Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008

Transkript

1 1(10) Miljöförvaltningen Undersökning av frityrolja Landskrona kommun 2008 Praktikant: Malin Gunnarsson Lodin Handledare: Christina Hugosson Ingela Pålsson John Samuelsson Rapport 2008:15 Miljöförvaltningen Landskrona

2 2(10) Sammanfattning Under hösten 2008 genomfördes en undersökning av kvaliteten på frityrolja hos 18 olika livsmedelsverksamheter i Landskrona. Sammanlagt gjordes 31 mätningar. Syftet med projektet var att kontrollera kvaliteten på frityrolja hos livsmedelsverksamheter för att få en uppfattning om hur detta led i hanteringen sköttes hos företagen. Målsättningen var bland annat att uppmärksamma livsmedelsföretagarna på vikten av korrekt hantering av oljan. Mätningarna skedde i företagens fritöser med hjälp av ett instrument som direkt mätte oljans temperatur samt hur mycket frityroljan föråldrats. Kvaliteten bedömdes utifrån ett TPM-värde som beskrev hur oljan föråldrats på grund av upphettning. Kvaliteten på oljan bedömdes enligt tillverkarens riktvärden. Instrumentet avlästes på plats vid företagen vilket gjorde att företagarna direkt fick svar på resultaten av mätningarna. Företagarna fick även besvara frågor om vilken typ av olja som användes för friteringen, vilka rutiner de hade för byte av oljan samt hur rengöring av fritöserna utfördes. Om mätningarna visade att frityroljan höll dålig kvalitet gavs råd på plats om byte av oljan, om lämplig temperatur samt om rengöringsrutiner. Sju av totalt 31 gjorda kvalitetsmätningar visade att oljan var av sådan kvalitet att den behövde bytas och av dessa sju mätningar var det sex som låg högre än det övre riktvärdet. Detta innebar att 22 procent av mätningarna påvisade olja som behövde bytas och 19 procent av mätningarna påvisade olja av dålig kvalitet. Resultaten varierade mycket mellan företagen men ibland även inom samma företag. Att kvaliteten varierade inom ett företag berodde troligen på vilket livsmedel som friterats i oljan. Skillnaderna i resultat mellan företagen verkade i några fall bero på skillnad i rengöringsrutiner och skötsel av oljan. Vid de företag där oljan dagligen filtrerades hade oljan bättre kvalitet än vid företag med liknande belastning där det fanns partiklar kvar i oljan. Det högsta TPM-värdet som uppmättes var i oljan i en järngryta där friteringen skedde över eld i en gasspis. I vanliga fritöser kan temperaturen regleras och oljan skyddas mot alltför hög temperatur men vid frityrkokning i järngryta kan inte temperaturen regleras på samma sätt. Detta kan ha medfört att temperaturen på oljan uppnått mycket högre temperatur än de andra oljorna i undersökningen. Eftersom instrumentet mäter just hur oljan åldrats på grund av upphettning är det troligt att temperaturen varit mycket hög vid friteringen i denna olja. De flesta verksamheter hade inga skriftliga rutiner eller dokumentation för byte av oljan. Däremot kunde nästan alla redovisa hur de avgjorde oljans kvalitet. De flesta tyckte att de visuellt kunde avgöra när det var dags för byte. De uppgav också att gammal olja gav en bismak på produkterna samt en obehaglig doft. Slutsatsen av undersökningen är att många verksamheter serverar mat som friterats med olja av dålig kvalitet. Hur denna typ av föda påverkar människors hälsa är inte helt klart men många forskare är överens om att fritering inte är hälsosamt. Oklarheterna kring det bearbetade fettets skadliga verkan är många. Bland annat diskuteras ohälsans samband med det härskna fettet, transfetterna, biprodukter från fritering och den höga andelen mättat fett man får i sig via friterad mat. Konsumenterna borde när de väljer att äta friterade livsmedel kunna lita på att maten inte friterats i olja av dålig kvalitet.

3 3(10) Innehållsförteckning Sida 1. Inledning Bakgrund och syfte Livsmedelslagstiftningen 4 2. Analys Frityrolja och analys Testo 265 analys redskap Frågeställning till restaurangföretag innan mätning5 3. Genomförande och metod 6 4. Resultat Övergripande tabell över resultat Procentfördelning av resultat Hälsorisker Utvärdering av resultat 7 5. Diskussion 7 6. Slutsats 9 7. Lagrum 9 8. Källförteckning Bilagor Förklaringar av begrepp 8.2 Bilaga 1. Detaljerad tabell över resultat 8.3 Bilaga 2. Svar på frågeställning, punkt 2.3

4 4(10) 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Miljöförvaltningen i Landskrona utför regelbundna kontroller och inspektioner av samtliga livsmedelsverksamheter i Landskrona kommun. Detta sker för att kontrollera att verksamheterna följer livsmedelslagstiftningen och därmed uppträder under godkända förhållanden. Målet med kontrollerna är att skydda allmänheten från dåliga livsmedel de hälsorisker detta kan medföra. Syftet med detta projekt är att genom mätningar kontrollera kvalitén på frityrolja hos utvalda livsmedelsverksamheter, baserat på vilken typ av livsmedel som hanteras. Målet är att få en uppfattning om hur detta led i livsmedelshanteringen sköts ute hos de olika företagen. Förhoppningsvis leder även projektet till att livsmedelsföretagarna inser vikten av korrekt hantering av oljan när de ser resultatet, varvid kvalitén på de friterade livsmedlen generellt blir bättre. Resultaten kommer att mätas i TPM, Total Polar Materials som anger värdet för hur mycket frityroljan åldrats på grund av upphettning. För att kunna mäta detta värde används Nordtec Instrument AB:s mätinstrument för frityroljekvalitet, Testo Livsmedelslagstiftning Projektet baseras på livsmedelslagstiftningen som innefattar de lagar som är satta för att reglera tillåtna livsmedel samt att säkra att de tillverkas, hanteras och säljs på sådant sätt att konsumentens säkerhet prioriteras. Reglerna visar sig antingen som EG förordningar eller som Livsmedelsverkets föreskrifter. Livsmedelslagstiftningen säger bland annat att livsmedel som kan vara skadliga för hälsan inte skall släppas ut på marknaden. Den säger också att man skall ta hänsyn till så väl omedelbara som kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter av livsmedlet. Som miljöinspektör skall man när man utför inspektioner och kontroller bland annat utgå ifrån faroanalyser, där syftet främst är att förebygga uppkomsten av hälsorisker så att god folkhälsa uppnås. 2. Analys 2.1 Frityrolja och analys Frityrolja består av ämnen med olika polaritet. Vid åldring av olja ökar andelen starkare polära komponenter. Genom att mäta detta i frityrolja kan man avgöra dess kvalitet. Mätningen kan ske på två sätt, antingen genom laborativa mätningar eller direkt i fritösen med hjälp av speciella mätinstrument. Resultatet man kommer fram till kan dock variera beroende på vilken av dessa två metoder man valt att använda sig av. 2.2 Testo analysredskap Testo 265 är ett instrument som används praktiskt för att utföra snabba mätningar av frityrolja. TPM står för Total Polar Materials och TPM- värdet beskriver i vilken omfattning åldringen av oljan skett på grund av upphettupphettning. Detta värde ligger då som grund vid utvärdering av frityroljans kvalitet. Förutom TPM- värdet kan man också mäta frityroljans temperatur

5 5(10) för att uppnå en korrekt inställning av fritösen samt kontrollera integrerad temperaturvisning. För att kunna uppnå ett korrekt resultat med Testo 265 krävs det att man inte tillfört frityroljan några tillsatser som idag inte är tillåtna enligt svensk och europeisk lag då detta kan medföra att avvikelser uppstår. Sensorn är utrustad med en kapacitiv funktionsprincip som i procentenheter mäter den totala nivån av polära material. Däremot kan den inte mäta andelen fria fettsyror, FFA i frityroljan vilket innebär att graden av härskning inte kan uppmätas och därför inte heller den oxidativa förändringen vid rumstemperatur. Oljor som kan användas för utförande av test är alla som är avsedda att användas vid fritering. Bland dessa finns bland annat raps-, soja-, sesam-, palm-, oliv-, bomullsfrö- eller jordnötsolja. Man bör dock ta hänsyn till att TPM- värdet kan variera i de olika sorterna av färsk frityrolja med flera procentenheter. Palmolja i färsk form har bland annat högre %TPM- värde än andra frityroljor, men åldras i en långsammare takt. Vid analys bedömdes kvalitén på frityroljan enligt tillverkarens riktlinjer, Polära komponenter, TPM - värde Kvalitén på oljan >1% och <14% >14% och <18% Lätt använd >18% och <22% Använd, men fortfarande ok >22% och <24% Flitigt använd, bör bytas >= 24% Dålig, skall bytas Tabell 1. De värden som avläses på mätaren och sedan kan översättas till kvaliteten på oljan. 2.3 Frågeställning till restaurangföretagen innan mätning Följande frågor besvarades innan mätningen påbörjades, 1. Vilken olja används? 2. Innehåller den några tillsatser, och i så fall vilka? 3. Hur ofta byts oljan? 4. När bytte man oljan senast? 5. Finns rutin och dokumentation för byte av oljan? 6. Hur ofta används fritösen? Svar på frågorna från respektive verksamhet finns under bilaga 2, se punkt Genomförande och metod I oktober och november 2008 besöktes 18 olika livsmedelsverksamheter för kontroll av kvalitén på frityrolja. Under besöken togs sammanlagt 31 prover på olika fritöser och oljor. Livsmedelsverksamheterna var inte meddelade i förväg utan besöken var oanmälda. Verksamheter som var aktuella för undersökningen var bland annat

6 6(10) snabbmatskedjor som hamburgerrestauranger och pizzerior samt restauranger som serverar betydliga kvantiteter livsmedel som genomgått fritering. Mätningarna gjordes med Testo 265 direkt på plats. Mätaren fördes ned i oljan som låg inom det godkända temperaturintervallet på C. När temperaturen stabiliserats avlästes TPM- värdet och de båda värdena antecknades på förskrivna frågeställningsblanketter, baserade på frågorna ovan. Företagaren eller närvarande personal fick ta del av resultatet och vid upptäckt av frityrolja med dålig kvalitet gavs det råd om byte av oljan samt rengöringsrutiner för fritösen. 4. Resultat 4.1 Övergripande tabell över resultat Kvalitet Antal uppmätta prov 9 Lätt använd 3 Använd men fortfarande ok 12 Använd, bör bytas 1 Dålig, skall bytas 6 Totalt antal prov 31 Tabell 2. Antal uppmätta prov för varje kvalitetsintervall. För mer detaljerad tabell se bilaga 1, punkt Procentfördelning av resultat Fördelning av resultat 3% 19% 39% 29% 10% Lätt använd Använd Flitigt använd Dålig Diagram 1. Cirkeldiagram som visar procentfördelningen av de uppnådda kvalitetskriterierna. 4.3 Hälsorisker Människor har i alla tider ätit fett då det ger kroppen energi i koncentrerad form. Fetterna ingår i kroppens cellmembran och lagras som energireserv i fettvävnaden. Fettmolekylen är normalt en triglycerid som består av en glycerolmolekyl och tre fettsyror. Hur fetters egenskaper ser ut beror på den kemiska strukturen i

7 7(10) fettmolekylen främst mättnadsgraden och kedjelängden. Vid bearbetning av fett och oljor kan fettmolekylens struktur ändras och hamna i en onaturlig form. Dessa fettmolekyler kan då vara skadliga för människans hälsa eftersom att kroppen använder fett som byggstenar i de biologiska membranerna. Men oklarheterna kring det bearbetade fettets skadliga verkan är dock fortfarande många. Olika forskare och läkare har olika teorier kring hur fetter skulle kunna vara skadligt för vår hälsa. Bland annat diskuteras ohälsans samband med det härskna fettet, transfetterna, biprodukterna från friteringen och den höga andelen mättat fett vi får i oss via den friterade maten. Härskning Även om Testo 265 inte kan mäta hur oxidationsprocessen och härskningen utbrett sig i frityroljan kan man konstatera att en återanvänd olja, med höga procentenheter TPM, också bidrar till negativa hälsoeffekter orsakade av härskningen. Härskningsprocessen påskyndas vid upphettning och under själva processen bildas en mängd skadliga ämnen. Det första som händer är att de naturliga antioxidanterna, E-vitamin och karoten, i oljan förbrukas. Sedan börjar det bildas fria radikaler som kan fungera som en inledning för en rad olika kemiska reaktioner i oljemolekylerna. Transfett Vid fritering hettas frityroljan upp till en temperatur kring C. Vid fritering använder man ofta vegetabiliska oljor och dessa består ofta av både omättade och fleromättade fettsyror. Detta innebär att de kan bestå av olika många dubbelbindningar som bryts vid upphettning. När detta sker kan det ge upphov till transfetter. 4.4 Utvärdering av resultat Utifrån de resultat undersökningen gav kan man konstatera att 22 procent av proven som togs på de 18 olika livsmedelverksamheterna hade den kvalitén på oljan som innebar att det var dags för byte. Av dessa 22 procent var det 19 procent av proven som ansågs vara dåliga, det vill säga låg över ett TPM- värde på 24 procent. 5. Diskussion Resultatet av den kontrollerade frityroljan varierade väldigt runt om i kommunen och ibland även inom samma företag. Under undersökningens gång väckte detta ganska många frågor och funderingar kring vad detta kunde bero på. En av anledningarna kunde man nog på rak arm säga var verksamheternas intresse av att servera bra mat. Men man kunde också se skillnad i kvaliteten på frityroljorna inom samma företag. Anledningen till detta kanske kunde bero på vilket livsmedel som friteras i oljan. Många verksamheter hade nämligen delat upp fritöserna efter vad som skulle friteras eftersom att de av erfarenhet sett att detta gav bäst slutresultat. Detta konstaterades också av miljöförvaltningen då det var tydligt att det var stora skillnader i mätresultatet av kvaliteten trots liknande hantering av fritöserna. Bland annat kunde man på objekt 7, bilaga 1, punkt 8.2, se att den fritös där man friterat pommes frites fortfarande efter två dagar hade ett TPM värde på 16,5 pro-

8 8(10) cent vilket motsvarar kvaliteten, lätt använd. Däremot hade deras andra fritös, där det friterades olika typer av kött och fisk, uppnått ett TPM värde på 21,5 procent vilket motsvarar kvaliteten, använd men fortfarande ok, men alldeles på gränsen till flitigt använd, bör bytas. Denna skillnad kanske berodde på hur mycket partiklar livsmedlet släppte ifrån sig under friteringen. Eftersom att de flesta fritöser ständigt var igång, trots att fritering inte pågick kunde detta leda till att de kvarlämnade partiklarna förorenade oljan. Man kunde också se skillnad hos de verksamheter som kontinuerligt filtrerade sin olja efter dagens slut. De kunde använda sin olja längre, trots liknande belastning och ändå upprätthålla en olja med relativt goda värden samt mindre missfärgningar. Rapsolja som fyra av de kontrollerade verksamheterna använde som frityrolja gav under undersökningen missvisande intryck. Trots att oljan var mycket missfärgad i form av att den var grumlig och brunfärgad, blev resultatet inte dålig kvalitet. Även den rapsolja som endast låg på ett TPM värde på 17,5 procent var nästintill svart och vid första ögonblick såg den trögflytande ut. Rapsolja är en olja som innehåller mycket omättade och fleromättade fettsyror. Den innehåller endast knappt sex procent mättat fett, 60 procent enkelomättat fett och 30 procent fleromättat fett 1 och den har dessutom en ganska ljus färg i färsk form. Vad som skulle kunna orsaka denna egenskap hos oljan kunde vara sammansättningen av de olika fettsyrorna och deras vilja att reagera vid upphettning. Detta kunde vara orsaken till att rapsoljan som användes vid fritering i alla fall var processad på olika sätt, eller blandad med ett annat vegetabiliskt fett. Processerna oljan kunde ha genomgått var bland annat en fullständig härdning, delvis härdning eller raffinering. Ofta var också antioxidationsmedel tillsatt och något som återkom på många ställen var tillsatsen E900, som är ett klumpförebyggande och skumdämpande medel. Anledningen till att man tillsätter dessa ämnen samt processar oljan är för att öka hållbarheten. De flesta verksamheterna hade inga skriftliga rutiner eller dokumentation för byte av olja. Däremot kunde nästan alla redovisa hur de avgjorde hur kvalitén på oljan var, det vill säga rutinen fanns men var inte skriftlig. De flesta tyckte att de varit med i branschen tillräckligt länge för att visuellt kunna avgöra när det var dags för byte. Gammal olja gav en bismak på de friterade livsmedlen samt en obehaglig doft i livsmedelslokalerna. Verksamheterna borde överväga att lägga in oljebytet som en punkt i egenkontrollen, för att kunna försäkra sina kunder om att man serverar livsmedel av god kvalitet samt smak. Det högsta TPM värdet som uppnåddes under undersökningen var 38,5 procent. Friteringen i denna verksamhet skedde inte i fritös utan som frityrkokning i järngryta över eld. Då grytan var ganska gammal och ytorna som kom i kontakt med oljan var ojämna kunde man inte avgöra om det var på grund av upphettningen av oljan som det dåliga värdet hade sina rötter, eller om det var någon inverkan av materialet. I vanliga fritöser kan man hålla koll så att temperaturen inte överstiger 180 C, som ofta tillverkarna av frityroljan rekommenderar som friteringstemperatur. Vid frityrkokning i järngryta går det inte att reglera denna temperatur vilket kan ha medfört att temperaturen på oljan uppnått mycket högre temperatur än de andra oljorna i undersökningen. Eftersom att Testo 265 just mäter hur oljan åldrats på grund av upphettning skulle man ju direkt kunna säga att detta i så fall skulle ha påverkat det höga värdet. 1 hämtad

9 9(10) Många producenter av frityrolja skriver inte ut vilka vegetabilier oljan innehåller. På förpackningarna står endast att det är 100 procent vegetabilisk olja. I några av dessa fall var det sojaolja man använde. Soja är en allergen och skall deklareras i innehållsförteckningen. Många producenter av olja hade heller inte informationen att tillgå på respektive hemsida. Detta gör att kunden inte kan få tillgång till informationen om vad det äter. Enligt Livsmedelverkets föreskrifter om märkning och presentation av livsmedel (LIVSFS 2004:27), 16, punkt 2 skall ingrediensförteckning finnas på färdigförpackade livsmedel och storförpackningar. 6. Slutsats Slutsatsen av undersökningen är att ett för stort antal livsmedelsverksamheter serverar mat som genomgått en fritering med dålig olja. Som konsument är detta nästan omöjligt att avgöra när man beställer mat, då det inte alltid behöver visa sig som missfärgningar av livsmedlet, dåligt lukt samt smak. Hur denna typ av föda påverkar oss människor och vår kropp är som tidigare nämnt inte helt klart. Men man kan se en gemensam nämnare hos de flesta forskare samt läkare som arbetar med frågor kring detta. Många är överrens om att fritering, som ett vardagligt sätt att tillreda livsmedel inte är hälsosamt utan för med sig ohälsa och belastningar på vår kropp. Huruvida vi väljer att konsumera denna föda är så klart upp till var och en, men vi bör kunna lita på att oljan som används vid fritering inte är av dålig kvalitet. Livsmedelsverksamheterna har tagit del av resultatet och för de verksamheter där oljekvaliteten var dålig är förbättringar önskvärda. Detta kommer att följas upp vid kommande inspektioner. 7. Lagrum Bland annat kan grunden till undersökningen härledas till följande: Enligt Förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om livsmedelssäkerhet, kapitel II, avsnitt 4 om livsmedelslagstiftningens allmänna krav, artikel 14 om krav på livsmedelssäkerhet, - punkt 1 skall livsmedel inte släppas ut på marknaden om de inte är säkra. - punkt 2 skall livsmedel anses som icke säkra om de anses vara a) skadliga för hälsan, b) otjänliga som människoföda. - punkt 4 skall man när man fastställer om ett livsmedel är skadligt för hälsan ta hänsyn till, a) de tänkbara omedelbara och/eller kortsiktiga och/eller långsiktiga effekterna av livsmedlet, inte bara på den persons hälsa som konsumerar det, utan även på de kommande generationernas hälsa. Enligt Förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, bilaga 2, kapitel IX, - punkt 3 skall livsmedel i alla led i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan skyddas mot kontaminering som kan göra livsmedlen otjänliga, skadliga för hälsan eller kontaminerade på ett sådant sätt att de inte rimligen kan konsumeras i det skick i vilket de befinner sig.

10 10(10) 8. Källförteckning Internetkällor: Fedon A. Lindberg, specialist i inremedcin, information hämtad Green n Lean, information hämtad Nordtec Instrument AB, information hämtad Livsmedelsverket, information hämtad information hämtad Bilagor 9.1 Förklaringar av begrepp Härdad olja härdning är en process som förändrar fettmolekylens struktur och egenskaper. Alla fettsyror som genomgår en fullständig härdning övergår till mättade fettsyror. DH (delvis härdning) härdningsprocess som avbryts innan alla fettsyror blivit mättade. En delvis härdning ökar liksom den fullständiga härdningen hållbarheten på oljan. Raffinering en process oljan får genomgå för att få bättre smak, lukt och bättre hållbarhet. E900 dimetylpolysilosan, ett klumpförebyggande och skumförebyggande medel. BHA (E320) ett antioxidationsmedel som förhindrar att oljan blir dåligt på grund av oxidation och därmed förlängs oljans hållbarhet. Citronsyra (E330) ett antioxidationsmedel som förhindrar att oljan blir dålig på grund av oxidation och därmed förlängs oljans hållbarhet.

11 9.2 Bilaga 1. Detaljerad tabell över resultat Restaurang Typ av Tillsatser Temperatur på oljan vid TPM- värde i Kvalitet frityrolja provtagningstillfälle % Objekt 1 Vegetabilisk 146,5 C 26 Dålig, skall bytas Objekt 2 Härdad rapsolja E C 19 Använd, men ok Objekt 3 Raffinerad 109,5 C 25,5 Dålig, skall bytas rapsolja Objekt 4 Palm- och BHA och 201,5 C 19 rapsolja citronsyra Objekt 5 Palm- och BHA och 120,5 C 21 rapsolja citronsyra Objekt 6 Sojaolja 187 C 11 - Fritös C 11 Objekt 7 Härdad rapsolja E C 16,5 Lätt använd - Fritös 2 170,5 C 21,5 Objekt 8 Palmolja E C 9,5 Objekt 9 Sojaolja 128,5 C 17,5 Lätt använd Objekt 10 Vegetabilisk E900 + citronsyra 176 C 22,5 Flitigt använd, bör bytas - Fritös 2 168,5 C 21,5 - Fritös 3 182,5 C 21,5 - Fritös 4 Objek 11 Vegetabilisk E900 + citronsyra Objekt 12 Vegetabilisk E ,5 C 18,5 156 C 31 Dålig, skall bytas 168,5 C 8 - Fritös 2 Objekt 13 Vegetabilisk E C 167,5 C 7, Fritös 2 169,5 C 21 - Fritös C 10 - Fritös C 9,5 - Fritös C 18,5 - Fritös 6 181,5 C 12,5 Objekt 14 Rapsolja 165 C 17,5 Lätt använd Objekt 15 Sojaolja E900 (Innan byte) 101,5 C 26 Dålig, skall bytas Objekt 16 (Efter byte) Vegetabilisk 41 C 169,5 C Fritös C 19 Objekt 17 Vegetabilisk 181,5 C 31,5 Dålig, skall bytas Objekt 18 Sojaolja 159 C 38,5 Dålig, skall bytas

12 9.3 Bilaga 2. Svar på frågeställning, punkt 2.3 Restaurang Typ av olja Tillsats Frekvent byte Senaste byte Rutin/dok Använding av fritös Temp TPM - värde Kvalitet Objekt 1 Vegetabilisk 3:e vecka 2 veckor sedan Nej Varierar 146,5 C 26% Dålig Objekt 2 Raps (härdad) E :e vecka 2-2,5 veckor sedan Nej Varierar 99 C 19% Använd - ok Objekt 3 Raps (raffinerad) 3 gånger/vecka 2 dagar sedan Nej Varje dag 109,5 C 25,50% Dålig Objekt 4 Palm+raps (DH) E320+E330 Varannan dag 2 dagar sedan Ja Varje dag 201,5 C 19% Använd - ok Objekt 5 Palm+raps (DH) E320+E330 Minst 1 gång/mån 2 dagar sedan Nej 3 gånger/vecka 120,5 C 21% Använd - ok Objekt 6 Soja Fritös 1 Varje dag Samma dag Nej Varje dag 187 C 11% Fritös 2 Varannan dag Dagen innan Nej Varje dag 177 C 11% Objekt 7 Raps (härdad) E900 Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Nej Varje dag 179 C 16,50% Lätt använd Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Nej Varje dag 170,5 C 21,50% Använd - ok Objekt 8 Palm E gånger/vecka 3 dagar sedan Nej Varje dag 64 C 9,50% Objekt 9 Soja E900+E gånger/mån 6 dagar sedan Nej Varierar 128,5 C 17,50% Lätt använd Objekt 10 Vegetabilisk E900+E330 Fritös gånger/mån 8 dagar sedan Varje dag 176 C 22,50% Flitigt använd Fritös gånger/mån 8 dagar sedan Varje dag 168,5 C 21,50% Använd - ok Fritös gånger/mån 8 dagar sedan Varje dag 182,5 C 21,50% Använd - ok Fritös gånger/mån 8 dagar sedan Varje dag 181,5 C 18,50% Använd - ok Objekt 11 Vegetabilisk E900 1 gång/vecka Nej Varje dag 156 C 31,00% Dålig Objekt 12 Vegetabilisk (härdad) E900 Fritös gånger/vecka Samma dag Nej Varje dag 168,5 C 8,00% Fritös gånger/vecka Samma dag Nej Varje dag 192 C 7,50% Objekt 13 Vegetabilisk Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Ja Varje dag 167,5 C 21,00% Använd - ok Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Ja Varje dag 169,5 C 21,00% Använd - ok Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Ja Varje dag 179 C 10,00% Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Ja Varje dag 178 C 9,50% Fritös gånger/vecka 3 dagar sedan Ja Varje dag 179 C 18,50% Använd - ok Fritös gånger/vecka 2 dagar sedan Ja Varje dag 181,5 C 12,50% Objekt 14 Raps (härdad) E gånger/mån 6 dagar sedan Nej Varje dag 165 C 17,50% Lätt använd Objekt 15 Soja E900 Fritös 1 (skulle slängas) Varannan dag 2 dagar sedan Nej Varje dag 101,5 C 26,00% Dålig Fritös 1 (helt ny) Varannan dag Samma dag Nej Varje dag 41 C 9,50% Objekt 16 Vegetabilisk (härdad) E330 Fritös 1 1 gång/vecka 4 dagar sedan Nej Varje dag 169,5 C 19,00% Använd - ok Fritös 2 1 gång/vecka 4 dagar sedan Nej Varje dag 179 C 19,00% Använd - ok Objekt 17 Vegetabilisk (härdad) E330 1 gång/vecka 4 dagar sedan Nej Varje dag 181,5 C 31,50% Dålig Objekt 18 Soja 2 gånger/dag Samma dag Nej Varje dag 159 C 38,50% Dålig * Fritering skedde inte i fritös utan som frityrkokning i järngryta