Häggvallskolan. Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 6-9

Transkript

1 Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Grundskola 6-9 Barn- och utbildningsförvaltningen Ansvarig rektor Elisabeth Wikberg Tjörn Möjligheternas ö

2

3 Innehåll 1 Enhetens namn Enheten ansvarar för följande områden Enhetens organisation Elever årskurser Klassorganisation Arbetslagens organisation Antal pedagogisk personal Antal övrig personal Antal årsarbetare Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare Ledning Övrigt Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling 8 3 Redovisning till nämnden Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter Reflektion utifrån IT-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat 16 6 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår 18 7 Nyckeltal 19 Sida 3 (20)

4 1 Enhetens namn 1.1 Enheten ansvarar för följande områden Grundskola åk 6-9 Särskild undervisningsgrupp för elever med autism åk 6-9. Grundsärskola åk 6-9 (rektor Maria Bergius) Enhetens organisation På norra Tjörn ligger åk 6-9. Upptagningsområde är Myggenäs skola, Kållekärrs skola, Långekärrs skola och Fridas Hage. Skolan har tre arbetslag AB, CD, EF. På skolan finns en centralt placerad undervisningsgrupp för elever med diagnos inom autism samt grundsärskola för årskurs 6-9. Både elever i den särskilda undervisningsgruppen och grundsärskolans elever är inkluderade i grundskolans verksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Ansvarig rektor för grundsärskolan är Maria Bergius. På skolan finns ett trygghetsteam som arbetar förebyggande och aktivt mot mobbning och kränkande beteenden. Vårt mål är att vår skola ska präglas av respekt för människors olikheter. Den ska vara trygg för våra elever och vuxna och fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Teamet arbetar tillsammans med lärarna i förebyggande arbete för trygghet och trivsel, genomförandet av likabehandlingsenkäten och tillsammans med rektor med att analysera och ta fram åtgärder för förbättring till kommande likabehandlingsplan. Skolledning träffar varannan vecka representanter från arbetslagen (de kallas AE-länkar (arbetsenhetslänk). Där ger rektor information vad som ska diskuteras och informeras ute i arbetslagen. Sida 4 (20)

5 Inför läsåret bildade rektor en skolutvecklingsgrupp som förutom rektor består av tre förstelärare, tre AE-länkar, en speciallärare (anställd av skolan). Denna grupp arbetar med skolans systematiska kvalitetsarbete, skolan fokusområden, utvärderingar, uppföljning av elevernas resultat, planering av läsårets kompetensutbildning. Gruppen träffas varannan vecka. Elevhälsoteamet träffas varje vecka. Dels ett förberedande möte där rektor, ledarstöd, kurator, specialpedagog och skolsköterska deltar och Sedan tillkommer representanter från vardera arbetslagen. På skolan finns en skolvärd som ansvar för elevernas rastaktiviteter, att finnas i korridorer, kring elevernas skåp mm. Skolvärden finns också i trygghetsteamet tillsammans med lärarrepresentanter Elever årskurser Antal elever på maj 2015 Varav elever i SUgrupp Lag AB Lag CD Lag EF Lag GH åk åk åk åk summa Sida 5 (20)

6 1.1.3 Klassorganisation Åk 6 tre klasser Åk 7 fyra klasser Åk 8 fyra klasser Åk 9 tre klasser Arbetslagens organisation Skolan har tre arbetslag AB, CD, EF. På skolan finns också kommunens grundsärskola för årskurs 6-9 samt en särskild undervisningsgrupp för elever med diagnos inom autism, som även deltar i skolans arbetslag. Både grundsärskola och elever i den särskilda undervisningsgruppen är integrerade i grundskolan verksamhet Antal pedagogisk personal 34 st Antal övrig personal Elevassistent 5 st 4,0 åa Skolvärd 1 st 1,0 åa Antal årsarbetare lärare HT ,0 åa VT ,50 åa Särskild undervisningsgrupp 2,8 åa Andel högskoleutbildade förskollärare/fritidspedagoger/lärare 100 % Ledning 100% Rektor Elisabeth Wikberg Övrigt 45% Ledningsstöd Annelie Mattsson höstterminen % Ledningsstöd Annelie Mattsson vårterminen 2015 Sida 6 (20)

7 Viktigaste lagar, förordningar och styrande dokument Skollagen Skolförordningar Läroplaner Övriga allmänna lagar och förordningar Barn och Utbildningsnämndens prioriterade mål Budgetdokument Mål och inriktning Mål öka elevernas kunskap och måluppfyllelsen Mål från likabehandlingsplanen Mål för arbetet med barnkonventionen Mål för samverkan Kultur och Fritid Mål för att förbättra utemiljön Mål för att öka lärarnas kompetens Mål för samverkan kring utsatta barn och ungdomar Mål att genomföra enkäter Mål utifrån IT-satsningen Sida 7 (20)

8 2 Rektors prioriterade mål samt åtgärder för utveckling Trygghet och trivsel Min bedömning är att det råder ett öppet och tillåtande klimat på skolan, där man fritt får uttrycka sina tankar och idéer. Två svar från GR s enkät åk 8 visar att eleverna är nöjda med den undervisning de får och känner sig trygga. Både frågan: Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen, och jag känner mig trygg i skolan får höga resultat. Skolan är byggd 1978, utsmyckningen behöver göras något åt för att lärmiljön ska bli trevligare. Vi ska involvera elevrådet i denna planering och hoppas vi kan göra förbättringar av skolans inre miljö. Kollegiala lärandet Lärarna har under året fortsatt jobba kring det kollegiala lärandet. Bland annat ser jag ett större samarbete mellan kollegor. I ämnena har årshjul upprättas för att säkerställa att alla delar av det centrala innehållet i Lgr 11 finns med samt för att underlätta den ämnesövergripande planeringen. Delaktighet Ett positivt förhållningssätt skapar större förutsättningar för ett gott lärande. All personal ska känna delaktighet i skolans alla beslut och rutiner. Eleverna ska också ges stora möjligheter till delaktighet. Vi samlar nu information som ska till både personal, elever och föräldrar på skolwebben. Alla har vi ett gemensamt ansvar för vår arbetsmiljö och vi ska alla verka för att det blir en positiv och frisk arbetsplats. Ett ständigt pågående arbete. Elevhälsa Antal elever i behov av stöd ökar och det är allt svårare att hitta lösningar som tillgodoser dessa behov. Lärarlegitimationen kan också ibland försvåra flexibiliteten då inte ämneskombinationerna stämmer överens med behovet. Elever i behov av stöd är alltid på agendan på arbetslagens möten där också prioriteringar görs. Våra elever ska tidigt fångas upp för att hinna nå sina mål inför slutbetyget i åk 9. Lärarna ska känna stöd av elevhälsan ute i klassrummet och få den hjälp och stöd som behövs. Vi jobbar med individualisering för varje elev. I första hand ska eleven alltid tillhöra klassens undervisningsgrupp. I andra hand kan det förekomma andra anpassningar utifrån elevens behov så den kan tillgodose sig kunskaper. Vi har infört nya rutiner kring skrivande av åtgärdsprogram utifrån skolverkets nya allmänna råd. Sida 8 (20)

9 Kunskap och bedömning Lärarna har behörighet för det ämne/ämnen de undervisar i. Vi har kvar våra tankar på hur vi ännu mer ska arbeta för att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap och vårt mål är att samarbeta med olika företag, arbeta än mer ämnesövergripande, utveckla och inkludera praon i de olika ämnena. IKT Skolans elever åk 7-9 fick en egen dator för sitt skolarbete inför läsåret För att stödja lärandet ville vi arbeta allt mer med IKT och för att arbeta mot en ökad måluppfyllelse beslutades att skolans fokusområden läsåret skulle vara: o Det kollegiala lärandet genom IKT, o Det entrepreörinella lärandet o Språkutvecklande arbete i alla ämnen. Kollegialt lärande Entreprenöriellt lärande IKT Formativ bedömni ng Språkutvecklande arbete Mål för fortsatt satsning med IKT De pedagogiska caféerna som vi infört under läsåret kommer att fortsätta. Dessa planera av förstelärare tillsammans med skolutvecklingsgruppen och på dessa lär vi av varandra hur vi kan använda de olika verktygen i vår undervisning. Under året ska vi införa digitala läromedel i fler ämnen, arbeta aktivt med källkritik, fortbilda oss i smartboard och till skolans särskilda undervisningsgrupp för elever med autism måste vi införskaffa fler alternativa verktyg. Sida 9 (20)

10 3 Redovisning till nämnden 3.1 Reflektion utifrån resultat av arbetet med att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse För att nå vårt kunskapsmål har vi vid schemaläggningen försökt att parallell lägga kärnämnena i möjligaste mån. Detta för att utnyttja resurserna så optimalt som möjligt. Vi lyckades inte parallellägga allt vi ville för i schemaläggningen är det mycket fasta positioner att ta hänsyn till. Vid de tillfällen som varit möjliga att parallell lägga kärnämnena har vi kunnat se vinster då det gäller att ge eleverna extra stöd. Lärarna har under läsåret samplanerat allt mer och delat med sig av sina pedagogiska idéer och arbetsplaner. Detta har till stor del skett vid ämneskonferenser men även på planeringstid. Vid dessa konferenser har också intressanta bedömningsdiskussioner förts kring elevernas arbete Här ser vi att det kollegiala lärandet har ökat och gett ett positivt resultat. Alla arbetsplaner läggs på Skolwebben så att eleverna lätt kan komma åt dem och de upplever nu att det finns en mer tydlighet i var lärarna lägger informationen som berör dem t.ex. läxor, prov information från mentor. Vårterminens slutbetyg för åk 9: 6 st elever är inte behöriga att söka in på ett nationellt program, 4 pojkar och 2 flickor. 3.2 Reflektion utifrån resultat av uppföljning av likabehandlingsplanen och jämställd medborgarservice Vi arbetar mycket med skolans trygghet och trivsel. Vi har ett trygghetsteam som består av skolvärd, kurator och tre representanter från vardera arbetslagen. Dessa träffas en gång i veckan och de förbereder de samtal som ska genomföras kring de ärenden som öppnats. Det förebyggande arbetet planeras utifrån den årliga enkäten där det visar sig vad eleverna upplever som otryggt och var i skolans lokaler eleverna känner sig otrygga. Vi har under läsåret haft diskussionsunderlag med färdiga frågeställningar som genomförts på mentorstiden i alla klasser. Följande frågeställningar har diskuterat: Miljöer där det sker kränkningar Verbala kränkningar Ordningsregler Sida 10 (20)

11 Förebyggande åtgärder inför kommande läsår blir att ordningsreglerna synliggörs tydligt i alla klassrum, en karta finns i personalrummet över de kritiska miljöerna i skolan där kränkningar sker så att dessa platser prioriteras vid rastvaktande. Svar från likabehandlingsenkäten 2014: 274 av 335 elever har svarat på enkäten Av alla elever som svarat är 49 % flickor och 51 % pojkar. Enkäten visar att, när det gäller diskriminering har det minskat från föregående år. Vad gäller trakasserier har även detta minskat från föregående år. Det är främst diskriminering på grund av kön som elever lyfter fram. När det gäller kränkande behandling är resultatet oförändrat från föregående år och främst är det verbala och psykosociala kränkningar som lyfts fram av eleverna. Riskområden för diskriminering, trakasserier och kränkningar är enligt enkäten nedanstående. Siffrorna är andel elever i procent som säger att de någon gång råkat ut för diskriminering, trakasserier eller kränkningar på någon av dessa platser. Korridorerna i skolan 2014: 31 elever /av : 46elever /av317 Hemvisten 2014: 28 st /av : 25st /av 317 Klassrummet 2014: 27 st /av : 37st /av 317 Analys 2014 års enkätundersökning har visat att de åtgärder skolan har arbetat med har gjort att elever upplever att klimatet blivit bättre i klassrummen och även ute i korridorerna. Däremot upplever eleverna att det har blivit mer oroligt i hemvisterna. Hemvisterna är utrymmen där många möts, ofta tillsammans med personer man inte känner så väl, vilket innebär att vi som personal måste vara extra vaksamma för vad som händer i hemvisterna. Det betyder att vi måste titta över hur vi arbetar vidare med förbättringsåtgärder och vilka förändringar vi måste göra. Sida 11 (20)

12 3.3 Reflektion utifrån resultat av arbetet med barnkonventionen Barns rättigheter är viktigt att ha som fokus och det har ingått i värdegrundsarbetet som personalen jobbar med utifrån läroplanens normer och värden. Hösten 2015 kommer och Bleketskolan att genomföra Kärleken är fri som vänder sig främst till elever i åk 8, ett samarbete med kommunens folkhälosamordare. I beslut som tas på skolan finns barnkonventionen med. 3.4 Reflektion utifrån resultat av samverkan med Kultur och Fritid Höstterminen startar med en gemensam dag för åk 6 som planeras tillsammans med kultur och fritid. Denna dag är viktig dag för att stärka de nya gruppkonstellationerna. Under detta läsår har åk 7 arbetat tillsammans med konstnär där de tillsammans har tagit fram ett alster till det offentliga rummet. Exempel på samverkan enligt kulturträdet är: Besök akvarellmuseet åk 8 Teaterbesök i Göteborg åk 9 Skolbio Cirkeln åk Reflektion utifrån arbetet att förbättra utemiljön Skolvärden arbetar kontinuerligt med att hitta fler möjligheter för eleverna att ha rastaktiviteter utomhus. För skolan är det också ett mål att förbättra inomhusmiljön då investering av ändamålsenliga möbler måste göras för att få en trevlig och inspirerande lärmiljö. 3.6 Reflektion utifrån arbetet med att öka lärarnas kompetens Införandet av pedagogiska caféer har varit utvecklande. Dessa har planerats av förstelärarna och skolans skolutvecklingsgrupp. Ämnen som behandlat är språkutvecklande arbete i alla ämnen, digitala verktyg, verktyg för bedömning och reflektioner utifrån OECD rapporten. Ett antal lärare har också påbörjat en webb-utbildning om betyg och bedömning vid Karlstads universitet. Sida 12 (20)

13 3.7 Reflektion utifrån arbetet med samverkan kring utsatta barn Samverkansarbetet flyter på och jag tycket att vi har haft ett gott samarbete. Detta har gått lite upp och ner beroende på att vi alla har varit hårt belastade under läsåret samt att det har varit organisationsförändringar. 3.8 Reflektion utifrån resultat av genomförda enkäter: GR åk 8 elever föräldrar Alla 50 svarande elever har på frågan Jag känner mig trygg i skolan svarat, stämmer helt och hållet eller stämmer ganska bra. Ingen har svarat stämmer ganska dåligt eller stämmer inte alls. Samma svar är det på frågan mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Det vi behöver jobba på är att öka elevernas motivation samt att eleverna känner att de kan påverka (undervisningens innehåll). Sida 13 (20)

14 3.9 Reflektion utifrån IT-satsningen med ökad tillgång på digitala verktyg En ökad tillgång av digitala verktyg har gett oss större möjligheter att individualisera för eleverna. Vilket gäller både de elever som har särskilda behov och de elever som behöver större utmaningar. Vi har nu möjligheter till fler verktyg för inlärning, möjligheter till inlärning, t ex föreläsningar på nätet. Allt studiematerial finns på Skolwebben, länkar att använda vid behov och även hemifrån. Att inte elever i åk 6 har en till en försvårar vårt arbete då lärarens måste planera lektioner med och utan datorerna. Sida 14 (20)

15 4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Nya rutiner för utvecklingssamtal har påbörjats och några klasser har elevledda samtal tillsammans med sin mentor och vårdnadshavare. De upprättade rutinerna för genomförandet av nationella prov har följts men det är fortfarande mycket tidskrävande för läraren att hinna med rättningen. Många lektioner för eleverna blir tyvärr med vikarier under denna tid. Vi har delvis lyckats genomföra parallelläggning av lektioner av framförallt kärnämnena. Införandet av mer strukturerade ämneskonferenser/arbetslagsmöten har medfört ett ökat kollegialt lärande där gemensamma planeringar genomförs allt oftare. Förstelärarnas uppdrag har gjorts tydligare och nu driver de tillsammans med rektor, skolutvecklingen på skolan. Sida 15 (20)

16 5 Kortfattad summering av årets verksamhet samt rektors analys och bedömning av årets resultat Vi klarar mycket gott våra mål, tack vara en kompetent och engagerad personalstab som gör sitt yttersta för att varje elev ska lyckas. Att möta elevers olikheter och att tänka flexibelt i utlägg av stöd till eleverna har fungerat mycket bra. Ur föräldraenkäten åk 8 beskriver föräldrarna att vårt bemötande till våra elever och föräldrar är gott. Återkoppling: Vi är noga med att under elevernas år på skolan ha en bra kontakt med föräldrar kring hur det går för deras barn, både kunskapsmässigt och i det sociala sammanhang där eleverna befinner sig under sin skoltid. Vår bedömning är att skolan har goda rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling. Skolan har rutiner för dokumentation och konferens en gång/termin där information ges om nuläget i de olika ämnena från undervisande lärare (mitterminskonferens). Vi ska jobba ännu mer på att ha höga förväntningar på alla elever. Arbetet under läsåret har präglats av satsningen en till en åk 7-9. Kompetensutbildning har gett till personal och eleverna fick under hösten undervisning i källkritik, programmering, etik och moral, presentationstekniker, ordbehandling. Skolans fokusområden som är framtagna har också genomsyrat verksamheten Kollegialt lärande Entreprenöriellt lärande IKT Språkutvecklande arbete Formativ bedömning Avgångseleverna lämnade skolan med goda resultat. Vårterminen 2015 var det endast 6 st elever var inte behöriga till ett nationellt program på gymnasiet i juni Sida 16 (20)

17 Sida 17 (20)

18 6 Åtgärder för utveckling inför nästa läsår Skolans fokusområden fortsätter genomsyra verksamheten under kommande läsår. Det finns en önska att öka samarbetet mellan olika ämnen för att ge eleverna en god språkutveckling, ett sätt är att använda skrivmallar med hjälp av en modell som kallas cirkelmodellen. Skolans matematiklärare kommer att ingå i matematiklyftet och detta kommer att ta all deras kompetensutbildning i anspråk. Övriga lärare fortsätter utveckla sina ämnen. Det kollegialt lärande utvecklas genom att inom arbetslaget gör lektionsobservationer hos varandra. I schemat ligger också två lärare tillsammans i klassrummet i ett av matematikpassen för åk 6,7 i stället för halvklasser. Sida 18 (20)

19 7 Nyckeltal Det genomsnittliga meritvärdet beräknas som summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Har en elev betyg i moderna språk som språkval räknas detta betyg som ett 17:e betyg i meritvärdet, utöver de 16 bästa betygen i övrigt. (E räknas som 10 poäng, D som 12,5 poäng, C som 15 poäng, B som 17,5 poäng och A som 20 poäng. Det högsta möjliga meritvärdet är 340 poäng Totalt 2015 Pojkar 2015 Flickor 2014 Riket 2014 Totalt Kund Föräldranöjdhet 50 88% Elev nöjdhet Åk 8 Jag tycker att matematikundervisningen är intressant 2014 Pojkar 2014 Flickor % 43% 35% Andel elever som klarat alla delprov i nationella proven i årskurs 6 - svenska 94% 92% 97% 95% - matematik 84% 81% 88% 90% - engelska 94% 98% 97% 92,8 Andel elever som är godkända i nation. prov, årskurs 9 - svenska 91% 92% 93% 99% 99% 100% - matematik 75% 72% 80% 91% 91% 99% - engelska 95% 92% 98% 98% 99% 99% Antal elever med åtgärdsprogram/läsår **Meritvärde åk 9 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen Andel elever behöriga till gymn. Säker och trygg kommun Antal registrerade barnolycksfall Antal ärenden till trygghetsteamet om - diskrimin./kränkning st Skolverkets rapport. 93% 95% 98% 90% 82% 97% 2 st 2013 Sida 19 (20)

20 Sida 20 (20)