Beteckning Datum Beteckning Sida. Minnesanteckningar, (6) nätverk Rektor

Transkript

1 Minnesanteckningar, (6) Närvarande Degerfors Hällefors Laxå Nora Örebro Lennart Vestervall Helena Hörnsten Sjöberg Peter Malmström Jonsson, Greta Särefors Anders Bohlin Burhan Ali, Jenny Gerdin, Lovisa Sundh Isacson Frånvarande Degerfors Kumla Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Jens Berisson, Ann-Kristin Brännström, Annette Hellsing Karin Edman, Peter Nilsson Johan Bergdahl, Anna Lemnell Shanti Antonsson, Ulrika Persson Wexell, Ewa Wikström Anders Bohlin, Ewa L Björkman Elisabeth B Starfelt, Mats Barlow, Jonas Bergman Wallin, Elsemarie Hallqvist, Fredrik Karlsson, Annika Kronwall, Pernilla Tolgfors, Mia Vallin, Monica Widelund, Yvonne Wirhall Medverkande från regionalt skolstöd, Regionförbundet Örebro Maria Bäcklin, maria.backlin@regionorebro.se, Margaretha Essving, margaretha.essving@regionorebro.se, Ledarskap och skolutveckling, tillfälle 3 Program Inledning och återkoppling från föregående gång Nationella konferensen Koll på läget men sen då? Initiering av skolutvecklingsarbeten gruppsamtal Presentation av den regionala skolstödsgruppens pågående arbete Diskussion i smågrupper utifrån: - Halvtidsutvärdering av nätverket - Tänk och förslag till år 2 Uppsummering och avslutning

2 Minnesanteckningar, (6) Bakgrund Nätverket ska innebära möjligheter till: att diskutera, sprida och spegla ledarskapet kopplat till den egna skolans skolutvecklingsarbete och systematiska kvalitetsarbete. Erfarenhetsutbyte att få påfyllnad inom området att leda skolutvecklingsarbete kopplat till systematiskt kvalitetsarbete i form av gemensamma utbildningsinsatser Framtida mötestillfällen Förslag på höstens tider: 25 september, 3 december Prel. datum Regional skolkonferens 3 oktober Synpunkter på nationella konferensen Koll på läget men sen då? - Bra forum - Gav olika perspektiv - Bra mix i programmet - Dilemma med likvärdigheten - Viktigt att fundera på vad och varför vi mäter - Positivt med studiebesöket - Stor vikt att alla nivåer medverkar - Tveksam om flödet i kommunikationen mellan nivåer inom kommunerna, ges information och vet man om - Mötesplats för samtal med andra - Positivt med representation från norr till söder i landet - Arrangemanget fungerade bra och var trevligt

3 Minnesanteckningar, (6) Skolutvecklingsarbete kopplat till litteratur och forskning Framgångsrikt skolutvecklingsarbete, Miles, Ekholm & Vanderberhe, 1987 och Fullan, 2001 Fas 1 Initiering Lärandefas, arbeta med förståelsen av det nya. Framgångsfaktor är att använda sig av flera strategier för att skapa förståelse och bygga en god delaktighet ex. lägesbedömning, skolideologiska samtal, kunskapsstudier, studiebesök, externt stöd. Fas 2 Fas 3 Fas 4 Implementering Utprova idéerna praktiskt. Institutionalisering Det nya börjar övergå i rutiner, blivit en vana. "Det är väl så här vi brukar göra på vår skola. Spridning Berätta och sprida sitt kunnande till andra, skapar möjlighet till respons som kan tjäna till vägledning för att ytterligare förfina idéerna och stärka hållbarheten i dem. Framgångsrik initiering, Blossing, 2008 I en framgångsrik initiering använder sig skolor av flera strategier för att förstå sig på det nya. Ledarskap, ex. aktivt deltagande i diskussioner Mål- och visionsarbete, ex. kontinuerliga ideologiska samtal Erfarenhetsutbyte, ex. studiebesök och utbyte med kamratskola Externt stöd, ex. handledning Resurstilldelning och projektorganisation, ex. avdela särskilda medel för utvecklingsarbete Fördelning av utvecklingsorganisation, ex. delegering av ansvar Belöning, ex. positiv uppmärksamhet Skolans utvecklingshistoria, ex. dokumentstudier och samtal Uppföljning, ex. självvärdering Kompetensutveckling, ex. samtalsmetodik och elevaktiva arbetssätt

4 Minnesanteckningar, (6) Anteckningar från gruppsamtal Utifrån samtal om egna tillvägagångssätt i initieringsfasen av specifika skolutvecklingsarbeten inom den egna verksamheten lyftes följande tankar, lärdomar och/eller konkreta saker att prova: - Hur tar vi fram den egna utgångspunkten och hur kan vi visa vad vi gör och hur vi jobbar? - Viktigt att föra gemensamma samtal för att titta från olika infallsvinklar. - I samtalen ha de som är nyfikna på hur förändring kan ske och ställer frågor. - Vikten av att forma en handlingsplan i de gemensamma satsningarna som görs för tydlighet och systematik. - Förväntan finns från politiken att kunna visa upp vad som görs och vilka resultat det ger. - Först arbeta själva i verksamheten med utvecklingsarbetet och vara lite på väg för att därefter få ytterligare skjuts utifrån. - Angeläget att alla i verksamheten omfattas. - Viktigt att förlägga gemensam tid för utvecklingsarbetet kontinuerligt. - Skapa en anda där man hjälps åt och kan lyfta goda exempel för att sprida och dra nytta av varandra samt därefter fylla på med kunskap externt ifrån. - Jante är ett problem för att våga ta hjälp av varandra. - Forma synsätt där det är allas barn och se hur man drar lärdomar och följer hela vägen. - Vikten av kollegialt lärande och att öppna dörrarna. - Ha gemensamma träffar för sambedömning och formande av skriftliga omdömen som ger bra diskussioner och upplevs ge trygghet och stöd. Det ger också fortsatt lärande inom kollegiet. - Intresserade av goda exempel där alla nivåer samverkar och har vetskap om varandra.

5 Minnesanteckningar, (6) Presentation av pågående arbeten i den regionala skolstödsgruppen Den 11 april firade Regionalt skolstöd 1 års jubileum som grupp och verksamhet. Samma dag välkomnades professor Gunnar Berg som inbjudits till gruppen. En betydande del av Regionalt skolstöds arbete innebär kartläggningar i skolverksamheter. Avsikten är att synliggöra skolans nuläge och kultur, som blir utgångspunkt i formandet av verksamhetens utvecklingsplan för det fortsatta skolutvecklingsarbetet. Gunnar Berg har utformat en modell för kulturanalyser. Regionalt skolstöd presenterade sitt arbetssätt och Gunnar Berg gav en fördjupad presentation av sin modell. Utifrån detta fördes samtal tillsammans för att reflektera, få lärdomar och bekräftelse samt tankar om fortsatta utvecklingssteg i Regionalt skolstöds arbete. Önskemål om beskrivning av regionalt skolstöds kartläggningsprocess Arbetsgång kartläggning Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Startsamtal Skolledningen tar kontakt med regionalt skolstöd för önskemål om stöd. Uppdragssamtal Utifrån startsamtalets innehåll utformar regionalt skolstöd förslag på uppdragsbeskrivning för eventuell insats. Presentation och introduktion Regionalt skolstöd introducerar arbetet för personalen. Personal, elever och ev. föräldrar ges uppdrag i kartläggningen. Skolledningen informerar skolhuvudmannen. Intervjusamtal Regionalt skolstöd träffar personalen samt elev- och ev. föräldrarepresentanter för samtal utifrån de givna frågeställningarna.

6 Minnesanteckningar, (6) Steg 5 Steg 6 Steg 7 Steg 8 Återkoppling Regionalt skolstöd återför den samlade kartläggningsbilden inklusive analys samt ger förslag till möjliga fortsatta fokus och insatser. Personal, elever och ev. föräldrar ges i uppdrag att bearbeta kartläggningsmaterialet. Samlande av bearbetningsprocessen Vid gemensamt personalmöte sammanförs personalens, elevernas och ev. föräldrarnas bearbetning med stöd av regionalt skolstöd. Reflektionssamtal med rektor Regionalt skolstöd träffar rektor i ett reflekterande samtal utifrån det som framkommit i kartläggningsprocessen och vad det kan innebära för ledarskapet. Utvecklingsplan Skolans lednings-/utvecklingsgrupp med stöd av regionalt skolstöd samlar kartläggningsprocessen i en utvecklingsplan för skolan. Skolledningen informerar skolhuvudmannen. Halvtidsutvärdering av nätverket samt tänk och förslag till år 2 - Deltagande rektorer önskar fortsätta och hålla kvar det regionala nätverket trots att flera fallit ifrån. - De frekventa deltagarna tycker att det varit givande och känts meningsfullt träffar per termin, alternativt två träffar + en konferens. - Skolstödsgruppens tanke med processjobb om skolutveckling återkommande vid nätverksträffarna bejakas. - Förtydliga dagordningen till respektive möte ytterligare. - Förslag om att alla nivåer, dvs. politik förvaltning rektor, har ett gemensamt övergripande tema under året med gemensam start och slut och med arbete under perioden emellan. - Förslag till teman vid olika träffar: integration, organisation, bedömning, framgångsnycklar/goda exempel och input med någon föreläsare.