Sammanfattning av föreläsningarna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av föreläsningarna"

Transkript

1 Sammanfattning av föreläsningarna Jag har primärt tagit fram det här dokumentet för mig själv för att kolla vad som sagts på samtliga redovisningar utan att behöva gå tillbaka varje gång. Jag rekommenderar därför att ni inte ska lita allt för mycket på innehållet då jag själv anser det vara väldigt bristande + att jag har utlämnat några delar. Jag har också tagit delar från andra sammanfattningar som andra har skrivit (cred till vilka ni nu än är) på vissa ställen. Jag kommer själv bara använda det här dokumentet för att kolla vilka delar varje föreläsare tagit upp och sen jämföra det med mina egna anteckningar. Dokumentet är fritt fram att dela om ni så önskar men observera att jag bara lagt ungefär ~4 timmar på skriva det jag kan lova att det finns brister! 1

2 Föreläsning 1 Projekt som arbetsform Stefan Berglund Projektdefinition: Vad definierar ett projekt? Projektlivcykeln Initiering av projekt: Uppdragsbeskrivning S.M.A.R.T mål Projektflöde WBS Nuvärdesanalys SWOT Intressentanalys PENG Prioritering Efter NyttoGrunder Föreläsning 2 Skapa projektgruppen Stefan Berglund Projektägare Styrgrypp Projektledaren Projektgruppen Gruppens sammansättning: Myer briggs: Adizes teamroller: Belbins teamroller Firo modellen Kick Off Mötesteknik Förberedelser Agenda Några verktyg Frågor under mötet? Mötesprotokoll Presentationsteknik överflödigt! Föreläsning 3 Planering av projektet Stefan Berglund Varför planera? Projektplan Planeringsmodeller Aktivitetsplanering Resursplan Tidsåtgång Lichtenbergsmetoden Tidsplan Ganttschema Kritiska linjen & resurskrockar 2

3 Resursanskaffning Upphandlingsprocessen Inleda arbetet Förhandlingsteknik känns orelevant men Avtalsproccessen Projekttriangeln Föreläsning 4 Behovsanpassat ledarskap Stefan Söderfjäll Vad är egentligen motivation? Två typer av drivkraft Grundläggande psykologiska behov: Föreläsning 5 Riskhantering & Kommunikation Ole Norberg Kommunikation Intressenter Kommunikationsstrategi Kommunikationsplan Kommunikationsplan Rätt information, rätt tid, rätt sätt Rätt information: Rätt sätt: Rätt tid Kommunkationsprofiler Möten Informationsmöte Projektmöte Styrgruppsmöte Syfte Kallelse och agenda Dokumenteras Tidsbegränsat Rätt personer Följer viss struktur Sammanfattning Kommunkation Riskhantering Riskhantering i ett projekt omfattar tre moment: Riskidentifiering Osäkerhetsanalys Osäkerhetsanalys kritisk linje RBS Risk Breakdown Structure Miniriskmetoden Maxiriskmetoden Riskåtgärdsplanering Föreläsning 6 Projektekonomi Sara Mejtoft Projektekonomi Projektkalkylering 3

4 Projektkostnader Produktkostnader Olika kostnader: Självkostnadskalkyl Bidragskalkyl Förkalkyl Top Down: Grov uppskattning av olika kostnader Bottom Up: Detaljerad kalkylering för alla delar. Metoder för att uppskatta lönsamheten i projektet Pay Off : Nuvärdemetoden: Internräntemetoden: PROJEKT PÅ RÄTT KURS Löpande uppföljning Milstolpediagram Revidera Ganttschemat Nulinjen visar aktuell tidpunkt Kostnad Resultatvärdemetoden Exempel måla ett rum, se boken / moodle för en mer detaljerad beskrivning! Förklaringar: Exempel på EVM Bygga ett torn med tio moduler / se boken för bättre beskrivning Föreläsning 7 Resultat, avslut och uppföljning Stefan Berglund förmodligen irrelevant Jag har utelämnat väldigt mycket information i slutet av föreläsningen INFÖRANDET PLANERING INFÖR INFÖRANDET Byte av projektgrupp / medlemmar ÄNDRINGSKOSTNADER REFERENSGRUPP AVSLUTA PROJEKTET ÖVERLÄMNANDET EXEMPEL PÅ DELLEVERANSER SLUTRAPPORTERING Exempel på rubriker i en slutrapport AVVECKLA PROJEKTGRUPPEN DOLDA BRISTER LÄGGA NER PROJEKT Föreläsning 8 Ola Ågren Projekt i verkligheten Det står väldigt lite i presentationen Projektmognad Kollektivt minne Kunskapshantering 4

5 Tyst kunskap Inlärning Den lärande organisationen Mognadsanalys Mognadsanalys 2 Styrkort kommer ej på tentan // Ola Lära av andra Program & portfölj Projektkontor & modeller Certifiering irrelevant i min mening så läs på om ni vill Föreläsning 9 Agil projektledning Stefan Berglund VARFÖR? Lean DET AGILA MANIFESTET TIMEBOXING Organisation PROJEKTFASER PLANERING PÅ RÄTT NIVÅ GENOMFÖRANDE AGILA METODER PASSAR BRA NÄR... DE PASSAR MINDRE BRA NÄR... 5

6 Föreläsning 1 - Projekt som arbetsform - Stefan Berglund Projektdefinition: Unik process bestående av ett antal samordnade och styrda aktiviteter med start slutdatum, initierat för att uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begränsningar i tid, kostnader och resurser Vad definierar ett projekt? Mätbara mål Avgränsad tid Tillfälliga resurser Temporär organisation > Projektorganisationen > (temporär, flexibel och optimal, universell, skiljer sig från linjeorganisationen) Projektlivcykeln Förstudie > Planering > Genomförande > Avslut Exempel: Initiering av projekt: Uppdragsbeskrivning Bakgrund Mål/syfte Projektägare Uppdragsgivare Tidsramar S.M.A.R.T-mål Specifikt 6

7 Mätbart Accepterat Realistiskt Tidssatt Projektflöde 7

8 WBS 8

9 Nuvärdesanalys - SWOT Intressentanalys 1 Identifiera 2 Analysera Varför är de intresserade? Hur kan de påverka projektet? Prioritera Hur Informera/involvera? 3 Följ upp PENG - Prioritering Efter NyttoGrunder Identifiera nyttoeffekter Klargör samband i en nyttostruktur Värdera nyttoeffekterna Definiera och värdera kostnaden för nyttan 9

10 PENG (Prioritering Efter NyttoGrunder) är en metod för att prognostisera de nyttoeffekter som en investering tänkt skapa. Resultatet av en nyttoanalys ger en helhetsbild över vilken nytta som är möjlig att skapa i en verksamhet. Kort sagt, att projektet ska få in mer pengar än vad det kostar. (s.74) 10

11 Föreläsning 2 - Skapa projektgruppen - Stefan Berglund Projektägare Ansvarar för effektmål (?) och projektmål Utser projektledare Tilldelar resurser Tillsätter styrgrupp Godkänner projektleveranser Representerar eller agerar uppdragsgivare Styrgrypp Projektets beslutande organ Bör ha rätt kompetens och erfarenheter Fastställer projektdirektiv och projektplan Bedömer resultat Beslutar om fortsättning/nedläggning Beslutar vid förslag till ändringar Projektledaren Ansvarar för att projektmål uppnås Planerar, organiserar och levererar (i tid!) Delegerar och följer upp Kommunicerar och engagerar/motiverar Kallar till och leder projekt och styrgruppsmöten Löser problem och konflikter Projektgruppen Ser till att delegerade uppgifter utförs Planerar och organiserar egna uppgifter Rapporterar prestationer och tidsåtgång Följer kvalitetssystem, metoder och rutiner Deltar i projektmöten Ser till att underlätta för projektledaren!! 11

12 Gruppens sammansättning: Mångsidigt (kunskap): Hittar vi den i linjeorganisationen? Allsidigt (personlighet): Myer Briggs personlighetstest Myer-briggs: Myers Briggs Type Indicator (MBTI) är ett av världens mest spridda personlighetstest. Testet bygger på fyra indikatorer, var och en med två motsatta svarsalternativ vilka betecknas som preferenser. Indikatorer Var man lägger sin uppmärksamhet Hur man tar in information Hur man tolkar information Hur man hanterar omvärlden Extrovert / Introvert Sinnen / Intuition Tanke / Känsla Strukturerat / Flexibelt Dessa kombineras sedan till 16 olika preferenser som beskriver din personlighet. Adizes teamroller: Adminstratören: Adminstratören är väldigt nogrann och strukuterad och tycker det är oerhört viktigt att planera saker och ting. Han ser till att kalla till möten och att projektplanen följs till punkt och pricka. Han ställer sig dock väldigt negativ till förändring vilket kan utgöra ett problem för projektet Produceraren: Produceraren fokuserar primärt på att resultatet med projektet ska uppnås. Han är bra på att ta tag i saker och se till såg att de blir gjorda. Han gör dock nästan helst allt arbete själv och är ofta väldigt stressad. 12

13 Entreprenören: Entreprenören är visionären som vågar tänka i nya banor för att projektet ska utvecklas. Han älskar nya saker och har därför väldigt många idéer. Han tappar dock väldigt snabbt kontakten med verkligheten och har för många saker igång samtidigt. Intregreraren: Integreraren är väldigt socialt inriktad och försöker skapa en slags samordning i gruppen. Han är väldigt tolerant och bra på att medla mellan gruppmedlemmerna. Han kan dock vara väldigt tidskrävande och ta åt sig för mycket tid som egentligen borde ha spenderats på projektet. Belbins teamroller Specialist Är en fokuserad, dedicerad och självgående person som tillför unik kundskap och skicklighet. Bidrar endast inom smala områden och fastnar lätt i tekniska lösningar. Plant Är en kreaktiv och idérik problemlösare, som ibland kan vara för självupptagen för att kunna kommunicera effektivt. Resource investigator Är en extrovert, entusiastisk och kommunikativ person som undersöker möjligheter och knyter upp resurser. Ofta överoptimistisk och tappar lätt engagemanget. Coordinator Är en mogen självsäker ledarperson. Bra på att tydligöra mål, ta beslut och delegera. Upplevs ibland som manipulativ och lägger eget arbete på andra. Shaper Är en utmanande och dynamisk person som trivs under press. Drivs av att utmana det omöjliga. Lätt att provocera och har en tendens att förolämpa andra. Evaluator Är en diskret, strateg och skarpsinning person som har förmåga att se alternativ. Saknar dock drivkraft och har svårt att inspirera andra. Teamworker Är en samarbetsvillig, mild, följsam och diplomatisk person som lyssnar och bygger relationer utan att skapa konflikter. Har dock svårt att fatta besut i krissituationer 13

14 Implementer Är en disciplinerad, pålitlig, konservativ och effektiv person som är bra på att omvandla idéer till verklighet. Kan upplevas oflexibel och trög när det gäller att ta till sig nyheter. Completer/Finisher Är en samvetsgrann och ivrig arbetsmyra som löser problem och ser till att det blir leverarat i tid. Har tendens att oroa sig och har svårt för att delegera Firo-modellen TILLHÖRAFASEN: Det är första stadiet i en nybildad grupps utveckling. Alla medlemmarna i gruppen är måna om att bli accepterade av de andra och de funderar mycket kring om de verkligen vill tillhöra gruppen och hur mycket de är beredda att anpassa sig. Andra vanliga undringar är om man passar in och vilka de andra är. ROLLSÖKNINGFASEN: Den här fasen är den mest krävande i grupprocessen och tar längst tid att gå igenom. Nu är gruppmedlemmarna inte lika tysta längre, konfrontationer och kraftmätningar uppstår hela tiden. Konflikter rör i allmänhet kunskap, ledarskap och kompetens. Det bildas ofta undergrupper, stämningen kan vara påtagligt aggressiv och man frågar sig vem ledaren är, hur stort inflytande man själv har i gruppen och hur ens kompetens tas tillvara. SAMHÖRIGHETSFASEN: Nu fungerar gruppen och medlemmarna kan ägna energi åt de gemensamma målen. Gruppmedlemmarna kommer närmare varandra, klimatet är öppnare och det finns bättre förutsättningar för att hantera de problem som uppstår. Medlemmarna i 14

15 gruppen funderar över vad de andra anser om dem, vem eller vilka som står dem närmast, hur stor öppenhet och närhet som är tillåten. Kick-Off Syftet med en kick off är att förankra projektets syfte och mål hos projektdeltagare Ett tillfälle att delegera arbetsuppgifter, att skapa delaktighet inom gruppen, och att skapa samsyn kring projektgenomförande Lära känna varandra Mötesteknik 15

16 Förberedelser När? Klockan 9 eller 14 Var? Hemma och i ändamålsenlig miljö Vad? Formulera agenda (begränsa!) Vem? De som behövs Hur? Kalla i tid Skicka agenda 1 2 dagar innan möte Agenda Syfte och förväntat resultat Viktigast först! Uppgifter och ansvarig( a) Genomgång av föregående protokoll Nästa steg (vem gör vad?) Boka nästa möte Några verktyg Flödesschema Liksom andra typer av diagram hjälper de till visualisera vad som händer. Betraktaren kan lättare förstå en process, och kanske också hitta brister, flaskhalsar och andra mindre uppenbara funktioner i den. Många olika typer av flödesscheman finns och varje typ har sin egen uppsättning av lådor. De två vanligaste typerna av lådor i ett flödesschema är: Wikipedia Fiskbensdiagram kan vara bra att använda vid ineffektiva möten! Är ett slags diagram som används för att åskådliggöra orsaker till ett problem. Diagrammet består av en "ryggrad" som i ena änden har ett "huvud" där problemet skrivs in, av "ben" som utgår från "ryggraden" och slutar i (tänkbara) huvudorsaker till problemet och av mindre grenar på benen där allt mer detaljerade orsaker kan skrivas in.ett sätt att arbeta med fiskbensdiagram är att utgå från huvudorsakerna enligt 7M = Management, Människa, Metod, Mätning, Maskin, Material, Miljö. Denna typ av Fiskbensdiagram brukar kallas 7M diagram. 16

17 Wikipedia Frågor under mötet? Förtydliga Möta störande beteenden Stötta beslutsfattande Sporra Skapa konsensus Fördela arbete Mötesprotokoll Protokollet ska dokumentera vad som beslutas på ett möte, så att det inte bara blir massa prat som inte leder någonstans. Därför är det viktigt att man vid varje möte går igenom förgående mötesprotokoll så man kan att det som beslutats har blivit utfört. Exempel på rubriker: Ingress Deltagande Tid Plats Ordningsfrågor Val av sekreterare och justerare Föregående mötes protokoll Presentationsteknik överflödigt! 17

18 Föreläsning 3 - Planering av projektet - Stefan Berglund Varför planera? Behövs en tidplan? Planera tar ju bara en massa tid? Resursplan? Vi har ju både tid och utrustning? Ett underlag för kommunikation och förankring hos beställare, projektdeltagare mfl Planering tar tid, men det är tid som tjänas igen flera gånger om under genomförandet Projektplan Aktivitetsplan Resursplan Tidsplan Budget Riskanalys (inkl åtgärdsplan) Kvalitetsplan Informationsplan Planeringsmodeller Dynamisk utveckling Närzonsplanering Användarcentrerad = Detaljplanerat start Iterativ planering Bara milstolpar senare + Flexibelt + Anpassningsbart + Onödigt planeringsarbete undviks Svårt att kostnadsuppskatta Svårt att skriva kravspecifikation Kräver noggrann uppföljning och styrning 18

19 Spiralmodellen Seriell utveckling vs parallell utveckling Seriell utveckling Ett steg i taget Paralell utveckling Aktiviteter igång samtidigt + Riskfritt + Tidseffektivt Tidskrävande Riskabelt Dela upp större projekt i Delprojekt 19

20 Aktivitetsplanering...arbetet som behöver göras för att nå milstolparna. Resursplan Vad är en resurs? Människor? Utrustning? Material? Tid? Pengar? Påverkar budget och tidsplan Tidsåtgång Varaktighet Tidsåtgång 1 person x 100 timmar = 100 personer x 1 timme Bedöma tidsåtgång = Svårt Lösning: delegera! 20

21 Lichtenbergsmetoden Används för att kunna bedöma tidsåtgången för ett arbete som ska utföras utan att man har data från tidigare projekt eller egna/andras erfarenheter. Beräknat medelvärde: Tväntad = (Tmax + 3 Ttrolig + Tmin) Standardavvikelse: S = (Tmax Tmin )/5 Uppskattad tidsåtgång (95%) : Tverklig = Tväntad ±(2 S) Exempel: Tmin Bästa möjliga = 8 timmar Ttrolig Troligt: 8*3 = 24 timmar Tmax Sämsta möjliga: 40 timmar Tväntad 40+(3*24)+8 = 120/5 = 24 timmar S (40 8)/5 = 6,4 timmar Tverklig: 24+(2*S) = 36,8 timmar 24 (2*S) = 11,2 timmar Med 95% säkerhet kommer aktiviteten att ta 11,2 > 36,8 timmar att genomföra 21

22 Tidsplan Syfte/Mål Arbetsstruktur (inkl Work Breakdown Structure) Nätplan (inkl aktiviteter och milstolpar) Aktivitetslista (inkl varaktighet och beroende) Ganttschema! Ganttschema Kritiska linjen & resurskrockar Kritiska linjen = Serie av aktiviteter som bestämmer den tidigaste färdigpunkten Resurskrockar (personer, utrustning...) = Förskjutet avslut 22

23 Resursanskaffning Projektkonto och budget Utrustning Köpa eller hyra? Personal Internt från linjeorganisationen Hyra konsultinsatser Upphandlingsprocessen 1. Externt förlagda arbeten = Delprojekt 2. Problembeskrivning / Kravspecifikation 3. Anbudsförfrågan 4. Val av leverantör Inleda arbetet 23

24 Förhandlingsteknik känns orelevant men Taktik: 1. Kom förberedd Prioriterade mål Mentalt (styr dina känslor vs dina känslor styr) 2. Sök helhetsbild och var lyhörd Ställ frågor 3. Visa dig inte angelägen Rygga till på bud Var beredd på att lämna förhandling Flexibilitet före envishet och tuffhet 4. Ge inte helhetsbild Undanhåll information, men ljug inte 5. Ta initiativ, bli inte överrumplad Be alltid motparten lägga första budet 6. Efterfråga alltid bättre villkor Vid nekande svar, fråga en gång till Spela ut mot varandra/plocka russin 7. Ge aldrig efter utan motprestation 7. Dumt att vara smart Smart att vara dum 8. Referera till högre instans 24

25 Avtalsproccessen Projekttriangeln 25

26 Föreläsning 4 - Behovsanpassat ledarskap -Stefan Söderfjäll Kort och gott: Hur man förväntas agera och vad man förväntas prestera! Vad är egentligen motivation? Den drivkraft som styr: Vad vi gör Med vilken intensitet/ansträngning vi agerar Hur länge vi utför beteendet Två typer av drivkraft Kontrollerad: Uppnå/undvika yttre belöningar och bestraffningar eller inre krav och måsten som man har på sig själv Autonom: Göra något därför att det känns rätt och meningsfullt eller för att det är roligt, utmanande och lustfyllt Grundläggande psykologiska behov: Kompetens Samhörighet Autonomi 26

27 Föreläsning 5 - Riskhantering & Kommunikation - Ole Norberg Kommunikation - Intressenter Kommunikationsstrategi Vad de olika intressenterna skall veta, känna, göra Kommunikationsplan Infrastruktur för kommunikation Information till och från projektet 27

28 Kommunikationsplan - Rätt information, rätt tid, rätt sätt Rätt information: Rätt sätt: Kanaler Möten Rapporter Projektwebb Workshops Konferenser och utställningar Media, Press release 28

29 Rätt tid Kommunkationsprofiler 29

30 Möten Informationsmöte Projektmöte Styrgruppsmöte Syfte Kallelse och agenda Dokumenteras Tidsbegränsat Rätt personer Följer viss struktur Fundera kring vad ett möte kostar: Reflektera över skillnaden mellan ett effektivt och ineffektivt möte: Tänk 10 personer * 2h jämfört med 10 personer * 1h. Sammanfattning - Kommunkation Många intressenter till ett projekt Forma information för olika intressenter Kommunikationsplan Rätt information, rätt sätt, rätt tid Kommunikationsmodell Störningar Återkoppling Möten Planeras och genomförs strukturerat Tids och kostnads tjuv Dokumentation Viktig informationsspridning Minskar RISKEN i ett projekt 30

31 Riskhantering Risk Osäker händelse som om den inträffar påverkar projektet. Riskhantering i ett projekt omfattar tre moment: Riskidentifiering Vilka risker finns och kan dom undvikas? Riskvärdering Vad är sannolikheten att det inträffar och vilka Riskåtgärdsplan Vad gör vi om det inträffar? Riskidentifiering Vilka risker finns? Brainstorming Experter SWOT Erfarenheter från tidigare projekt Om möjligt, undvik risk Smartare planering, mindre riskfyllt alternativ, Utbildning Risk kategorier Tekniska/Utförande Oprövad teknik/metod, orealistiska mål Projektledning Dålig planering, tid, resurser, mål. Svag projektledning Organisatoriska Brist på prioriteringar, oklar finansiering, resurskrock med andra projekt 31

32 Externa Ändrade lagar, ägarbyten, väder, fornlämningar... Osäkerhetsanalys Osäkerhetsanalys - kritisk linje 32

33 RBS Risk Breakdown Structure Miniriskmetoden 33

34 Maxiriskmetoden Riskåtgärdsplanering Undvika risker ändra projektplanen Förflytta risker försäkringar, externa aktörer Minska risker minska riskens sannolikhet och/eller konsekvens Acceptera risker Ingen förändring pga. identifierad risk 34

35 Föreläsning 6 - Projektekonomi - Sara Mejtoft Projektekonomi Kalkylera kostnader och göra uppföljningar Inkomst uppstår vid försäljning Utgift uppstår vid fakturering Intäkt periodiserad inkomst Kostnad periodiserad utgift Resultat = intäkt kostnad Projektkalkylering Kostnader = tid * timkostnad + resurspris Skilj på: - Projektkostnader - Produktkostnader Projektkostnader kan vara kostnader för prototyper och förserieproduktion. Produktkostnader är de materialkostnader för att producera produkten. Timkostnad påverkas av olika saker Över och underbemanning Beläggning / tillgänglighet Resurser som ingår Olika kostnader: Särkostnad/särintäkt Uppstår endast om projektet genomförs Kan innehålla fasta kostnader som lokaler. och maskiner, som bara används i projektet Samkostnad Gemensamma kostnader, delas av flera projekt 35

36 Täckningsbidrag Särintäkt särkostnad Visar projektets bidrag för att täcka samkostnader. Självkostnadskalkyl Projektet belastas med alla sina kostnader inklusive sin del av samkostnader. Direkta kostnader Indirekta kostnader Bidragskalkyl Projektet belastas enbart med de kostnader som uppstår om projektet genomförs. Förkalkyl Beräkna kostnaden utifrån tidsplan - Top-Down: Grov uppskattning av olika kostnader - Bottom-Up: Detaljerad kalkylering för alla delar. Periodisera förkalkylen Tex veckovis eller månadsvis När projektet startar måste budget och förkalkyl vara i balans! 36

37 Metoder för att uppskatta lönsamheten i projektet Pay-Off : Beräknar hur lång tid som krävs innan de summerade inkomsterna från projektet är lika stora som utgifterna Nuvärdemetoden: Alla inkomster/utgifter räknas om till en och samma tidpunkt (nuvärdet) utifrån en kalkylränta Internräntemetoden: Bestäm vilken kalkylränta som ger nuvärdet noll PROJEKT PÅ RÄTT KURS - Löpande uppföljning Det är viktigt med löpande uppföljning: Följ upp resultat mot tidplan Följ upp resurser och kostnader mot budget Resultatvärde (Earned Value, EV). Resultatet värderas och jämförs med förkalkyl och efterkalkyl. Milstolpediagram Jämför planerade MS med verkligheten 37

38 Revidera Ganttschemat Byt färg på utförda aktiviteter Uppskatta storlek av aktiviteter som utförts Spara originalplanen (baseline) Nulinjen visar aktuell tidpunkt Flytta fram tidslinjen Byt färg på utförda aktiviteter Jämför nuläget med originalplanen 38

39 Kostnad Förbrukade resurser (tid, pengar) Kan bokföras: 100% vid start 100% vid avslut 50% vid start och 50% vid avslut Resultatvärdemetoden Kan bedöma presterade resultat och förbrukade resurser Störst nytta under projektets första del 20% avstämningen ger ofta en korrekt prognos om fortsättningen Exempel - måla ett rum, se boken / moodle för en mer detaljerad beskrivning! Beräknad arbetstid för att måla hela rummet är 40 timmar Efter tre dagar har målaren arbetat i 22 timmar Två väggar, eller 50% av arbetet är klart Formler: Kostnadsskillnad=Resultatvärde Efterkalkyl CV=EV-AC Tidsskillnad=Resultatvärde Förkalkyl SV=EV-PV Kostnadskvot=Resultatvärde/Efterkalkyl CPI=EV/AC Tidskvot=Resultatvärde/Förkalkyl SPI=EV/PV Prognostiserad kostnad=förkalkyl/kostnadskvot EC=PV/CPI Prognostiserad leverans=planerad leverans/tidskvot ED=PD/SPI Resultatvärde = 0.5 * 40 = 20 Tidsskillnaden = = 4 timmar Kostnadsskillnad = = 2 timmar 39

40 Förklaringar: Tidsskillnad = resultatvärde förkalkyl SV (Schedule Variance) Visar om projektet följer tidsplanen Kostnadsskillnad = resultatvärde efterkalkyl Kostnadsskillnad: CV (Cost Variance) Visar om värdet av resultatet motsvarar förbrukade resurser Exempel på EVM - Bygga ett torn med tio moduler / se boken för bättre beskrivning Beräknad arbetstid är en månad/modul Beräknad byggkostnad är 100 tusen kronor per modul Efter fem månader är ackumulerad kostnad 600 tusen (AC) samtidigt som bara fyra moduler är färdiga (EV) Månad 1 Månad 2 Månad 3 Månad 4 Månad 5 Förkalkyl (PV) Efterkalkyl(AC) 600 Resultatvärde (EV) 400 Tidsskillnad = = kr Kostnadsskillnad = = kr 40

41 Föreläsning 7 - Resultat, avslut och uppföljning - Stefan Berglund - förmodligen irrelevant Jag har utelämnat väldigt mycket information i slutet av föreläsningen INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? Viktigt att detta planeras! PLANERING INFÖR INFÖRANDET Vem är mottagare? Ansvarig för införandet? Vilka var intressenterna? Vilka krav ställdes i kravspecifikationen? Störningsminimering? Budget för drift? mm Byte av projektgrupp / medlemmar Behov av andra kompetenser! Det kan också finns skäl att byta ut projektmedlemmar under införandet. Varför? ( , 297) Vissa medlemmar behövs inte längre. Det krävs en annan roll i införandet, annan kompetens och annan fokus när man ska utbilda användare istället för att tidigare utvecklat system och produkter t.ex. Behov av annan styrning! Varför kan det vara bra att byta projektledare i införandefasen? ( , 295) 41

42 Har man en person som är duktig på att leda produktutveckling kanske inte den person har rätt kompetens för att ta hand om utbildning, en byggare kanske varken är intresserad av eller är rätt person att ta ansvar för inflyttning av ett hus. Syftet med att byta projektledare är att utnyttja resurser på det mest optimala sättet, olika projektledare har olika kompetenser och kunskapsområden. ÄNDRINGSKOSTNADER Varför är det viktigt att införandet sker snabbt och konsekvent? ( , 298) För lågt tempo vid införandet kan medföra att intresse och motivation sjunker. Då kostnaden för ändringar har ökat ju längre projektet har gått och i detta skede är det tillåtet med synpunkter men ändringar är tveksamma. Synpunkter ska såklart tas emot men projektledaren ska helst vänta tills projektet är slutfört med att bemöta och genomföra dem. Ju snabbare resultatet införs desto fortare uppnås effekterna och därmed kommer också intäkter och kostnadsbesparningar. REFERENSGRUPP Nyckelpersoner för lyckat införande En positiv, delaktig, representativ referensgrupp och införandet går som en dans! 42

43 Rationaliseringsprojekt extra känsliga vad gäller referensgrupp AVSLUTA PROJEKTET Exempel på aktiviteter: 1) Överlämna projektets resultat 2) Uppföljning av tidplan 3) Uppföljning av förbrukade resurser 4) Utvärdera projektmetoder och samarbete 5) Utvärdera individers insatser Ge feedback! 6) Avveckla projektgruppen KickOut! (BÄRS) 7) Avsluta projektkonton 8) Dokumentera och arkivera ÖVERLÄMNANDET En leverans eller flera delleveranser? Leveransrapport Leveransgodkännande Bedömning av resultat EXEMPEL PÅ DELLEVERANSER Förstudie Uppdragsbeskrivning Förstudierapport Lösningsförslag Pilotprojekt Kravspecifikation Planering Projektplan Budget Underlag för resursanskaffning 43

44 Genomförande Uppdaterad projektplan Prototyp Statusrapporter Produkt Dokumentation Införd produkt, Testprotokoll Leveransgodkännande Avslut Slutrapport SLUTRAPPORTERING Skilj på följande dokument: Leveransgodkännande Rapport till beställaren, för underskrift Slutrapport Internt dokument med erfarenheter från Exempel på rubriker i en slutrapport Bakgrund, syfte och effektmål Projektmål och avgränsningar Beställare och projektledare Utvärdering om av mål Har vi tillfredställt beställaren? Projektmål Pris (efterkalkyl kontra förkalkyl) Leveranstid (verklig kontra uppskattad) Effektmål??? Analys av projektförlopp Milstolpar och beslutspunkter Tidsplan Resurser Riskhantering 44

45 Verifiering av beslut Kommunikation och rutiner Projektorganisation Projektmodell Styrgrupp Referensgrupp Linjeorganisationen Lokalisering Kvalitetsuppföljning Resultat Produktkrav Kundens upplevelse Projektet Projektkrav Utvärdera metodik Utvärdera strategier AVVECKLA PROJEKTGRUPPEN Förbered projektgruppen Återlämna interna resurser Avskaffa externa resurser Avveckla dig själv!? DOLDA BRISTER Slarvigt utförda moment görs om Garantibesiktning avslöjar fel som ska åtgärdas Användning och slitage kan ge fel Tids och kostnadsjakt kan ge problem Kvalitet kostar! 45

46 LÄGGA NER PROJEKT Det läggs ner för få! Bristfälliga projekt Orealistiska projekt Omprioriteringar Omvärldsfaktorer Dokumentera även misslyckade projekt!!! 46

47 Föreläsning 8 - Ola Ågren - Projekt i verkligheten Det står väldigt lite i presentationen Projektmognad Beskriv begreppet projektmognad med tillhörande krassificering. ( s 179, 225) Projektmognad är ett sätt att grafiskt kunna avgöra om hur ett projekt ska gå man bedömer först hur stor riskfaktorn är (PR) samt bedömning av kvalitén på projektförberedelserna, finns alla dokument Därefter så får man fram en färg på projektet, grönt=säkert, gult=mellan och rött=osäkert. Dessa sätts sedan in i en tabell som beroende på hur säker organisationen är i företaget får olika värden. Kollektivt minne Ärvd kunskap nuvarande situation Balans Kunskapshantering kunskap information kompetens kunskap omsatt i handling Kunskapshantering 2 Målanalys Behovsanalys Kunskapsgap Målbild och krav Utbildning/Kunskapsinhämtning Utvärdering Återkoppling Målanalys Karriär: chef, specialist eller projektledare? Tyst kunskap Mentorer samt lärlingsskap 47

48 Inlärning Göra, Uppleva, Reflektera, Analysera Konkreta upplevelser Aktivt experimenterande Abstrakt tänkande Reflekterande observationer KU AE RO AT Den lärande organisationen Mognadsanalys Projektet Organisation Projektgruppen OPM3 Organizational Project Management Maturity Model (1998) CMM Capability Maturity Model Quality Management for Small Enterprises 48

49 Mognadsanalys 2 1. Initial (Process) (chaotic, ad hoc, individual heroics) 2. Structured, Repeatable 3. Standardized, Defined 4. Managed, Managed 5. Optimizing Styrkort kommer ej på tentan // Ola Lära av andra No company is an island. Icke linjära modeller, kostnadsberäkningar (COCOMO, FP) Program & portfölj Projekt < Program < Portfölj Enterprise Project Management Projekthantering Portföljhantering Resurshantering Kommunikation & samarbete Program Ett projektprogram är flera sammankopplade projekt som strävar mot samma mål. Detta ger en bra överblick och styrning. Det är bra att använda ett program om de inbördes delmomenten skiljer sig mycket sinsemellan och om det då gör det svårt att styra med en metod. Ex. Nasa: konstruera och bygga bärraketer är projekt, rymddräkter, styrutrustning, rekrytera personal, mfl är andra. Tillsammans bildar de ett program utan inbördes likhet. Portfölj 208. Vad menas med portföljstyrning? Det menas projektstyrning på verksamhetsnivå, även kallat portföljhantering. 49

50 211. Vad är en projektportfölj? Projektportfölj är en organisations pågående projekt. Dessa projekt behöver inte vara knuta till varandra men de har ofta samma belastningskonto. Projektkontor & modeller Projektkontor Uppgifter: Vårda projektportföljen Utveckla projektverktyg Skapa projektstöd Sköta kompetensutveckling Ansvara för kompetensutveckling Projektmodeller Hur projektet ska styras Processer Roller Mallar och dokument Utvecklingsmodeller CertifieringHur projektet tas fram, t ex agila metoder som SCRUM Time Boxing DSDM RUP Projektanatomi Översikt Arbetspaket och relationer Testningsordning, underhålla planer, se beroenden & avvikelser, rollbaserad presentation/filtrering Certifiering - irrelevant i min mening så läs på om ni vill Certifiering av projektledare PMI IPMA Karriärtrappa för projektledare 50

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Stefan Berglund RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund Projektet närmar sig sitt slut men vad händer då? och sedan? INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

Tonnquist Projektledning 2012-02-26

Tonnquist Projektledning 2012-02-26 Tonnquist Projektledning Projektekonomi (Kapitel 6 sid. 171-181) Projekt på rätt kurs Uppföljning av ekonomin (Kapitel 9 sid. 241-256) Nils Lundgren 2012-02-26 6 Projektekonomi Kalkylera kostnader och

Läs mer

Roller. - Projektets beslutande organ. - Bör ha rätt kompetens och erfarenheter. - Fastställer projektdirektiv och projektplan. - Bedömer resultat

Roller. - Projektets beslutande organ. - Bör ha rätt kompetens och erfarenheter. - Fastställer projektdirektiv och projektplan. - Bedömer resultat Roller Beställare Skapa projektgruppen Stefan Berglund Projektägaren Styrgruppen - Ansvarar för effektmål (?) och projektmål - Utser projektledare - Tilldelar resurser - Tillsätter styrgrupp - Godkänner

Läs mer

PROJEKTEKONOMI (KAPITEL 9, SID ) PROJEKT PÅ RÄTT KURS UPPFÖLJNING AV EKONOMIN (KAPITEL 13, SID ) Nils Lundgren

PROJEKTEKONOMI (KAPITEL 9, SID ) PROJEKT PÅ RÄTT KURS UPPFÖLJNING AV EKONOMIN (KAPITEL 13, SID ) Nils Lundgren Nils Lundgren 2016-11-23 PROJEKTEKONOMI (KAPITEL 9, SID. 178-193 1 ) PROJEKT PÅ RÄTT KURS UPPFÖLJNING AV EKONOMIN (KAPITEL 13, SID. 285-303 1 ) 1) Tonnquist Bo, Projektledning, 6e upplagan Sanoma utbildning

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

IT-projektledning - introduktion 725G62

IT-projektledning - introduktion 725G62 IEI Tommy Wedlund Läsanvisningar, IT-projektledning introduktion, 725G62 IT-projektledning - introduktion 725G62 Läsanvisningar tentamen inför tentamen I tentamen ingår följande kurslitteratur: The IBM

Läs mer

- Behövs en tidplan? - Planera tar ju bara en massa tid? - Resursplan? Vi har ju både tid och utrustning? - Aktivitetsplan. - Resursplan.

- Behövs en tidplan? - Planera tar ju bara en massa tid? - Resursplan? Vi har ju både tid och utrustning? - Aktivitetsplan. - Resursplan. Varför planera? Planering av projekt - Behövs en tidplan? - Planera tar ju bara en massa tid? - Resursplan? Vi har ju både tid och utrustning? Stefan Berglund - Ett underlag för kommunikation och förankring

Läs mer

Projektledning. Korsreferens mellan upplaga 5 och 6

Projektledning. Korsreferens mellan upplaga 5 och 6 Projektledning Korsreferens mellan upplaga 5 och 6 UPPLAGA 5 UPPLAGA 6 1 Projekt som arbetsform Sida Kapitel Sida Syfte med organisation 14 1 2 Projektorganisation 19 1 8 Projekt ska uppnå resultat 24

Läs mer

Projektledning. Botniabanan

Projektledning. Botniabanan 2013 11 19 Projektledning Riskhantering Kommunikation Botniabanan Längd Antal spår Allmänt Sverige Nyland Umeå Ådalsbanan Järnvägslinjen Mellansel Örnsköldsvik Järnvägslinjen Vännäs Umeå Holmsund Organisation

Läs mer

Projektstyrning, Uppföljning

Projektstyrning, Uppföljning Projektstyrning, Uppföljning och Resultat Dagens program: Olika Projektprocesser Projektplanering Projektstyrning, uppföljning, resultat Resultatvärdesmetoden = Earned Value Kvalitetsuppföljning Att införa

Läs mer

Det jag hör glömmer jag det jag ser minns jag det jag gör kan jag. Kinesiskt ordspråk

Det jag hör glömmer jag det jag ser minns jag det jag gör kan jag. Kinesiskt ordspråk Det jag hör glömmer jag det jag ser minns jag det jag gör kan jag. Kinesiskt ordspråk 1 Diskutera i Bi-kupa följande frågeställning i 2 minuter. Vad är viktigt i ledarskapet? 2 Att vara ledare innebär

Läs mer

Projektkunskap, företagande, entreprenörskap LS10a lektion 5 Dagens lektion Gruppdynamik Teambuilding Icke-agila projekt Presentationsteknik inför presentationen Maslow Behov av självförverkligande Behov

Läs mer

Projectbase en generell projektmodell

Projectbase en generell projektmodell Projectbase en generell projektmodell ProjectBase 2.0 anpassad för Projectplace Projectbase är en generell projektmodell som effektiviserar planering och styrning av projekt oavsett typ och storlek. Denna

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson

Projektstyrning - kortversionen. 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning - kortversionen 2013-09-04 Jan-Åke Olofsson Projektstyrning är en hjälp att nå dit du vill Om det inte spelar någon roll vart du kommer, ja då kan du klara dig utan projektstyrning eller

Läs mer

Jag gör hela tiden saker jag inte kan göra. Det är därför jag kan göra dem. Pablo Picasso. Kommunikation fördjupning I. Vad gjorde vi förra gången?

Jag gör hela tiden saker jag inte kan göra. Det är därför jag kan göra dem. Pablo Picasso. Kommunikation fördjupning I. Vad gjorde vi förra gången? Jag gör hela tiden saker jag inte kan göra. Det är därför jag kan göra dem. Pablo Picasso 1 2014-09-01 Kommunikation fördjupning I Avsnitten Gruppens utvecklingsfaser och normer och regler ska ge förståelse

Läs mer

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg

Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT Agneta Bränberg Avslut och resultat av projekt Projektledning 1, HT 2014 Agneta Bränberg Införandet av resultatet Del av genomförandet Eget projekt (implementeringsprojekt) Specificera vad som ska överlämnas till projektägaren

Läs mer

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell

Bilaga A Projektmodell. Generell Projektmodell Bilaga A Projektmodell Generell Projektmodell bilaga beställare/projektägare 355 356 bilaga beställare/projektägare Uppdragsbeskrivning bilaga beställare/projektägare 357 Direktiv projektförberedelser

Läs mer

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ).

Projektplan. Mål Resultatet projektet ska leverera, dvs. vad som ska vara uppnått när projektet är genomfört, (se dokument Uppdragsbeskrivning ). Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning av projektplanen. 2. Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Beskrivning av bakgrunden till projektet,

Läs mer

Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale

Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale God morgon! 1 Ändra dina tankar och du ändrar din värld. Norman Vincent Peale 2 Tankar om mål Willi Railo Trygghetsmål Dessa mål är vi helt säkra på att vi uppnår Realistiska mål Når vi om vi anstränger

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Att arbeta agilt. En arbetsgång

Att arbeta agilt. En arbetsgång Att arbeta agilt En arbetsgång Faser Samma indelning som för traditionellt projekt Förstudie Planering Genomförande Överlämning Avslut Fördelar Begränsning Avslut av projektdel Förstudiefas Ska projektet

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Notera 4/29/2011. Varför behöver man organisera? Rutin eller Projekt. Vad är ett projekt? Projekt är ett sätt att organisera sig

Notera 4/29/2011. Varför behöver man organisera? Rutin eller Projekt. Vad är ett projekt? Projekt är ett sätt att organisera sig Projekt är ett sätt att organisera sig Varför behöver man organisera? Projektkunskap - Kompendium baserat på Projektledningsboken Anledningar och fördelar till/med att man organiserar: Enklare att arbetsfördela

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Gatukontoret. Projektledare, delprojektledare och projektmedlem

Gatukontoret. Projektledare, delprojektledare och projektmedlem Gatukontoret Projektledare, delprojektledare och projektmedlem 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektledare - sid 6-17 3. Delprojektledare - sid 18-29 4. Projektmedlem

Läs mer

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet

Innehåll (3) Innehåll (2) Innehåll (5) Innehåll (4) Innehåll (6) Innehåll (7) Dokumenthistorik. beställare, Översiktlig beskrivning av projektet Bilden hämtad från http://www.liu.se/cul-resurser/lips/kartor/fore.htm Projektplanering Om inte projektet planeras noga, kommer det garanterat att misslyckas Projektplanen Krav på en projektplan Beskriver

Läs mer

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Projectbase Projektplan

Projectbase Projektplan Projektnamn Projektägare / Sponsor Projektledare 1. Sammanfattning En kort inledande sammanfattning som lyfter fram det viktigaste i projektplanen. Maximalt en sida som skrivs när planen är klar och skall

Läs mer

Projektkunskap ledning och process

Projektkunskap ledning och process Projektkunskap ledning och process Athena & Atlas Universitets- och högskolerådet UHR Stockholm 31 januari 2013 Christel Bäckström, GR Utbildning Internationalisering som utvecklingskraft Internationalisering

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

Välkomna till kurs i projektledning

Välkomna till kurs i projektledning Syfte Välkomna till kurs i projektledning TEIO04 Starta upp kursen Få er att inse att projektledning är viktigt och kul Introducera projektledningsmetodik Koppla till industriell erfarenhet Vilka undervisar

Läs mer

Projektplan, milstolpar och organisation

Projektplan, milstolpar och organisation Projektplan, milstolpar och organisation Syftet med planering Att hantera osäkerhet ju mindre osäkerhet man kan acceptera i ett projekt, desto mer detaljplanering behövs; man måste dock vara vaksam så

Läs mer

IT-enhetens projektmodell. Orion

IT-enhetens projektmodell. Orion s projektmodell rojektmodell Sidan 1 av (18) INNEHÅLL 1 BAKGRUND...2 2 FÖRSTUDIEN...3 2.1 SYFTE...3 2.2 INNEHÅLL...3 2.3 DOKUMENTATION...4 2.4 DOKUMENTATIONSANSVARIG...4 3 ROJEKTSTART...5 3.1 SYFTE...5

Läs mer

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp

Läs mer

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

Projektkunskap & ledning Lektion 1

Projektkunskap & ledning Lektion 1 Projektkunskap & ledning Lektion 1 Tobias Landén tobias.landen@chas.se Om kursen Lärare: Tobias Landén, Charlie Hansson, Max Dyga Klass: LUKaug07 Kursperiod: v48 v51 Kursmål Kursen ska ge kunskaper i hur

Läs mer

Modell för projektledning

Modell för projektledning Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och

Läs mer

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Hållbar utveckling A, Ht. 2014 Kommunikation och projektledning för hållbar utveckling Projektplan Bakgrund Som ett stöd i ert projekt kommer ni att arbeta utifrån en projektplan i tre delar, varje ny

Läs mer

Att skapa projektgruppen

Att skapa projektgruppen Dag 4 Att skapa projektgruppen och Kunskapshantering Att skapa projektgruppen s 75-102 i boken Förstudie Planering Genomförande Avslut Initiering av projekt Alla individer har sina egna mål Om alla individer

Läs mer

Från idé till projektplan

Från idé till projektplan Från idé till projektplan Detta är ett bakgrundsmaterial som hjälper dig koka ner din idé till en projektplan. Detta tar inte hänsyn till projektplanens formalia dvs hur den rent konkret är strukturerad.

Läs mer

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014

Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP 2013-2014 Projektguide - Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling 15 hp I utbildningen ingår att genomföra ett förbättringsprojekt.

Läs mer

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute

Vad är Projekt? Internationella nätverk. Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw. PMI: baserat i USA: Project Management Institute Dagens program: Välkomna till Projektledning enligt Lööw Vad är Projekt? Varför Projekt? Projektorganisationen Olika typer av Projekt Olika projektprocesser Framgångsrika Projekt Monica Lööw kap 1-3 Med

Läs mer

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning

Läs mer

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN]

PROJEKTPLAN [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (6) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(6) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet

Projektmetodik. Andreas Lenshof. Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Projektmetodik Andreas Lenshof Institutionen för Biomedicinsk Teknik Lunds Universitet Agenda Teamet Projektstrukturen Projektplanen Projektorganisationen Teamet Vad stärker teamet? Vad försvagar det?

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09

Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09 Tentamen TEIO04 Projektledning 2010-03-09 RÄTTNINGSMALL Sidhänvisningar till Tonnquist: Projektledning, 3e upplagan A Faktafrågor I denna del finns totalt 8 huvudfrågor som maximalt ger 4 poäng per fråga.

Läs mer

Gruppsammansättning inom PU-processen

Gruppsammansättning inom PU-processen Gruppsammansättning inom PU-processen KPP306 Produkt- och processutveckling Christoffer Löfstrand 4/10/2012 Handledare: Rolf Lövgren Ett delmoment I kursen KPP306 Process- och Produktutveckling är att

Läs mer

Projektarbete. Johan Eliasson

Projektarbete. Johan Eliasson Projektarbete Johan Eliasson Projekt Definition: En grupp av projektdeltagare utför under ledning av en projektledare en klart definierad uppgift, på en viss tid, med begränsade resurser Resurserna kan

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Projektarbete och projektmodell

Projektarbete och projektmodell PROJEKTET Innehåll Projektarbete och projektmodell... 2 Initiering... 2 Planering... 2 Genomförande... 2 Uppföljning... 2 Projektplan... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 3 Strategier...

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag

Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag Styrning och ledning av program, projekt och uppdrag Anvisning Diarienummer: KS 2016/0170 Dokumentansvarig: Utveckling, planering och uppföljning, Utvecklingsledare Beredande organ: Kommunledningssektorn

Läs mer

Processbeskrivning Projektstyrning

Processbeskrivning Projektstyrning ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

Grundläggande Projektledningslära

Grundläggande Projektledningslära Grundläggande Projektledningslära Tekniskt licentiat, på institutionen för industriell ekonomi & organisation Dagens övning Projektbegreppet Projektets målformulering Projektlivscykeln Projektledaren Samt

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

Projektstyrning. Tor Fridell

Projektstyrning. Tor Fridell Projektstyrning 10-03-20 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 10-03-20

Läs mer

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm

PROJEKTUTVECKLING. 12 maj 2009. Ängelholm PROJEKTUTVECKLING 12 maj 2009 Ängelholm Syfte Utveckla arbetssätt för att stärka kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden att komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden Se och ta tillvara

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

Mikael Östberg

Mikael Östberg Mikael Östberg micke@ledarskapscentrum.se 070 639 67 98 Evidensstyrka Vilken forskning ska man lita på? Stark Systematiska forskningsöversikter och meta-analyser: Den röda tråden, medelvärde av många studier.

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn.

Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. PROJEKDIREKTIV 1 (7) Projektnamn: Skriv här en benämning på det tänkta projektet eller förslag till projektnamn. Delprojekt: transport av medier Planen för transport av medier är ett av sex delprojekt

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

Projektkunskap. Nyckeln till ett lyckat projekt. Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011

Projektkunskap. Nyckeln till ett lyckat projekt. Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011 Projektkunskap Nyckeln till ett lyckat projekt Sammanställd av Jörgen Wessman, Gotlandsakademin, för FinsamGotland oktober 2011 Denna skrift är till för dig som på olika sätt är berörd av Finsams projekt

Läs mer

Projektplan Masken Sida 1 av 11 Projektplan Masken Projektnamn Masken Beställare Kemex AB Projektledare Markus Danielsson

Projektplan Masken Sida 1 av 11 Projektplan Masken Projektnamn Masken Beställare Kemex AB Projektledare Markus Danielsson Projektplan Masken Projektnamn Beställare Projektledare Masken Kemex AB Markus Danielsson Innehåll 1. Bakgrund, syfte och mål... 3 Bakgrundsbeskrivning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Avgränsningar... 4 2. Kravspecifikation...

Läs mer

Projektstyrning. Tor Fridell

Projektstyrning. Tor Fridell Projektstyrning 08-01-14 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 08-01-14

Läs mer

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna

Läs mer

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö

Projekt Ny bibliotekssystemmiljö DNR] 1 (av 9) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-06-12 Styrgrupp Projekt Ny bibliotekssystemmiljö Ib Lundgren Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 2015-05-25 Utkast

Läs mer