SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2014/2015

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FÖRSKOLAN SOLHYTTAN LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER - Utveckla språket. Vi har arbetat med dramatiseringar, att lyssna, reflektera, återberätta, prata runt sagor och böcker. Vi förklarar ord och sätter dem i sammanhang. Vi upplever att vi har kommit ganska långt i detta arbete och att vi har mycket kunskap. Vi delar med oss till varandra och diskuterar detta på planeringar och således är det något vi kontinuerligt arbetar vidare med. Det sker också satsningar i kommunen på språk och läsning och vi arbetar på bred front. Vi fortsätter med Språkgiva som är ett projekt på kommunens förskolor i samarbete med biblioteket. Läsnyckeln har vi arbetat med olika mycket på olika avdelningar. Här behöver vi göra ett omtag för att skapa likvärdighet mellan avdelningarna. - Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå som består i planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Vi har ett system som används på våra planeringar där vi varje gång utvärderar så väl som tänker framåt tillsammans med förskolechef. Det är inte varje planering detta hinns med och förskolechef har varit delaktig på planering i liten utsträckning under detta läsår på grund av stort ansvarsområde. - Arbeta inriktat mot traditionella könsmönster Vi har inte arbetat inriktat med detta men det finns med i vårt tänk. Vi har haft fokus på språket detta läsår. HELHET/ALLSIDIGHET Vi är bra på att ha en öppen dialog med föräldrarna. Vi är trygga samt lugna förebilder. Medvetet jobbar vi för att skapa bra kontakt, barnen skall känna sig trygga. Rutiner är viktiga samt att vi bekräftar barnen. Vi ser varje barn som kompetenta och vi uppmuntrar dem att ständigt prova nya saker. Vi utgår ifrån den aktuella barngruppen och skapar möjligheter för barnen att utvecklas rikt och allsidigt utifrån sina egna förutsättningar. Vi strävar efter att använda samtliga förmågor och att lära på olika sätt. Vi arbetar medvetet för att skapa en lugn och trygg barngrupp där varje barn blir sedd och lyssnat på. Om vi pedagoger, i vårt bemötande av barnen är lugna och trygga, skapar vi en miljö där barnen kan bli trygga i sitt sätt att vara och att möta andra människor. Vi strävar efter att barnen ska bli självständiga. Vi uppmuntrar dem att uttrycka och förklara sig och kunna säga ifrån. Samspelet och kommunikationen mellan vuxna-barn, barnvuxna och barn-barn är viktig. För att skapa kontinuitet och tillfällen till bra kommunikation och samspel delar vi ibland barnen i mindre grupper. För att alla pedagoger ska lära känna barnen och få en bra kontakt har en pedagog ansvaret i två veckor för samma grupp. Personalen är delaktiga i barnens lek och lärande och i vardagssysslor. Vi möter barnen på den nivå de befinner sig och utgår från deras intressen. Barnen ges möjlighet och uppmuntras att försöka att göra i sin Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken 1

2 egen takt för att de ska växa i sig själva och känna att de klarar av olika saker och våga prova. Vi bekräftar och uppmuntrar barnens egna initiativ. Vi väcker barnens nyfikenhet. De yngre barnen inspireras och lär sig av de äldre barnen. Vi dokumenterar tillsammans med barnen, ofta med foton. Barnen får då möjlighet att beskriva, reflektera och samtala om händelser och teman. Vi använder oss av bilder med tecken som stöd i vår vardag för att förstärka ett nyanserat språk och nya begrepp. Dels för att vi har barn med behov av extra stöd och dels för att fånga upp de barn som behöver se samband för att förstå sin omvärld. Vi strävar efter att barnen känner trygghet i vår kultur. Vi firar traditioner tillsammans genom att berätta, läsa, sjunga, dansa, leka, drama och teater. Ett bra samspel och kommunikation är viktigt för et fungerande arbetslag. Vi har en aktiv och levande dialog med varandra. Ett sammansvetsat arbetslag underlättar mycket när gruppen är aktiv och tar plats. Är barnen trygga hos oss är föräldrarna trygga.. Vi har haft för få tillfällen att kunna delge varandra vad vi gjort och kunna planera framåt. Vi ska skapa bättre rutiner för dokumentation, ett arbete som är påbörjat. Vi arbetar på ett bra sätt med vår egen kultur men glömmer ofta bort att berätta om andra kulturer. Vi har många barn som är i behov av stöd och det tar tid med rutiner samt att alltid hinna med dessa barn på ett tillfredställande sätt. Fortsätta jobba med barnen på deras nivå och efter deras intressen. Följa upp, det som händer spontant samt fortsätta dokumnetera med hjälp av I-pad. Utveckla arbetet med barn som är i behov av stöd. HÄLSA OCH RÖRELSE Vi har en bra miljöer både inne och ute. Vi skapar bra miljöer för lärande både inom och utomhus. Vi strävar efter en väl avvägd dag där måltider, barnens egna lekar, styrda aktiviteter och lugna stunder ingår. Vi är ute varje dag ofta både förmiddag och eftermiddag. Utevistelsen ger möjlighet lekar och aktiviteter, både i planerad miljö och i naturmiljö. Vi uppmanar barnen att leka högljudda- och springlekar utomhus. Vi har skogsdagar 1-2 ggr/veckan, med bl.a. mulle, knytte och knopp, lagge och skrinna. Material för fin- och grovmotorik finns lätt tillgängligt, både ute och inne. Barnen pussel, spel, klippa, klistra, väva, trä pärlor och pyssla. Måla, rita, skriva, såga och spika. Vi varierar utbudet efter barnens intresse, mognad, årstid, tradition och tema. Vi har organiserade rörelse- och fingerlekar, ramsor, dans, sång, drama, massage. Vi har idrott i aktivitetshallen vid enstaka tillfällen. Påklädning: vi pratar om vädret om det är kallt/varmt och vad vi behöver för kläder på oss för att inte frysa/svettas. Vi har bilder med i vilken ordningsföljd vi ska klä på oss. Vi arbetar med hygien och hur man beter sig vid toalettbesök. Måltider: Vi strävar efter att ha en trevlig, lugn stund tillsammans där samtalet är viktigt. Vi sitter en vuxen per bord. Vi samtalar om kostens betydelse att den ska vara näringsriktig, varierad och att smaken kan förändras. Vi uppmuntrar alla att smaka. Här är vi vuxna viktiga förebilder. Vi har salladsbord eller grönsakerna på borden och barnen får välja på minst tre olika grönsaker.

3 Vi tycker att vi tillgodoser barnens motoriska utveckling på ett bra och variationsrikt sätt. Vi har besökt aktivitetshallen för lite, för skolan har bokat mestadels under dagen.. Det märks tydligt på barnen att de har ett stort behov av att få röra sig och bli av med energi, därför är det bra att vi är ute mycket och kan vara i skogen, lekparken m.m. Utnyttja aktivitetshallen oftare när skolan inte är där. Ge barnen mer kännedom om vår kost och våra råvaror samt föra en dialog med barnen Hur viktig kosten är för ett gott liv. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Vi lägger stor vikt vid kommunikation och att använda ett rikt språk. Vi är förebilder genom att lyssna aktivt på barnen, bemöta det de säger och ställa öppna frågor. Vi uppmuntrar barnen att lyssna och prata med varandra. För att förtydliga använder vi oss ibland av bilder och tecken som stöd. Viktigt att barnen får berätta med egna ord och bilder om hur de tänker, känner och vad man vill eller inte vill. Att det ges tillfälle att ställa frågor, diskutera och argumentera. Genom att lösa konflikter, uppdrag, komma överens och följa instruktioner, uppmuntrar vi barnen att sammarbeta och kommunicera med varandra. För att ge alla barnen möjlighet att uttrycka sina önskningar och tankar intervjuar vi barnen ibland. För att barnen ska kunna tillägna sig ett rikt ordförråd, uppmuntrar vi dem att beskriva och berätta vad de ser, vad det känner, hur det ser ut och så vidare. Vi leker med språket, t.ex. rim, ramsor, sånger, motsatsord, sammansatta ord, m.m. Vi arbetar nästan dagligen med språkövningar av olika slag. Mungymnastik, rim, ramsor. Vi läser mycket sagor och pratar om bilder och innehåll samt förklarar svåra ord och uppmuntrar barnen att aktivt delta i berättande. Observationer gör klart att barnen är duktiga på att prata och diskutera med varandra samt försöka lösa konflikter, men kanske inte alltid så bra på att lyssna på varandra. De är duktiga på att tala och lyssna när de är två, när de blir fler har de svårare att lyssna och invänta sin tur. Ibland uppstår negativa beteenden när kommunikation brister mellan barnen. De lite mindre barnen som inte kan prata visar genom handling och kropps språk vad de vill. När båda parter ger varandra möjlighet att prata och göra sig förstådd och när båda parter vill förstå varandra, så fungerar kommunikationen bra Vår stora viktiga uppgift är att vägleda barnen och vara förebilder för dem samt att lägga en god grund för deras kommunikation. Vi som pedagoger har ett oerhört stort ansvar och inflytande i barnens kommunikation och i hur de pratar med varandra. Vi tar initiativ till samtal med barnen men ibland är det bättre att avvakta för att barnen ska prata med varandra annars pratar de med oss istället.

4 Träna tecken som stöd för vår egen egen och barnens skull genom att använda tecknen mer aktivt under samlingar. Bli bättre på att använda bildstöd och tecken då vi har barn med särskilda behov och barn som inte behärskar svenska språket på ett tillfredsställande sätt. LEK Vi försöker vara med i leken så ofta det går, ibland är man delaktig och ibland blir det pedagogiska observationer. Barnen blir delaktiga i lek genom att handla på bl.a. restaurangen eller bygga i sanden. Vi vuxna är med för att bevaka kommunikationen och handleda om det uppstår konflikter i leken. Det är viktigt att vi är nära barnen i deras lek och hjälpa dem och stötta och se till att de får lek ro. Barnen måste också få leka utan att bli avbrutna allt för ofta. I leken är vi som personal med och stöttar barnen i behov av stöd. Vi vuxna måste tydliggöra våra roller för varandra. Vi går ifrån gården med några barn och leker på andra platser. Viktigt att vara med i barnens lek för att stötta dem och få dem att se möjligheter. Vi försöker vara med i leken och hjälpa barnen exempelvis med turtagning. När man finns med i leken och lyssnar får man kunskap om hur de leker. Det är i leken barnen övas i sociala färdigheter. Därför är det viktigt att man är med i leken och hjälper de som inte är så lekskickliga. Barnens lekmiljö är viktig och pedagogerna har en betydelsefull roll för att skapa goda lekmiljöer och se till att leksakerna fungerar. Vi vill även vara med mera i leken men oftast känns det som att barnen vill vara i fred. Att det är deras lek och blir helt andra villkor när det är en vuxen med. Vi försöker ändå att vara med och lyssna vad som händer i leken och vilka roller olika barn tar. Det är bra att lyssna på leken i närheten för att kunna hjälpa vid behov. Barnen bjuder ofta in och tycker det är roligt när man lever sig in i deras lek. De yngre barnen vill gärna ha en vuxen med i leken och de behöver också mest hjälp att utveckla sin lek med kamrater. Vi vill bli bättre på att låta barnen leka klart men tyvärr är det ofta våra rutiner som sätter käppar i hjulet. Jobba för att det ska finnas stort lekutrymme samt skapa nya lekmiljöer, vilket också kommer ske i och med flytten. Skapa lekrum ute på olika ställen. Göra gården mera attraktiv som lekplats. Uppdatera lekmaterial av olika slag. SKAPANDE Vi har lyssnat på vad barnen vill göra och försökt få detta genomfört. Barnen har fått bestämma vad de vill göra. Vår roll som pedagog är att stötta och inspirera till skapande av olika slag. Det ska finns material för skapande tillgängligt i verksamhet, t.ex rita måla papper kartong, play doh. Barnen skapar mycket utomhus av det material som finns att tillgå sand, stenar brädor, pinnar, snö. Gällande femårsgruppen blir det lite mer styrt skapande. Lite svårare arbeten med sax och

5 teknikarbeten. Vi har skapat med olika material så som tapetklister, tidningspapper, vantar i tyg, papper, mönster och paljetter användes. Vi försöker väcka nyfikenhet för att skapa på olika sätt. Vi utgår från barnens intresse och förmåga. Skapande är en del i vårt temaarbete. Vi erbjuder olika material och visar olika tekniker så att de själva kan experimentera och upptäcka. Vi använder material från naturen vilket gör att materialet är återvinningsbart. Vi försöker att placera materialet lättillgängligt så att barnen kan inspireras och ta egna initiativ till skapande. Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, samt erfarenheter. Vi använder oss mycket av musik och sång. Några barn tar för sig och ser materialet. Andra behöver påminnas/visas att det finns och vad man kan göra. Barnen är positiva att pyssla när sådana aktiviteter planeras. Ett rum där allt kan ligga kvar och man kan fortsätta en annan dag vore ett önskemål, tyvärr tillåter inte barngruppens sammansättning att allt kan stå framme och tillgängligt. Barnen som har långa dagar hinner oftast med både lek och skapande. Barnen som har korta dagar väljer oftast lek med kompisar. Arbeta med större projekt under längre tid som tema. Försöka göra mera material lockande samt följa upp barnen egna pysselideer. MATEMATIK Vi pratar hela tiden mycket matematik. Vi använder oss av matematiska termer och ett mattetänk finns med i vårt arbete dagligen. Ett sätt kan vara när vi kommunicerar med barnen vid t.ex. samlingar, fruktstunden, dukning, vid matsituationen, påklädning m.m.vi har ett medvetet tänk när det gäller begrepp både i den fria leken, vid rutin situationer och i olika teman. Vi utmanar barnen genom att ställa frågor gällande matematik dagligen.vi tar till vara de tillfällen som leken erbjuder. Vi gör och upptäcker tillsammans med barnen, upplever med kroppen, använder våra sinnen, beskriver, samtalar för att på ett konkret sätt ge barnen förståelse och verkliga upplevelser av matematik. Det är viktigt att barnen får prova och göra många gånger. Genom att vi pedagoger, upptäcker tillsammans med barnen, enskilt, i små och stora grupper, inne och utomhus, förmedlar vi begrepp, fångar upp funderingar, stöttar resonemang och hittar lösningar. Det märks på barnen att de lär sig mattematik genom dagliga saker och att det vi gör ofta är tillräckligt för deras nivå. Vi har även lärt oss att det är viktigt att medvetet jobba med matematik, så att det inte glöms bort. 5- åringar får mest av former, begrepp och lägesord. Ibland blir det svårt att ta dessa begrepp med övriga barn. Våra kvällsmöten är ett bra forum för att delge varandra tips och idéer. Vi fortsätter planerar att ha ett medvetet tänk kring matematik och även ha samlingar med inriktning matematik. Arbeta mera med former.

6 NATURVETENSKAP/TEKNIK I vår närmiljö så kommer naturvetenskap och teknik in naturligt i vardagen. Skogen är en viktig upptäckarplats. Barnen upptäcker och lär sig av att själva prova och utforska naturen. Barnen har fått fundera och ritat före experimenten, Vad händer? Vad kommer att hända? Hur blir det? De har sedan återberättat, kommenterat samt dokumenterat detta via teckningar. Vi har jobbat mer med teknik i vardagen. Det är viktigt att vi pedagoger är medupplevande, medupptäckande, medagerande och medundersökande så vi kan fånga upp barnens funderingar och utmana genom öppna frågor. Vi tar initiativ till experiment för att tydliggöra barnens frågor och för att väcka nyfikenhet. Barnen och vi dokumenterar tillsammans genom att rita och göra bildcollage med lärplatta och fotografier. Dokumentationen ger möjlighet till samtal och reflektion om det vi upplever. Vi följer årstidernas växlingar och söker samband och mönster. Förutom skogsdagar har vi Knopp, Knytte och Mulle. Vi odlar, komposterar samt går till återvinningsstationen. Vi använder mycket teknik i vår vardag, när vi skapar, leker, bygger och bakar. Vi använder återvinningsmaterial till skapande och lek. Vi har material för konstruktion både inne och ute. Utbildning gör att man har kunskap och vågar följa barnets tankar och låta dem prova. Pesonal har gått utbildning som övriga tagit del av med praktiska övningar och tips inom ämnet. Att hitta roliga idéer till experiment och jobba med naturvetenskap/teknik är lätt, barnen tycker detta är kul vilket gör att hela ämnet känns lätt att jobba med. Det är viktigt att väcka intresse hos barnen för naturkunskap. Allt får inte vara planerat utan det måste finnas plats för spontanitet och lek. Våra barn tycker mycket om att bygga och konstruera med olika material. Vi har fortfarande inte blivit bättre på att ställa frågor som barnen ska fundera över och diskutera sig fram till något svar. Antagligen har vi för bråttom till målet. Att det ska finnas en ateljé där allt material kan stå framme och locka till nya experiment och nya utmaningar till skapande. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Vi tänker på bemötande, stöttar och vägleder barnen genom dialog och bilder. Vi bemöter alltid barnen med respekt och tar barnen på allvar. Det är viktigt att vi pedagoger är bra förebilder för barmen, att vi är trygga, empatiska, visar respekt, är ärliga och har ett demokratiskt arbetssätt. Vi skapar rutiner för att unvika trängsel, stress och att ge barnen den tid de behöver. Vi strävar efter att vara tillsammans med barnen, antingen aktivt eller som observatörer. Genom att observera får vi kunskaper om hur barnen lekar, vad de leker, samtalsämnen och intressen och hur konflikter uppstår, samt vilket stöd barnen behöver i det sociala samspelet. Barnen ges också möjlighet att komma överens och lösa konflikter själva, vi finns med som stöd vid behov. Vi använder "Stegvis" som är ett material om känslor, kamratrelationer och problemlösning. Vi har samma värdegrund och samma sätt att se på barnen vilket gör det lättare att jobba tillsammans Det är i leken barnen övas i sociala färdigheterna. Viktigt att man är med i leken och

7 hjälper de som inte är så lekskickliga. Hur vi ska vara mot varandra är det största jobbet varje dag. Viktigt att finnas där för barnen när situationer uppstår då de behöver träna på konflikthantering då mycket tid och energi går åt till att lösa konflikter. Att utveckla barnens förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och påverka sin situation Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på förskolan. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt i förskolan. 2 Förskolan erbjuder en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en enhet. 3 Jag upplever att föreskolverksamheten stimulerar och uppmuntrar mitt barns lust att lära. 4 Jag upplever att mitt barns förskola medverkar till att barnen utvecklar demokratiska värderingar. 5 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns förskola 6 Jag har inte upplevt att någon på förskolan utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. (kön, könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder) 7 Jag känner till förskolans likabehandlingsplan. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 28 5 Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

8 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter 7 utformas? Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din 8 chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: Vi har ca 50% svarsfrekvens på vårdnadshavarenkäten vilket är relativt lågt. De flesta som besvarat enkäten är nöjda med förskolans arbete. Förra läsårets mål var bland annat att förklara arbetet med likabehandlingsplanen på ett tydligare sätt. Detta har gett resultat och enkäten visar att vi har gjort framsteg i det arbetet. På den psykosociala arbetsmiljöenkäten är resultatet likvädigt förra läsårets. Vi ser små förändringar i resultatet överlag. Fortfarande är det arbetsbelastningen som ligger lågt och där behöver vi fundera över hur vi arbetar vidare. Ledarskapet har fått ett lägre resultat och det kan

9 bero på att förskolechefer haft ett stort område och inte deltagit i planeringar i samma utsträckning som tidigare. ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : Vi ska arbeta vidare med kommunens satsning på Språkgiva för barn på förskolan och i och med detta kommer vi att arbeta mycket med språk som är centralt för att förbereda inför läsinlärningen. Vi ska arbeta med att förstärka det systematiska kvalitetsarbetetet i det dagliga arbetet på planeringar samt med analyser av vår verksamhet. Ort: Söderbärke Datum: Underskrift av ansvarig förskolechef: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund