Projekt allergikoll 2017

Transkript

1 Projekt allergikoll 7 Ett samarbetsprojekt inom livsmedelskontrollen mellan: Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Staffanstorp, Svedala och Vellinge

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... 3 LAGSTIFTNING... 3 SYFTE... 4 METOD... 4 RESULTAT... 5 DISKUSSION... 7 UPPFÖLJNING... 8 BILAGA CHECKLISTA... 9 BILAGA RESULTAT FÖR RESPEKTIVE KOMMUNER... BILAGA 3 INFORMATIONSBLAD...9

3 Sammanfattning Under 7 har miljöenheterna i Burlöv, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Staffanstorp, Svedala och Vellinge genomfört projektet allergikoll 7. Syftet med projektet var att kontrollera att restauranger och andra verksamheter som säljer oförpackade livsmedel uppfyller kraven kring allergiinformation. För de 4 allergener som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner finns särskilda märknings- och informationskrav som alla livmedelsföretagare måste följa. Enligt informationsförordningen är tillhandahållande av information om allergenerna som listas i förordningens bilaga II obligatoriskt. Detta innebär att verksamheter som säljer oförpackade livsmedel måste kunna lämna information angående ingående allergener i en rätt som serveras på exempelvis en restaurang. Hur information lämnas för ingående allergener i oförpackade livsmedel är flexibelt men måste vara tydligt. Vid de företrädelsevis oanmälda inspektionerna kontrollerades först om verksamheterna lämnade allergiinformation samt om informationen uppfyllde kraven i lagstiftningen. Därefter kontrollerades om den information som lämnades var korrekt eller om verksamheten lämnade felaktig allergiinformation alternativt inte kunde svara på frågorna kring ingående allergener i 3 rätter/verksamhet. Totalt har 9 livsmedelsverksamheter och 86 rätter kontrollerats. Vid 89 verksamheter (75 %) konstaterades att dessa inte följde lagstiftningen gällande allergiinformation. Den vanligaste avvikelsen var att livsmedelsverksamheterna saknade ett system för att informera kunderna kring ingående allergener. I de 86 kontrollerade rätterna kunde det konstateras att det förekom en eller flera odeklarerade allergener i 4 rätter (4%), det vill säga då verksamheten uppgett att ett visst allergen inte skulle förekomma i rätten men vid kontrollen har allergenet trots detta påträffats som en ingrediens. Totalt påträffades 66 fall av odeklarerade allergener. Resultatet av projektet visar att kunskapen hos verksamheterna behöver förbättras. Verksamheterna har informerats kring vikten av att kunna lämna korrekt information gällande ingående allergener i de rätter som de serverar. Dessutom har det förtydligats hur verksamheterna ska lämna denna information för att uppfylla aktuell lagstiftning.

4 Inledning Cirka 5 procent av Sveriges befolkning lider av någon slags av överkänslighet mot mat. Det kan tillexempel vara allergi, celiaki (glutenintolerans), laktosintolerans eller någon annan överkänslighetsreaktion. Olika människor kan reagera olika på samma ämne. Det kan också skilja på hur stora mängder av ett ämne som man reagerar på. För de allra känsligaste personerna räcker det med mycket små mängder för att reagera. Det är därför viktigt att konsumenter får korrekt information gällande vilka ingredienser som finns i de livsmedel som säljs i butiker, restauranger och på caféer. Lagstiftning Under 4 trädde förordning (EU) nr 69/, även kallad informationsförordningen, i kraft. Informationsförordningen gäller i hela EU. Bland annat medförde detta förändringar kring den information som ska lämnas till kunder då de köper oförpackade livsmedel, tillexempel på en restaurang eller i ett café. För de 4 allergener som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner finns särskilda märkningsoch informationskrav som alla livmedelsföretagare måste följa. Detta gäller också för ingredienser framställda därav något allergen. Exempel på produkter därav är laktos från mjölk, vassle från mjölk, lecitin från soja och fiskrom från fisk. Allergenerna listas i bilaga II i förordningen och är följande: Spannmål som innehåller gluten Kräftdjur Ägg Fisk Jordnötter Sojabönor Mjölk (inklusive laktos/mjölksocker) Nötter Selleri Senap Sesamfrö Svaveldioxid (mer än mg/kg eller mg/liter) Lupin Blötdjur Enligt informationsförordningen är tillhandahållande av information om allergenerna som listas i bilaga II obligatoriskt. Detta innebär, i kombination med artikel 5 i förordning (EG) nr 85/4, att verksamheter som säljer oförpackade livsmedel måste kunna lämna information angående ingående allergener i en rätt som serveras på exempelvis en restaurang. Hur information lämnas för ingående allergener i oförpackade livsmedel regleras i livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 4:4. Här framgår att uppgifterna får tillhandahållas genom: 3 :

5 . Skriftligt anslag eller liknande i livsmedlets omedelbara närhet. Exempelvis skyltar som informerar att en soppa som serveras på en buffé innehåller mjölk och selleri eller att man kan fråga personalen om allergiinformation.. Skriftligt material som presenterar eller åtföljer livsmedlet. Exempelvis att allergener som ingår i en rätt framgår på menyn. 3. Muntlig kommunikation, exempelvis att restaurangpersonal informerar kunder att en rätt innehåller vissa allergener. 4. Livsmedlets beteckning under förutsättning att det framgår av beteckningen vilka allergener som ingår i rätten. Exempelvis att en sås presenteras som senapssås. 5. Andra metoder under förutsättning att uppgifterna vid behov även kan ges muntligt, tillexempel via information på en läsplatta eller datorskärm som finns i anslutning till en servering. Syfte Syftet med projektet var att kontrollera att restauranger och andra verksamheter som säljer oförpackade livsmedel uppfyller kraven kring allergiinformation i informationsförordningen. Efter att informationsförordningen och LIVSFS 4:4 trädde i kraft har många verksamheter implementerat lagstiftningen. Många verksamheter har exempelvis satt upp skyltar som informerar att allergiinformation kan lämnas ut på kundens begäran. Syftet med projektet är att kontrollera så att verksamheterna informerar kunderna om ingående allergener i de rätter som serveras samt att denna är korrekt så att ingen felaktig information lämnas då detta kan innebära en hälsorisk för kunder med överkänslighet. Metod Under mars 7 t.o.m. september 7 har de sju kommunerna som ingår i projektet kontrollerat livsmedelsverksamheter som säljer livsmedel som inte är färdigförpackade. En gemensam checklista med bedömningsgrunder togs fram inför projektstarten, se bilaga. Vid de företrädelsevis oanmälda inspektionerna kontrollerades först om verksamheterna lämnade allergiinformation samt om informationen uppfyllde kraven i informationsförordningen. Därefter kontrollerades om den information som lämnades var korrekt eller om verksamheten lämnade felaktig allergiinformation alternativt inte kunde svara på frågorna kring ingående allergener i 3 rätter/verksamhet. Samtliga verksamheter uppmanades att lämna informationen som om denna var till en vanlig kund. Verifiering av lämnad information utfördes genom att kontrollera de ingredienser som användes i aktuell rätt. Även ingredienserna i sammansatta produkter som består av flertalet andra ingredienser, exempelvis en kryddblandning eller en färdig pannbiff kontrollerades. Om verksamheten svarade korrekt att en rätt innehöll en vissa allergen har denna bedömts vara deklarerad. Om verksamheten däremot svarade fel och informerade att en allergen inte skulle finnas i den kontrollerade rätten men vid verifiering har allergenet ändå konstaterats som en ingrediens har denna bedömts vara odeklarerad. Samtliga allergener i informationsförordningens bilaga II kontrollerades på verksamheterna med undantag av svaveldioxid. Svaveldioxid kontrollerades inte eftersom det endast är om livsmedel innehåller mg/kg eller mg/l eller mer som verksamheten behöver kunna redogöra för allergenet. Spår av olika allergener kontrollerades inte heller i projektet. 4

6 Resultat Totalt har 9 livsmedelsverksamheter och 86 rätter kontrollerats. Vid 89 verksamheter (75 %) konstaterades att dessa inte följde lagstiftningen gällande allergiinformation, se fig.. Den vanligaste avvikelsen var att livsmedelsverksamheterna saknade ett system för att informera kunderna, se fig.. De verksamheter som uppfyllde reglerna kring allergiinformation hade i nästan samtliga fall valt att sätta upp en skylt som uppmanar kunder att fråga personal vad maten innehåller, exempelvis med texten Är du allergisk? Fråga oss i personalen. Större livsmedelskedjor gav oftast informationen via anslag i närhet till serveringen. Endast ett par verksamheter uppgav att de informerade samtliga kunder muntligen i samband med att maten beställdes. Det var endast ett fåtal verksamheter där skylten bedömdes vara för otydlig. I dessa fall hade skyltarna placerats på ett sådant sätt att det inte var tydligt för kunder att allergiinformation kunde lämnas på kundens begäran. Utan avvikelse från informationsförordningen Ger allergiinformation Ja men ej tydligt 3 Ja 3 Nej 48 Ja 7 Nej 89 Figur : Antalet livsmedelsverksamheter (9st) som bedömdes vara utan eller med avvikelse från lagstiftningen. Figur : Antalet verksamheter som ger allergiinformation i enlighet med lagstiftningen. I de 86 kontrollerade rätterna kunde det konstateras att det förekom en eller flera odeklarerade allergener i 4 rätter (4%), det vill säga då verksamheten uppgett att ett visst allergen inte skulle förekomma i rätten men vid kontrollen har allergenet trots detta påträffats som en ingrediens. Totalt påträffades 66 fall av odeklarerade allergener. Tre allergener förekom företrädelsevis jämfört med de andra kontrollerade allergenerna. Den vanligaste förekommande allergenen var gluten som fanns i 7%, följt av mjölk som fanns i 57 % samt ägg som fanns i 53 % av de kontrollerade rätterna, se fig. 3. De allergener som förekom mest sällan var lupin, som aldrig påträffades i en rätt samt nötter, blötdjur och jordnötter. Utav dessa fyra allergener var det endast i en rätt som en odeklarerad allergen förekom. 5

7 De vanligaste förekommande odeklarerade allergenerna var senap, gluten, mjölk, selleri, ägg och soja. Odeklarerade allergener förekom nästan i samtliga fall i sammansatta produkter som användes som ingredienser i de kontrollerade rätterna, exempelvis att selleri förekom i en färdig kryddblandning. I vissa fall kunde det konstateras att odeklarerade allergener använts som en huvudsaklig ingrediens, exempelvis vetemjöl som använts till en pizzabotten. Mer sällsynt var det att allergener förekom som en produkt därav en allergen, exempelvis att en produkt innehöll sojalecitin, se fig. 4. I 87% av de fall som odeklarerade allergener förekom i en kontrollerad rätt var detta på grund av att allergenet var en ingrediens i en sammansatt produkt, se fig. 4. Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade Figur 3: Antalet kontrollerade rätter och hur ofta dessa innehöll allergener som verksamheten informerat om (deklarerade) samt antalet allergener som verksamheten missat att informera om (odeklarerade). Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten produkt "därav" 9 huvudsaklig ingrediens 3 I en sammansatt produkt 44 Figur 4: Hur de odeklarerade allergenerna i figur 3 ingick i de kontrollerade rätterna 6

8 Vid 9 % av verksamheterna saknades ingrediensförteckning för sammansatta livsmedel. Detta berodde antingen på att verksamheten själva blandat ingredienser för att sedan använda detta som en sammansatt ingrediens eller att livsmedel packats om i nya förpackningar utan att ingrediensförteckningen följt med livsmedlet. I de fall då verksamheten hade omärkta sammansatta livsmedel som en ingrediens efterfrågades huruvida de kunde säkerställa att ingrediensen inte innehöll några allergener. I hälften av fallen kunde verksamheterna redogöra för ingående allergener då de själva berett produkten och hade kunskap om vilka ingredienser som använts. I resterande fall kunde dock personal på plats inte säkerställa vilka allergener som fanns i ingrediensen. Dessa verksamheter kunde därmed inte redogöra för fullständig allergiinformation om kunder efterfrågade detta. Sammanställda resultat för respektive kommun finns i bilaga. Diskussion Resultaten visar att det finns stora kunskapsbrister kring lagstiftningen som reglerar att allergiinformation måste lämnas till kunder vid försäljning av oförpackade livsmedel. Cirka 4% av verksamheterna visste inte att detta ska utföras vare sig kunden efterfrågar informationen eller inte. Flertalet verksamhetsutövare uppgav att kunder frågar vad maten innehåller i de fall de är allergiska och att någon ytterligare allergiinformation därför inte behövs. Lagstiftningen är dock utformad så att kunderna ska uppmanas att fråga om allergiinformation eller på annat sätt informeras om allergenerna som finns i maten. Inför kontroll av vilka allergener som enligt verksamheterna finns i maten som serveras, informerade miljöinspektören personalen om att de inte behövde svara direkt utan uppmanades göra precis som när kunder efterfrågar allergiinformation. Ofta svarade kökspersonalen direkt på frågorna kring vilka allergener som fanns i maten vilket gjorde att de ibland inte uppgav korrekt information. En del verksamheter meddelade att de vanligtvis går och hämtar ingrediensförteckningar och visar för allergiska kunder, men att de inte gjorde detta vid vår kontroll trots att de uppmanades att göra som vanligt när kunder frågar. Det förekom dock ofta att personal meddelade att allergener inte skulle finnas i en specifik rätt och när ingredienserna kontrollerades blev de förvånade att rätten faktiskt innehöll dessa allergener. Det finns några allergener som utmärker sig i projektet. Dessa var selleri, senap och soja som inte var inte så vanligt förekommande i kontrollerade rätter. Det var däremot vanligt att personal som lämnade allergiinformation inte visste att rätterna innehöll dessa allergener. Den vanligaste odeklarerade allergenen var senap som påträffades i 36 rätter. Senap används ofta i kryddblandningar så som curry samt i majonnäs. Selleri är en annan allergen om utmärker sig. Selleri som en ingrediens var inte så vanligt förekommande i rätterna då det endast förekom i 5 av de kontrollerade rätterna. Vad om utmärker selleri är att allergenet förekom lika ofta odeklarerad som deklarerad i de kontrollerade rätterna. Orsaken beror troligtvis att selleri ofta är en ingrediens i örtsalt och buljonger som verksamheterna tillsätter till rätterna utan att reflektera över att de faktiskt tillsätter en allergen. 7

9 Soja förekom inte så ofta i de kontrollerade rätterna men likt selleri var det vanligt att personal informerade att soja inte skulle förekomma trots att det förekom som en ingrediens. Soja förekommer ofta i form av en tillsats som heter sojalecitin men även i sojasåser om ofta används i såser av olika slag. Allergi mot selleri, senap eller soja har också gemensamt att det inte är lika vanligt förekommande som exempelvis allergi mot gluten, mjölk och ägg. Detta kan vara en förklaring till att personal inte hade kunskap kring vilka rätter om innehöll selleri, senap eller soja. De vanligaste förekommande allergenerna var gluten, ägg och mjölk. Trots att dessa allergener är mycket vanliga ingredienser i de kontrollerade rätterna påträffades ungefär lika många fall av odeklarerade allergener som för selleri, soja och senap. Kökspersonal hade ofta god kunskap om vilka rätter som innehöll gluten, ägg och mjölk. Orsaken beror troligtvis på att personal ofta får frågor kring dessa ingredienser då gluten-, ägg och mjölkallergi är relativt vanligt i Sverige. Uppföljning Resultatet av projektet visar att kunskapen hos verksamheterna behöver förbättras. Verksamheterna har informerats kring vikten av att kunna lämna korrekt information gällande ingående allergener i de rätter som de serverar. Dessutom har det förtydligats hur verksamheterna ska lämna denna information för att uppfylla aktuell lagstiftning. Vid allvarliga avvikelser har berörd kommun genomfört en extra offentlig kontroll eller skrivit förelägganden. I övriga fall kommer avvikelserna att följas upp vid ordinarie livsmedelskontroll. För att verksamheterna ska få en ytterligare återkoppling har ett informationsblad tagits fram som belyser de vanligaste avvikelserna som noterades i projektet samt hur verksamheterna behöver gå tillväga för att uppfylla lagstiftningen, se bilaga 3. 8

10 Bilaga Checklista Anläggning: Datum: Närvarande: Befattning: Lämnas information kring de allergener som ingår? Ska lämnas enligt 69/ art. 44. a. Om ja- Hur? Kan lämnas på de sätt som framgår i LIVSFS 4:4 JA NEJ Muntligt till varje kund Skriftligt med allergener uppradade tex i menyn. Genom skylt som uppmanar kunden att fråga personalen Om ja, Är informationen tydlig och sitter synligt? Informationen ska sitta så att kunden tydligt ser detta vid beställning. Ta gärna bilder för bedömning. Ska vara tydlig enligt LIVSFS 4:4 JA NEJ Utvalda rätter: ) ) 3) Kontrollera menyn. Välj gärna rätter som kan innehålla flera allergener. För varje rätt fråga om de innehåller följande allergener: Allergen Rätt Rätt Rätt 3 Gluten JA NEJ JA NEJ JA NEJ Ägg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Fisk JA NEJ JA NEJ JA NEJ Jordnötter JA NEJ JA NEJ JA NEJ Soja JA NEJ JA NEJ JA NEJ Mjölk JA NEJ JA NEJ JA NEJ Nötter JA NEJ JA NEJ JA NEJ Selleri JA NEJ JA NEJ JA NEJ Senap JA NEJ JA NEJ JA NEJ Kräftdjur t.ex. räkor, krabba, hummer JA NEJ JA NEJ JA NEJ 9

11 Blötdjur t.ex. snäckor, musslor, bläckfiskar JA NEJ JA NEJ JA NEJ Sesamfrö JA NEJ JA NEJ JA NEJ Lupin t ex. lupinmjöl i glutenfri pasta. JA NEJ JA NEJ JA NEJ Kan verksamheten svara samtliga frågor? JA NEJ Om ja, hur? Genom erfarenhet Genom att fråga kocken Genom att kontrollera recept Genom att kontrollera ingrediensernas förpackningar Genom att hänvisa till meny/dokumentation Övriga kommentarer: Rätt Rätt Rätt 3 Kontrollera sedan samtliga ingredienser i de olika rätterna: Förekommer någon allergen som en huvudsaklig ingrediens trots att det inte ska finnas? Ex. en sås reds med Ja Nej Ja Nej Ja Nej vetemjöl, fisk i soppan. Förekommer någon allergen som en ingrediens i en sammansatt produkt trots att det inte ska finnas? Ex. vetemjöl i sojasås, selleri eller senap i en kryddblandning. Förekommer produkter därav någon allergen trots att det inte ska finnas? Ex fiskrom, vassle, sojalecitin. Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Om JA: Vilka allergener och i vilken rätt:

12 Förekommer sammansatta livsmedel som ingredienser men saknas ingrediensförteckning? Tillexempel om etiketten har ramlat av eller om de förberett såser eller liknande utan att märka produkten. JA NEJ Om JA: Hur säkerställer de att inga allergener förekommer i produkten? Samma person som tillagat produkten arbetar och har kunskap kring innehållet. Vet av erfarenhet att produkten inte innehåller allergener. Kan inte säkerställa vad produkten innehåller. Annat sätt- Hur: Övriga kommentarer? Uppfyller verksamheten informationskraven? Enligt 69/ art 8 är det livsmedelsföretagaren som är ansvarig. Vidare får informationen inte vara vilseledande enligt. art 7. JA: NEJ: Eventuell myndighetsåtgärd? :

13 Bilaga Resultat för respektive kommuner Staffanstorp ( kontrollerade verksamheter och 66 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ja Ger allergiinformation Ja men ej tydligt Ja 9 Nej 3 Nej produkt "därav" 6 Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten huvudsaklig ingrediens I en sammansatt produkt 6 Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade

14 Landskrona (5 kontrollerade verksamheter och 34 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ger allergiinformation Ja men ej tydligt Ja 4 Ja 6 Nej 9 Nej produkt "därav" I en sammansatt produkt 3 Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten huvudsaklig ingrediens Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade 3

15 Lomma (5 kontrollerade verksamheter och 6 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ja 5 Ger allergiinformation Nej 4 Ja men ej tydligt Nej Ja Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten produkt "därav" huvudsaklig ingrediens I en sammansatt produkt 3 Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade 4

16 Svedala (5 kontrollerade verksamheter och 5 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ger allergiinformation Ja men ej tydligt Ja 8 Nej 8 Nej 7 Ja 7 Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten produkt "därav" huvudsaklig ingrediens I en sammansatt produkt Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade

17 Vellinge (3 kontrollerade verksamheter och 37 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ger allergiinformation Ja men ej tydligt Ja 6 Nej 7 Ja Nej 7 produkt "därav" Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten huvudsaklig ingrediens I en sammansatt produkt 4 Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade 6

18 Burlöv (4 kontrollerade verksamheter och 6 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ja Ger allergiinformation Ja Ja men ej tydligt Nej 4 Nej 4 produkt "därav" Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten huvudsaklig ingrediens I en sammansatt produkt Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade

19 Kävlinge ( kontrollerade verksamheter och 3 rätter) Utan avvikelse från informationsförordningen Ger allergiinformation Ja men ej tydligt Nej 3 Ja 5 Nej 6 Ja 8 Fördelning av hur odeklarerade allergener ingick i rätten produkt "därav" huvudsaklig ingrediens I en sammansatt produkt Förekomst av allergener i kontrollerade rätter Odeklarerade Deklarerade 8

20 Bilaga 3 Informationsblad Informerar din verksamhet kunder om allergener? Detta informationsblad skickas ut för till dig som driver en livsmedelsverksamhet som omfattas av kraven gällande allergiinformation. Nedan kan du läsa om hur du kan gå tillväga för att uppfylla kraven i lagstiftningen. Under 7 har Miljöenheten genomfört ett kontrollprojekt gällande allergiinformation. Syftet med projektet var att kontrollera att restauranger och andra verksamheter som säljer oförpackade livsmedel uppfyller kraven kring allergiinformation. Vid kontrollerna påträffades många vanligt förekommande avvikelser mot lagstiftningen. Om din verksamhet säljer oförpackade livsmedel måste du lämna allergiinformation till samtliga kunder. De 3 vanligaste sätten att informera kunder ) Genom en skylt som är tydligt placerad där det framgår att kunder kan fråga personal om allergiinformation, exempelvis med texten Är du allergisk? Fråga personalen. ) Genom att skriva på menyn vilka allergener som finns i rätterna som säljs. 3) Genom att muntligen informera samtliga kunder att allergiinformation kan lämnas. Det är viktigt att korrekt allergiinformation lämnas till kunder! Du måste kunna lämna ut rätt information om något eller några av allergenerna i listan på nästa sida finns i rätten som serveras. Observera att det även kan finnas allergener i kryddblandningar och andra sammansatta ingredienser som du använder i maten. På nästa sida nämns några exempel på sammansatta livsmedel och vilka allergener dessa kan innehålla. 9

21 Vad innehåller maten som ni serverar? Om du inte är helt säker på vad maten du serverar innehåller rekommenderar vi dig att gå igenom samtliga ingredienser som du använder i rätterna. Skriv gärna ner vilka rätter som innehåller vilka allergener så att du kan informera kunderna. Allergenlista Spannmål Kräftdjur Ägg Fisk Jordnötter Soja Mjölk Nötter Selleri Senap Sesamfrö Svaveldioxid Lupin Exempel på livsmedel med förekommande allergener Redda såser, andra såser än "klassiska sojasåser", sammansatta färsprodukter Currypasta Fishsticks och crabsticks, pasta och vissa typer av ost Ansjovis i leverpastej, Worcestersås & caesardressing. Asiatiska såser Jordnötsolja som kan ingå som vegetabilisk olja i sammansatta produkter Tofu, sojasåser Ost, choklad Pesto Örtsalt Kryddblandningar Buljongtärningar Majonnäs, curry, cumberlandsås, dressingar, inlagda gurkor och pickles. Hamburgerbröd, sesamolja i sammansatta produkter. Torkad frukt, vin, öl Glutenfria produkter Har du livsmedel i köket som saknar ingrediensförteckning? Kontakta din leverantör för att kontrollera om dessa innehåller några allergener. Har ni några frågor kring informationsbladet eller är nyfikna på resultatet av projekt Allergikoll 7 så är ni välkomna att kontakta Miljöenheten.