SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2013/2014

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2013/2014 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi måste ha fokus på vilka mål vi strävar efter men vägen dit kan vi skapa tillsammans. Tillsammans använder vi lotusschema vid planeringar, analys och utvärdering. Hur fångar vi upp barn i åldern 1-3? Inskolningen är viktig för att barnen ska känns sig trygga. Vi delar in barnen i mindre grupper för att alla barn ska synliggöras och komma till sin rätt. Vi använder tecken och bilder som stöd för att barnen ska se samband och träna sitt språk. Personalen utgår från barnets utvecklingsnivå och låter barnet göra i sin takt. Barnen uppmuntras ta egna initiativ t.ex. vad de vill leka. Att barnet känna tilltro till sin egen förmåga, jag kan själv är viktigt. De små barnen lär mycket av de stora barnen. Vi har gemensamma projekt mellan avdelningarna. Knopp (I Ur och Skur Älvan, Brustorpet) Att vi medvetet använder olika inlärningsmetoder.: Lärande sker genom lek och med respekt för varje barns förutsättningar och behov. Hur lär vi barnen begrepp och samband mellan olika matematiska begrepp? Den matematiska förmågan finns med i vårt dagliga arbete. Vi försöker ha ett medvetet tänk i alla situationer, vid samlingar, lek, enskilt och i grupp. Vi behöver hitta ett forum där vi kan dela våra idéer och erfarenheter för att lära och inspirera varandra. Året: antal, ordning, namn, årstider, förändring, månader, veckodagar, Traditioner: siffror, antal, turordning Dagen: bilder, ordning, Vad händer under dagen, före, efter, vi förbereder barnen. Fruktstund: dela frukt, hel, halv, tredjedel, fjäderdel Mat: dukning, antal, barn, små, stora, bestick. lite,- mycket, tomt-fullt Bakning: volym, former Barngruppen: mäter barnen, räkna kamrater, Hur många är här? Hur många är borta? Spel: prick- och siffertärningar. Språk: räkneramsor, sagor, diskutera lösningar, samtal. Skapande: lådbil, djur, snögubbar, former, bygga med klossar, lego, duplo, självpoträtt, former, sand och vatten. Lek: handlat med löv, banor, höger, vänster, svänga, rakt, under, över. Regellekar: hämta skatter, antalet ökar, minskar Skogen, (Lagge, Skrinna): Klättra, hitta till Knytte, Knopp, Mulle platsen, uppdrag, instruktioner, titta -lyssna-göra. Känna uppleva med kroppen och sinnen, mjukt, hårt, lätt, tungt, stort, litet, lika, olika, lika många, färg, form, sortera pinnar, längd, smala, tjocka, framför, bakom, på, under och över. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

2 Lärplattan Pussel Skapande: Hur placerar vårt material på förskolan kan utvecklas. Vårt material är dock slitet och skulle behövas bytas ut i sabbare takt. Vi är bra på att göra mycket skapande saker tillsammans med våra barn. Språk och kommunikation: Vi behöver bli bättre på att använda det material som finns t.ex. flanosagor, sagopåsar. Vi använder sagopåsar mer nu än förut. Lärplattan: Vi behöver hitta fler appar som är användbara i vår verksamhet. Läsnyckeln: Vi har introducerat ett nytt material efter jul som vi börjat arbeta med språkligt. Fler biblioteksbesök har vi fått till under detta läsår. Vi har även läst, berättat och pratat om sagor. Skogen, beskrivit, berättat om det vi upplever. Använder bilder och tecken i olika utsträckning på avdelningarna lite efter behov. Naturvetenskap och teknik: Hur utvecklar vi barnens förmåga att ställa frågor om naturvetenskap? Vi genomför experiment som vi samtalar om med barnen. Följer årstiderna och uppmärksamma barnen på dessa. Barnen får rita och dokumentera kring olika upptäckter. Genom upplevelser i naturen upptäcka tillsammans oxh diskutera kring gemensamma upplevelser. Vi ställer öppna frågor till barnen. Vi är medupplevande, medupptäckande, medagerande, medundersökande. Lek: Vi vuxna måste tydliggöra våra roller för varandra, vem gör vad. Vara mer delaktiga i barnens lek. Vi försöker att ha en vuxen med i den fria leken. Vi går ifrån gården med några barn och leker på andra platser. Viktigt att vara med i barnens lek för att stötta dem och få dem att se möjligheter. Vi försöker vara med i leken och hjälpa barnen exempelvis med turtagning. När man finns med i leken (ibland så barnen inte ser) och lyssnar får man kunskap om hur de leker och kan hjälpa till vid konflikter men också att utveckla leken tillsammans med barnen. Detta för att de i liknande situationer ska kunna lösa konflikter själva och ha den kunskapen och tryggheten. Hur skapar vi olika lekmiljöer, inne och ute? Vi har flyttat om lekmaterial till andra rum och där igenom har vi upptäckt att det har blivit ett helt annat sätt att leka på. Genom att ge tillgång till olika typer av lekmaterial tex. utklädningskläder, husgeråd, djur, bilar, dockor, byggmaterial m.m. inbjuder vi barnen till olika former av lek. Social kompetens/värdegrund: Det är viktigt att vi har möjlighet att dela barnen i mindre grupper beroende på aktivitet och behov. Samlingar före mat delar vi in barnen i 1-3 år och 3-5 års grupper, Sång, tema, m.m. Efter maten har vi arbetstimme med saga och kanske ett tema.

3 Knopp, Knytte och Mullegrupper genomför vi 1 ggr/vecka Maten: 5-6 barn och 1 pedagog vid varje bord är lagom för en god samtalsmiljö. Vi lämnar gården med några barn för att göra olika saker. Vi spelar spel och pysslar tillsammans och tränar den sociala kompetensen genom gemensamma aktiviteter av olika slag. Stegvis är ett arbesmaterial som tränar den sociala kompetensen. Detta material finns på alla avdelningar och arbetas med i lite olika utsträckning. Hälsa/rörelse: Vikten att värna om sin hälsa får vi in i olika situationer i verksamheten. Fungerande rutiner för vår hygien jobbar vi med tillsammans med barnen. Samtalar om kostens betydelse. Barnen gör matsedel 1ggr/termin. Efter lunch har vi en lugn stund, vila utomhus och inomhus, En väl avvägd dagrytm och miljö med utrymme för barnens egna lekar, intressen och lärande inom- och utomhus. Vi uppmanar barnen att det finns mer utrymme för högljudda- och springlekar utomhus. Vi är utomhus varje dag och vi går till skogen 1-2 ggr/vecka Rörelse, skridskor och skidåkning genomförs så ofta det går. Vi diskuterar med barnen kring hur det ser ut ute och vad vi ska ha för kläder på oss när vi går ut. HELHET/ALLSIDIGHET Vi utgår ifrån den aktuella barngruppen och skapar möjligheter för barnen att utvecklas rikt och allsidigt utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter att använda samtliga förmågor och att lära på olika sätt. Vi arbetar medvetet för att skapa en lugn och trygg barngrupp där varje barn blir sedd och lyssnat på. Om vi pedagoger, i vårt bemötande av barnen är lugna och trygga, skapar vi en miljö där barnen kan bli trygga i sitt sätt att vara och att möta andra människor. Vi strävar efter att barnen ska bli självständiga. Vi uppmuntrar dem att uttrycka och förklara sig och kunna säga ifrån. Samspelet och kommunikationen mellan vuxna-barn, barn-vuxna och barn-barn är viktig. För att skapa kontinuitet och tillfällen till bra kommunikation och samspel delar vi ibland barnen i mindre grupper. För att alla pedagoger ska lära känna barnen och få en bra kontakt, har en pedagog ansvaret i två veckor för samma grupp. Personalen är delaktiga i barnens lek och lärande och i vardagssysslor. Vi möter barnen på den nivå de befinner sig och utgår från deras intressen. Barnen ges möjlighet och uppmuntras att försöka att göra i sin egen takt, för att de ska växa i sig själva och känna att de klarar av olika saker och våga prova. Vi bekräftar och uppmuntrar barnens egna initiativ. Vi väcker barnens nyfikenhet. De yngre barnen inspireras och lär sig av de äldre barnen. Vi dokumenterar tillsammans med barnen, ofta med foton. Barnen får då möjlighet att beskriva, reflektera och samtala om händelser och teman. Vi använder oss av bilder med tecken som stöd i vår vardag för att förstärka ett nyanserat språk och nya begrepp. Dels för att vi har barn med behov av extra stöd och dels för att fånga upp de barn som behöver se samband för att förstå sin omvärld. Vi strävar efter att barnen känner trygghet i vår kultur. Vi firar traditioner tillsammans genom att berätta, läsa, sjunga, dansa, leka, drama och teater.

4 Vi har haft för få tillfällen att kunna delge varandra vad vi gjort och kunna planera framåt. Vi ska skapa bättre rutiner för dokumnetation, ett arbete som är påbörjat.vi arbetar på ett bra sätt med vår egen kultur, men glömmer ofta bort att berätta om andra kulturer. Vi hara många barn som är i behov av stöd och det tar tid med rutiner samt att alltid hinna med dessa barn på ett tillfredställande sätt. HÄLSA OCH RÖRELSE Vi har en bra miljöer både inne och ute. Vi skapar bra miljöer för lärande både inom och utomhus. Vi strävar efter en väl avvägd dag, där måltider, barnens egna lekar, styrda aktiviteter och lugna stunder ingår. Vi är ute varje dag ofta både förmiddag och eftermiddag. Utevistelsen ger möjlighet lekar och aktiviteter, både i planerad miljö och i naturmiljö. Vi uppmanar barnen att leka högljudda- och springlekar utomhus. Vi har skogsdagar 1-2 ggr/veckan, med bl.a. mulle, knytte och knopp, lagge och skrinna. Material för fin- och grovmotorik finns lätt tillgängligt, både ute och inne. Barnen pussel, spel, klippa, klistra, väva, trä pärlor och pyssla. Måla, rita, skriva, såga och spika. Vi varierar utbudet efter barnens intresse, mognad, årstid, tradition och tema. Vi har organiserade rörelse- och fingerlekar, ramsor, dans, sång, drama, massage. Vi har idrott i aktivitetshallen vid enstaka tillfällen. Påklädning, vi pratar om vädret, om det är kallt/varmt och vad vi behöver för kläder på oss för att inte frysa/svettas. Vi har bilder med i vilken ordningsföljd vi ska klä på oss. Vi arbetar med hygien och hur man beter sig vid toalettbesök. Måltider: Vi strävar efter att ha en trevlig, lugn stund tillsammans, där samtalet är viktigt. Vi sitter 1 vuxen/bord. Vi samtalar om kostens betydelse att den ska vara näringsriktig, varierad och att smaken kan förändras. Vi uppmuntrar att smaka. Här är vi vuxna viktiga förebilder. Vi har salladsbord eller grönsakerna på borden och barnen får välja på minst tre olika grönsaker. Barnen bestämmer maten 1ggr/år. Vi tycker att vi tillgodoser barnens motoriska utveckling på ett bra och variationsrikt sätt. Vi saknar ett varierat utbud av grönsaker/rotfrukter/sallader för att göra barnen mer nyfiken på grönsaker (tallriksmodellen). SPRÅK OCH KOMMUNIKATION

5 Vi lägger stor vikt vid kommunikation och att använda ett rikt språk. Vi är förebilder genom att lyssna aktivt på barnen, bemöta det de säger och ställa öppna frågor Vi uppmuntrar barnen att lyssna och prata med varandra. För att förtydliga använder vi oss ibland av bilder och tecken som stöd. Viktigt att barnen får berätta med egna ord/bilder, om hur de tänker, känner och vad man vill/inte vill. Att det ges tillfälle att ställa frågor, diskutera och argumentera. Genom att lösa konflikter, uppdrag, komma överens och följa instruktioner, uppmuntrar vi barnen att sammarbeta och kommunicera med varandra. För att ge alla barnen möjlighet att uttrycka sina önskningar och tankar intervjuar vi barnen ibland. För att barnen ska kunna tillägna sig ett rikt ordförråd, uppmuntrar vi dem att beskriva och berätta vad de ser, vad det känner, hur det ser ut och så vidare. Vi leker med språket, t.ex. rim, ramsor, sånger, motsatsord, sammansatta ord, m.m. Vi har sagostunder varje dag då vi läser eller berättar sagor. Vi tittar på bilderna tillsammans, barnen får återberätta och fundera vidare. Barnen har alltid tillgång till böcker och vi besöker biblioteket. Vi uppmuntrar intresset för text genom att läsa, dokumentera och skriva på teckningar tillsammans med barnen. Vi har använt Läsnyckeln med 3-6 åringarna. Barn som har annat modersmål stöttar vi genom att de får lära oss enklare fraser på sitt språk. De får lära om och sin kultur genom enkla fraser då vi använder oss av Lärplattan. Läsnyckeln: materialet är barnvänligt, en del avdelningar har haft alla barn med, en del bara 3-6 åringarna. Barnen är intresserade av detta material. Har man barn med annat hemspråk ska man fråga föräldrarna om intresse av sitt modersmål och få tips och idéer om sånger, enkla ramsor m.m. Vi använder datorn och ipad för att stimulera språket. Vi skulle önska att införa flera lässtunder med lugn och ro samt samtala mera om sagan. Detta för att kunna ställa öppna frågor utan ett givet svar. LEK Vi planerar vår verksamhet så att barnen ges tid och utrymme för att leka. Vi pedagogerna är viktiga för att leken ska kunna utvecklas. Därför strävar vi efter att kunna leka tillsammans med barnen. Vår roll i leken blir att fånga upp barnens idéer, kompletterar med material/rekvisita, stötta, medla vid konflikter samt komma med idéer som tar leken vidare. Det är speciellt viktigt för de barn som har svårt för att leka. Vi har ett medvetet tänk om hur vi använder vår inomhus och utomhusmiljö och hur vi placerar lekmaterial för att inspirera barnen, Vi har olika typer av lekmaterial, köpta, naturliga, både inom och utomhus. Lek finns i olika former, vi uppmuntrar till olika lekar, rollekar, regellekar, sånglekar, drama, m.m. Barnen ges möjlighet att leka både enskilt, i par och i grupp.

6 Det är viktigt att vi vuxna är med och leker. Vi vill göra ett nytt utelekkök bakom cykelförrådet. Vi vill ha möjlighet att lämna gården oftare och leka mera i skogen. Vi vill få mer tid för att rensa och möblera för att stimulera till lek. SKAPANDE Vi försöker väcka nyfikenhet för att skapa på olika sätt. Vi utgår från barnens intresse och förmåga. Skapande är en del i vårt temaarbete. Vi erbjuder olika material och visar olika tekniker, så att de själva kan experimentera och upptäcka. Vi använder material från naturen vilket gör att materialet är återvinningsbart. Vi försöker att placera materialet lättillgängligt så att barnen kan inspireras och ta egna initiativ till skapande. Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, samt erfarenheter. Vi använder oss mycket av musik och sång. Vi dramatisera sagor, använder dockor och spelar teater för och tillsammans med barnen. Fyra- och femåringarna har fått gå på bio. Vanligt förekommande att rita eller måla om en aktivitet som genomförts likaså om sagor och bio. Vår målsättning är att ha allt materialet tillgängligt i större utsträckning än i dagsläget.

7 MATEMATIK Vi har under året haft fokus på hur vi lär barnen begrepp och samband mellan olika matematiska begrepp. Vid utvärderingen har vi sett att vi har ett medvetet förhållningssätt till matematiken, att vi använder rutiner och planerade situationerna. Vi tar till vara de tillfällen som leken erbjuder. Vi gör och upptäcker tillsammans med barnen, upplever med kroppen, använder våra sinnen, beskriver, samtalar för att på ett konkret sätt ge barnen förståelse och verkliga upplevelser av matematik. Det är viktigt att barnen får prova och göra många gånger. Genom att vi pedagoger, upptäcker tillsammans med barnen, enskilt, i små och stora grupper, inne och utomhus, förmedlar vi begrepp, fångar upp funderingar, stöttar resonemag och hittar lösningar. Vi arbetar mycket med matematiken i förskolan och känner att vi har väl genomtänkta strategier för detta. Vi behöver tänka till ytterligare praktiskt för att förbättra förutsättningar för detta arbete. Vi önskar exempelvis att stora förrådet skulle vara indelat i lotusschemats rubriker, där det finns plats för en gemensam kunskapsbank, som ett bibliotek. NATURVETENSKAP/TEKNIK Genom upplevelser i naturen, på gården, närmiljön och inne väcker vi intresse för naturvetenskap och teknik. Det är viktigt att vi pedagoger är medupplevande, medupptäckande, medagerande och, medundersökande, så vi kan fånga upp barnens funderingar och utmana genom öppna frågor. Vi tar initiativ till experiment för att tydliggöra barnens frågor och för att väcka nyfikenhet. Barnen och vi dokumenterar tillsammans genom att rita och göra bildcollage med lärplatta och fotografier. Dokumentationen ger möjlighet till samtal och reflektion om det vi upplevt. Vi följer årstidernas växlingar och söker samband och mönster. Förutom skogsdagar har vi Knopp, Knytte och Mulle, vi odlar, komposterar samt går till återvinningsstationen. Vi använder mycket teknik i vår vardag, när vi skapar, leker, bygger och bakar. Vi använder återvinningsmaterial till skapnade och lek. Vi har material för konstruktion både inne och ute. Vår ambition är att göra fler experiment samt använda oss av teknik och även utforska hur enkel teknik fungerar. Här kan personalen behöva fortbildning inom området. Material behöver uppdateras och även göras mera utamnande och lockande. Vi saknar en del utematerial för att kunna bygga och konsturera saker. Inomhus använder vi Lego tillsammans med beskrivningar och fritt skapande.

8 SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Det är viktigt att vi pedagoger är bra förebilder för barmen, att vi är trygga, empatiska, visar respekt, är ärliga och har ett demokratiskt arbetssätt. Vi skapar rutiner för att unvika trängsel, stress och att ge barnen den tid de behöver. Vi strävar efter att vara tillsammans med barnen, antingen aktivt eller som observatörer. Genom att observera får vi kunskaper om hur barnen lekar, vad de leker, samtalsämnen och intressen och hur konflikter uppstår, samt vilket stöd barnen behöver i det sociala samspelet. Barnen ges också möjlighet att komma överens och lösa konflikter själva, vi finns med som stöd vid behov. Vi använder "Stegvis" som är ett material om känslor, kamratrelationer och problemlösning. Att kunna sätta ord på sina känslor och att läsa av hur andra känner det. Vi använder också bilder på känslor för att alla barn ska kunna förmedla hur de känner. Vi löser problem och konflikter tillsammans med de inblandade genom att bland annat ställa öppna frågor. Vi uppmuntrar barnen att prata diskutera för att komma överens. I leken tränas de flesta sociala kompetenser. Turtagning, att berätta vad jag vill, lyssna på vad andra vill, komma överens, samspela, att dela med sig. Att följa gemensamma regler, ta hänsyn till varandra, vänta på sin tur tränas i också den fria leken men även när vi t.ex. spelar spel, leker regellekar, löser konflikter och har samlingar. Att få uppleva att kunna och lyckas är viktigt för att utvecklas och växa, men också att misslyckas och hitta nya vägar för att lyckas. Att få stå i centrum och ha en ledande roll, tränas bl.a. i regellekar och när man berättar något för gruppen. Vi är ofta tillsammans hela gruppen, men lika ofta i mindre grupper t.ex. samlingar, teman, sagoläsning. Det bidrar till att vi ser alla barn. Vi ger även barnen utrymme och uppmanar till att samtala med varanadra. Barnen ges möjlighet att vara med och bestämma, genom att vi fångar upp deras idéer och tankar. Vi ska även försöka dramatisera känslor-förhållningssätt-kamratskap och konfliktlösningar i större utsträckning än vad vi gör i dag. Vi har sett att detta har en bra genomslagskraft/respons hos barnen. Det är svårare att belysa de etniska förhållandena när vi inte har har det i vår direkt närhet eller i så stor utsträckning i vår verksamhet.

9 Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

10 Enkätsvar från personalenkäten angående den psykosociala arbetsmiljön, som besvarades vt 2014: Frågeställning: 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra 3 jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? 8 Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Personalenkät - psykosocial arbetsmiljö - vt Svarsalternativ 1-5 där 1 är "Stämmer dåligt" och 5 är "Stämmer mycket bra". 5 4 Medelvärde Fråga nummer Vi har en relativt låg svarfrekvens på vårdnadshavarnas enkät. Tre avdelningar har ca 50% i svarsfrekvens från vårdnadshavare. Den sista avdelningen har ca 75% svar. Vi kan i tabellen ovan utläsa att de flesta är nöjda med deras barns förskola. Utvecklingsarbetet ligger i att förklara hur förskolan arbetar med vår likabehandlingsplan på ett tydligare sätt.

11 I den psykosociala enkäten kan man utläsa att personalen trivs på arbetsplatsen men att arbetsbelastningen har det lägsta medelvärdet, vilket innebär att personalen upplever att arbetsbelastningen är hög. ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2014/2015: Här nedan görs en sammanställning av våra planerade åtgärder för kommande läsår utifrån målrubrikerna. Viktigt att det systematiska kvalitetsarbetet blir levande under läsåret. All personal måste ha detta dokument levande och med på planeringar. Våra gemensamma åtgärder måste vi säkerhetsställa att vi ska genomföra för att hela tiden utveckla verksamheten. Våra överenskomna åtgärder ska vi arbeta med nästkommande år. Språk och kommunikation: Där Språkgiva blir utgångspunkten. Vi fortsätter använda Läsnyckeln. Bedriva ett systematikt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Arbeta inriktat mot att motverka traditionella könsmönster. : Ort: Söderbärke Datum: 7/8-14 Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund