EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10"

Transkript

1 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: Systemanalys disk Anders Christiansson, Inger Andersson, Mats Gyllenswärd, Anna-Karin Modin Edman och Anna Widell

2 Innehåll Sammanfattning... 5 Rekommendationer och kunskapsbehov... 6 Systemanalys disk en översikt...8 Bakgrund...8 Projektgrupp...8 Referensgrupp...8 Mjölkkvalitet på svenska gårdar... 9 Orsaker till diskproblem Betydelse av bakterier för mejeriproduktionen Diskens effekter på miljö, klimat och hälsa Kostnader för disk på gården Betalningssystem Mejerikostnader Bilaga 1 Mjölkkvalitet på svenska mjölkgårdar Bakterietal (totalantal) i leverantörsmjölk Halter av termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk och i silo Bakterietal - jämförelse AMS/konventionell mjölkning Samband mellan termoresistenta bakterier och totalantal bakterier Referenser Bilaga 2 Fälterfarenheter av diskproblem Samband mellan diskparametrar och termoresistenta bakterier - fältstudie Referenser Bilaga 3. Bakterier och produktkvalitet Referenser Bilaga 4. Biofilmer Referenser Bilaga 5. Diskprocessen Vilka faktorer styr diskningsresultatet? Kemikalier i disklösningen...38 Desinfektionsmedel Disktemperatur Mekanisk effekt (turbulens) Tid Hygienisk design Växeldisk

3 Testsystem för diskmedel Referenser Bilaga 6. Vilken betydelse har biofilmer i mjölkningsanläggningar? Diskförsök i labskala Diskförsök i mjölkningsanläggning Referenser Bilaga 7. Tekniska system för disk Från spannmaskiner och vattenkylning till helautomatiserad disk Förutsättningar på gårdarna stora mjölktankar Ny teknik och större besättningar Kontroll av disktemperatur m.m Behov av diskvatten Framtida utvecklings/förbättringsmöjligheter. Värmeåtervinning/Energieffektivisering Referenser Bilaga 8. Energiåtgång och kemikalier påverkan miljö och hälsa Regelverk för hantering och bedömning av kemikalier Bra Kemråd Klor Fosfater Referenser System för återanvändning av disklösningar Energianvändning och klimatpåverkan Referenser: Miljöaspekter på vattenförsörjning Bilaga 9. Kostnader för disk och dess miljöeffekter Kostnader på gården Betalningssystemen Effekter/kostnader för mejeriet Energieffektivisering Referenser Bilaga 10: Exempel på några diskmedel på den svenska marknaden och deras kemiska sammansättning Förklaringar till tabellen lite diskmedelskemi Alkali: Syra: Tensider:

4 Komplexbildare: Oxidationsmedel: Kemi: Bilaga 11. Jämförelse av diskkostnader Bilaga 12. Bra Kemråds krav och kriterier bl.a. för rengöringsmedel och desinfektionsmedel på gården Miljökrav på ingående ämnen Hälsokrav på produkt och ingående ämnen Övriga miljö- och hälsokrav på ingående ämnen Förteckning över risk- och skyddsfraser Bilaga 13. Ordlista

5 Sammanfattning Totalantalet bakterier i leverantörmjölk har ökat de senaste fem åren, åtminstone regionalt. Robotbesättningar och andra stora besättningar har i genomsnitt högre totalantal och även högre halt termoresistenta bakterier än medelstora konventionella gårdar, vilket är oroande eftersom 20-25% av den svenska mjölken idag produceras på gårdar med AMS-system. Orsaken är troligen att dessa gårdar har mera tekniskt komplicerade mjölkningsanläggningar och större mjölktankar, som på grund av sin storlek kräver mer varmvatten för disk och som samtidigt riskerar att bli mera svårdiskade på grund av sin design. De diskas automatiskt utan övervakning av personal. Detta ställer högre krav på en fungerande disk med marginaler i diskfaktorerna för att kunna hantera störningar. Svåra diskproblem kan kopplas till att mjölkföretagaren har bristande kontroll över disktemperatur, diskmedelsdosering, turbulens och disktid och yttrar sig som biofilmbildning i anläggningen. Vi vet att biofilmer är mycket svåra att eliminera när de väl bildats men vi saknar idag tillräcklig kunskap för att kunna rekommendera vad som krävs av en bra disk för att förhindra biofilmbildning. Även om totalantalet bakterier är förhöjt på vissa gårdar så ger totalantalet i sig inte generellt några problem för produkttillverkning, men det är ändå viktigt att göra insatser för att minska bakteriehalten. Gårdar med stabilt bakterier/ml mjölk har god kontroll över disken, medan gårdar med högre genomsnittligt bakterietal ofta har stor fluktuation i bakterietal vilket indikerar dålig kontroll. Till skillnad från totalantalet bakterier, kan förekomst av termoresistenta bakterier i de halter som förekommer idag begränsa råvarans användbarhet för tillverkning av vissa produkter, t.ex. mjölkpulver. Vissa termoresistenta bakterier kan också föröka sig i mejeriprocesser, som vid ost- och mjölkpulvertillverkning. Det är nödvändigt att använda diskmedel för att diska rent, men en ansvarsfull kemikalieanvändning bygger på medel som är godkända av Bra Kemråd. Enligt Bra Kemråds kriterier får inte klorerade ämnen, t.ex. natriumhypoklorit ingå eftersom klor kan reagera med organiska ämnen och bilda nya miljö- och hälsoskadliga ämnen. Fosfater kan orsaka övergödning av vattendrag, men den mängd som ingår i en del diskmedel och hamnar i gödselbrunnen är försumbar jämfört med fosformängden i kornas gödsel. Den elenergi som krävs för uppvärmning av diskvatten är också mycket liten sett i ett livscykelperspektiv för mjölk. Kostnader för disk på gården har beräknats och värderats. De rörliga kostnaderna (vatten, el och diskmedel) varierar mellan 1,3-3,4 öre/kg mjölk beroende på gårdsstorlek och typ av mjölkningsanläggning i rapportens beräkningsexempel. I rapporten ges exempel på kostnader vid olika scenarier, t.ex. att höja varmvattentemperaturen, öka diskmedelsdoseringen eller investera i större varmvattenberedare. Betalningssystemen varierar mellan mejeriföretagen och tilläggen/avdragen beroende på bakterietal är ofta högre än diskkostnaden. Med utgångspunkt från Arla Foods betalningssystem och data från Sverige kan det uppskattas att 13% av leverantörerna skulle kunna tjäna 1 öre eller mer (upp till 11 öre) per kg mjölk i genomsnitt under året genom att se över diskrutinerna. Det har inte varit möjligt att göra en ekonomisk värdering av effekterna av termoresistenta bakterier på mejeriprodukter eftersom förutsättningarna varierar mellan företagen. En sådan värdering kan endast göras på lokal nivå för respektive företag och bör innefatta en värdering av mjölkråvarans kvalitet i ett framtida riskperspektiv. En fortsatt ökning av halten termoresistenta bakterier bör begränsas. 5

6 Rekommendationer och kunskapsbehov Ytterligare insatser på robot-gårdar och andra stora gårdar behöver göras för att minska bakteriehalten där den är förhöjd. Att bakteriehalten ökar på sådana gårdar är oroväckande med tanke på den stora mjölkvolymen som de producerar. Exempel: Fortbildning av mjölkkvalitetsrådgivare så att de känner sig säkra i rådgivningen. Kanske ett fåtal specialister? Riktade rådgivningsinsatser på gårdar med kvalitetsavdrag vid anmärkning för högt bakterietal eller hög halt termoresistenta bakterier. Information om AMS-specifika hygienåtgärder till mjölkföretagare. För att försäkra sig om att disken fungerar är det viktigt att mjölkföretagaren själv gör regelbundna kontroller av disktemperaturer, diskmedelsdosering, turbulens, vattenmängd och att diskprogrammet fungerar som avsett. Att göra visuell kontroll av disken där det är möjligt är också viktigt. Detta är inte minst viktigt när klorfria diskmedel används på gårdarna. Totalantalet bakterier i tankmjölken bör följas kontinuerligt via analysbeskeden som en indikator på diskens funktion. Avvikelser och förändringar ska föranleda åtgärder. Samarbetet mellan mejeriföretagen och tillverkarna av utrustning för mjölkning och kylning av mjölk bör fortsätta inom ramen för projektet Teknik på gården för att stimulera och initiera åtgärder som gynnar mjölkkvaliteten och lösa utmaningarna med ny teknik. Exempel : Automatiskt filterbyte i AMS Byggnadsrådgivare/planerare och utrustningstillverkare måste få ökad förståelse för att deras råd och konstruktioner kan leda till påverkan på mjölkkvaliteten och att hänsyn måste tas till detta i deras arbete Möjliggöra visuell inspektion av disk av utomhus stående silotankar, samt kontroll av mjölken före hämtning Dimensionering av varmvattenbehov Uppdatera Kvalitetssäkrad Mjölkproduktion med ny skrift om AMS och mjölkkvalitet, disk, kylning och förvaring Utvecklingen av bakteriehalten i tankmjölken på olika typer av gårdar bör följas noga framöver. Ett system för övervakning behövs, som möjliggör kritisk värdering av förändringar. Det finns inget enkelt sätt att identifiera gårdar med höga halter termoresistenta bakterier. Att använda totalantalet bakterier som utsorteringskriterier behöver utredas ytterligare. För att kunna följa förändringar i halten termoresistenta bakterier i mjölkråvaran skulle rutinmässig analys av silomjölk kunna införas vid mejerierna. 6

7 De rekommendationer om disktemperatur och tid som ges i rådgivningen är grundade på praktiska erfarenheter och åtgärder vid problem och baseras på kunskap från teknisk design av äldre mjölkningssystem. Men det finns gårdar som inte uppfyller normerna och likväl har låga bakterietal. Vi saknar tillräcklig kunskap från fältdata om disktemperatur och övriga diskparametrar på gårdar utan bakterieproblem. Nästan alla undersökningar har fokuserats på gårdar med problem. Kunskapen bör kompletteras genom undersökningar på gårdar utan problem. Vi behöver veta mera om termoresistenta biofilmers egenskaper, i synnerhet med avseende på avdödning/eliminering med värme och effekten av olika diskmedel för att bättre kunna bedöma nuvarande rekommendationer. Även kylningstiden/temperaturförloppet för mjölk från AMS kan påverka tillväxten av bakterier, men kunskapen om detta är otillräcklig. Det finns ingen samlad mikrobiologisk bedömning som kan ligga till grund för rekommendationer. Har vi rätt krav idag? En bra värdering av betydelsen av termoresistenta bakterier i mejeriprodukter har inte kunnat genomföras. Mejeriföretagen bör själva göra denna analys. 7

8 Systemanalys disk en översikt Bakgrund Svensk mjölkproduktion genomgår för närvarande en omfattande strukturomvandling. Från att gårdarna har varit många med förhållandevis små besättningar går utvecklingen mot allt större och färre besättningar. Den volym mjölk som levereras från en stor besättning kan ha stor påverkan på mejeriproduktionen om mjölkens kvalitet inte är optimal. Storleksökningen på besättningarna innebär bl.a. att alltmer komplicerad utrustning ingår i mjölkningsanläggningarna (till exempel automatiska mjölkningssystem, ventiler, värmeväxlare, stora silotankar m.m.). Detta leder till att anläggningarna blir mera svårdiskade än tidigare, med större krav på att disken fungerar väl. Inte minst varmvattenbehovet blir större. En väl fungerande disk är en grundförutsättning för att kunna leverera mjölk av god kvalitet. Detta ställer höga krav både på mjölkföretagaren, leverantörer av mjölkningsutrustning och kyltankar, samt på diskmedelsleverantörerna att samverka vad gäller diskens funktion, för att uppnå en god mjölkkvalitet. Ett diskrelaterat problem som särskilt uppmärksammats är förekomsten av termoresistenta bakterier på gårdarna. Samtidigt som mjölkens kvalitet måste upprätthållas så är det viktigt att mjölkproduktionens miljöpåverkan minimeras. Högre varmvattenbehov medför indirekt ökad miljöbelastning. Även diskmedlens sammansättning är viktigt i detta sammanhang. Utvecklingen går mot alltmer miljövänliga diskmedel. Genom Bra Kemråd stimuleras mejeriföretag och mjölkföretagare att använda sådana medel. Det är också viktigt att diskmedlens funktion säkerställs. Men den kunskap som finns om diskmedel och deras funktion bland rådgivare och mejerianställda är ofta ofullständig och det är svårt för den enskilde rådgivaren att ha överblick över alla aspekter. Kunskapen om och kontrollen av de faktorer som påverkar disken på gårdarna är otillräcklig bland många mjölkföretagare. Det är alltså många olika faktorer som måste vägas in för att åstadkomma en säker diskprocess. Det finns ett behov att skapa en sammanställning som underlättar såväl för mjölkföretagaren, rådgivarna och mejeriet att ha översikt över frågeställningarna. Denna rapport har tagits fram för att bättre belysa olika aspekter på disk av mjölkningsanläggningar och mjölktankar för att kunna ge ett helhetsperspektiv som integrerar både mjölkkvalitet, miljö och ekonomi. Projektgrupp Projektet har genomförts av en projektgrupp från Svensk Mjölk där följande personer medverkat: Anders Christiansson, Inger Andersson, Mats Gyllenswärd, Anna-Karin Modin Edman och Anna Widell. Referensgrupp En referensgrupp från mejeriföretagen har medverkat i diskussionerna under projektets gång: Bo Jesper Petersen (Arla Foods), Lars-Åke Westman (Norrmejerier), Stefan Willforss (Skånemejerier) och Björn Yxhammar (Milk0). 8

9 Mjölkkvalitet på svenska gårdar Se Bilaga 1 Under de senaste 5 åren har totalantalet bakterier i leverantörsmjölk ökat åtminstone regionalt (se figur 1 nedan). Både totalantalet bakterier och halten termoresistenta bakterier är högre i robotbesättningar än i medelstora konventionella besättningar (se figur 2). Även stora konventionella besättningar ligger högre. Trenden med högre bakterietal i dessa besättningar gör det angeläget att särskilt arbeta med att förbättra rutinerna i nya mjölkningssystem. Cirka % av den svenska mjölken produceras idag på gårdar med AMS-system. Se bilaga 1. Figur 1. Utvecklingen av bakterietalet i Arla Foods (Sverige) och i övriga svenska mejeriföretag 9

10 Figur 2. Bakterietalet i besättningar med robot jämfört med konventionella besättningar. Orsaker till diskproblem Fälterfarenheter rapporterade av rådgivare visar att bakterieproblemen oftast kan förklaras med brister i disken. För låg disktemperatur eller brist på varmvatten är ofta orsaken, men även felaktig diskmedelsdosering, otillräcklig mekanisk effekt (turbulens) eller fel i diskprogrammet (tid). Även utrustningens hygieniska design (d.v.s. diskbarhet) har betydelse. Enligt en dansk undersökning på AMS-gårdar bör roboten diskas 3 gånger per dygn, diskning bör ske utan mjölkfilter, alternativt efter byte till rent filter, pumpledningens längd bör minimeras samt ledningen värmeisoleras för att minimera bakterietalen. Se bilaga 5 och 7. Bakterier som bildat biofilm (Figur 3) på en yta i mjölkningsanläggningen är betydligt mera resistenta mot diskkemikalier och värme jämfört med bakterier i fri lösning. Om mjölk finns i biofilmen (som ofta är fallet i en beläggning) ökar resistensen särskilt hos termoresistenta bakterier ytterligare. Det krävs att alla fyra diskfaktorerna (diskmedelsdosering, temperatur, turbulens/flöde och tid) är rätt för att diska bort en begynnande biofilm. När den mekaniska effekten är låg (begränsat flöde) så krävs hög disktemperatur eller mera kemikalier för att avdöda eller transportera bort biofilmen, se figur 4. Kvarvarande bakterier i en biofilm efter disk leder till återväxt av biofilmen. Eftersom biofilm byggs upp successivt så är det viktigt att diskparametrarnas effekt hela tiden är under kontroll och att det finns marginaler mot störningar. Se Bilaga 5 och 6. Figur 3. Biofilmbildning 10

11 Biofilm coryneform M95 1% mjölk log cfu/cm Tid i minuter alk 41,6 C alk 64.2 C sur 41.6 C sur 64,2 C Figur 4. Resistens hos en biofilm mot lut och syra vid olika temperaturer i frånvaro av turbulens Svårigheten att diska rent har sannolikt ökat i och med utvecklingen av större gårdar och mera komplicerade system, t.ex. grova ledningar, fler ventiler, bufferttankar, AMS, stora mjölktankar och silotankar, plattkylare m.m. Till detta kommer att det blir alltmer komplicerat att inspektera diskresultatet visuellt på grund av stålrör och slutna system och stora tankar. Ett flertal olika problemområden har identifierats, som kommer att tas upp vid en revidering av Kvalitetssäkrad Mjölkning och i Mjölkrumsbroschyren. Se bilaga 7. Betydelse av bakterier för mejeriproduktionen Se Bilaga 1 och 3. Totalantalet bakterier får idag i första hand ses som ett viktigt mått på produktionshygienen på gården. Vid väl fungerande disk kan mjölk produceras med ett totalantal bakterier som understiger /ml. Bakteriehalten är då stabil och disken under kontroll. Leverantörer som i medeltal har bakterier/ml eller mera uppvisar en mycket större fluktuation mellan olika hämtningstillfällen och riskerar att ibland överstiga /ml eller t.o.m /ml med avdrag på mjölkpriset som följd (se figur 5). 11

12 Figur 5. Variation i bakterietal i tankmjölk under 12 månader med 24 analystillfällen för leverantörer med i genomsnitt 5000 respektive bakterier/ml. Vid dagens nivå på totalantalet bakterier i mjölk hos majoriteten av de svenska leverantörerna har inte bakteriehalten någon generell inverkan på mjölkprodukternas kvalitet. Effekter av bakteriehalten i tankmjölken kan ses först om halten överstiger mer än en miljon/ml i silomjölk då lukt- och smakproblem samt andra kvalitetsproblem kan uppträda i mejeriprodukter. Vid sådana halter har det bildats stora mängder av värmestabila enzymer (proteaser och lipaser) som är fortsatt aktiva i de pastöriserade produkterna och på sikt kan leda till produktfel i långtidsförvarade produkter som UHT-mjölk, ost och smör, Men detta är ytterst sällsynt idag. Däremot kan sporbildande bakterier begränsa hållbarheten och kvaliteten hos ost och konsumtionsmjölk. Termoresistenta bakterier (som överlever mjölkens lågpastörisering) ger däremot reella problem för mejerierna att uppfylla kundkrav på vissa typer av mjölkpulver och industrimjölk vid halter som kan förekomma i dagens mjölkråvara. Kundkraven på mjölkpulver kan ibland vara bakterier/g pulver vilket motsvarar termoresistenta bakterier/ml i silomjölken. Figur 6 visar fördelningen av halten termoresistenta bakterier/ml hos olika leverantörer i en mejeriförening, samt en 12

13 simulering av halten i silotankar om liter baserat på uppgifter om halt och levererad volym hos leverantörerna. I förhållande till ovanstående bakteriologiska krav på mjölkpulver tycks en stor del mjölken från gårdar ha för hög halt termoresistenta bakterier. Figur 6. Termoresistenta bakterier analyserade på gårdstanksnivå samt simulerad halt i silotankar på l. Vissa termoresistenta bakterier i mjölkråvaran (Streptococcus thermophilus) kan föröka sig under produktionsprocessen i mejeriet och begränsar körtiden för pastörer innan man måste stoppa för att diska. Ostkvaliteten påverkas negativt om tiden är för lång. Andra termofila sporbildare kan föröka sig i indunstningsprocessen för mjölkpulver. Termoresistenta bakterier ger dock inga generella hållbarhetsproblem i andra produkter, såsom konsumtionsmjölk, filprodukter eller smör, i de halter som finns i råvaran. De tillväxer t.ex. inte alls eller mycket långsamt i konsumtionsmjölk. Diskens effekter på miljö, klimat och hälsa Se Bilaga 8 Kemikalier kan ha inneboende egenskaper som påverkar miljö och hälsa. Bra Kemråd är ett system för att bedöma och godkänna kemikalier som ska användas inom mjölksektorn antingen på gården eller i mejeriet, utifrån miljö- och hälsoegenskaper. Enligt Bra Kemråds kriterier får inte klorerande ämnen, t.ex. natriumhypoklorit ingå i produkterna. Klor är mycket reaktivt och kan reagera med organiska ämnen och bilda nya miljö- och hälsoskadliga ämnen. Fosfater kan ingå i rengöringsmedel. Förbud mot fosfater i tvättmedel för konsumenter har införts och kommer att införas även för maskindiskmedel för konsumentbruk under 2011 (dock ej för yrkesmässigt bruk som t.ex. i lantbruket) 13

14 eftersom fosfater fungerar som gödningsämne för alger och växter i sjöar och vattendrag. För en gård som diskar sin anläggning med fosfatinnehållande diskmedel är bidraget av fosfor från diskmedel som går ut i gödselbrunnenen mycket liten del (knappt 3%) jämfört med den mängd fosfor som kommer från djuren. Tillgången på rent vatten för disk är god i Sverige och är inte en begränsande resurs ur miljösynpunkt. Klimatpåverkan av ett kilo svensk mjölk ligger kring 1 kg CO 2-ekvivalenter om man tar med alla växthusgasutsläpp som skett i produktionen fram till dess att mjölken lämnar gården. Den elenergiförbrukning som används för disk (0,01-0,02 kwh per kg mjölk) är cirka en tiondel av gårdens totala elförbrukning och motsvarar, beroende på elproduktionsmetod, 0,1-1,2 g CO 2-ekvivalenter per kilo mjölk. Kostnader för disk på gården Se Bilaga 9 I tabellen nedan ges exempel på kostnader för diskning i några olika typer av anläggningar. Utförlig beskrivning av beräkningarna finns i bilaga 11. Förutsättningar: Konventionell anläggning diskas 2 ggr/ dygn och robot 3 ggr/dygn Medelproduktion per ko är 30 kg/dag Temperaturen för försköljning är 40 C, disk 80 C och eftersköljning sker med kallvatten. Ingen underhållsvärme för disklösningen. Kallvattentemperaturen är 6 C Priset på vatten är 6 SEK/m 3, priset på elenergi är 100 öre/kwh. Diskmedlets pris är 20 SEK/kg, densiteten är 120 g/dl och doseringen 0,5 dl/10l Verkningsgrad vid uppvärmning av vatten i varmvattenberedare är 90%. Typ av anläggning Uppb. Uppb. grop grop grop robot robot robot Antal kor: Tankstorlek (1000 L) Driftskostnader öre/kg mj. 3,4 3,8 2,1 1,6 1,3 2,8 3,2 3,0 vatten 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 värmning av vatten 1,7 1,9 1,1 0,8 0,7 1,4 1,6 1,5 diskmedel 1,5 1,7 0,9 0,7 0,6 1,2 1,4 1,3 Förändring av diskparametrar, vad händer med diskkostnaden (öre per kg mjölk)? Disk, ökad temp 90 C (+10 C) 0,16 0,18 0,10 0,07 0,06 0,13 0,15 0,14 Ingående temp 17 C -0,34-0,38-0,21-0,16-0,13-0,28-0,33-0,31 Ingående temp 45 C -1,22-1,35-0,74-0,58-0,48-1,00-1,17-1,11 Ökad dosering, vid hårt vatten (dl/10 l) 0,75 0,75 0,83 0,47 0,35 0,28 0,63 0,70 0,66 Vi kan konstatera följande: De största posterna är diskmedel samt elenergi för värmning av vatten. 14

15 Diskkostnaden per kg mjölk är större i uppbundna besättningar och robot än i besättningar med mjölkgrop. För besättningar med mjölkgrop minskar kostnaden då storleken på besättning ökar. De sista raderna i tabellen illustrerar vad som händer om man ändrar några parametrar en i taget. Det kostar 0,1-0,2 öre per kg mjölk att öka disktemperaturen 10 C. En enkel värmeåtervinning (kylning av mjölk med brunnsvatten genom värmeväxlare och höjning av temperaturen på ingående kallvatten till varmvattenberedaren till 17 C) sparar 0,15-0,35 öre per kg mjölk. Mer avancerad värmeåtervinning med återvinning till45 C av värme från kylkompressorn sparar 0,5-1,3 öre per kg mjölk. Ökad diskmedelsdosering (t.ex. vid hårt vatten) kostar 0,3-0,8 öre per kg mjölk. Kostnaden för att värma upp mjölktankens iskylda vatten i manteln är inte heller hög (0.09 öre/kg mjölk för en 60-kors besättning) Kostnaden för en nyinvestering i en varmvattenberedare eller avhärdare varierar med gårdens förutsättningar mellan 0,09-0,68 öre/kg mjölk för varmvattenberedare respektive 0,12-0,98 öre/kg för avhärdare i beräkningsexemplet. Se bilaga 9. Betalningssystem Se Bilaga 9 Analys av totalantal bakterier ingår i mejeriföretagens betalningssystem. Skånemejerier har dessutom analys av termoresistenta bakterier. Betalningssystemens utformning varierar både inom Sverige och internationellt. Utmärkande för flertalet system är att avdraget för totalantal bakterier är kännbart (högre än diskkostnaden/kg mjölk) vid överträdelse av gränsvärden. Vissa system har även bonusklasser med extra betalning vid låga bakterietal. För att illustrera betydelsen av kvalitetsbetalningen valdes Arla Foods betalningssystem som exempel. Medelvärdet av kvalitetsbetalningen för bakterietal beräknades för varje leverantör under året Leverantörerna grupperades efter geometriskt medelvärde av bakterietal under året och genomsnittliga betalningen inom respektive grupp beräknades. Resultatet illustreras i figur 7 nedan. Med utgångspunkt från Arla Foods betalningssystem och data från Arla Foods i Sverige kan det uppskattas att 13% av leverantörerna kunde inbespara 1 öre eller mer (upp till 11 öre) per kg mjölk i genomsnitt under året genom att se över diskrutinerna. Detta ska jämföras med kostnader för olika åtgärder i föregående kapitel. 15

16 Figur 7. Genomsnittlig merbetalning eller avdrag på grund av bakterier vid olika bakteriehalter i mjölken (nedre raden) för leverantörer med olika årsgenomsnitt för bakterier Mejerikostnader Se Bilaga 9 Mejeriföretagens kostnader på grund av termoresistenta bakterier har varit svåra att kvantifiera, eftersom förutsättningarna varierar mellan företagen och produktsortimenten och kundernas krav. Vad gäller termoresistenta bakterier och mjölkpulver så är svårigheterna begränsade till s.k. low heat pulver, där mjölken lågpastöriseras. Vid högre värmebehandlingar (medium heat och high heat) avdödas flertalet av de termoresistenta bakterierna i värmebehandlingen och påverkar då inte produkternas kvalitet. Undantaget är termofila sporbildare som kan förökas i indunstarsteget. Det är dock klart att förekomsten av termoresistenta bakterier i mjölken begränsar företagens förmåga att producera vissa pulverkvaliteter. Men detta är svårt att kvantifiera eftersom pulver som inte håller önskad kvalitet kan ha alternativ användning till annan kund. Det är möjligt att reducera bakteriehalten genom mikrofiltrering (bactocatch-behandling) eller baktofugering av mjölken (med 95-99,5%). Kostnaden för detta är cirka 3 öre/kg mjölk för bactocatch-behandling och cirka 2 öre för dubbelbaktofugering. Vad gäller körtider för pastörer i samband med osttillverkning upplever företagen att den begränsas av bakterietillväxt efter 8-10 timmar, då mellandisk krävs, med viss variation mellan driftplatser. Det är svårt att kvantifiera kostnaden för defekt ost eftersom texturfel och smakfel i ost kan ha många andra orsaker än termoresistenta bakterier. Det skulle dock vara fördelaktigt om driftstiderna kunde ökas. Men många ysterier använder idag bactocatch och upplever ändå begränsningar i körtider, vilket antyder att för längre körtider krävs lägre bakteriehalt än den som kan uppnås i råvaran idag. Typen av ost som tillverkas spelar också roll. 16

17 Bilaga 1 Mjölkkvalitet på svenska mjölkgårdar Inger Andersson Inom Arla Foods har totalantalet bakterier (bakterietalet) ökat de senaste åren. Denna tendens är mindre tydlig i övriga mejeriföretag. Det finns gårdar med ett konstant och jämnt lågt bakterietal. När bakterietalet är högre är variationen oftast större. Både totalantalet bakterier och halten termoresistenta bakterier är högre i AMS än i konventionella mjölkningssystem. Bakterienivåerna är i genomsnitt högre på små gårdar än på medelstora och också något högre på större gårdar än på medelstora. Trenden med högre bakterietal i större besättningar och robotbesättningar gör det angeläget att arbeta med att förbättra rutinerna i nya mjölkningssystem. I grova drag finns det ett samband mellan totalantal bakterier och termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk. Om det gäller att identifiera gårdar med höga halter termoresistenta bakterier kan det dock vara en fördel att analysera termoresistenta bakterier separat, eftersom det kan förekomma höga halter termoresistenta bakterier även om totalantalet är relativt lågt. Ytterligare undersökningar med mer dataunderlag behövs för att värdera sambandet mellan totalantal och termoresistenta bakterier. Det är viktigt att kunna följa utvecklingen av bakteriologiska kvaliteten i leverantörsmjölk. Ett system för detta behövs. Bakterietal (totalantal) i leverantörsmjölk Totalantal bakterier bakterietal ingår i mejeriföretagens kvalitetsprogram och analyseras minst två gånger per månad för varje leverantör. För leverantörer med höga bakterietal görs ofta uppföljande analyser. Detta datamaterial är underlag för den statistik som redovisas nedan. För de flesta mejeriföretagen föreligger bakterietalsdata i avrundad form. Bakterietal t.o.m per ml anges som , bakterietal mellan och anges som o.s.v. För Arla Foods är dataunderlaget inte avrundat. I figur 1 illustreras frekvensfördelningen av bakterietal för Arla Foods (Sverige), Norrmejerier och Milko under Endast ordinarie analyser ingår, inga uppföljningsanalyser. Baserat på bakterietal i leverantörsmjölk och invägningsdata från Arla Foods, Norrmejerier och Milko kan genomsnittliga aritmetiska bakterietalet i silomjölk uppskattas till per ml. För Arla Foods redovisas också en fördelning med bättre upplösning vid låga bakterietal i figur 2. 17

18 Figur 1. Utfall av bakterietal i leverantörsmjölk inom Arla Foods Sverige, Norrmejerier och Milko 2009 Figur 2. Utfall av bakterietal i leverantörsmjölk Arla Foods Sverige 2009 Baserat på bakterietal i leverantörsmjölk (en analys per månad och leverantör under 2009) och invägningsdata från Arla Foods har utfallet i silomjölk uppskattats genom simulering. Leverantörerna fördelades slumpvis i silos med liter, totalt ca 95 silos. Proceduren upprepades med en ny slumpfördelning tills totalt ca simulerade siloresultat erhållits. Resultaten illustreras i figur 3. I 83% av de simulerade silotankarna uppskattades totalantalet ligga under /ml. 18

19 Figur 3. Utfall av bakterietal i leverantörsmjölk och simulerat utfall i silomjölk från Arla Foods Sverige, 2009 Medelvärden och median från 2002 och framåt Genomsnittliga bakterietalet i landet har sammanställts från och med 2003 (figur 4). Data har hämtats från Eurofins. Statistik har beräknats per månad och mejeriförening. Sammanlagd statistik för riket beräknas genom viktning (med avseende på antal leverantörer men inte på volym) utifrån de enskilda mejeriföreningarnas statistik. Observera att statistiken har beräknats utifrån samtliga genomförda analyser. Detta innebär att i de fall där förstärkt kontroll görs vid anmärkning för någon analysparameter är inte alla leverantörer lika representerade. Olikheter eller förändringar i mejeriernas analysprogram kan påverka statistiken. 19

20 Figur 4. Utveckling av bakterietalet i Arla Foods (Sverige) och i övriga svenska mejeriföretag. Anm: från och med 2006 ändrades betalningssystemet i Arla Foods. T.o.m gjordes bakterietalsanalyser varje vecka. Från och med 2006 görs analyser på alla leverantörer varannan vecka och leverantörer med höga bakterietal följs upp genom extra analyser. Dessa extra analyser är medräknade i medelvärdet. Vi kan se en tendens till ökning av bakterietalet de senaste fem åren. Denna är tydligare i Arla Foods, Sverige än i övriga mejeriföretag (figur 4). Generellt bör man vara försiktig med att dra slutsatser av så små skillnader, eftersom mycket kan påverka analysresultaten, t.ex. förändringar i provkedjan, analysrutiner och analysinstrument, men att skillnaden är större i Arla Foods område tyder ändå på att någonting har påverkat bakterietalet på gården. Den kraftiga stigningen inom Arla Foods mellan 2005 och 2006 kan förklaras med att analyssystemet ändrades och att uppföljande analyser infördes, vilket ger en överskattning av medelvärdet. I ett längre perspektiv har bakterietalet förbättrats de senaste decennierna. Nedanstående tabell redovisar data från Analys av bakterietal blev obligatoriskt Gränser för prisavdrag sänktes 1 januari 1986 och 1 januari 1987 (tabell 1). Under 1980-talet skedde en markant minskning i andelen tankmjölksprover med mer än bakterier/ml var andelen prov med över bakterier/ml 1,7%, inklusive uppföljande analyser och 1,4% exklusive uppföljande analyser. 20

21 Tabell 1. Utveckling i bakterietalet (Andersson 1989) % prov med totalantal över Skåne MSAB (ung Arla) NNP (nedre Norrland) Hur varierar bakterietalet hos olika leverantörer? Ordinarie (exklusive uppföljningsanalyser) bakterietalsanalyser från 2009 i Arla Foods användes för att beskriva hur bakterietalet varierar inom leverantör (tabell 2). För varje leverantör beräknades medelvärde och standardavvikelse av logaritmerade bakterietal. Leverantörerna grupperades efter geometriskt medelvärde under året. Inom varje grupp beräknades genomsnittet av logaritmerade bakterietalsmedelvärden och genomsnittet av standardavvikelsen av logaritmerade bakterietal. Se tabell 2. 21

22 Tabell 2. Samband mellan bakterietalsnivå och bakterietalets variation inom leverantörsgrupper Grupp Andel av Medel av Medel av Geom. log mv Antal lev lev log mv log sd mv % % % % % % % % % % % % % % % % Fördelningen av geometriska medelvärden illustreras också i figur 5. Figur 5. Arla Foods Leverantörer grupperade efter geometriskt medelvärde av bakterietal under året. 22

23 I figur 6 illustreras sambandet mellan logaritmerat medelvärde och spridningen (standardavvikelsen) inom leverantörsgrupp. Variationen ökar med ökande genomsnittligt bakterietal. Figur 6. Arla Foods Leverantörer grupperade efter geometriskt medelvärde av bakterietal under året. Genomsnitt i respektive grupp av medelvärde och standardavvikelse inom leverantörsgrupp. I figur 7 a-c visas variationen hos några leverantörer med genomsnittligt låga, medelhöga och höga nivåer på bakterietal. Fyra leverantörer har valts ut slumpmässigt från grupperna med logaritmerade medelvärden 3,7, 4,0, respektive 4,4. 23

24 Figur 7. a-c Exempel på variation i bakterietal för leverantörer med olika genomsnittlig nivå vid 24 analyser under 12 månader. Y = bakterietal per ml. Figurerna illustrerar att variationen är större vid högre bakterietal (figur 7c) än vid lägre bakterietal (figur 7a). Endast enstaka toppar förekommer vid låga bakterietal och når då sällan över per ml. Vid nivån /ml (log 4,0) finns också bara ett fåtal toppar. Vid nivån /ml (log 4,4) är bakterietalet ofta över och vid några tillfällen också över Detta tyder på att diskrutinerna inte är under kontroll. Halter av termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk och i silo Skånemejerier analyserar regelbundet termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk inom ramen för kvalitetsprogrammet. I Norrmejerier och i Arla Foods har analyser av termoresistenta bakterier genomförts i projektform. 24

25 För att illustrera variationen av termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk användes resultat från analys av mjölkprov från samtliga Arla Foods svenska leverantörer vardera en gång under kvartal Halter i silo uppskattades genom simulering med utgångspunkt från Arla Foods analyser av leverantörsmjölk och invägningsdata från leverantörerna. Leverantörerna fördelades slumpvis i silos med liter, totalt ca 95 silos. Proceduren upprepades med en ny slumpfördelning tills totalt ca simulerade siloresultat erhållits. Fördelningen av termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk och simulerade silos illustreras i figur 8. Silohalten avgörs i första hand av förekomsten av leverantörer med höga halter i tankmjölken. Halterna i silo är i genomsnitt höga i jämförelse med de krav på råvaran som ställs för tillverkning av vissa mjölkpulverkvaliteter (se bilaga 3). Figur 8. Termoresistenta bakterier i leverantörsmjölk och simulerat utfall i silotankar vid mejeri. Bakterietal - jämförelse AMS/konventionell mjölkning I figur 9 redovisas en jämförelse mellan gårdar med robotmjölkning (AMS) och konventionella gårdar samt mellan olika storlekar av gårdar. Jämförelsen är baserad på data från 2009 från Arla Foods (Sverige), Milko och Norrmejerier. Bakterietalet är i genomsnitt högre i AMS-besättningar än i konventionella besättningar. Det är högre i små besättningar (<1 000 kg/hämtning) än i medelstora. Det är också något högre i riktigt stora besättningar än i medelstora. 25

26 Danska erfarenheter visar också på att bakterietalet är högre i AMS-besättningar (Lindgaard Jensen & Justesen 2011). Figur 9. Bakterietalet i besättningar med robot jämfört med konventionella besättningar. Felstaplarna anger 95% konfidensintervall. För att jämföra halterna termoresistenta bakterier mellan mjölkningssystem och mellan gårdar av olika storlek användes data från Arla Foods och Norrmejerier. Termoresistenta bakterier analyserades för samtliga leverantörer i Arla Foods Sverige en gång under hösten 2010 och för samtliga leverantörer i Norrmejerier i maj Halten termoresistenta bakterier visar ett likartat mönster som totalantalet, Halten är högre på mycket små gårdar än på medelstora och högre i robotbesättningar än i konventionella (figur 10). Figur 10. Termoresistenta bakterier i besättningar med robot jämfört med konventionella besättningar. Arla Foods (SE) och Norrmejerier

27 Att halten termoresistenta bakterier är högre i besättningar med robot än i konventionella överensstämmer med tidigare undersökningar (Everitt m.fl. 2007) och med danska erfarenheter (Lindgaard Jensen & Justesen 2011). Samband mellan termoresistenta bakterier och totalantal bakterier Det finns ett grovt samband mellan termoresistenta bakterier och totalantal bakterier gjordes inom Norrmejerier och Arla Foods (SE) analyser av termoresistenta bakterier en gång på samtliga leverantörer. Leverantörerna grupperades efter totalantalet bakterier vid den analys som låg närmast i tiden analysen av termoresistenta bakterier. Geometriska medelvärdet av halten termoresistenta bakterier beräknades inom respektive grupp (figur 11). I genomsnitt ökar halten termoresistenta bakterier när totalantalet ökar men variationen är stor (jämför tabell 3). Liknande samband har konstaterats i danska undersökningar (Paulrud 2010). Figur 11. Samband mellan termoresistenta bakterier och totalantal bakterier. Tabell 3 illustrerar möjligheten/svårigheten att identifiera leverantörer med höga halter termoresistenta bakterier genom analys av totalantal bakterier. Analyser gjordes i Arla Foods kvartal och Norrmejerier kvartal Totalt omfattar materialet 3812 leverantörer som analyserats med avseende på termoresistenta bakterier en gång och med avseende på totalantal 6 gånger under aktuellt kvartal. Leverantörerna har grupperats efter halten termoresistenta bakterier samt efter antalet analyser av totalantal under perioden som översteg per ml respektive per ml. Den nedre halvan av tabellen visar den procentuella fördelningen av antalet leverantörer med 0, 1-3 och 4-6 analysvärden över respektive inom varje grupp leverantörer. 27

28 ntotant >30' ntotant >15' Termores /ml Totalt < % % > % totalt ntotant >30' ntotant >15' Totalt < % 16% 1% 60% 31% 10% % 23% 2% 45% 37% 18% > % 36% 7% 24% 38% 39% totalt % 21% 2% 51% 33% 16% Tabell 3. Samband mellan halten termoresistenta bakterier och antalet analyser av totalantalet bakterier som översteg respektive bakterier/ml för 3812 leverantörer inom Arla Foods och Norrmejerier leverantörer (11%) hade över termoresistenta bakterier per ml. Av dessa hade 234 st (56%) inte någon gång under kvartalet haft ett totalantal över per ml. 98 st (24%) hade inte någon gång haft ett totalantal över st (38%) hade haft totalantal över vid 1-3 tillfällen och 161 st (39%) hade haft totalantal över vid 4-6 tillfällen. För att identifiera merparten av de 417 leverantörer som haft hög halt termoresistenta bakterier behöver man alltså peka ut dem som någon gång haft totalantal över per ml. Av hela materialet innebär det st (49%), varav 875 st haft termoresistenta bakterier under 500 per liter. Det verkar därför svårt att använda analys av totalantalet bakterier för att identifiera gårdar med höga halter termoresistenta bakterier. Detta resonemang indikerar att analyser av termoresistenta bakterier separat skulle vara viktigt för att identifiera de leverantörer som har höga halter. Dock bör detta undersökas närmare. För att få en korrekt bild måste termoresistenta bakterier analyseras vid mer än ett tillfälle. Referenser Andersson, I. (1989). Undersökning av psykrotrofa bakterier i leverantörmjölk. Opubl. Everitt, B., Andersson, I., Ekman, T. & Gyllenswärd, M. (2007). Automatisk mjölkning och mjölkens kvalitet. Svensk Mjölk Forskning rapport nr 7068-P. Lindgaard Jensen, M. & Justesen, P. (2011). Mælkens kvalitet ved AMS. Videncentret for landbrug. Opubl. Paulrud, C. O. (2010). Sammenfattende slutnotat - Risikofaktorer associeret med totalkim og termokim i leverandørmælk. Videncentret for Landbrug, Kvæg. Opubl. 28

29 Bilaga 2 Fälterfarenheter av diskproblem Inger Andersson Samband mellan diskparametrar och termoresistenta bakterier - fältstudie Orsakerna till höga halter termoresistenta bakterier är brister i diskning av mjölkningsanläggningen. Dessa utgör också risk för höga totalantal bakterier För låg disktemperatur är en viktig orsak till problem. I samband med en fältstudie av orsaker till höga halter fria fettsyror i mjölk studerades också termoresistenta bakterier på 46 gårdar. Erfarenheterna från denna undersökning tydde på att bristfällig disk (för låg disktemperatur, för kort disktid) och ibland även svackor i ledningar var viktiga orsaker till problem (Christiansson m.fl. 2004). I Danmark gjordes 2008 en omfattande studie av orsaker till hög halt termoresistenta bakterier med särskilt fokus på robotanläggningar. 86 robotbesättningar med höga halter termoresistenta bakterier och 49 med låga halter besöktes. Dessutom besöktes en grupp konventionella besättningar med höga halter termoresistenta bakterier. Man konstaterade att de viktigaste robotspecifika faktorerna för att undvika termoresistenta bakterier i robotanläggningar är att diska minst 3 gånger per dygn, att minimera pumpledningens längd och isolera pumpledningen, att diska utan mjölkfilter eller byta mjölkfilter före disk, samt att hålla tillräckligt hög disktemperatur (Paulrud 2010). Orsakerna till höga halter termoresistenta bakterier är brister i diskning av mjölkningsanläggningen. Dessa utgör också risk för höga totalantal bakterier. Höga totalantal bakterier kan också orsakas av bristande kylning vid lagring av mjölken. Bristande kylning av mjölken är däremot inte någon viktig riskfaktor för termoresistenta bakterier eftersom dessa tillväxer relativt långsamt under sådana förhållanden. Referenser Christiansson, A., Svensson, B., Ekelund, K., Gyllensvärd, M. & Andersson, I. (2004). Förekomst av pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk - en fältstudie. Svensk Mjölk Forskning rapport nr 7031-I. Paulrud, C. O. (2010). Termoresistente bakterier ved konventionelle og automatiske malkesystemer (AMS) - forekomst, fejlfinding og forebyggelse. Rapport Videncentret for Landbrug, Kvæg. 29

30 Bilaga 3. Bakterier och produktkvalitet Anders Christiansson Totalantalet bakterier i tankmjölk är ett viktigt mått på produktionshygienen på gården De låga totalantal som idag förekommer hos majoriteten av de svenska leverantörerna ger ingen generell påverkan på mjölkprodukternas kvalitet. Sporbildande bakterier (B. cereus och smörsyrajäsande klostrider/clostridium tyrobutyricum) kan begränsa hållbarhet och kvaliteten för k-mjölk och ost vid låga halter. Termoresistenta bakterier (som överlever mjölkens lågpastörisering) ger reella problem att uppfylla kundkrav på mjölkpulver och industrimjölk vid halter som kan förekomma i dagens mjölkråvara. Förekomst av termoresistenta bakterier orsakas av problem med disken på gården. Vissa termoresistenta bakterier som kommer med mjölkråvaran kan också föröka sig i mejeriprocesser, t.ex. ost och pulvertillverkning. Totalantalet bakterier analyseras i tankmjölk som ett mått på produktionshygienen. Ett högt totalantal kan bero på diskproblem, otillräcklig kylning eller i vissa fall mastit. Genom förbättrad mjölkningshygien och disk, bättre kylning och hygienisk mjölkningsutrustning har totalantalet bakterier i tankmjölken successivt minskat. Medianvärdet i Sverige ligger nu på cirka 8000 bakterier/ml och endast 1,4 % av analyserna överstiger /ml (se ovan). Totalantalet bakterier är inget bra mått på mjölkens lämplighet för produkttillverkning vid de låga halter som oftast förekommer idag, men det ger ett bra allmänt hygienmått för produktionen på gården. Lågt totalantal kan ses som en verifieringsanalys som ger mjölkföretagaren ett kvitto på att produktionen är under kontroll. Med god hygien och kontroll över disken är det idag normalt att totalantalet bakterier understiger /ml. Vid dessa låga halter påverkas generellt inte produktkvaliteten av bakterier i råvaran. För att ge reella problem med produkter krävs mycket höga bakterietal i tankmjölken (mer än 1 miljon/ml) av psykrotrofa bakterier, som är de bakterier som förökar sig vid kylförvaring. I sådana fall kan lukt- och smakproblem, orsakade av värmestabila enzymer från gramnegativa bakterier, uppstå i långtidslagrade produkter som t.ex. UHT-mjölk, mjölkpulver, smör och ost, detta trots att gramnegativa bakterier avdödas vid pastörisering. Men sådana bakteriehalter är mycket sällsynta i tankmjölk idag. Rapport 4953 (1988) Mjölkråvaran, från Svensk Mjölk Forskning, beskriver de bakteriologiska problem som kan uppkomma. Idag är det är oftast speciella bakteriegrupper som t.ex. sporbildarna som kan påverka produktkvaliteten och då redan vid mycket låga koncentrationer. Hållbarhetsproblem i k-mjölk beror ofta på Bacillus cereus eller återkontamination av gramnegativa bakterier i samband med förpackning av mjölken. Termoresistenta bakterier (även kallade termotoleranta eller pastöriseringsöverlevande bakterier, på engelska thermoduric/thermoresistant bacteria) har återkommit som ett nygammalt problem under senare år (Svensson 2001). Med termoresistenta bakterier avses sådana bakterier som överlever mjölkens 30

31 lågpastörisering (72 C/15 sek). De utgörs av en blandad grupp bakterier med olika grad av värmeresistens. Som exempel kan nämnas bakterier i släktena Enterococcus, Streptococcus thermophilus, Micrococcus, Microbacterium, Corynebacterium samt de sporbildande släktena Bacillus och Clostridium. De utgör alltså totalantalet bakterier som finns kvar från råvaran i den pastöriserade mjölken. Med några få undantag är dessa bakterier inte psykrotrofa och tillväxer inte i kylförvarad pastöriserad mjölk vid normal framstämplingstid. Däremot har termoresistenta bakterier visat sig kunna begränsa hållbarheten hos ESL-mjölk i form av återkontamination av mjölken efter hållbarhetsbehandlingen. Termoresistenta bakterier är inte hälsofarliga men de kan i vissa fall vara skadliga för mejeriprodukterna och försvårar produktionen. Normerna för bakterietal i mjölkpulver har sänkts markant på senare tid. Förr var kravet för mjölkpulver bakterier/g. Eftersom bakterierna koncentreras cirka 10 gånger vid torkning av mjölk, så motsvarar detta termoresistenta bakterier/ ml pastöriserad mjölk. Numera är kravet, särskilt för pulver till modersmjölksersättning, ofta bakterier/g pulver eller lägre, vilket motsvarar termoresistenta bakterier/ml mjölk. Det betyder att även mjölkråvara med relativt lågt totalantal bakterier kan vara oanvändbar för mjölkpulvertillverkning om majoriteten utgörs av termoresistenta bakterier. Industrimjölk, d.v.s. pastöriserad mjölk som säljs i tankbil direkt till andra livsmedelsindustrier är ett annat område där man haft problem att uppfylla kundkrav (jämför bilaga 1, figur 8). Termoresistenta bakterier är en heterogen grupp av många olika bakterier med varierande värmeresistens. 12% av bakterierna utgörs av sporbildare med mycket värmeresistenta sporer och 17 % är olika kocker (Micrococcus, Staphylococcus m.fl). med relativt låg värmeresistens som i viss mån påverkas av lågpastörisering. 71% utgörs av s.k. coryneforma bakterier (t.ex. Microbacterium, Corynebacterium) som inte avdödas vid lågpastörisering (Svensson m.fl. 2004). Tabell 1 visar exempel på representativa bakterier inom gruppen coryneforma bakterier. D-värdet vid en given temperatur är den tid i minuter som det tar att reducera bakteriehalten med en logenhet (90%). Vid försökstemperaturen T ref (75-80 C) krävs det ofta en minut för en sådan reduktion (D ref). I övriga kolumner har D-värdet beräknats med hjälp av z- värdet (z är den förändring i C som krävs för att ändra D-värdet med en faktor tio). Det är tydligt att vid 72 C/15 sekunder påverkas bakterierna knappast alls. Vid tillverkning av s.k. low heat mjölkpulver pastöriseras mjölken så skonsamt som möjligt (inte över 75 C). Däremot används högre temperatur vid tillverkning av medium heat eller high heat mjölkpulver. Tabell 1 visar att vid pastörisering vid C sker en kraftig avdödning av flertalet bakterier. Termoresistenta bakterier utgör därför endast ett problem vid tillverkning av low heat pulver. 31

32 Stam nr T ref C D ref (min) z D 72 C (min) D 85 C (min) D 90 C (min) SMR G U M U M O O U M O M M Tabell 1. Värmeresistensen hos några termoresistenta bakterier i den coryneforma gruppen. Termoresistenta bakterier kan också föröka sig i mejeriprocesser. Ett välkänt exempel är Streptococcus thermophilus som kan föröka sig i pastören vilket leder till kraftig förhöjda halter i ystmjölk (Christianson 2003). Detta kan orsaka texturfel och smakfel hos ost. Körtiden för en pastör kan därför begränsas av halten termoresistenta Str. thermophilus i mjölkråvaran (Hull 1992). Det betyder att pastören måste diskas oftare med ökande kostnader och minskad produktionskapacitet som följd om halten är hög i ingående mjölk (en sådan uppförökning skulle kunna ske vid k-mjölksbehandling också, men bakterien växer inte i mjölk under kylförvaring). Termoresistenta bakterier kan också föröka sig i andra processer som sker i värme, t.ex. indunstare och ultrafilteringsanläggningar (Christiansson & Nilsson 1994). Tillväxt och sporbildning av Bacillus stearothermophilus i indunstare (Stadhouders et al. 1983) kan leda till problem att klara kundkrav på termofila bakterier i mjölkpulver. Till skillnad från totalantalet bakterier kan halten termoresistenta bakterier begränsa råvarans användbarhet för tillverkning av vissa produkter, t.ex. mjölkpulver, redan vid halter som kan förekomma i dagens mjölkråvara. Ett tydligt samband med bristande kontroll över disken på gårdar har konstaterats i flera undersökningar (se bilaga 2). Vid god hygien bör inte halten termoresistenta bakterier överstiga 2-300/ml i tankmjölk på gård. Referenser Christiansson, A. & Nilsson, J. (1994). Bakteriologiska problem i samband med drift av värmeväxlare och annan utrustning. Svensk Mjölk Forskning rapport 4930 Christiansson, A. (2003).Betydelsen av pastöriseringsöverlevande bakterier för kvaliteten hos ost. En litteraturstudie. Svensk Mjölk Forskning rapport 7030-I Hull, R., Toyne, S., Haynes, I. & Lehmann, F. (1992). Thermoduric bacteria: A reemerging problem in cheesemaking. The Australian Journal of Dairy Technology 47: 91-94, november Mjölkråvaran. Svensk Mjölk Forskning, rapport 4953 (1988) 32

33 Stadhouders, J., Hup, G. & Hassing, F. (1982). The conceptions index and indicator organisms discussed on the basis of the bacteriologyof spray-dried milk powder. Netherlands Milk and Dairy Journal 36: Svensson, B. (2001). Pastöriseringsöverlevande bakterier - En litteraturstudie. Svensk Mjölk Forskning rapport 4995-I. Svensson, S., Ekelund, K. & Christiansson, A. (2004). Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk. Svensk Mjölk Forskning, rapport 7035-I. 33

34 Bilaga 4. Biofilmer Anders Christiansson Biofilmer är en överlevnadsform där bakterier sitter fast på yta och är inbäddade i ett skyddande slemhölje. Biofilmer uppstår vid otillräcklig disk. För att få bort en fullt utbildad biofilm krävs ofta mekanisk rengöring. Oxiderande ämnen som klor och väteperoxid/perättiksyra kan bidra till att ta bort biofilm, men är oftast inte tillräckligt effektiva när biofilmen är fullt utvecklad. I de koncentrationer som används är ämnena i första hand rengörande, d.v.s. de avlägsnar biofilm genom sin oxidativa effekt. Om inte alla bakterier avlägsnas eller avdödas så kommer kvarvarande bakterier att föröka sig till en ny biofilm som åter släpper ut bakterier till mjölken. Det är därför mycket viktigt att disken fungerar fullt ut så att biofilmer inte hinner bildas. Med biofilm avses en samling bakterier som sitter fast på en yta och som är inbäddade i ett slem som de själva producerat. Slemmet består till cirka 97 % av vatten samt 1-2% laddade och oladdade polysackarider och 1-2% polypeptider/protein. Dessutom innehåller biofilmen DNA/RNA från döda bakterier (Sutherland 2001). I biofilmen kan även produktrester som mjölkprotein och fett ingå, samt kalcium och andra tvåvärda joner. En renodlad biofilm är mjuk och slemmig men i en mjölkningsanläggning kan biofilmen ingå i olika beläggningar (hårda och mjuka) som uppstått vid dålig disk, t.ex. mjölksten, som uppstår genom utfällning av kalk. Alla ytor med beläggningar kan därför antas innehålla bakterier. Figur 1. Biofilmbildning Förloppet vid bildning av en biofilm illustreras ovan i figur 1. (1) En ren diskad yta av t.ex. rostfritt stål är helt fri från mjölkrester. När mjölken pumpas förbi den i samband med mjölkning kommer fett och protein (2) spontant på grund av fysikaliska krafter att adsorberas till stålytan (3). Detta sker inom några sekunder. På samma sätt kommer bakterier (4) i mjölken att ibland kollidera med ytan och fastna reversibelt (5), vilket inträffar inom några minuter. De kan då lätt lossna igen p.g.a. flödet av mjölk, men om de får sitta fast en längre tid (3-8 timmar) kommer de att utsöndra fästorgan av protein som förankrar dem vid ytan. Detta inträffar oftast på svårdiskade ställen i utrustningen. Då kan man inte längre skölja bort bakterierna, men de är fortfarande känsliga för hög temperatur och diskmedel. En alltför låg disktemperatur kan dock medföra att bakterier överlever. Så småningom kommer bakterierna att börjar föröka sig och bildar då en mikrokoloni (6). Efterhand ökar kolonins storlek och samtidigt produceras slemlagret som skyddar kolonin mot yttre påverkan (inom 24 timmar). Inom några dygn är biofilmen mogen (7) och bakterierna är då mycket mera resistenta mot värme, diskkemikalier, ph och uttorkning och andra skadliga 34

35 faktorer än fria bakterier. Från en mogen biofilm kommer efterhand bakterier att lossna (8) och följer då med mjölken till mjölktanken. Att växa i en biofilm innebär många fördelar för bakterierna (Jefferson 2004). I näringsfattiga system anrikas alltid organiskt material på ytor, varför bakterierna gynnas av att sitta fast. Risken att sköljas bort minskar om bakterierna är förankrade till ytan. Miljön inne i en biofilm skyddar bakterierna från yttre hot vilket också gynnar överlevnaden och möjligheten att föröka sig. Bakterier i biofilmer har andra fysiologiska egenskaper än fria bakterier i en suspension. Detta bidrar till deras resistens mot skadliga omgivningsfaktorer. I en biofilm kan det finnas flera olika arter av bakterier som t.o.m. samverkar för att få maximalt skydd. I princip kan alla bakterier bilda biofilmer, men termoresistenta bakterier har genom sin värmeresistens större möjligheter att överleva och bilda biofilm i mjölkningsanläggningar än bakterier i allmänhet. För att få bort en fullt utbildad biofilm krävs ofta mekanisk rengöring. Oxiderande ämnen som klor och väteperoxid/perättiksyra kan bidra till att ta bort biofilm, men är oftast inte tillräckligt effektiva när biofilmen är fullt utvecklad (Kumar & Anand, 1998). I de koncentrationer som används vid disk är ämnena i första hand rengörande, d.v.s. de avlägsnar biofilm genom sin oxidativa effekt. Om inte alla bakterier avlägsnas eller avdödas så kommer kvarvarande bakterier att föröka sig till en ny biofilm som åter släpper ut bakterier till mjölken. Det är därför mycket viktigt att disken fungerar fullt ut så att biofilmer inte hinner bildas (IDF 2003). Referenser IDF (Bulletin of the International Dairy Federation) (2003) nr 381 Review of practices for cleaning and sanitation of milking machines. Jefferson, K.M. (2004) What drives bacteria to produce a biofilm? FEMS Microbiology Letters 236 : Kumar, C.G. & Anand, S.K. (1998) Significance of microbial biofilms in food industry: a review. International Journal of Food Microbiology 42 :9-27. Sutherland, I.W. (2001) The biofilm matrix an immobilized but dynamic microbial environment. Trends in Microbiology 9:

36 Bilaga 5. Diskprocessen Anders Christiansson Syftet med disken är att avlägsna rester av organiskt material som kan utgöra näring för bakterier mellan mjölkningarna. Samtidigt bidrar disken till att förekomsten av bakterier i anläggningen minimeras, antingen genom att transportera bort dem eller genom att de avdödas av disken. Kravet på diskprocessen är att: Ytorna ska bli synligt rena. Beläggningar ska inte förekomma. Rester av diskmedel som kan påverka mjölkens smak och användbarhet för produkttillverkning negativt ska avlägsnas efter disken. Antalet levande bakterier i anläggningen ska minimeras Diskeffekten påverkas av fyra faktorer: den kemiska sammansättningen av diskmedlet, disktemperaturen, den mekaniska effekten (turbulensen), tiden samt av utrustningens hygieniska design. En väl fungerande disk är en nödvändighet för att kunna producera mjölk av god bakteriologisk kvalitet. När mjölken pumpas förbi ytor i mjölkningsanläggning och tankar kommer mjölkkomponenter att adsorberas till ytorna, som blir täckta av ett tunt lager av fett, protein och laktos. Så länge mjölken inte får torka in eller utsätts för extrem värme eller ph-förändringar är det relativt enkelt att skölja bort det mesta av det organiska materialet. Mjölk innehåller kalciumjoner och fosfat, som kan fällas ut på ytorna som olöslig kalciumfosfat. Kalcium bidrar också till att binda mjölkkomponenter till ytorna, vilket orsakar bildning av mjölksten. Om proteiner denatureras, vilket sker när vassleproteiner utsätts för temperaturer över C, så kommer de att bli olösliga och fällas ut som en beläggning. Kasein är mycket värmestabilt och tål mer än 100 C utan att denaturera. Sänkning av ph under 5,4 leder dock till denaturering. Det är då mycket svårare att diska bort proteinet. Vassleproteinerna är stabila vid detta ph och denatureras inte. Fett i fettkulorna kan hydrolyseras till fria fettsyror vid alkalisk disk. Långkedjiga fettsyror är olösliga i vatten och kan ibland fälla ut tillsammans med divalenta katjoner. Fettet kan också polymerisera till olösliga komponenter genom oxidativa processer som involverar fria radikaler (Stanga 2010). Diskprocessen innehåller följande principiella steg: Försköljning för att avlägsna huvuddelen av mjölkresterna. Målet är att sköljvattnet ska vara fritt från synliga mjölkrester (ingen grumlighet) när försköljningen avslutas. Om sköljningen inte är fullständig kommer det att förbrukas diskmedel för att ta hand om dessa komponenter, samtidigt som risken för beläggningar ökar. Det är därför viktigt att sköljvattnet endast passerar genom anläggningen en gång och sedan pumpas ut. Huvuddisk: Under huvuddisken cirkulerar diskmedlet i mjölkningsanläggningen respektive mjölktanken, som diskas var för sig. Tillräckligt hög temperatur är viktigt för att diskmedlet ska vara effektivt. Diskmedel för cirkulationsdisk kan antingen vara alkaliska (högt ph) eller sura (lågt ph). De innehåller komponenter som gör att mjölkberörda ytor kommer i god kontakt med diskmedlet (vätning). Därefter tar andra komponenter hand om 36

37 fett och protein så att de lossnar från ytorna och sedan hålls svävande utan att fällas ut igen. Laktos är lättlösligt och löses redan i rent vatten. Diskmedlet innehåller också komponenter som förhindrar att divalenta katjoner (kalcium, magnesium, järn, mangan) i hårt vatten förhindras från att störa diskprocessen. Eftersköljning sker oftast med kallt vatten. Syftet med detta är att skölja ut alla föroreningar ur anläggningen, så att de inte faller ut igen, samt att avlägsna diskmedelresterna. Dränering för att minimera att kvarstående vatten med eventuella mjölkrester blir källa till bakterietillväxt. Mjölkrester som inte diskas bort kommer att leda till bakterietillväxt som ökar bakteriehalten i tankmjölken vid nästa mjölkning. Dessutom kan bakterierna bilda biofilmer, som är mycket mera svårdiskade än fria bakterier (se bilaga 6). Det är därför avgörande att disk sker regelbundet efter varje mjölkning, eller minst 3 gånger per dygn för AMS-anläggningar. AMS-anläggningar är mycket mera känsliga för störningar vilket gör att det vid 2 gånger diskning per dygn kan leda till bakteriologiska problem (EU-projekt Automatic Milking). Vilka faktorer styr diskningsresultatet? Graden av renhet efter disk påverkas av fyra olika samverkande faktorer: temperaturen, den mekaniska effekten av vätskan (turbulens), den kemiska effekten av diskmedlet samt disktiden. Dessa faktorer brukar beskrivas med den s.k. Zinnerska cirkeln (se figur 1). Figur 1: Den Zinnerska cirkeln Intensiteten av de fyra faktorerna kan variera i omfattning beroende på typ av disk. Vid handdisk är den mekaniska effekten stor och tiden kan göras lång, medan temperaturen inte kan vara hög och det kemiska medlet inte kan vara 37

38 starkt p.g.a. arbetsmiljöskäl. En extrem rengöringstyp är högtrycksrengöring där den mekaniska effekten är mycket stor medan övriga faktorer har mindre betydelse. Vid CIP-disk i en mjölkningsanläggning är balansen mellan de olika faktorerna mera lika. Alla fyra faktorerna behövs för ett gott diskresultat även om man i viss mån kan kompensera för en suboptimalt fungerande faktor genom att öka intensiteten i en annan. Men hamnar man utanför vissa gränser så blir diskresultatet otillfredsställande. Kemikalier i disklösningen De komponenter som ingår i disklösningen är avpassade så att de ska ge ett gott diskresultat. Förutom vatten ingår antingen lut eller syra, olika tensider, komplexbildare, korrosionsinhibitorer, samt ibland oxiderande substanser som t.ex. natriumhypoklorit (Exempel på sammansättning av olika kommersiellt tillgängliga diskmedel finns i bilaga 10). Vatten som används för disk ska vara av god bakteriologisk kvalitet. Det finns krav på årlig vattenanalys enligt Mejeriernas förenklade vattenanalys för vatten som används till disk på mjölkgårdar (Branschriktlinjer för kontroll av den obehandlade mjölkens kvalitet, Svensk Mjölk, 2007). I den ingår bl.a. analys av heterotrofa och koliforma bakterier, samt Escherichia coli (se tabell 1). Förekomst av höga bakteriehalter kan påverka vattnets lämplighet som sköljvatten efter disk. Bakteriegrupp Godtagbart Godtagbart med anm. Icke godtag-bart Heterotrofa/ml <1000 > 1000 Koliforma/100 ml < > 500 E. coli/100 ml < Tabell 1. Bakterieanalyser som ingår i mejeriernas förenklade vattenanalys. 38

39 Vattnets ph har också betydelse (tabell 2). Surt vatten kan innehålla höga halter av vätekarbonatjoner. Vid värmning av sådant vatten i en varmvattenberedare omvandlas vätekarbonatjonerna till koldioxid som avgår samt karbonatjoner, som fäller ut tillsammans med kalciumjoner om vattnet är hårt. På sikt påverkar detta värmeöverföringen från värmepatronen och även dess livslängd. ph 6,0 Mycket surt 6,1-6,9 Surt 7,0-7,9 Neutralt > 8,0 Alkaliskt Tabell 2. Indelning av ph-värdet Vattenhårdheten är en viktig parameter som avspeglar i huvudsak kalciumhalten i vattnet, men även innefattar magnesiumjoner som också kan ge svårlösliga salter (tabell 3). Utfällningar kan också ske med järn och manganjoner. Dessa katjoner har förmåga att binda till negativt laddade ytor t.ex. proteiner och fettsyror, med resultat att föroreningarna blir svårare att diska bort. Vid mycket hårt vatten är det nödvändigt att använda högre dosering av diskmedel, så att de komplexbildare som finns i medlen kan ta hand om dessa joner. Det kan ibland behövas förbehandling (avhärdning) av diskvattnet t.ex. med jonbytarfilter. På grund av den höga halten kalciumjoner och fosfatjoner i mjölk är det särskilt viktigt att förskölja noggrant vid disk. 39

40 Hårdhet, dh <4 Mycket mjukt 4-7 Mjukt 8-14 Medelhårt Hårt > 20 Mycket hårt Tabell 3. Vattnets hårdhetsgrader. Lut/alkali I alkaliska diskmedel är lut en viktig komponent. Ofta ingår natriumhydroxid men även kaliumhydroxid (ph 12-13) och andra alkaliska komponenter som t.ex. natriumkarbonat, natriummetasilikat och natriumtripolyfosfat kan ingå. (De sistnämnda fyller dock även andra funktioner i diskmedlet). Lut har en viktig funktion att lösa upp (i samarbete med andra komponenter i diskmedlet som detergenter och komplexbildare) och bryta ned proteiner genom alkalisk hydrolys, vilket leder till att protein kan transporteras bort från ytor. Effekten ökar med stigande ph. Lut tar även bort fett genom alkalisk hydrolys. I hårt vatten kan luten bidra till att det bildas beläggningar av kalciumkarbonat eller kalciumfosfat. Det är därför viktigt att inte överdosera alkaliska diskmedel. Syra Syror löser protein men hydrolyserar inte fett och kan därför inte bidra till att ta bort feta beläggningar. I syradiskmedel ingår oftast även tensider (ytaktiva ämnen) som bidrar till borttransport av fett. Men den viktigaste funktionen är att lösa upp beläggningar av olösliga salter av kalciumkarbonat, kalciumfosfat m.fl. som även ingår tillsammans med protein i mjölksten. Syror löser upp metallsaltbeläggningarna och bidrar då också till frigörande av organiskt material när sådant ingår i beläggningarna. Flera olika syror kan ingå t.ex. fosforsyra, citronsyra, sulfaminsyra, svavelsyra och salpetersyra. Tensider Tensider (detergenter) är ytaktiva ämnen som består av en hydrofil (vattenälskande) del, som är löslig i vatten och en hydrofob (vattenskyende) del som är löslig i fett. 40

41 Tensider sänker ytspänningen i vatten (vätmedel), vilket gör att övriga diskkemikalier lättare kommer åt smuts som sitter fast på en yta. Tensider bildar också miceller där den lipofila delen av tensidmolekylerna riktas inåt och den hydrofila delen riktas utåt. Micellerna svävar fritt i vattenfasen. Fett emulgeras inne i micellerna, vilket gör att fettet kan transporteras bort från ytor och hålls svävande. Beroende på smutsens sammansättning kan balansen mellan den hydrofila och lipofila delen av molekylen väljas så att bäst rengöringseffekt erhålls. Ofta används en blandning av flera tensider som fungerar bra såväl som vätmedel som för smutsupplösning. Tensider delas in i anjoniska tensider, katjoniska tensider, nonjoniska tensider samt amfotära tensider. Anjoniska tensider består av en polär grupp som är negativt laddad och en kolvätekedja om kolatomer som är opolär. Katjoniska tensider har en positivt laddad polär grupp, nonjoniska tensider saknar laddad polär grupp, medan amfotära tensider har både positivt och negativt laddade grupper kopplade till den polära delen av molekylen (se exempel på tensiders kemiska strukturer i bilaga 10). De anjoniska tensiderna är effektiva rengöringsmedel. Vanliga exempel är tvålar, som är natrium- eller kaliumsalter av fettsyror (polär karboxyl-grupp). Tvålar är känsliga för tvåvärda joner och fäller ut med kalcium- och magnesiumjoner. I diskmedel ingår istället andra polära grupper som är mindre känsliga för tvåvärda joner, t.ex. bensensulfonsyra-sulfat, -sulfonat, alkholsulfonat. Dodecylbensensulfonat är ett exempel på en vanligt förekommande tensid i tvättmedel. Anjoniska tensider har en tendens att bilda skum. Nonjoniska tensider saknar laddning. De kan användas tillsammans med laddade tensider. De polära grupperna består ofta av polymeriserade enheter av etylenoxid som bildar polyglykoletrar med fettalkoholer eller fettsyror. Även propylen- och butylenoxider kan användas i de polära grupperna. Graden av polaritet kan anpassas genom olika många enheter av monomererna. Dessa tensider löddrar mycket mindre än anjoniska tensider och ingen utfällning sker med tvåvärda joner. I produktbladen för diskmedel benämns ofta sådana tensider t.ex. alkoholalkoxylat, fettalkoholalkoxylat, alkoholetoxylat, alkoholetoxypropionat med tillägget polymer, eller endast nonjonisk tensid. Nonjoniska tensider kan användas tillsammans med antingen anjoniska eller katjoniska tensider. Katjoniska tensider innehåller en positiv laddning i den hydrofila delen av molekylen (kvarternära ammoniumföreningar). Dessa tensider bygger på att en kvävegrupp kopplats till en eller flera hydrofoba kolvätekedjor. Sådana tensider är inte effektiva som rengöringsmedel men fyller en viktig funktion som desinfektionsmedel i livsmedelsindustrin eftersom den positiva laddningen gör att molekylerna dras till och inkorporeras i bakteriecellmembraner, som är negativt laddade. De används inte som desinfektionsmedel inom mejerindustrin på grund av att de kan påverka syrningskulturernas aktivitet. De skummar och genom att de är ytaktiva kan man åstadkomma god kontakt med ytor vid desinfektion. Ett exempel är alkyldimetylbensylammoniumklorid (bensalkoniumklorid). Katjoniska tensider kan inte blandas med anjoniska eftersom de tillsammans bildar svårlösliga komplex. Amfotära tensider har egenskaper både som anjoniska och katjoniska tensider beroende på ph, eftersom den polära gruppen innehåller både negativa och positiva laddningar. Den positiva laddningen kommer oftast från en kväveatom med den negativa laddningen kommer från karboxyl- eller sulfonatgrupper. Deras viktigaste 41

42 användningsområde är desinfektion och som vätmedel. De ingår ofta i olika hushållsprodukter som schampo eller diskmedel. Komplexbildare Komplexbildare har som funktion att binda metalljoner i lösliga komplex och förhindra att utfällningar sker med anjoner som t.ex. karbonat-, fosfat-, sulfat-eller silikatjoner eller att joner och organiskt material (protein, stärkelse, polymeriserat fett) bildar utfällningar. De bildar monovalenta eller polyvalenta komplex med positivt laddade joner eller grupper på peptider, proteinfragment och andra organiska substanser och då underlättar de verkan av lut, syra och tensider. De polyvalenta komplexbildarna bidrar till att hålla svårlösliga substanser i lösning genom solubilisering, flockulering, dispergering eller i suspension. De medverkar till att smutsen löses upp och hålls kvar i diskvätskan utan att falla ut igen. Deras verkan bygger på att de har en mycket högre bindningsförmåga till negativa joner än många divalenta katjoner har. Det finns ett stort antal olika grupper av substanser som kan fungera som komplexbildare och med olika bindningsstyrka. Flertalet kännetecknas av att bindningsförmågan är störst vid högt ph. De fyller en viktig funktion i hårt vatten genom att förhindra utfällning av kalciumkarbonat som annars sker vid värmning i alkali. Några exempel på komplexbildare är polyfosfater, fosfonater (t.ex. ATMP; aminotrimetylenfosfonsyra), hydroxysyror (glukonat, citrat mfl), polyakrylater (polykarboxylater), aminopolykarboxylsyror (t.ex. NTA; nitrilotriättiksyra, EDTA; etylendiaminotetraättiksyra), polysackarider och bentonit (se förklaringar till tabell i bilaga 10). Bindningsaktiviteten ökar med koncentrationen och avpassas oftast i diskmedlet efter behovet. Högre temperatur medför att bindningsförmågan minskar. Ett diskmedel vars funktion bygger på komplexbildare kan därför ha begränsningar i sitt temperaturanvändningsområde. Oxiderande substanser Oxiderande substanser som natriumhypoklorit, väteperoxid, natriumperkarbonat och natriumperborat kan användas som tillsatser i rengöringsmedel för att underlätta nedbrytning av organisk substans genom oxidation, vilket påskyndar rengöringsprocessen. Den organiska substansen bryts ned i mindre delar som lättare lossnar från ytor och kan tas omhand av övriga substanser i diskmedlet. För att ha en rengörande effekt krävs en hög koncentration, eftersom all organisk substans angrips. I mycket lägre koncentrationer kan dessa medel användas som desinfektionsmedel för att avdöda kvarvarande bakterier efter rengöring. Enligt Bra Kemråds kriterier är perättiksyra tillåtet upp till 1,25 % i brukslösning. Anledningen till att perättiksyra kan tillåtas trots klassificeringen R50 (mycket giftigt för vattenlevande organismer) är att det sker en snabb reaktion och kvar blir ättiksyra som inte är miljöfarligt (se även bilaga 8 och 12). Natriumperborat verkar bäst vid högre temperaturer, över ca 55 C. Natriumperboratet sönderdelas och väteperoxid bildas, som är starkt oxiderande. Dessutom bildas borat som kan bilda komplex med en del ämnen som innehåller flera hydroxylgrupper (OHgrupper), som alkalipolyfosfater (KemI hemsida teknisk ämnesbeskrivning). 42

43 Enzymer Proteolytiska enzymer (proteaser) kan användas i diskmedel för att underlätta nedbrytning av proteinbeläggningar. De har främst fått användning i tvättmedel för kläder och förekommer ganska sällan i diskmedel för mjölkanläggningar. Eftersom enzymer är värmelabila finns det ofta en övre temperaturgräns för deras användningsområde. Desinfektionsmedel Desinfektionsmedel har till syfte att reducera antalet överlevande bakterier efter disk till en låg och acceptabel nivå. Desinfektionsmedel ska användas först efter disk, annars riskerar de att inaktiveras av smuts. Vissa substanser, t.ex. natriumhypoklorit kan ingå i diskmedel som oxidationsmedel, d.v.s. för att ta bort mjölkrester (se dock bilaga 8, Bra Kemråd tillåter inte natriumhypoklorit). Efter disk kan de användas i mycket lägre koncentration och har då en effektiv avdödande effekt på bakterier. Desinfektion utförs oftast i rumstemperatur genom att cirkulera lösningen i mjölkningsanläggning eller tank. Exempel på oxiderande desinfektionsmedel är natriumhypoklorit, natriumdikloroisocyanurat, kloramin och perättiksyra. Det är ganska ovanligt att desinfektion genomförs i Sverige medan detta förekommer allmänt i Danmark, s.k. 5 stegsdisk (5 trinsvask) som omfattar försköljning, disk med alkaliskt diskmedel, sköljning, desinfektion och eftersköljning som sker i en följd. Efter desinfektion är det viktigt att skölja med vatten så att inga rester av desinfektionsmedel hamnar i mjölken. Disktemperatur Under försköljningsfasen är det viktigt att inte proteinutfällning sker p.g.a. alltför varmt vatten. Vattentemperaturen rekommenderas vara C under försköljningen när sköljvattnet möter mjölken. Igensättning av kallvattensilar i diskautomaten på grund av hårt vatten kan annars leda till att varmare vatten än avsett kan komma ut i anläggningen vid försköljningen. Därför bör sköljvattentemperaturen kontrolleras regelbundet. Många moderna diskautomater är programmerade att utföra mer än ett försköljningssteg och då kan vattentemperaturen successivt höjas så att godset i grova ledningar av stål och i stora mjölktankar kommer upp i temperatur. Rekommendationer för försköljningsvattnets temperatur skiljer sig åt mellan olika länder. I Finland rekommenderas C (Mjölkgårdens diskguide 2005), i Danmark rekommenderas C och i Canada C (med sluttemperatur vid sköljningen 35 C eller högre)( Canadian quality milk, 2003). Rekommendationerna från Finland och Canada förutsätter en god kontroll på vattentemperaturen så att inte vassleproteiner fälls ut. Under huvuddisken är det viktigt att temperaturen är så hög så att diskeffekten blir bra. Generellt sett ökar hastigheten hos kemiska reaktioner med temperaturen. Bättre diskeffekt kan därför förväntas vid ökad temperatur, särskilt mot svårdiskad smuts och biofilm (se även bilaga 6). Samtidigt riskerar temperaturen att falla under cirkulationsdisk på grund av att det krävs mycket energi för att värma upp kalla rör och tankar. Vid automatdisk är det önskvärt att starttemperaturen i diskautomaten överstiger 80 C. Temperaturen sjunker med C eller mera redan efter det första varvet i cirkulationen och kan sjunka ytterligare 1-2 C per minut under disken, 43

44 beroende på utrustning och långa stålledningar. Erfarenhetsmässigt gäller rekommendationen att temperaturen idealiskt bör ligga över 65 C under åtminstone 2 minuter när vattnet återkommer till diskautomaten för god diskeffekt. (Detta är en lämplig kontrollpunkt vid uppföljning av diskfunktionen). Om temperaturen inte går att upprätthålla kan underhållsvärme i diskautomaten vara en hjälp. Men det är viktigt att det tillräckligt med varmvatten från början (se bilaga 7) eftersom det tar för lång tid att värma upp vatten med alltför låg temperatur i diskautomaten eller varmvattenberedaren. Mjölkfett stelnar när temperaturen går under C. För att hålla fettet flytande och andra komponenter kvar i disklösningen ska sluttemperaturen efter avslutad cirkulationsdisk inte understiga C. I Canada rekommenderas en starttemperatur på minst 71 C och en sluttemperatur överstigande 43 C (Canadian Quality milk 2003). De finska rekommendationerna är en starttemperatur på C och en sluttemperatur över 50 C (Mjölkgårdens diskguide 2005) medan danska rekommendationer är starttemperatur på minst 80 C, över 60 C i 5 minuter och en sluttemperatur över 42 C. Det är viktigt att det finns tillräckligt med varmt vatten till disken. Helst bör mjölkningsanläggningen och tankdisken ha separata varmvattenberedare så att inte varmvatten samtidigt används till annat, som t.ex. beredning av kalvnäring. Under eftersköljningen transporteras kvarvarande löst smuts ut ur anläggningen, liksom rester av diskmedel. Inga kemikalierester får finnas kvar. Vanligtvis används kallt vatten. När eftersköljningen är klar ska slutsköljvattnet ha samma ph som ingående vatten. Mekanisk effekt (turbulens) Man skiljer på turbulent och laminärt flöde för vätskor i rör. Vid laminärt flöde flyter vätskan i röret med samma hastighet i bulkvätskan men närmast rörväggen är flödet mindre kraftigt. Det medför att den mekaniska (rengörande) kraften är svag. Vid turbulens bildas det virvlar i vätskan som ökar den rengörande kraften vid ytan. Detta kan åstadkommas på olika sätt. När flödeshastigheten ökar över en viss hastighet bildas det spontant virvlar och flödet blir turbulent. I rörmjölkningsanläggningar åstadkoms turbulens genom att släppa in luft i rören så att det uppstår vakuumförändringar. Vid mjölkning är det viktigt att mjölken passerar i mjölkledningen så skonsamt som möjligt, så att fettet inte skadas av mekanisk bearbetning, med lukt- och smakfel som konsekvens. Flödet är då laminärt. Vid disk däremot krävs det turbulent flöde som har så stor mekaniskt rengörande effekt på ytorna som möjligt. Detta åstadkommer man på olika sätt genom luftinsläpp i diskautomaten, som leder till att vattenproppar rusar genom rören med hög hastighet, omväxlande med luft. Vid grova ledningar t.ex. i en mjölkgrop kan det finnas en s.k. trombon som förstärker effekten. I vissa anläggningar används förhöjt vakuum under diskfasen. För att uppnå rätt mekanisk effekt krävs att den vattenmängd som cirkulerar är rätt. Vid för liten vattenmängd blir det inte rent. För stor vattenmängd försvårar proppbildningen. I moderna större anläggningar rekommenderas ett proppflöde med hastighet 7-10 m/sekund. Den mekaniska effekten ställs in och optimeras när en anläggning installeras och är mycket viktig diskfaktor. Att låta en serviceman med jämna intervall kontrollera och justera inställningarna kan spara både kemikalier och energi (Reineman m.fl. 2003). 44

45 Disklösningen pumpas tillbaka från slutenheten till diskautomaten med en pump. I denna returledning bildas inga proppar. För att uppnå turbulent flöde här krävs att flödeshastigheten överstiger 1,5 m/sekund. I kyltankar sprids disklösningen över tanksidans ytor genom spraybollar, dysor eller roterande vingar. Turbulensen blir inte lika kraftig som i rör, varför det är viktigt att disktemperaturen och diskmedelskoncentrationen är korrekta. Dessutom är det naturligtvis viktigt att fördelningen av diskvätska fungerar så som det är avsett. Tid Diskning är en kemisk-fysikalisk process som fortgår med tiden. En förlängd disktid ger därför bättre diskeffekt förutsatt att övriga diskparametrar hålls konstanta. Vid disk av mjölkningsanläggningar och tankar sker det en avkylning av disklösningen när den passerar genom utrustningen. En för lång disktid kan därför ha negativ effekt genom att föroreningar faller ut igen på grund av för låg temperatur. Normal disktid är 8-10 minuter. Hygienisk design En viktig faktor, som utöver de fyra diskfaktorerna kraftigt påverkar om komponenter i t.ex. en mjölkningsanläggning blir rena, är den hygieniska designen. Med hygienisk design avses val av material och konstruktion som gör det är möjligt att diska rent. Men konstruktionen måste också uppfylla den funktionalitet som krävs. Ofta krävs kompromisser, som försvårar rengöringen. Material i ytor som är i kontakt med livsmedel ska bestå av material som är godkänt för kontakt med livsmedel (Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion 2007). Materialet ska dessutom ha en slät ytstruktur som förhindrar att mikroorganismer och smuts blir kvar efter disk. Rostfritt stål och glas är exempel på sådana material men även olika typer av plast och gummi kan användas. För rostfritt stål finns specifikationer på ytjämnhet (R a) beroende på användningsområde(r a är ofta <0,8 µm för livsmedelsutrustning). Rostfritt stål och glas är lätt diskat men olika plast- och gummimaterial kan vara något mera svårdiskade, i synnerhet när de åldras. Utbyte av gummidetaljer med intervall enligt tillverkarens rekommendationer är viktigt för att bibehålla god hygien och diskbarhet. Förutom en bra ytstruktur är konstruktionen mycket viktig (EHEDGs riktlinjer för hygienisk design). Det krävs att disklösningen kan nå ytorna. Det ska också finnas tillräckligt mycket flöde för rengöring. Om inte krävs högre temperatur, mera diskmedel och tid annars blir ytorna inte rena, med biofilmbildning som konsekvens. Faktorer som påverkar graden av diskbarhet är bl.a. Alla ytor ska ha lutning så att de dräneras Alla tankar och rör ska vara fullständigt dränerbara Sprickor, blindändar och gömda fickor får inte förekomma Rör ska vara helsvetsade i så stor utsträckning som möjligt Svetsningar ska utföras av behörig operatör så att jämna ytor erhålls Kopplingar mellan rör ska vara hygieniskt konstruerade Produktberörda ytor ska ha R a< 0,8 µm 45

46 Inga vinkelräta kanter får förekomma, rundade hörn med radie > 5 mm krävs för rengörbarhet Undvik i görligaste mån böjar på rör eller dimensionsförändringar som påverkar flödeshastigheten Pumpar, ventiler och annan utrustning ska vara konstruerade så att de är diskbara och inte bidrar till kontamination av produkten Växeldisk Vid växeldisk alternerar man mellan att diska med alkaliskt och surt diskmedel, i normalfallet med en disk av vardera slaget per dygn. Den sura disken bidrar till att förhindra att beläggningar byggs upp. Genom att diska med växeldisk neutraliseras disklösningarna när de hamnar i gödselbrunnen vilket är miljömässigt fördelaktigt. Vid relativt mjukt vatten kan man dra ner på frekvensen sura diskar. Testsystem för diskmedel Många diskmedel har en komplex sammansättning som är avpassad för optimal effekt för olika syften. Men effekten påverkas av faktorer som t.ex. typ av smuts, ph, vattenkvalitet m.m. och kan inte alltid förutses. Nya diskmedel behöver därför testas innan de används i fält. I synnerhet är det viktigt att bedöma långtidseffekter av diskmedel. Det finns idag inget standardiserat test som gäller funktionalitet av gårdsdiskmedel i Norden. Kraven på godkännande av diskmedel för mjölkningsanläggningar varierar inom Norden (NMSM 2005). I Finland krävs enligt lagstiftningen att diskmedel ska officiellt testas och godkännas. I Norge kräver TINE testresultat innan ett nytt diskmedel rekommenderas av dem. I Danmark krävs godkännande för desinfektionsmedel och juvervårdsprodukter. I Sverige rekommenderas Bra Kemråds regler som i huvudsak godkänner med hänsyn till miljöfarlighet och hälsa, medan funktionsegenskaper lämnas åt tillverkaren att intyga i form av praktisk erfarenhet i fält eller med dokumenterad test. Vad gäller juvervårdsprepatat hänvisar man till den danska listan över godkända produkter (Födevarestyrelsen, godkända produkter). Tyska DLG är en oberoende organisation som testar och godkänner bl.a. ensileringsmedel, disk- och desinfektionsmedel, samt juverhygienpreparat. DLGs kvalitetsmärke utfärdas efter genomgång av stringenta tester. Testerna uppges vara relevanta med hänsyn till jordbruksverksamheten (DLG diskmedelstest). NMSM har tagit fram ett förslag till tester i tre steg som kan användas för utvärdering av diskmedel (NMSM 2005). Första steget är laboratorietestning för att avgöra om diskmedlet uppfyller vissa grundläggande egenskaper. Förutom toxikologisk utvärdering ingår test av ett antal funktionsparametrar, som t.ex. löslighet, komplexbildningsförmåga, skumbildning, ytaktiv effekt, korrosion, rengöringseffekt på olika ytor samt förmåga att lösa protein och fett. Sådana tester gör att olika diskmedel kan jämföras sinsemellan. Andra steget som NMSM rekommenderar är pilottest för att undersöka om en laboratorieanläggning långsiktigt (1 månad) kan hållas ren. Idag finns ingen praktisk lösning för detta. Testanläggningen vid JTI (se bilaga 6) var tänkt att fylla detta behov, men visade sig inte vara tillräckligt flexibel. Tredje steget är fälttest på ett antal gårdar, med samma syfte som steg 2, men med 46

47 hänsyn till den variation i betingelser som förekommer i fält. Stanga (2010) framhåller betydelsen av att laboratorietester bör vara relevanta för fältförhållanden. Referenser Branschriktlinjer för hygienisk mjölkproduktion. Svensk Mjölk (2007). Branschriktlinjer för kontroll av den obehandlade mjölkens kvalitet. Svensk Mjölk (2007). www. slv.se/företag/branschriktlinjer Canadian Quality Milk. (2003). On-Farm Food Safety Program. Best management practices. Critical control points, standard operating procedures, and corrective actions. Reference manual. DLG (Deutsche Landwirtschafts- Gesellschaft diskmedelstest EHEDGs riktlinjer för hygienisk design. Rent Forum. AB4C125738A004911AC EU-projekt automatic milking. Födevarestyrelsen godkända produkter - dler/godkendte_produkter/godkendte_produkter.htm Mjölkgårdens diskguide (2005). MTT Forskningcentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi, Finland NMSM (2005). Nordic testing and approval of detergents for milking equipment. Rapport från arbetsgrupp. Reineman, D.J.; Wolter, G; Lind, O. & Rasmussen M.D. (2003). Review of practices for cleaning and sanitation of milking machines. Bulletin of the International Dairy Federation 381: Rengöring af maelkeudstyr. Stanga, M (2010). Sanitation. Cleaning and disinfection in the food industry. Wiley- VCH Verlag GmbH & Co. Weinheim, Tyskland. 47

48 Bilaga 6. Vilken betydelse har biofilmer i mjölkningsanläggningar? Anders Christiansson Bakterier i biofilm är betydligt mera resistenta mot diskmedel jämfört med bakterier i fri lösning. Om mjölk finns närvarande i biofilmen så ökar resistensen ytterligare. Alla fyra diskfaktorerna är nödvändiga för att diska bort biofilm. Utan diskmedel blir det inte rent (kvarvarande produktrester). Den mekaniska effekten (rätt proppflöde och vattenmängd) är mycket viktig. När den mekaniska effekten är för låg (begränsat flöde) så krävs hög disktemperatur för att eliminera (avdöda eller ta bort) biofilmen (jämför 64 C mot 41 C). Kvarvarande bakterier i en biofilm efter disk leder till återväxt av biofilmen. Hög disktemperatur tycks i första hand behövas för att undvika bildning av biofilm medan mjölksmuts elimineras betydligt lättare även vid lägre temperatur. Om disktemperaturen genomgående ligger lågt finns det risk att termoresistenta bakterier kan överleva disken, i synnerhet om diskflödet är lågt. Ett exempel på detta är i stora mjölktankar. Eftersom en biofilm byggs upp successivt så är det viktigt att diskparametrarnas effekt hela tiden är under kontroll och att det finns marginaler mot störningar. En tillräckligt hög disktemperatur är då viktig. Diskförsök i labskala Figuren nedan visar ett modellförsök (Svensson 2004) där biofilm av en termoresistent bakterie odlats fram på objektglas (fig. 1a). Biofilmen innehöll cirka 10 miljoner (log 7) bakterier per cm 2 vid försökets start. Objektglas med biofilmer sänktes ned i surt och alkaliskt diskmedel vid cirka 42 respektive 64 C. Det alkaliska diskmedlet innehöll natriumhypoklorit. Försöken gjordes under statiska förhållanden, d.v.s. utan flöde som mekaniskt kunde spola bort biofilmen. Efter olika tidpunkter togs objektglasen upp och halten kvarvarande (överlevande bakterier) analyserades. Figur 1b visar tydligt att borttagandet och avdödningen av bakterier var mycket begränsad vid 42 C medan effekten var mycket större vid 64 C. Figur 1a. Odling av biofilm på objektglas 48

49 Biofilm coryneform M95 1% mjölk log cfu/cm Tid i minuter alk 41,6 C alk 64.2 C sur 41.6 C sur 64,2 C Figur 1b. Avdödning av en termoresistent bakterie i biofilm i surt respektive ett alkaliskt (klor)diskmedel vid olika temperaturer. Ingen turbulens (mekanisk kraft) i diskförsöken. Det bör tilläggas att dessa resultat hänför sig till en enskild stam av en termoresistent bakterie med hög värmeresistens i närvaro av mjölkrester. Fler stammar borde testas. Den riskreduktion som erhålls vid 64 C i form av 6-7 logreduktioner i bakteriehalt är mycket hög och behövs sannolikt inte för att hålla tillbaka biofilmbildning. Försök borde göras vid andra temperaturer lägre än 64 C för att öka kunskapen om disktemperaturens betydelse. Diskförsök i mjölkningsanläggning Försök har utförts vid Institutet för Jordbruks- och Miljöteknik (JTI) i Uppsala för att studera hur biofilmer och olika typer av smuts kan avlägsnas i mjölkningsanläggningar. En central del för projektets genomförande var JTI:s testanläggning för diskning som finns installerad på SLU:s försöksgård på Kungsängen i Uppsala. Huvudkomponenterna i anläggningen är en ca 35 meter lång rostfri, isolerad mjölkslinga med provriggar, samt en konventionell diskmaskin (DeLaval C200), se figur 2. Figur 2. Principskiss över JTI:s testanläggning för diskning. 49

50 Testanläggningen har konstruerats för att så långt det är möjligt efterlikna praktiska förhållanden på en gård. Den invändiga rördiametern på diskslingan är 22 mm. På slingan finns två riggar med vardera fyra demonterbara provtagningsbrickor, som var och en är fästade på ett utstickande T-rör, figur 2. Två av T-rören har en längd av 33 mm och de andra två är 66 mm långa, motsvarande 1,5 respektive 3 gånger diskledningens diameter (figur 3). De två olika längderna på T-rör används för att återspegla olika svåra diskförhållanden. I rör som utgör döda ändar i systemet och som har en längd på max 1,5 gånger rörets diameter förväntas diskresultatet i ändpunkten inte sämre än i övriga delar av anläggningen, medan de längre t-rören förväntades vara mera svårdiskade på grund av otillräcklig turbulens. Provtagningsbrickorna är tillverkade i rostfritt stål och den yta som utsätts för disklösningen (mätytan) är ca 2,8 cm 2 (19 mm diameter), se figur 3. I dessa diskförsök påfördes olika typer av smuts på provtagningsbrickornas yta. Figur 3. Provrigg med två korta och två långa T-rör, i vars ändar de demonterbara provtagningsbrickorna (nedre bilden) skruvas fast. a) Biofilm av samma termoresistenta bakterie som i modellförsöket ovan odlades på testytorna, som sedan sattes in i diskanläggningen och diskades (Benfalk m.fl. 2005). Biofilmen diskades bort med lätthet redan vid 35 C och mycket få bakterier blev kvar på ytorna. Olika sätt att göra biofilmen mera tålig misslyckades. Möjliga förklaringar till att biofilmen diskades bort kan vara att den inte satt tillräckligt skyddad, att biofilmer i verkliga miljöer har andra egenskaper än laboratorieodlade eller att den turbulens som fanns i systemet var tillräcklig för att ta bort biofilmen (jämför laboratorieförsöken ovan). b) För att undersöka diskeffekten med en robustare modellorganism ströks sporer av Bacillus cereus ut på testytorna (Sundberg m.fl. 2009, Sundberg m.fl. 2011) och fick torka in. Brickorna diskades vid 35, 45, 55 och 65 C. Som referensdiskmedel användes ett beprövat diskmedel med klor. Sex olika klorfria diskmedel testades, och disk med enbart 0,1% natriumhydroxid, disk med natriumhydroxid och natriumhypoklorit (400 ppm), och disk med enbart vatten (se tabell 1). Tabell 1 visar att den mekaniska effekten på bortförande av sporer var större än den kemiska effekten av lutlösning. Den kemiska effekten av de klorfria medlen var i stort 50

51 a* i L*a*b*-färgrymd sett likvärdig med lut. Den kemiska effekten av det klorinnehållande diskmedlet och lutlösning med klor var lika stor som den mekaniska effekten vid 35 C och ökade avsevärt med temperaturen. Försöken visade också att bäst effekt utan klor erhölls vid minst 55 C disktemperatur. Elimineringen av sporer med klorhaltiga lösningar beror på klorets oxidativa förmåga att avdöda och att lösgöra sporer från ytan. Klor har en rengörande effekt på smuts på grund av samma oxidativa mekanism (Kumar & Anand, 1998). Tabell 1. Mekanisk och kemisk rengöringseffekt på sporer av Bacillus cereus, reduktion i log CFU-enheter. Disktemperatur 35ºC 45ºC 55ºC 65ºC Mekanisk effekt (vatten) 1,8 1,5 1,7 1,6 Kemisk effekt differens mellan vatten och: - Lutlösning, 0,1 % 0,5 0,5 0,9 1,1 - Klorfria diskmedel 0,5 0,8 1,1 1,2 - Klorhaltiga disklösningar 1,8 3,0 3,6 3,8 När diskvattenvolymen halverades så minskades rengöringseffekten för sporer. c) Brickorna smutsades också ned med filmjölk som ströks ut och fick torka vid 80 C under 30 minuter för att efterlikna mera svårdiskad smuts. Efter disk färgades brickorna in med erythrosin B som rödfärgar protein och mättes med en kolorimeter. Jämförelse gjordes med brickor som inte diskats. Figur 4 visar resultatet. 2,5 2,0 35 C 45 C 55 C 65 C 1,5 1,0 0,5 0,0 Ap Bp Cp Af Bf Cf Lut Utan Alk/ klor Lut+hypo Figur 4. Effekt av disk med olika diskmedel på ytor som nedsmutsats med intorkad filmjölk. Skalan på y-axeln är relativ och anger kvarvarande grad av rödfärgad smuts. Odiskad yta hade ett värde på cirka 10 medan diskade ytor med undantag för disk utan diskmedel låg under 0,5 vilket var gränsen för med ögat synlig smuts. Inga skillnader kunde påvisas mellan de olika klorfria diskmedlen. Disk utan diskmedel 51

52 gav inte helt rena ytor, i synnerhet vid 35 C. De klorhaltiga diskmedlen gav en svag tendens till lägre värden än de klorfria (A p-c f). Men det var ingen synlig skillnad mellan brickor som diskats med klorfria eller klorinnehållande diskmedel. Ingen ökad diskeffekt erhölls vid temperaturökning. Ovanstående försök visar att mjölksmuts diskas bort relativt lätt. Anledningen till att ingen temperatureffekt sågs är troligen att diskmedlet var tillräckligt effektivt för att få ytorna rena trots att filmjölken fått torka in vid 80 C (jämför Zinnerska cirkeln). Behovet av hög disktemperatur tycks därför mera kopplat till att förhindra biofilmbildning än att ta bort kvarvarande mjölkkomponenter, där temperaturen hade mindre betydelse. Med ledning av ovanstående försök så skulle tillräcklig diskeffekt på smuts och bakterier eventuellt kunna uppnås redan vid C. Här behövs bättre kunskap om temperaturens effekter i praktiken. Vi saknar tillräcklig kunskap, sett utifrån fältdata, hur diskparametrarna och då i synnerhet temperaturen ligger på gårdar med genomgående bra diskresultat. Sporer var däremot svåra att diska bort. Anmärkningsvärt nog sågs ingen skillnad i diskeffekt mellan korta och långa rör. Detta skulle kunna bero på att i en mjölkningsanläggning håller vattenpropparna en flödeshastighet på 7-10 meter/sekund) (IDF 2003), vilket är avsevärt mera än diskflödet på ett mejeri (1,5-3 m/s). Detta kan förklara att både korta och långa rör diskades lika väl. Den sämre diskeffekten vid halverad vattenvolym stöder betydelsen av den mekaniska effekten. Den höga mekaniska effekten kan också förklara varför biofilmen eliminerades med lätthet i försöken att mäta diskeffekt på biofilm i mjölkningsanläggningen. Sammanfattningsvis kan följande slutsatser dras av försöken: Alla fyra diskfaktorerna är nödvändiga för att diska bort biofilm. Utan diskmedel blir det inte rent (kvarvarande produktrester). Den mekaniska effekten (rätt proppflöde och vattenmängd) är mycket viktig. När den mekaniska effekten är för låg (begränsat flöde) så krävs hög disktemperatur för att eliminera (avdöda eller bortföra) biofilmen (jämför 64 C mot 41 C). Om disktemperaturen genomgående ligger lågt finns det risk att termoresistenta bakterier kan överleva disken, i synnerhet om diskflödet är lågt. Eftersom en biofilm byggs upp successivt så är det viktigt att diskparametrarnas effekt hela tiden är under kontroll och att det finns marginaler mot störningar. En tillräckligt hög disktemperatur är då viktig. Referenser Benfalk, C, Lindahl, C., Gustafsson, M & Christiansson, A. (2005). Pastöriseringsöverlevande bakterier hur elimineras de ur mjölkningsanläggningarna? Slutrapport SLF-projekt Christiansson, A., Sundberg, M., Lindahl, C. Birgersson, C & Wahlund, L. (2010). Klorfria diskmedel för gårdsdisk. Olika faktorers inverkan på diskresultatet. Forskning Special 7 (2010). 52

53 JTI (2009). Klorfria diskmedel för gårdsdisk. Studie av olika faktorers inverkan på diskresultatet. Rapport nr 389, Lantbruk och Industri. Kumar, G.C. & Anand. (1998). S.K. Significance of microbial biofilms in food industry: a review. International Journal of Food Microbiology 42: Svensson, S., Ekelund, K. & Christiansson, A. (2004). Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk. Svensk Mjölk Forskning, rapport 7035-I. Sundberg, M., Christiansson, A., Lindah, C., Wahlund, L. & Birgersson, C. (2011). Cleaning effectiveness of chlorine-free detergents for use on dairy farm. Journal of Dairy Research 78:

54 Bilaga 7. Tekniska system för disk Mats Gyllenswärd Från spannmaskiner och vattenkylning till helautomatiserad disk Diskautomaterna kom med de större tankarna som inte gick att diska manuellt. Vattendoseringen kunde variera på de första diskautomaterna. Vattendoseringen var tidsstyrd och beroende av vattentryck och eventuell igensättning av ventiler och filter p.g.a. vattnets aggressivitet och innehåll av järn och mangan. Under 90-talet ökade anläggningar byggda med rostfritt stål som har en betydligt större värmeavgång jämfört med de tidigare glasrören. Användningen av flytande diskmedel ökar och doseringen sker per tid med en pump, vilket medför en risk för feldosering om diskmedelspumparna och slangarna inte underhålls på ett riktigt sätt. Under 50- och 60-talet dominerade mjölkning med spannmaskiner. Kylningen av mjölken åstadkoms genom att sänka ner mjölkkrukorna i olika typer av vattenkar, eller så lät man kallt vatten flöda över locket ner på spannarnas eller krukornas sidor för kylning. Under 60-talet sattes många rörmjölkningsanläggningar upp och mjölken pumpades över till en mjölktank försedd med ett kylaggregat. På gårdar med ett större koantal började mjölkledningarna att komma upp i längder av 100 meter. Under 70-talet började mjölkgropar byggas och mjölkledningarna kunde kortas ner då mjölkgropen placerades närmare mjölkrummet. Mjölktankarna diskades ofta fortfarande för hand med borste och diskmedel. Mjölktankens kran demonterades och diskades för hand med diskborste och disklösning i spann eller diskho. Under 80-talet installerades fler och fler diskautomater för mjölkanläggningarna och mjölktanken. En vanlig mjölktank i mindre besättningar fram till 2000-talet var de stående Wedholmstankarna med ett lock som täcker hela tankens diameter. Locket lyftes för inspektion och för manuell diskning av tanken. I samband med att storleken på tankarna ökade övergick tankarna på 2000 kg eller större till liggande tankar utrustade med en manlucka. Dessa tankar gick inte att diska manuellt varför en automatdisk med mer eller mindre helautomatisk funktion alltid ingick. De första generationerna diskautomater hade i princip ett tidur likt de som finns i hushållens diskmaskiner. Programmet startades och stegade sig fram för de olika momenten och släppte in vatten direkt från varm- och kallvattenledningarna. Vattendoseringen blev på detta sätt mycket osäker då filter som ska skydda ventilerna ofta sattes igen i varierande grad beroende på vattnets innehåll av olika metallföreningar. Vanligen är det järn- och manganföreningar som orsakar igensättningar av filter till ventilerna för inkommande vatten. Många svenska gårdar har även aggressivt vatten som angriper metallen i kranar och ventiler, vilket medför att de lätt kärvar efter ett antal år. Vattentrycket är också avgörande för hur mycket vatten som hinner fyllas på i diskautomaten. Vattentrycket varierar vanligen mellan 2 och 4 kg beroende på den vilken hydroforutrustning man har för gårdens vattenförsörjning. 54

55 För att öka säkerheten i vattendoseringen infördes integrerade vattenbaljor i diskautomaten som fylldes på med rätt mängd vatten innan disken av huvudprogrammet startades av automatiken. Nu kunde systemen känna av vattennivån i diskbaljan och om disktemperaturen var den rätta. Var temperaturen för låg på inkommande vatten (beroende på varmvattenbrist i varmvattenberedaren eller om ventilerna kärvade) kompletterades behållaren med en doppvärmare för att ge rätt starttemperatur och för att ge viss underhållsvärme om returvattnet är för kallt när det passerat mjölkledningen eller mjölktanken. Under mitten av 90-talet kom en ISO-standard som ställde högre krav. Grövre mjölkledningar och anläggningar med rostfria rör ökade i antal p.g.a. att man inte kunde tillverka mjölkrör med större dimensioner av glas som håller för påfrestningarna under framförallt diskfasen, där man vill ha kraftiga diskproppar som mekaniskt ska diska ledningarna. Glasrören har ett lågt värmetal till skillnad från de rostfria rören varför värmeförlusterna ökar kraftigt med rostfria rör. En tillräckligt hög startemperaturer liksom tillskottsvärme blev mer avgörande för att hålla disktemperaturen tillräckligt hög för att kunna garantera ett bra diskresultat. Diskmedel som pulver eller i flytande form hade kunnat doseras halvautomatiskt i samband med de första diskautomaterna. Med tiden har diskmedelsdoseringen helautomatiserats med hjälp av diskmedelspumpar för flytande diskmedel. De idag vanligast förekommande diskautomaterna har inte möjlighet att kontrollera att rätt diskmedelsvolym doserats in. Doseringen sker per tidsenhet och förutsätter att slangen i pumpen är i god kondition. Vissa utrustningar har konduktivitetsmätare för mätning av disklösningen och vanligen har denna mätning använts för att generera ett larm snarare än att styra diskmedelsdoseringen. Det finns utrustning som har så kallad hetvattendisk där man värmer vattnet till nära kokpunkten (>95 0 C) innan disken startas. Diskmedel doseras in i varmvattenberedaren eller i diskvattnet under disk. I dessa system rekommenderar man inte klordiskmedel då kloret faller ut vid temperaturer över 75 0 C och bildar beläggningar på rostfria delar t ex sensorer som då inte fungerar som de ska. Förutsättningar på gårdarna stora mjölktankar Med större mjölkleverantörer ökar även tankstorleken och under senare år har intresset för silotankar varit stort i första hand på större gårdar. Silotanken kan monteras utomhus ansluten med en alkov mot mjölkavhämtningsrummet eller så kan den placeras på en betongplatta utan alkov. En fördel med en utomhus placerad silotank är att den är lätt att byta ut utan att större kostnader. Ett problem med dagens silotankar är att manluckan inte kan öppnas för kontroll av mjölken av tankbilschauffören innan överpumpning till tankbilen. Det finns diskbara provtagningskranar som kostar i storleksordningen 15.00o SEK om de monteras på en ny tank och ingår i den vanliga tankdisken. Eftermontering kan enligt muntliga uppgifter kosta det dubbla. Mjölkspannar och mjölkkrukor var liksom de tidiga mjölktankarna lätta att öppna locket på för att inspektera mjölken och för att inspektera renheten när de var tomma. De kunde vid behov diskas manuellt. 55

56 Med större liggande tankar där man har en manlucka och en fast omrörare är det svårare att kontrollera disken under diskfasen då det sprutar vatten över allt och det bildas vattenånga vid högre temperaturer. Det hindrar sikten mellan de olika diskfaserna. För att kunna inspektera den fasta omröraren och baksidan av omrörarbladen behöver man klättra ner i tanken och vid behov rengöra manuellt. Det är viktigt att manluckan kan öppnas ordentligt och att det finns ett tillräckligt utrymme mellan tanken och taket för att man med lätthet ska kunna komma ner och upp ur tanken. Tankar som närmar sig 10 kubikmeter börjar bli så höga att man behöver stege eller annan utrustning för att kunna komma upp igen vilket gör att det är besvärligare att inspektera tanken. De senare åren har silotankar blivit mer intressanta på större gårdar då de kan placeras utomhus och lätt kan bytas ut t ex vid en ökning av antalet koplatser utan stora ombyggnadskostnader. Det finns silotankar, som genom en alkovbyggnad är en del av mjölkrummet och där man har manluckan inne i mjölkrummet. Även helt fristående silotankar förekommer, där manluckan är låst med ett hänglås och placerad utomhus. Detta gör att tankbilschauffören inte kan kontrollera mjölkens utseende eller lukt genom manluckan som på en liggande tank. Här finns ingen riktigt bra lösning på hur ett representativt prov ska kunna tas innan inpumpning i tankbilen. Ska det finnas en provtagningskran så måste denna ingå i den ordinarie disken, i annat fall riskerar det att bli ett hygieniskt problem. En integrerad och diskbar provtagningskran som levereras med den nya silotanken kostar enligt preliminära uppgifter ca SEK och en eftermontering kostar ca SEK. Ett annat praktiskt problem är att det är krångligt att inspektera den hygieniska standarden inne i tanken då manluckan sitter utomhus, särskilt vid dåligt väder, såsom regn och snö. Det kan även vara svårt att genomföra en inspektion på ett hygieniskt acceptabelt sätt. En liggande tank kan enkelt inspekteras genom manluckan ifrån mjölkrummet och man behöver normalt inte diska tanken efter inspektion då manluckans packning, till skillnad från en silotank, inte normalt har kontakt med mjölken i tanken. I silotankar kommer alltid manluckan att ligga under mjölkens yta varför en silotank ska diskas om manluckan har öppnats. Ny teknik och större besättningar Nyare mjölkningsanläggningar blir mer komplicerade och har en mer komplex teknisk design. I grövre mjölkledningar med en invändig diameter på 60 mm eller mera och med inbyggda värmeväxlare och mjölkfilter blir det även svårare att upprätthålla en tillräckligt stark turbulens för att vid disk klara hygienen. För detta krävs olika kompletterande utrustningar eller speciella funktioner. DeLaval använder t ex en Trombon som släpper in extra luft under diskfasen för att skapa turbulensen. Ett annat sätt är att under diskfasen höja vakuumnivån i anläggningen över den för mjölkning normala. Det är också svårare att plocka ner och inspektera nya mjölkningssystem. I ny teknik kring mjölkning, kylning och lagring av mjölken används speciella utrustningar såsom platt- eller rörvärmeväxlare. Dessa har en stor yta för att för att uppnå en god kyleffekt men medför också förträngningar av mjölkflödet. Detta kan 56

57 utgöra en hygienisk risk då det sannolikt är svårare att upprätthålla ett turbulent flöde i hela utrustningen under diskfasen för att rengöringseffekten ska bli tillräckligt god. Extra kraftig turbulens skapas genom att släppa in luft under diskfasen antingen aktivt genom en ventil i t ex DeLavals Trombon eller passivt när vattnet tar slut i en mellanlagringsbehållare såsom i Hygienus C200. Stora mjölkningsanläggningar kan medföra att mjölkledningarna blir långa och har stor diameter. I mjölkledningar med en invändig diameter av 50 mm är det relativt lätt att upprätthålla turbulensen med hjälp av vakuumanläggningen. Är det då ett uppbundet stall med högt liggande mjölkledning är vakuumförlusten mellan 5-10 kpa för att lyfta mjölken från spenkoppscentralen till mjölkledningen varför vakuumnivån ligger på kpa. Då vakuumförlusten är mindre i mjölkgropar med lågt liggande mjölkledningar har man reducerat vakuumet i vakuumanläggningen till kpa för att skydda kornas spenspetsar under mjölkningsfasen. I större mjölkningsanläggningar med en grövre diameter är vakuumpumparnas kapacitet inte ett problem för mjölkningen. Men diskningen kan kräva att vakuumanläggningen har en hög reservkapacitet, men kan även kräva t.ex. en trombon, för att upprätthålla turbulensen I vissa mjölkningssystem är kravet på luftinsläpp för att skapa turbulens större än i andra anläggningar varför man ökar vakuumnivån under diskfasen till ett högre vakuum på mellan kpa för att få en tillräckligt hög reservkapacitet. Vid behov har det tidigare varit relativt lätt att demontera mjölkledningar och kringutrustningar men detta blir mer komplicerat med större anläggningar som även är utrustade med nyare teknik både vad gäller konstruktion och elektriskt styrda mjölkventiler. Man bör vara väl bevandrad med hur demontering och återmontering ska ske utan att skada utrustningen. Kontroll av disktemperatur m.m. I nyare anläggningar finns det temperaturgivare som kan ge en bra information om hur hög disk- och sköljtemperaturen är. Om serviceteknikern förbrukar stora mängder varmvatten under service av mjölkningsanläggningen är risken stor att diskvattnet vid provkörning direkt efter en service inte håller den normala temperaturen i de olika diskfaserna. Det kan i sådana fall inträffa att servicemannen avstår från att notera en temperatur som avviker betydligt från den förväntade temperaturen vid provkörning, trots att kontroll av disktemperatur bör ingå enligt firmornas instruktioner. Mjölkproducenten bör därför regelbundet göra noteringar av diskfasernas temperaturer under en normal disk. Temperaturer vid sköljning och disk På nyare mjölkningsanläggningar loggas ofta disktemperaturernas min- och maxvärden i datorernas managementprogram. I äldre anläggningar finns inte denna möjlighet eller så kan känselkroppen vara trasig, men det är enkelt och ger ofta värdefull information att vid ett rådgivningsbesök att mäta temperaturen under diskens olika faser. Detta kräver att man kör disken när rådgivaren är på plats och att detta görs under normala förhållanden så att man kan notera eventuella andra källor till förbrukning av varmvatten. 57

58 Servicepersonalen ska på flera företags inrådan fylla i disktemperaturen i samband med en ISO-service av anläggningen. Ofta använder serviceteknikern väldigt mycket varmvatten under själva servicen och rengöringsmomentet varför varmvattnet till stor del är förbrukat när teknikern kör en disk som avslutning på servicen. I de flesta fall är då en temperaturangivelse missvisande eller helt felaktig varför serviceteknikerna inte fyller i en temperatur under huvuddisken om temperaturen är väldigt låg t ex <40-50 o C och att serviceteknikern antar att den normalt ligger betydligt högre. Detta betonar vikten av att mjölkproducenten regelbundet kontrollerar diskfasernas temperatur under en normal disk. Kontrollpunkter. Man kan även kontrollera vattennivåer, förväntad diskmedelsåtgång, tiden för diskfaserna, samt att lyssna mot tanken och kontrollera att disksnurrorna går och att vattenpropparna förflyttar sig på ett sätt normalt i mjölkningsanläggningen. I alla typer av mjölkningsanläggningar kan man snabbt få en uppfattning om disken fungerar genom att med fingret känna efter i spengummikragen. Om man känner att spengummit är halt beror det oftast på att disken inte fungerat på avsett sätt. Behov av diskvatten Det finns varmvattenberedare som är anpassade för lantbruksmiljön. Dessa kan vanligen leverera ett hetvatten med en temperatur på o C som går direkt till diskautomaten. Detta till skillnad från konsumentberedare som vanligen endast kan ställas in på en max temperatur på 80 o C. De saknar oftast ett hetvattenuttag utan allt vatten går oftast via en säkerhetsshunt som levererar ett varmvatten på max 55 o C för att minimera skållningsrisken i ett hushåll. Detta är inte tillräckligt för gårdsdisk. Avkylningen med rostfria rör är relativt kraftig. Även en max temperatur på 80 o C i varmvattenberedaren är oftast otillräckligt för att kunna leverera större mängder varmvatten med minst 70 o C som krävs för att erhålla en tillräcklig disktemperatur (över 60 o C) under en tillräckligt lång diskfas. För att motverka avkylningen är det viktigt att isolera mjölkledningarna, framför allt om de är av rostfritt. Lantbruksberedare finns vanligen i en version som tål hårt och/eller korrosivt vatten till skillnad från vanliga konsumentberedare. DeLaval anger en generell vägledning för beräkning av behovet av diskvatten per diskfas för en konventionell mjölkningsanläggning. Dessa är 2,5 l per organ, l för luftavskiljare beroende på storleken, 0,3 l per meter ledning med 34 mm diameter, 0,5 l per meter för 50 mm, 0,6 l per meter för 60 mm. Mjölkledningar som är grövre än 60 mm kräver ofta annan teknik för att upprätthålla turbulens under disken. I den danska rapporten FarmTest nr kan man läsa ut att det åtgår ca 250 liter total mängd diskvatten per dygn för försköljning, huvuddisk och eftersköljning per robotenhet i enkelrobot. Robotarna diskar enligt 3 stegs-principen på motsvarande sätt som de diskas i Sverige. Varmvattenberedare anpassade för lantbruket finns i två versioner. Den enklare versionen fungerar bra om vattnet har en bra kvalitet. Är vattnet kalkrikt och/eller korrosivt krävs en mer robust värmare om den ska kunna hålla en tillfredsställande värmeöverföring under en längre tid. En vanlig beredare har en värmare som sitter 58

59 direkt inne i vattnet som ska värmas. När vattnet är hårt eller korrosivt håller inte värmeelementet så länge. Värmeelementet kan skyddas på olika sätt. I DeLavals dubbelberedare sitter värmeelementet i en intilliggande mindre vattentank där värmaren värmer en vattenvolym som inte byts ut kontinuerligt. Vattnet ligger som en mantel runt den andra större vattentanken som fungerar som en genomströmningsdel. Värmen transporteras genom manteln över till vattnet i den intilliggande vattentanken. I METROs varmvattenberedare sitter värmeelementet i ett skyddsrör där luften värms upp och transporterar värmen till den intilliggande vattentanken genom ett keramiskt ytterhölje. De vattenberedare som är anpassade för villor eller applikationer där vattentemperaturen kan variera en del utan att störa användningen nämnvärt är något enklare och har ofta en maxtemperatur på 80 o C. Varmvattenberedaren kan även vara försedd med ett varmvattenuttag som alltid shuntas ner till under 55 C för att minska risken för brännskador på personer. Varmvattenberedare för lantbruksdrift är något robustare och har en maxtemperatur på o C vilket gör att det finns betydligt mer riktigt varmt varmvatten att ta ut i samma beredarstorlek. För att kunna hålla en hög temperatur under en längre uttagstid såsom under disken kräver de flesta mjölkningsanläggningar att temperaturen på ingående varmvatten inte går under 80 o C. I en varmvattenberedare där temperaturen vid hetvattenuttaget är 95 o C jämfört med en beredare med starttemperatur på 80 o C finns det större möjlighet att få ut tillräcklig volym varmt vatten. Varmvattenberedare bygger på att varmt vatten stiger uppåt i tanken och att det bildas skikt av olika temperaturer i varmvattenberedaren i samband med uttag. Kallvattnet strömmar in med samma mängd som uttaget av hetvatten är och ett stort uttag på kort tid d.v.s. hur snabbt kallvattnet strömmar in i beredare påverkar omblandningen av temperaturskikten. Det finns enligt leverantörerna av olika varmvattenberedare ingen standard eller testmetod för att uppskatta eller beräkna hur mycket varmvatten som kan användas i samband med en disk. Mängden hetvatten som kan tas ut beror på hur väl de olika temperaturskikten kan hållas isär och detta beror på flera saker såsom hur många uttag som görs under kort tid som i en diskfas, hur stort varje uttag är, hur snabbt uttaget sker och vilken temperatur ingående kallvattnet håller. En mindre beredare blandas om mer än en stor beredare vid ett motsvarande uttag i liter i den mindre beredaren, varvid temperaturen i hetvattenuttaget logiskt sjunker snabbare i den mindre beredaren. Det är svårt att beräkna storleksbehovet på en varmvattenberedare som är kopplad till många olika anläggningar och används till många tappställen. Totalkostnaden är sannolikt lägre med färre och större varmvattenberedare men det kan i många fall vara berättigat att använda flera mindre beredare som är avpassade till en viss användning eller viss diskutrustning. Långa varmvattenledningar från beredare till slutanvändning kan ge stora värmeförluster under transport eller vänteläge i ledningarna och i dessa fall kan flera varmvattenberedare som sitter närmare slutanvändningen vara att föredra. Viktigt är att isolera både korta men framför allt långa varmvattenledningar för att säkra att temperaturen hålls speciellt under vinterperioden och om ledningarna är dragna i kalla utrymmen. 59

60 Framtida utvecklings/förbättringsmöjligheter. Värmeåtervinning/Energieffektivisering Energiåtgången för att kyla mjölken kan halveras från kwh per ton mjölk till 10-12k Wh per ton mjölk. Med modern teknik bestående av en kombination av värmeväxlare och värmepumpar kan värmen i mjölken användas för att minska energiåtgången av direktverkande el för uppvärmning av varmvatten. Det är på de flesta gårdar möjligt att till en mindre kostnad ordna med enklare tekniska system så att man kan spara upp till 5 kwh per ton mjölk vilket motsvarar i storleksordningen 20% av energiåtgången för en normal kylning av ett ton mjölk. Det finns en stor potential att minska andelen av mjölkgårdens energianvändning som uppvärmningen av diskvattnet utgör. I Danmark har man gjort beräkningar som visar att energianvändningen som mest kan halveras. Detta genom att utnyttja det värmeöverskott som nedkylningen av mjölken genererar. För att kyla mjölken från 35 o C ner till 4 o C i en traditionell kylkompressor åtgår en energiförbrukning på i storleksordningen kwh per ton mjölk. (Hadders, G. 2004) Om man har förkylning av mjölken där det uppvärmda kylvattnet används som ingående vatten till varmvattenberedaren kan man minska energiåtgången betydligt. För detta används värmepumpar för att utnyttja värmen i mjölken under kylprocessen och ingående vatten till varmvattenberedaren kan på detta sätt höjas till i ca 45 o C. Med en traditionell elpatron värms sedan vattnet till o C och används som hetvatten till diskautomaten. Det är även möjligt att höja det 45-gradiga vattnet i första steget med en högtrycks värmepump (t ex scrollerpump) till o C innan sluttemperaturen på o C säkerställs med direktverkande el. Genom att utnyttja tillgänglig teknik kan energiförbrukningen minskas till kwh per ton mjölk. Även med enklare och mindre kostsamma lösningar för värmeåtervinning är det relativt lätt att med förkylning spara runt 5 kwh per ton mjölk för flertalet mjölkproducenter. Förkylning av mjölken från 35 till 20 C kan göras till en låg kostnad genom att utnyttja det kalla dricksvattnet till mjölkkorna som kylmedia i en värmeväxlare (Kromann, H. 2010). I redan existerande system kan man minska energiåtgången i disksystemet genom att isolera tankar och rör, för att på så sätt minska värmeförlusterna under diskprocessen. Genom att isolera varmvattentanken har engelska försök visat att energianvändningen kan minska med upp till 30%, beroende på val av isolering (Dunn et al. 2010). Referenser Hadders, G. (2004). Minska elanvändningen, SLA Kromann, H.( 2010). KvaegNyt nr 12, Dunn et al. (2010) Energy + efficiency. Renewable energy and energy efficiency 60

61 options for UK dairy farms. orrisonsrenewableenergyreportfinal.pdf 61

62 Bilaga 8. Energiåtgång och kemikalier påverkan miljö och hälsa Regelverk för hantering och bedömning av kemikalier Anna Widell Kemikalier kan ha inneboende egenskaper som påverkar miljö och hälsa. Bra Kemråd är ett system för att bedöma och godkänna kemikalier som ska användas inom mjölksektorn antingen på gården eller i mejeriet, utifrån miljö- och hälsoegenskaper. Enligt Bra Kemråds kriterier får inte klorerande ämnen, t.ex. natriumhypoklorit ingå i produkterna. Klor är mycket reaktivt och kan reagera med organiska ämnen och bilda nya miljö- och hälsoskadliga ämnen. Fosfater kan ingå i rengöringsmedel. Förbud mot fosfater i tvättmedel för konsumenter har införts och kommer att införas även för maskindiskmedel under 2011 eftersom fosfater fungerar som gödningsämne för alger och växter i sjöar och vattendrag. För en gård som diskar sin anläggning med fosfatinnehållande diskmedel är bidraget av fosfor från diskmedel en mycket liten del jämfört med den mängd fosfor som kommer från djuren. Kemiska ämnen och produkter kan ha inneboende egenskaper som gör att de kan vara farliga för människor och miljö. Kemikalieområdet är därför reglerat i lagstiftningen. Det finns en EU-förordning REACH (1907/2006), som handlar om registrering, utvärdering, tillståndsprövning och begränsning av kemiska ämnen. Enligt förordningen ska ett kemiskt ämne registreras hos den Europeiska kemikaliemyndigheten Echa innan det får tillverkas eller säljas inom EU. Tillverkare och importörer ska bedöma riskerna med de ämnen som ska säljas och vilka åtgärder som behövs för en säker hantering. Delar av REACH-lagstiftningen trädde i kraft 2007 och 2018 gäller alla regler fullt ut. Kemikalierna ska bedömas utifrån ett antal kriterier och klassificeras därefter i olika farokategorier. Farorna är indelade i fysikaliska faror, t.ex. explosiva eller brandfarliga ämnen, miljöfaror eller hälsofaror, t.ex. frätande eller cancerframkallande. Kriterierna finns i Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter (KIFS 2005:7). Vanligt förekommande klassificeringar för rengöringsmedel är frätande eller irriterande. Medel som innehåller klor, t.ex. natriumhypoklorit kan även klassificeras som miljöfarliga. Till farokategorin finns också riskfraser. En fullständig lista över risk- och skyddsfraser finns bilaga 12, i anslutning till beskrivningen av klassificeringen av olika diskmedel. I januari 2009 började en ny förordning om klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och beredningar att gälla (EG nr 1272/2008). Under en övergångsperiod kommer två system för klassificering att finnas parallellt. Exempelvis klassificeras natriumhypoklorit som frätande och miljöfarlig med riskfraserna R34 Frätande R31 Utvecklar giftig gas i kontakt med syra R50 Mycket giftigt för vattenlevande organismer Enligt det nya systemet klassificeras samma ämne som 62

63 Frätande på huden farokategori 1B Farligt för vattenmiljön akut fara, farokategori akut 1. Enligt den nya klassificeringssystemet ska natriumhypoklorit märkas med ovanstående faropiktogram, som står för frätande och miljöfarligt. Bra Kemråd För drygt tio år sedan bildade Sveriges mejeriföreningar tillsammans med Svensk Mjölk ett branschgemensamt kemikalieråd för att kunna samarbeta kring gemensamma kemikaliefrågor. En utgångspunkt i kemikaliearbetet var att kemikaliehanteringen i svensk mjölkproduktion ska ske med stor miljöhänsyn. Kemikalierådet tog fram kriterier för miljöbedömning av de kemikalier som används i mjölkproduktionens olika delar. Leverantörer ansöker om godkännande och får sina kemiska produkter bedömda av en oberoende tredje part. De produkter som uppfyller de fastställda kriterierna publiceras på en webbsida. Bra kemråd är alltså en vägledning till mejerier och mjölkproducenter när de ska köpa in t.ex. rengöringsmedel. En utgångspunkt för Bra kemråds kriterier är Kemikalieinspektionens prioriteringsguide för utfasnings- och riskminskningsämnen. Utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionen är ämnen som är: CMR (cancerogena, mutagena eller reproduktionsstörande), kategori 1 och 2 PBT/vPvB (persistenta, bioackumulerande och toxiska/mycket persistenta och mycket bioackumulerande) Särskilt farliga metaller (kvicksilver, kadmium, bly och deras föreningar) Hormonstörande Ozonnedbrytande Riskminskningsämnen Mycket hög akut giftighet Allergiframkallande Mutagen, kategori 3 Hög kronisk giftighet Potentiell PBT/vPvB Miljöfarligt, långtidseffekter Bra kemråd har krav och kriterier bl.a. för rengöringsmedel och desinfektionsmedel på gården. Kriterierna syftar till att skydda miljö och hälsa. De generella kriterierna finns i bilaga

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMSgårdar

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMSgårdar Slutrapport till Svensk Mjölk och Stiftelsen Lantbruksforskning projekt V1230031 Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMSgårdar Förstudie Martin Sundberg, Inger Andersson, Anders Christiansson

Läs mer

Vägen till rätt diskkontroll!

Vägen till rätt diskkontroll! Vi förenklar din vardag! Vägen till rätt diskkontroll! Mjölkningsanläggningarna i uppbundna system är relativt enkla i sin konstruktion och lättdiskade. Men diskningen i mjölkgropar, karuseller och robotar

Läs mer

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna?

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Rapport nr 4941 Lund 1994-12-29 Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Inger Andersson och Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 771-1919. E-post

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Bakterietal. December 2003 1

OM DET BLIR FEL. Bakterietal. December 2003 1 OM DET BLIR FEL Bakterietal December 2003 1 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri

Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri Rapport nr 4906 juni 1993 Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri Inger Andersson, Yvonne Andréasson, Britt-Marie Bergwik, Anders Christiansson, Jörgen Nilsson Svensk Mjölk Forskning Telefon

Läs mer

Mjölkhygien i AMS. Christel Benfalk och Mats Gustafsson. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö

Mjölkhygien i AMS. Christel Benfalk och Mats Gustafsson. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö nr 105 Mjölkhygien i AMS Christel Benfalk och Mats Gustafsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2004 1 Mjölkhygien i AMS I automatiska mjölkningssystem (AMS)

Läs mer

R e n g ö r i n g s p r o d u k t e r f ö r l i v s m e d e l s i n d u s t r i n

R e n g ö r i n g s p r o d u k t e r f ö r l i v s m e d e l s i n d u s t r i n R e n g ö r i n g s p r o d u k t e r f ö r l i v s m e d e l s i n d u s t r i n Innehållsförteckning 4 5 6 6 7 8 8 9 10 10 Rostfritt, allmänrengöring Rökskåp Grill Backdisk och CIP-disk Maskindisk Sura

Läs mer

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar

Incimaxx Aqua S-D. Produktdatablad. Beskrivning. Produktfördelar Produktdatablad Incimaxx Aqua S-D Beskrivning Sur produkt för rengöring och desinfektion av dricksvattensystem och dricksvatten till djur Produktfördelar Avlägsnar snabbt och effektivt kalk och alger i

Läs mer

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter

Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8001 2013-08-20 Näringsvärden i konsumtionsmjölk samt gräddprodukter Helena Lindmark Månsson Inledning Under 2009 genomfördes en undersökning av bland annat

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

DeLaval November. månadserbjudanden! 15% 238:- 302:- Mjölkfilter. Köp 5 betala för 4. Papperssortimentet 15% billigare i november!

DeLaval November. månadserbjudanden! 15% 238:- 302:- Mjölkfilter. Köp 5 betala för 4. Papperssortimentet 15% billigare i november! DeLaval November månadserbjudanden! Du finner produkterna hos din DeLaval servicetekniker Återförsäljande butik DeLaval Webbutik Köp 5 betala för 4 Mjölkfilter Säkerställ mjölkkvaliteten Tester visar att

Läs mer

Bevara din mjölkkvalitet

Bevara din mjölkkvalitet Bevara din mjölkkvalitet Mjölkkylning för DeLaval VMS Din lösning varje dag Mjölkkylning för DeLaval VMS Mjölkkylning för DeLaval VMS Automatisk mjölkning ställer nya krav på kylningen av mjölken. DeLaval

Läs mer

VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT MINSKA ENERGIÅTGÅNGEN VID MJÖLKNINGSARBETET?

VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT MINSKA ENERGIÅTGÅNGEN VID MJÖLKNINGSARBETET? Examensarbete inom Lantmästarprogrammet VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT MINSKA ENERGIÅTGÅNGEN VID MJÖLKNINGSARBETET? HOW CAN YOU REDUCE THE ENERGY CONSUMPTION IN MILK PRODUCTION? Magnus Lindgren Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter

Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Skräddarsydd mjölk för olika mejeriprodukter Frida Gustavsson, Civ. ing. i Bioteknik. Doktorand inom Livsmedelsteknik, Lunds Universitet frida.gustavsson@food.lth.se

Läs mer

När resultat och pris avgör. Livsmedelsbroschyr. I samarbete med. www.sanego.se. Box 222 665 25 Midgårdsvägen 1 Kil

När resultat och pris avgör. Livsmedelsbroschyr. I samarbete med. www.sanego.se. Box 222 665 25 Midgårdsvägen 1 Kil Box 222 665 25 Midgårdsvägen 1 Kil Tel 0554-12740 fax 0554-40470 e-post info@ejes.nu Livsmedelsbroschyr I samarbete med www.sanego.se När resultat och pris avgör Rengöringsprodukter Kötthantering 1. Daglig

Läs mer

Förkylning av mjölk Energibesparing

Förkylning av mjölk Energibesparing Förkylning av mjölk Energibesparing Foto: Lars Johansson Författare: Lars Johansson Klass: Agrotekniker 2010 LIA rapport 2011-03-28-2011-04-29 Handledare: Kent-Olof Söderqvist, Agroväst. Utgivningsdatum:

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Producerad i samarbete med kommunerna, Eslöv, Hörby och Höör. Illustrationer: Mathias de Maré, va-verket i Malmö. Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Legionella Pneumophilia

Legionella Pneumophilia Projekt U10 MÅL Rätt temperatur vid varje tappställe både varmvatten och kallvatten Rätt material i ledningsystemet Spårbarhet vid Legionella arbetet Kvalitetssäkra provtagningarna Ta bort ansvaret från

Läs mer

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08

Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow. Mer än 85 års erfarenhet PS 12 08 Avancerat system för biologiskt avloppsunderhåll BioAmp + Free-Flow Mer än 85 års erfarenhet AVLOPPENS HISTORIA MODERNA AVLOPPSSYSTEM Septiktanken introducerades; avlopps vattnet rann obehandlat ut i floder

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 Is och dricksvatten Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011 2 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och avgränsning...3 Bedömning och parametrar...3 Resultat...5 Resultat isprover...6

Läs mer

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007

MILJÖFÖRVALTNINGEN TRELLEBORG. Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 6/2007 Badvattnet i Trelleborgs kommun sommaren 2007 Sammanfattning Vid årets provtagning på badvatten har 5 strandbad blivit

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Grevé-projektet - en sammanfattning ur mikrobiologisk synvinkel

Grevé-projektet - en sammanfattning ur mikrobiologisk synvinkel Rapport nr 4929 Lund 1994-06-14 Grevé-projektet - en sammanfattning ur mikrobiologisk synvinkel Anders Christiansson, Lena Nyberg och Sten Alfredsson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Kartläggning och analys Allmänna råd och Energianalys vid Ersboda mejeri i Umeå Per-Åke Franck (franc@cit.chalmers.se) CIT Industriell Energianalys AB Chalmers Teknikpark Göteborg

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Konvertering av mjölktankars kylsystem för värmeåtervinning

Konvertering av mjölktankars kylsystem för värmeåtervinning Konvertering av mjölktankars kylsystem för värmeåtervinning En studie med syftet att effektivisera kylsystem och reducera energianvändningen vid mjölkkylning Stipendiat: Mattias Dahlberg, Civilingenjör

Läs mer

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel?

Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? VÄGLEDNING NR 2 Vad ska uppfyllas för att nå säkra livsmedel? En vägledning till företagare som är underlagda kontroll enligt livsmedelslagen Lycksele kommun Myndighetsenheten Telefon: 0950-166 00 (vxl)

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION:

Bio Filter 10. Produktinformation, Installation och Underhåll PRODUKTINFORMATION: PRODUKTINFORMATION: - Bio filter 10 är en enkel och smidig biologisk gråvatten rening till sommarstugor och gästhus där vattenförbrukningen är låg. - Bio Filter 10 är avsedd att ta hand och rena gråvatten.

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00

Stefan Widgren, SVA. Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 VTEC på djur i Sverige Stefan Widgren, SVA Har EHEC bakterien kommit för att stanna? Konferens tisdag 25 oktober 2011, 10.00 17.00 Kungl. Skogs och Lantbruksakademien, Stockholm Definitioner EHEC = Enterohemorrhagisk

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7091 2011-10-20 Systemanalys celltal Inger Andersson, Hans Andersson, Anders Christiansson, Helena Lindmark Månsson, Markus Oskarsson, Ylva Persson, Anna

Läs mer

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI AKTIVA BAKTERIER & ENZYMER AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI Nilfisk Biobact är ett miljöriktigt rengöringsmedel som är baserat på mikroorganismer och enzymer. BIOBACT CLEAN ALLRENGÖRING Nilfisk Biobact

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

Etik & ansvar från mjölkning till forskning

Etik & ansvar från mjölkning till forskning Valio Sverige AB, Box 10094, SE-121 27 Stockholm-Globen.Tel 08-725 51 50. Hemsida: www.valio.se Blogg: www.atvalio.se Etik & ansvar från mjölkning till forskning Valios avdelning för forskning och utveckling

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Bioterias ventilationssystem

Bioterias ventilationssystem Bioterias ventilationssystem Bli av med fettet. Återvinn värmen. Vanliga ventilationssystem skapar många problem. Nu kan du lösa allt från grunden. Fett i vanliga ventilationssystem skapar många problem.

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn

Jag. examensarbete Seasonally changeable timber-structured cowbarn Kostallar i Finland och vad har vi lärt oss från Nordamerika Jouni Pitkäranta, arkitekt Jag den första kostallritningen i 11 års ålder Byggt första kostall projektet i 15 års ålder år 1987 Blev arkitekt

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Bioterias ventilationssystem

Bioterias ventilationssystem Bioterias ventilationssystem Bli av med fettet. Återvinn värmen. Vanliga ventilationssystem skapar många problem. Nu kan du lösa allt från grunden. Fett i vanliga ventilationssystem skapar många problem.

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter

Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Hälsoskyddstillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport maj 2013 Sida 1 av 8 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod...

Läs mer

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta

SweTherm. Villaprefab, fjärrvärme och varmvattenberedning. SweTherm AB 2002-05-27. Värt att veta Värt att veta Om man tidigare har haft en oljepanna, varmvattenberedare, elpanna, eller den gamla typen av fjärrvärmecentral så får man nu en ny och modern varmvattenreglering. Och för att detta ska fungera

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer

Tillsyn av fotvårdsverksamheter

Tillsyn av fotvårdsverksamheter SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Tillsyn av fotvårdsverksamheter Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Tillsyn av fotvårdsverksamheter Ronnie Sjölander Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen

Projekt julbord. Landskrona stad 2009. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen. 261 80 Landskrona. Miljöförvaltningen 1(7) Miljöförvaltningen Projekt julbord Landskrona stad 2009 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(7) Projekt julbord 2009 Sammanfattning Miljöförvaltningen

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP

Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Hazard Analysis and Critical Control Points HACCP Många i branschen undrar vad HACCP egentligen står för och vad det innebär. HACCP är en förkortning av "Hazard Analysis and Critical Control Points" och

Läs mer

AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd

AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd AvantGuard Omdefinierar korrosionsskydd använder en ny kombination av zink, ihåliga glaspärlor och en upphovsrättsskyddad aktivator som aktiverar zinken och förbättrar

Läs mer

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält.

Boazuls rullmanschetter är ett komplett system för att åstadkomma och bibehålla blodtomhet i armar och ben vid operationer i blodtomt fält. 1 2 Innehållsförteckning sid 1. Introduktion 2 2. Innehåll 2 3. Säkerhetsanvisningar 2 4. Komma igång 3 5. Rengöring 5 6. Desinfektering 5 7. Sterilisering 5 8. Förpackning och lagring 7 9. Garanti 7 1.

Läs mer

LÖSNINGAR FÖR DINA TVÄTTBEHOV

LÖSNINGAR FÖR DINA TVÄTTBEHOV LÖSNINGAR FÖR DINA TVÄTTBEHOV Ren tvätt varje gång! Nilfisk marknadsför tvättmedel för professionell tvätt inom olika områden. Våra tvättmedel har utvecklats för att möta behoven hos professionella tvättinrättningar.

Läs mer

CFD Vindstudie RegionCity

CFD Vindstudie RegionCity CFD Vindstudie RegionCity För: Jernhusen AB Upprättad av: Ting Liu Affärsområde Stadsprojekt Granskad av: Will Sibia Uppdragsnummer: 4028766000 2014-09-12 Sammanfattning Vindberäkningar har utförts med

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Energieffektivisering lönar sig. 2012 Nr 19

Praktiska Råd. greppa näringen. Energieffektivisering lönar sig. 2012 Nr 19 Praktiska Råd greppa näringen Energieffektivisering lönar sig Sammanfattning 2012 Nr 19 Jordbruket använder nästan lika mycket energi indirekt (före gården) som direkt (på gården). Utnyttja näringen i

Läs mer

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT

DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT DESINFEKTIONSMEDEL FÖR INSTRUMENT Effektivt skydd LM-ProColor är ett nytt aldehydfritt desinfektionsmedel för handinstrument. Medlet kombinerar ett brett effektspektrum,

Läs mer

Brett opp ermene! Katarina Lorentzon SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008

Brett opp ermene! Katarina Lorentzon SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik. Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008 Brett opp ermene! Katarina Lorentzon SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Nofima Mat, Matforsk, Ås 16 september 2008 Aktuella krav på livsmedelsindustrin Hög leveranssäkerhet Korta tider mellan

Läs mer

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic

Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Instruktioner för montage av rutschkanor i rostfritt stål av typerna DPP och Basic Tack för ditt förtroende. Din belöning kommer att vara en kvalitetsprodukt och dina barns glädje. Inledning I handen har

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Städrutiner G- Line Tattoo Svenska

Städrutiner G- Line Tattoo Svenska Städrutiner G- Line Tattoo Svenska Take your cleaning and Hygiene standards to an entirely new level with the revolutionizing, three- step effect of Guardian Technology. G-Line Tattoo -Städrutiner G-Line

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Härdare SF2, SF2.5, SF10 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Segelflygförbundet Box 750 521 22 FALKÖPING Tel: 0515-371 51 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112

Tfn vid olycksfall: Giftinformationscentralen - 08-33 1231 eller 112 VARUINFORMATION Revisionsdatum: 2007-12-20 Sammanställt av: Stefan Bäckman 11. Namnet e!.,produkten och företaget Produkt: Bostik Primer 300 Produkttyp: Salt LIMO Linatex Molystria Box39 60102 NORRKÖPING

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

FEMSTJÄRNIG MATLAGNING ATT LAGA MAT MED DEMEYERE

FEMSTJÄRNIG MATLAGNING ATT LAGA MAT MED DEMEYERE FEMSTJÄRNIG MATLAGNING ATT LAGA MAT MED DEMEYERE Varför skall man köpa Demeyere produkter? Demeyere tillverkar stek- och kokkärl i rostfritt stål som håller hela livet. Många av världens stjärnkockar använder

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

kunskap till landsbygdens näringar.

kunskap till landsbygdens näringar. Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap till landsbygdens näringar. 300 miljoner till energieffektivisering Solcellsstöd Solvärmestöd

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING marmoleum LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Marmoleum click Allmän information Marmoleum Click har en ytbeläggning av linoleum som i huvudsak är

Läs mer

FORMICA MAGNETIC LAMINATE

FORMICA MAGNETIC LAMINATE FORMICA MAGNETIC LAMINATE Formica Magnetic är ett dekorativt laminat med alla fördelar och samma garanterade kvalitet som traditionella Formica laminat men med ytterligare fördelar perfekta för kommunikation

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Koniskt malverk Frontmonterad pulsknapp Unik kalibrering av malverket

Koniskt malverk Frontmonterad pulsknapp Unik kalibrering av malverket TM Conical Kvarn med Burr Coffee koniskt Grinder malverk Operations Bruksanvisning Manual 1 Tack för att du köpt en Baratza Encore kaffekvarn. Med denna kvarn är det nu lättare än någonsin att mala kaffe

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

Huvdiskmaskin WD-7. www.wexiodisk.com

Huvdiskmaskin WD-7. www.wexiodisk.com Huvdiskmaskin WD-7 www.wexiodisk.com Vår historia att diska rent Wexiödisk startades 1972 De tre grundarna, med erfarenhet från produktion och utveckling av storköksutrustning såg möjligheten att tillhandahålla

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Installation och tömning av fettavskiljare

Installation och tömning av fettavskiljare Installation och tömning av fettavskiljare Fett i avloppsvatten Avloppsvatten som innehåller fett ställer till stora problem i avloppsledningarna. I ledningsnätet sjunker temperaturen på avloppsvattnet,

Läs mer

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest

Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest 1 Arbetstid och automatisk mjölkning avslutad dansk s.k. Farmtest Författare: Konsulent Christian Raun, Sønderjysk Landboforening samt landskonsulent Jan Brøgger Rasmussen, Landskontoret for Bygninger

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Globala Aktiefond med en ny fond, Swedbank Robur Access Global (Access

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning:

Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB. Kort beskrivning av gården. SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Sida 1(5) Energikollen modul 21C XXX Mjölk AB SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Kort beskrivning av gården Produktionen: Mjölkproduktion med ca 220 mjölkkor samt

Läs mer

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 PM Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 Best.nr. 510 775 Sundbyberg i april 2004 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: Närservice, Margretedalsvägen

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer