet och lägre kostnader. Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Besvara gärna formuläret med frågor på innehållet i detta material för att kontrollera Dina kunskaper! Frågorna finns som en länk i slutet av självstudiematerialet. Klinisk mikrobiologi 1

2 Remiss Bakteriologi till mikrobiologen. Exempel på remiss som är ifylld i datorn. Streckkodsetiketter påklistrade. Förutom grundläggande uppgifter som patient-id och avsändare är det viktigt att ange provmaterial, t ex sårsekret samt lokalisation på kroppen och önskad analys. Antibiotikabehandling och kliniska upplysningar är också viktigt. Det underlättar och förbättrar bedömningen av provet. Klinisk mikrobiologi 2

3 Exempel på serologiremiss med kodad patient. Enligt smittskyddslagen har patienter rätt att vara anonyma (kodas) endast vid provtagning av HIV. Om analysen utfaller positivt upphör rätten att vara anonym. Generellt krävs ett rör per analys. Om hepatit A, B och C önskas så räcker endast ett rör. Klinisk mikrobiologi 3

4 Blodsmitta Blodprover från n patienter med känd k eller misstänkt blodsmitta ska märkas m enligt arbetsmiljöverkets föreskrifter, f AFS 1986:23. AFS 1986:23 9 Behållare som innehåller blod som är eller med stor sannolikhet kan antas vara smittförande skall märkas med texten "BLODSMITTA" i svart på gul botten. Transport av sådant blod skall ske i dubbla, vätsketäta behållare. Den yttre behållaren bör vara genomsynlig. Om den yttre behållaren inte är genomsynlig skall även den märkas med texten "BLODSMITTA". (Dubbla vätsketäta behållare provröret är en behållare, transporthylsan är behållare nr 2). I princip skall kontakt med blod alltid undvikas, oavsett om provröret är märkt med BLODSMITTA eller ej. Det finns nämligen personer som bär på blodsmitta utan att själva veta om det och andra som kanske inte alltid uppger att de är bärare av blodsmitta. Vid känd eller misstänkt blodsmitta vidtas ytterligare åtgärder för transport av prov, rengöring och desinfektion av analysutrustning, samt avfallshantering enligt SOSFS 2005:26. Vid blodsmitta begränsas provtagning så mycket som möjligt. Kapillär provtagning utförs inte. Kom ihåg etikett med BLODSMITTA på rör och pappersremisser för blodgrupperingar och BAS-tester till transfusionsmedicin samt HIV- och hepatitserologi, mm, till mikrobiologen, förutom blodproverna till klinisk kemi! För klinisk patologi gäller att särskild försiktighet måste iakttas vid provtagning från patienter med diagnostiserad eller misstänkt smittfarlig sjukdom. Det gäller förutom Hepatit och HIV även Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, Lues och Klinisk mikrobiologi Tuberkulos.. 4

5 Blododlingar Torka av Provtagningstid Klistra ej över streckkod Snarast till lab Klinisk mikrobiologi 5

6 Nasofarynxprov Allmän n odling Influensa Exempel på mikrobiologiska undersökningar från Nasofarynx, NPH. Klinisk mikrobiologi 6

7 Provtagningspinnen förs in i näsan horisontellt till den når bakre svalgväggen. Rotera pinnen långsamt. För sedan ned den i provtagningsmediet. Provtagningsteknik för NPH-prov Klinisk mikrobiologi 7

8 Influensa Provtagningspinne med flockad topp 1 ml fysiologisk koksaltlösning sning Prov tas med provtagningspinne med flockad topp, sätts i rör med fysiologisk koksaltlösning (ca 1 ml). Klinisk mikrobiologi 8

9 Mycoplasma pneumoniae Bakre svalgvägg gg Provtagningspinne med flockad topp Transportmedium Prov tas med provtagningspinne med flockad topp, sätts i transportrör för klamydia eller ett tomt urinodlingsrör. Provet tas från bakre svalgväggen via munnen. Om det inte går kan provet tas som ett nasofarynxprov. Klinisk mikrobiologi 9

10 Sputumodling Sputumburk med skruvlock och ytterburk Upphostning från n de djupare luftvägarna spottas direkt i den inre burken Skölj munnen med vatten före provtagningen Sjukgymnast kan anlitas för att hjälpa patienten att få till ett representativt prov. Klinisk mikrobiologi 10

11 Sårodling Provtagningsset för r bakteriologi används nds Remiss bakteriologi, begär r allmän n odling Såret rengörs rs före f provtagning Ange sårets s art, lokalisation,, bakomliggande sjukdomar, t ex diabetes, och eventuell antibiotikabehandling Förvaras kylt i väntan v påp transport Klinisk mikrobiologi 11

12 Urinodling Patientinstruktion Mittstråleurin Kylförvaring Patientinformation som finns under Vårdverktyg, under Information för sjukvården och i landstingets Blankettdatabas. Till urinodling ska mittstråleurin användas. Viktigt med kylförvaring. Klinisk mikrobiologi 12

13 Chlamydia trachomatis Första portion urin Urin / urin + cervix Observera att urinprov för Klamydia tas som förstaportion till skillnad mot övriga urinprover som tas som mittportion. För män rekommenderas urinprov För kvinnor rekommenderas cervix- eller vaginalprov plus urin. Enbart cervixprov eller urinprov är inte optimalt för kvinnor. Klinisk mikrobiologi 13

14 Faecesprover Allmän n odling Clostridium difficile Helicobacter pylori Calprotectin Exempel på mikrobiologiska undersökningar av faeces. Klinisk mikrobiologi 14

15 Patientinformation som finns under Vårdverktyg, under Information för sjukvården och i landstingets Blankettdatabas. Vid hemprovtagning är det viktigt att informera patienten om att märka provet med personnummer och namn. Remissen märks med provtagningsdatum. Klinisk mikrobiologi 15

16 Clostridium difficile Antibiotikautlöst diarré Burk med sked Till skillnad mot allmän faecesodling ska prov för Clostridium difficile tas i en burk med sked. Ett par skedar faeces räcker. Provtagning för Clostridium difficile är sällan indicerat om patienten har fast avföring. Klinisk mikrobiologi 16

17 Multiresistenta bakterier MRSA = Meticillin Resistenta Staphylococcus Aureus VRE = Vancomycin Resistenta Enterokocker ESBL = Extended Spectrum Beta Lactamase MRSA: Stafylococcus aureus som har utvecklat resistens mot alla betalaktamantibiotika, t ex penicillin. VRE: Enterokocker som har utvecklat resistens mot antibiotikan Vancomycin. ESBL: ESBL-producerande bakterier är E.Coli, Klebsiella och andra gramnegativa bakterier som har utvecklat resistens mot betalaktam-antibiotika. Screening för multiresistenta bakterier ska utföras enligt riktlinjer från smittskyddsenheten för: Patient som inom senaste halvåret varit inlagd på sjukhus eller fått sjukvårdande behandling (t ex såromläggning) utanför Sverige. Patient som tidigare har varit bärare av eller infekterad med multiresistenta bakterier Patient som vårdats på sjukhus med pågående utbrott av infektioner med multiresistenta bakterier T ex MRSA-screening tas från svalg, näsa (främre delen av näsan, ej NPH) och perineum (området mellan anus och vagina eller pung). Det är områden där det normalt finns stafylokocker. Använd provtagningspinne för bakteriologi. Klinisk mikrobiologi 17

18 HYGIEN Patienten ska vara i rena händer! h Kortärmade arbetskläder Klockrent och ringfritt Långt hår ska vara uppsatt Korta, omålade naglar Handsprit före och efter patientkontakt Handskar vid risk för kontakt med kroppsvätskor Patientsäkerhet handlar också om god hygien vid patientkontakt, även vid all provtagning Tankeställare är utbrotten av Vinterkräksjuka men även allvarligare saker som multiresistenta bakterier, MRSA och VRE Basala hygienrutiner ska alltid följas oavsett om patienten bär på någon känd smitta eller ej! Stänkskydd (engångs plastförkläde) används vid risk för stänk eller kontakt med kroppsvätskor. Klinisk mikrobiologi 18

19 Exempel på vad vi kan bära med oss. Bilden visar bakteriekolonier som odlats ut från ringar och armbandsklocka. Det är svårt att få bort bakterier som sitter under ringar och klockor när man sprittvättar händerna. Det ökar risken för att bakterier sprids mellan patienter. Klinisk mikrobiologi 19

20 Du bidrar från och med nu till ökad patiensäkerhet, bättre vårdkvalitet och kostnadseffektivare provtagning i Landstinget Dalarna. Tack för din medverkan! Klinisk mikrobiologi 20

21 Klinisk kemi Kontaktpersoner för mer information: Barbro Eriksson Tel: Eva Olofsson Tel: Klinisk mikrobiologi Jenny Rutkvist Tel: Klinisk patologi och cytologi Britta Ellborg Tel: Transfusionsmedicin Mai Olofsson Tel: Om du önskar mer information till dig eller din arbetsplats, kontakta någon av dessa personer. Klinisk mikrobiologi 21

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

Klinisk patologi och cytologi 1

Klinisk patologi och cytologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 7 SEPTEMBER 2016 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI Drog-screen

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2, MARS 2010

Landstinget Dalarna Sid 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2, MARS 2010 Landstinget Dalarna Sid 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital infektion

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet sida 1 (6) Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital

Läs mer

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.

Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna. Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 8 DECEMBER 2014 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork 1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland

Meddelande 5/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland. Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland Datum 2010-03-17 Meddelande 5/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland Ett telefonnummer till Laboratoriemedicin Västra Götaland Laboratorier inom Unilabs Västra Götaland har nu ETT gemensamt

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner Barbro Liss, hygiensjuksköterska Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock Vårdpersonalens ansvar SOSFS 2007:19 Direkt kontaktsmitta

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2012

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2012 Landstinget Dalarna 1(7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin, Patologi och Cytologi Nyhetsblad nr 2 MARS 2017 Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD Redaktör: Vera Thorén Bengtsson. AKTUELLT FRÅN KLINISK KEMI DHEA-behandling

Läs mer

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal

Studenthälsan. För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Studenthälsan För dig som studerar vid Karolinska Institutet samt högskolorna vid Södertörn, Röda Korset, Sophiahemmet och Ersta Sköndal Om Studenthälsan Ett komplement till landstingets hälso- och sjukvård

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013

Landstinget Dalarna 1(5) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 6 OKTOBER 2013 Landstinget Dalarna 1(5) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 AUG/SEPT 2011

Landstinget Dalarna 1(9) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 4 AUG/SEPT 2011 Landstinget Dalarna 1(9) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. www.lio.se. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland Hygienregler för Landstinget i Östergötland Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland www.lio.se God vårdhygien allas ansvar Alla som arbetar i vården ska känna till och följa de basala

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009

Landstinget Dalarna 1(7) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2009 Landstinget Dalarna 1(7) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB Vårdhygien viktigare än någonsin Snart vårt sista vapen i kampen mot infektioner? Ökad antibiotikaresistens vad kan vi göra? Genom

Läs mer

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges nedan)

Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m (om inget annat datum anges nedan) Datum 2013-09-24 Meddelande 10/20 /2013 ver Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2013-09-25 (om inget annat datum anges nedan) version 2 Till kunder inom Skaraborgs Sjukhus

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta

Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta TJÄNSTESKRIVELSE 2013-07-01 11 Hygienrutiner samt Riskavfallshantering Hygienrutiner för skolhälsovårdsmottagningar och information om blodsmitta Handhygien Grunden för att förebygga smittspridning är

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och smittvägar Basala hygienrutiner och smittvägar Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12

Läs mer

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län

Innan det händer. Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Innan det händer Sektionen för vårdhygien - Landstinget Uppsala län Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom) Från patient till patient

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING

DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING DELEGERING PROVTAGNING URIN OCH AVFÖRING Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2016-12-30 MAS-enheten

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt

Metod/Mätprincip Utrustning Enhet Lab/Ort Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ VITEK MS Biomerieux Växt av/ingen växt Klinisk bakteriologi Bihålesekretodling Sekret Speciell odling/ Blododling barn (B) Blod Allmän odling/ BacTAlert 3D Växt av/ingen växt Blododling + (B1) VITEK MS Biomerieux Borrelia (IgM och IgG) Serum

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21

Nytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Nytt om influensa Den här säsongen hade vi på Gotland ett första konstaterat fall av influensa i november. Det var en patient som kom hem från Mellanöstern och som smittats

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett

Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik. Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Infekterade diabetesfotsår. Mikrobiologisk diagnostik Göran Hedin Överläkare Avd för klinisk mikrobiologi, Falu lasarett Disposition Betydelse Tecken på infektion. Indikation för odling. Provtagningsmetoder,

Läs mer