Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning

Transkript

1 MDH Anvisningar för rapportskrivning och muntlig redovisning Fredrik Starfelt och Elena Tomas Aparicio

2 1 Rapporten Använd rapportmallen som kan hämtas på: Disposition Rapportens disposition ser för större arbeten företrädesvis ut enligt nedan och ofta behövs en eller flera relevanta underrubriker till olika avsnitt. För mindre arbeten kan dispositionen förenklas enligt handledarens instruktioner. Framsida med titel m.m. Abstract på engelska samt nyckelord Förord Sammanfattning Innehållsförteckning med sidhänvisning Figur- och tabellförteckning Beteckningar, definitioner eller ordförklaringar 1. Inledning med 1.1. Bakgrund 1.2. Syfte 1.3. Avgränsning 1.4. Litteraturstudie 2. Metod 3. Beskrivning av aktuell studie 4. Resultat 5. Diskussion 6. Slutsatser 7. Förslag till fortsatt arbete Källförteckning Bilagor Hur innehållet under de olika rubrikerna utformas beskrivs i kurslitteraturen och avvikelser och förtydliganden från dessa anvisningar redovisas nedan. 1.2 Abstract Abstract är ett mycket kortfattat sammandrag på engelska bestående av ord. Det ska ge en informativ helhetsbild av rapporten och omfatta de viktigaste delarna. Ett bra och välskrivet Abstract är mycket viktigt. Abstractet ska kunna läsas helt fristående från rapporten i övrigt. Abstractet ska bara innehålla text, alltså inga figurer eller tabeller. Direkt efter abstractet anges nyckelord, ca 10 st, som används vid datalagring. Nyckelorden skrivs både på svenska och på engelska (keywords). 1.3 Förord I förordet ska det framgå vilken typ av rapport det är exempelvis projektarbete eller enskild uppgift och den kurs och det program som arbetet görs för. Sen en kortfattad beskrivning om hur arbetet och färdigställandet av rapporten har utförts. Därefter tackas lämpliga personer som på ett eller annat sätt hjälp till under arbetet. 1

3 1.4 Sammanfattning En sammanfattning är i princip en komprimerad rapport. Den ska kunna lösgöras från den övriga texten utan att budskapet förloras. En sammanfattning är en sammanfattning av hela rapporten, dvs inledning, metod, resultat, slutsatser, osv. till skillnad från Abstract som endast innehåller de viktigaste delarna. Innehållet i kapitlen före Resultat sammanfattas mycket kort medan resultat och slutsatser beskrivs mer ingående. Litteraturreferenser eller hänvisningar till text, tabeller eller figurer i rapporten ska inte förekomma. Texten bör rymmas på 1 sida. 1.5 Inledning Inledningen är viktig och texten under respektive rubrik i inledningen ska lyfta fram följande: Bakgrund En bred beskrivning till studien som mynnar ut i problemformulering och senare syftet Syfte Den fråga som rapporten ska ge svar på Avgränsning Vad ingår och vad ingår inte i rapporten. Avgränsningarna rör oftast tid, rum och sak. Litteraturstudie Syftet med litteraturstudien är att visa att man har kunskaper inom det valda ämnesområdets forsknings- och utvecklingsarbete och att dessa kunskaper utgör grund för det aktuella arbetet. Rubrik och underrubriker anpassas till det aktuella arbetet. Litteraturstudien föregås av en litteratursökning och är ofta ett betydande moment i ett vetenskapligt arbete. Med litteratur avses i stort sett allt tryckt material: böcker, artiklar, rapporter, uppsatser, tidskrifter o a. Litteratur söks i databaser och sökningen sker med hjälp av nyckelord. Olika sökmotorer som finns tillgängliga på Internet kan också användas för sökning av information som är intressant för ditt arbete. Informationen från litteraturen bör väljas och sammanfattas med tanke på två olika grupper av läsare. Den första gruppen behöver kunskaper för att kunna förstå din arbetsgång och dina slutsatser. Till den andra gruppen tillhör specialister som ska granska ditt arbete och bedöma dess kvalitet. Dessa personer vill försäkra sig om att du behärskar området. Litteraturstudien ska vid behov delas in i olika underrubriker. 1.6 Metod Hur har arbetet utförts och vilket material har använts exempelvis litteraturstudier, laboratoriemätningar, fältmätningar, manuella beräkningar, datorberäkningar, enkäter, intervjuer. Metoden hålls kort, inga detaljerade beskrivningar. 1.7 Beskrivning av aktuell studie Den aktuella studien utgör oftast huvuddelen av arbetet. Rubrik och underrubriker anpassas till det aktuella arbetet. Exempel på innehåll är; undersökningsområde, det studerade objektet, provtagnings- och analysmetoder, insamling och bearbetning av data, beräkningsmetoder, intervjumetoder, litteraturstudier mm. Man ska visa att de beräkningsoch analysmetoder har koppling till teknikområdets naturvetenskapliga grund, exempelvis genom de formler man använder härleds från dess naturvetenskapliga ursprung. Beskrivningen av den aktuella studien ska behandlas i tillräcklig omfattning i rapporten, så att allt väsentligt underlag för analyserna/undersökningarna framgår så att undersökningen kan upprepas av en annan student/forskare. Det är ett rent deskriptivt avsnitt och skall inte innehålla några resultat eller slutsatser. 2

4 1.8 Resultat Under rubriken Resultat redovisas resultaten som uppkommit från den aktuella studien. Vid behov kan avsnittet delas upp i flera underrubriker; kanske behöver man sammanfatta resultaten från litteraturen, från den egna labbstudien m.m. De bör presenteras på ett så klart och tydligt sätt att läsaren själv kan tolka och bedöma resultatens tillförlitlighet och relevans. Resultatavsnittet är också deskriptivt och ska inte innehålla slutsatser, värderingar eller andras resultat. Resultaten ska vara tydligt strukturerade så att läsaren snabbt kan ta dem till sig. Det kan vara en god idé att sammanställa resultaten i tabeller och figurer. Avsnittet ska vid behov delas in i olika underrubriker. 1.9 Diskussion Här passar det att göra en jämförelse med resultaten från andra likartade undersökningar som gjorts på annat håll. Författaren kan också tillåta sig att spekulera, blicka framåt och tycka till, men det ska vara underbyggt med logiska resonemang. En reflektion bör göras av resultatens tillförlitlighet och felkällor Slutsatser Här ska slutsatserna från den aktuella studien klart och tydligt lyftas fram. Koppling mellan resultat, syfte och metod skall finnas Förslag till fortsatt arbete En person som utfört ett arbete vet oftast bäst hur man borde utforma kommande studier för att det ska vara till stor nytta för kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet. Här presenteras idéer och förslag för detta Källhänvisningar och källförteckning Alla väsentliga fakta som åberopas måste det finnas källhänvisning till. Det referenssystem som ska användas är Harvardsystemet, vilket också kallas författare-årtal-systemet. Harvardsystemet är det referenssystem som främst används inom teknikrelaterade och naturvetenskapliga discipliner. Harvardsystemet innebär att författarens efternamn, följt av årtal för publikationen, anges inom parantes i den löpande texten. Den stil som ska användas i EndNote är Sage Harvard. Nedan visas exempel på hur det ska refereras i rapportskrivning. Om det inte finns någon egentlig författare till en publikation anges istället utgivaren, till exempel Naturvårdsverket eller Svenska Språknämnden. Givetvis följs även dessa uppgifter av årtal för publikationen. Om en och samma författare har publicerat flera olika referenser under samma år måste naturligtvis källhänvisningarna i texten systematiseras t ex (Andersson, 1998 a), (Andersson, 1998 b) osv. Om du placerar parentes med källhänvisningen före punkten som avslutar en sats (som ovan) gäller referensen endast den aktuella satsen. Om parentes placeras efter punkten i slutet av ett stycke gäller referensen för hela stycket. 3

5 Exempel I text: Koncentrationen av CO 2 har ökat med ca 30 % sen den industriella revolutionen. (Azar, 2008) Azar C. (2008) Makten över klimatet, Stockholm: Bonnier. I text: Wind energy the world's fastest growing energy source. (Saidur et al., 2010) Saidur R, Islam MR, Rahim NA, et al. (2010) A review on global wind energy policy. Renewable and Sustainable Energy Reviews 14: I text: Under 2007 låg den globala elproduktionen från kärnkraft på cirka 14 procent av den totala elproduktionen. (Statens energimyndighet, 2010) Statens energimyndighet. (2010) Kärnkraften nu och i framtiden : i Sverige och resten av världen : en del i myndighetens omvärldsbevakning, Eskilstuna: Energimyndigheten. I text (Internetkälla) Japan har ytterst lite egna energiresurser, och är en av världens viktigaste importörer av olja. (vlt.se, 2012) vlt.se. (2012) Japan stoppar kärnkraft inom 30 år. Hämtad Available at: I text (Intervju) Det är långsiktigt mycket lönsamt att satsa på vindkraft (Karlsson, 2012) Karlsson P. (2012) Investerare Holding AB. Muntlig kommunikation Källkritik Idag finns det mycket information att hämta från olika källor. Men all information är inte vetenskaplig och sann, och därför bör all information värderas. På MDH:s biblioteks hemsida finns mer att läsa om källkritik 1.14 Bilagor Bilagor placeras sist i rapporten och ska numreras i den ordning de nämns i texten. Som bilagor läggs sådant som är för utrymmeskrävande för den löpande texten och stör läsningen. Typiskt, fullständiga beräkningar, rådata, lägre tabeller, enkäter mm. Sammanfattande tabeller 4

6 som krävs för förståelse av texten skall ej vara bilaga. Alla bilagor har separat numrering Mer information om rapportskrivning Utöver kurslitteratur (Strömquist 2010), finns det en del annan litteratur som kan vara till hjälp vid skrivandet. Ett exempel är Svenska skrivregler (2008) utgiven av Språkrådet, som ger en utförlig handledning i skrivtekniska frågor för alla som skriver svenska. Det är också möjligt att kontakta Språkrådet via Internet ( för att få svar på frågor som rör språkbehandlingen. Andra verk som kan rekommenderas är Skrivregler för svenska och engelska från TNC (2001), som även finns på Internet via Rapporter och uppsatser (Backman, 2008) och Att skriva en bra uppsats (Rienecker och Stray Jørgensen, 2008) 1.16 Plagiering Det är alltid förbjudet att plagiera (skriva av utan att ange källan) från nätet och annan litteratur. Att plagiera är lika omoraliskt som fusk, och misstänkt fusk anmäls som ett fuskärende till disciplinnämnden på högskolan. Läs mer på Glöm inte den röda tråden i arbetet! Det är mycket viktigt att rapportens olika delar hänger ihop, se figur 1. Under arbetets gång korrigeras ofta avgränsning m.m. och det gäller då att alla delar i arbetet fortfarande har en överensstämmelse, att det handlar om samma sak. Det kan också vara så att den ursprungliga litteratursökningen behöver kompletteras för att bättre täcka in det som arbetet till slut handlar om. Titel Slutsatser Syfte Överensstämmelse Sammanfattning Avgränsning Metodik Figur 1. Det är viktigt att det finns en överensstämmelse mellan rapportens olika delar. Underlaget till figuren kommer från Paulsson (1999). Referenser Backman, Jarl, 2008: Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund. Paulsson, Ulf, 1999: Uppsatser och rapporter med eller utan uppdragsgivare, Studentlitteratur, Lund. 5

7 Rienecker, Lotte och Stray Jørgensen, Peter, 2008: Att skriva en bra uppsats, Liber. Strömquist Siv 2010, Uppsatshandboken, ISBN , Halmstad Språkrådet, 2008: Svenska skrivregler, Liber, ISBN X 2 Muntlig redovisning 2.1 Dispositionsmodell Det finns två vanliga dispositionsmodeller. I den logiska modellen presenteras arbetet i samma följd som rapporten dvs. bakgrund, syfte, avgränsning, metod, resultat och slutsatser. I löpsedelsmodellen presenteras först en kort sammanfattning av syfte, resultat och slutsatser och därefter mer detaljerat i den logiska ordningen. Båda modellerna kväver genomtänkta svar på frågorna: Vilka är åhörarna? Vilket är huvudbudskapet? Hur kan detta budskap förmedlas på ett tydligt och intressant sätt? Den muntliga presentationen måste övas in före framträdandet. PP-bilder och manuslappar är bra hjälpmedel. 2.2 Tidsplanering För redovisningen finns en bestämd tid avsatt. Att klara presentationen på denna till är mycket viktigt och detta måste övas in. 2.3 Bildvisning Med fördel kan MDH:s powerpointmall användas. Sträva efter max 6 rader per bild, max 6 ord per rad, ca 6 cm typsnitt (ca 26 p). Var sparsam med onödiga effekter. 2.4 Opposition Oppositionen är ett konstruktivt samtal och kritisk granskning en förutsättning för vetenskapligt arbete. Opponenten bör ta ett helhetsgrepp som exempelvis omfattar, textens begriplighet, om texten är saklig, objektiv och balanserad, om metoden är relevant, finns koppling mellan syfte, resultat och slutsatser och om slutsatserna är en logisk konsekvens av texten. Dagordning för opposition kan variera och kan exempelvis vara att författaren presenterar arbetet, opponenterna leder sen seminariet och kommenterar arbetet och författarna svarar på kommentarerna samtidigt som opponenterna låter andra vara med i diskussionen. Opponenterna avslutar med ett samlat omdöme om rapporten och ger författarna en papperskopia på arbetet med kommentarer där även detaljer som stavfel mm framkommer. 6