Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna. Nov 2012 Margareta Edvall

Transkript

1 Infartsrelaterade infektioner i blodbanorna Nov 2012 Margareta Edvall

2 Definitioner Bakteriemi = förekomst av bakterier i blodbanan Primära bakteriemier = associerade till kärlkateter Sekundära bakteriemier = uppstår i samband med annan infektion t.ex UVI, sår, tarminfektion

3 Forts. Sjukvårdsförvärvad bakteriemi = om symtom eller positiv blododling uppstår tidigast 48 timmar efter att patienten tagits in på sjukhus I Sverige saknas falldefinition och komplikationsfrekvens vid CVK-användning i hemsjukvården

4 Kärlkateter - olika typer PVK CVK PICC - line Subcutan venport Artärkateter

5 Riskfaktorer för vårdrelaterad bakteriemi Typ av kärlkateter - CVK större risk för infektion än PVK Svår underliggande sjukdom Manipulering av kateterläge Bakteriekolonisation av huden runt insticksstället Frekvent manipulation av kranar och proppar Postop. Sårinfektioner, UVI, pneumoni

6 Smittämnen isolerade från vårdrelaterade bakteriemier i en Am.studie Koag.neg.staf. 37% S.aureus 13% Enterokocker 14% Vårdrelaterade prim.bakteriemier med multiresistenta bakterier ökar i takt med den generella resistensutvecklingen 1999 ( Am. var mer än 50% av S.aureus från IVA-avd MRSA (methicillinresistenta) VRE hade under ökat från 0,5% till 25,9%

7 Smittvägar Mikroorganismer vandrar längs kateterns utsida och koloniserar kat.spetsen Bakterier vid insticksstället Förorening av kateterns yttre mynning,kranar eller anslutningar - bakterier invaderar kateterns insida Fibrinbeläggning runt kanyl/kateter som koloniseras av bakterier som kommit dit längs kateterns utsida Förorenade infusionsvätskor är sällan orsak till bakteriemier Kolonisation av kat.spets från hematogen spridning av mikroorg. som redan finns i blodbanan är ovanligt.

8 Hur kommer mikroorganismerna in i blodbanan?

9 Förebyggande åtgärder Strikta indikationer för invasiva ingrepp Endast speciellt utbildad personal Noggrann huddesinfektion runt insticksstället vid insättande med klorhexidinsprit (stort område under 2 minuter) Använd injektionsventiler med helt desinfekterbara membran Byt infusionsaggregat minst vart tredje dygn vid kontinuerlig infusion Byt infusionsaggregat efter blod och fettlösning

10 Forts. förebyggande åtgärder Tillämpa basala hygienrutiner Arbeta aseptiskt Byt alltid steril propp/membran om den avlägsnats. Utför så få manipulationer som möjligt Desinfektera injektionsventiler vid manipulation

11 Perifera infarter Välj armen före benet Byt kanyl/kateter och insticksställe minst vart tredje dygn Avlägsna PVK som inte används Inspektera flera gånger per dag. Rör ej förbandet i onödan. Byt förband v.b. Byt snarast kateter som är satt i akut situation där huddesinfektion inte utförts

12 CVK Inläggning med samma hygienåtgärder som vid operation (sterila handskar, op.rock, mössa, munskydd, sterilt op.lakan Byt inte CVK rutinmässigt för att förebygga infektion Byt inte CVK över ledare om patienten har en misstänkt CVK-infektion Infusionsaggregat, kranblock, och injektionsmembran behöver inte bytas oftare än vart tredje dygn (undantag grav immunsuppression - byte var 24 tim ) Tunnellera CVK vid beräknad lång behandlingstid (> en mån) byt tryckgivare/flush för engångsbruk i samband med kran och slangbyte Inspektera dagligen

13 Skötsel av centrala venkatetrar se vårdhandboken Basala hygienrutiner Arbeta aseptiskt Inspektion dagligen i sluten vård - varierar i öppen vård beroende på när patienten kommer för omläggning Omläggningsfrekvens varierar i sluten/öppen vård Vid spolning med NaCl använd endosbehållare för att förhindra smittspridning

14 Artärkateter Kärlkateter i perifer artär Får endast hanteras av ssk och läkare Kan sitta så länge den behövs om den ej ser infekterad eller irriterad ut Inspektion dagligen Tillämpa basala hygienrutiner Omläggning var fjärde dag

15 Referenser Socialstyrelsen: Att förebygga vårdrelaterade infektioner Vårdhandboken