Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri"

Transkript

1 Rapport nr 4906 juni 1993 Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri Inger Andersson, Yvonne Andréasson, Britt-Marie Bergwik, Anders Christiansson, Jörgen Nilsson Svensk Mjölk Forskning Telefon E-post

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Allmänt... 3 Mjölkråvaran... 4 Intransport... 6 Mejeriet... 8 Uttransport Analysmetodik Kontrollprogram...13 Litteraturförteckning

3 Inledning B. cereus är den viktigaste hållbarhetsbegränsande faktorn i svensk mjölk. Problemen är oftast svårast under sommar- och höstmånaderna då en hög halt av sporer i den inkommande mjölken i kombination med höga utomhustemperaturer gör det svårt att klara produktkvaliteten. Genom att vidta förebyggande kan problemen minskas avsevärt. Rapporten innehåller förslag till åtgärder för olika delar av hela produktionskedjan. Vissa punkter upprepas för varje avsnitt då rapporten är tänkt att användas som en "checklista" och alla delar därmed kanske inte läses av alla. Allmänt För att säkerställa konsumtionsmjölksprodukternas kvalitet med avseende på B. cereus är följande punkter viktiga. * Halten av sporer i den inkommande mjölken ska hållas så låg som möjligt, genom åtgärder på gården och genom noggrann tankbilsdisk. * Genom hela kedjan från ko till konsument är temperaturen en avgörande faktor. B. cereus tillväxer mycket långsamt vid temperaturer under 6 C. Det är avgörande hur länge produkten förhindras att stiga över denna temperatur. En lägre temperatur i paketen vid utleverans från mejeri innebär att det tar längre tid innan produkten uppnår 8 C i butik. * På mejeriet är det nödvändigt att inte tillföra B. cereus genom återinfektion. Den "höga" belastning som finns i mjölken under vissa perioder av året är tillräcklig för att begränsa mjölkens hållbarhet. Det är då viktigt att disken tar bort så många B. cereus som möjligt och att tillväxt under icke produktionstid därigenom förhindras. * Det är nödvändigt att ha ett kontrollprogram som regelbundet följer B. cereus-nivån genom mejeriet. Det är under "lågsäsong" oftast tillräckligt att kontrollera den färdiga produkten vid bäst före-dagen, medan man under "högsäsong" kan kontrollera flera punkter. En jämförelse av B. cereus-halten vid bäst före dagen av mjölk uttagen efter pastör med förpackad vara, ger en uppfattning om hur stor återinfektionen är efter pastör. Analys av den inkommande mjölken ger en uppfattning om hur stort trycket är in. 3

4 Mjölkråvaran En god hygien på produktionsplatsen är av avgörande betydelse för mejeriprodukternas kvalitet. En låg halt av B. cereus-sporer i mjölkråvaran medför mindre problem i senare led. Det är inte möjligt att helt eliminera B. cereus-sporer i mjölken då dessa finns i den normala produktionsmiljön. Det går emellertid alltid att hitta en förklaring till onormalt höga halter B. cereus i leverantörmjölk och det går att finna åtgärder för att sänka halterna (1). För att minska risken för att få problem med B. cereus är följande punkter viktiga: Information Den viktigaste åtgärden för att minska risken för B. cereus-problem är att informationsutbytet mellan mejeri och leverantör samt mellan mejeri och instruktör fungerar. Det är också viktigt att information och kunskaper uppdateras kontinuerligt. * Bacillus cereus-sporer finns i jord och kontaminerar mjölken via nedsmutsade spenar. Halten i jord kan vara 10 miljoner per gram. B. cereus-sporer kan ibland också finnas i strö och i foder med jordinblandning. * B. cereus kan också tillföras i mjölkningsanläggningen. B. cereus kan växa och bilda sporer i en dåligt diskad och dåligt dränerad mjölkningsanläggning. * Eftersom kontaminationen sker genom jordnedsmutsning kommer halterna i mjölken att vara beroende av nedsmutsningsgraden och halterna i jorden. Risken för kontamination varierar därför kraftigt med yttre faktorer. Väderleken inverkar. Bete och drivningsvägar har stor betydelse. Detta innebär att halterna kan variera kraftigt från dag till dag hos samma leverantör. Variationerna är också stora mellan regioner och i tiden, mellan olika veckor och från år till år. Juver Stallmiljö De sporer som finns i miljön kontaminerar mjölken via spenarna. Kontaminationen kan minskas genom en god juverhygien dvs genom fuktig avtorkning av spenarna före mjölkning. Varje ko ska behandlas med separat duk eller papper. Det är viktigt att notera att noggrann juveravtorkning är nödvändig även under betesperioden. Även om spenarna inte ser smutsiga ut kan de vara dammiga av jord. Kladdiga spensalvor kan öka risken för att jord fastnar och göra det svårare att torka spenarna rena. B. cereus-sporer kan ibland finnas i strö, vilket innebär att djupströbäddar kan vara en riskfaktor vad gäller B. cereus-sporer. Nivån på sporerna i miljön hålls nere genom en regelbundet återkommande storstädning av ladugården. 4

5 Disk Mjölken kan även tillföras sporer genom en dåligt fungerande disk. Nedanstående punkter är av vikt: * Beläggningar innebär att sporer kan fastna och tillväxt av B. cereus kan ske. * En blandning av mjölk och vatten medför risk för att B. cereus tillväxer och sedan går över i sporform. Detta medför problem för mejeriet eftersom sporerna överlever pastöriseringen. * Den av tillverkaren rekommenderade disktemperaturen, disktiden och doseringen, medför att diskmedlet fungerar optimalt. Tillräcklig mängd och tillräckligt varmt varmvatten måste finnas. * Om disklösningens temperatur faller under 40 C i slutet på disktiden medför detta att det i disklösningen emulgerade fettet faller ut igen. Detta fett är mycket svårare att diska bort vid nästa disk än vanligt mjölkfett, och medför att beläggningar bildas där sporer kan fastna. Disktid, disklösningsmängd och begynnelsetemperatur måste avpassas så att en tillräckligt hög temperatur upprätthålls genom hela diskningen. * Dålig dränering innebär en risk för tillväxt och sporbildning. System där vattnet står kvar i slutenheten efter diskning är en riskfaktor, liksom svackor och andra punkter med kvarstående vatten. * Tömningsproppar måste hållas rena och få torka mellan varje användning. Tömningsproppar av engångstyp rekommenderas. Kylning En snabb nedkylning av mjölken medför att risken för tillväxt minskas. Kontrollera regelbundet temperaturen i mjölktanken, kontrollera även termometern. 5

6 Intransport Vid intransporten från leverantör till mejeri finns det flera möjliga infektionsvägar. Under denna rubrik innefattas hanteringen av överlastningen från leverantör till mjölkbil, själva transporten och överlastning av mjölken från tankbil till mjölksilo samt disk och desinfektion av tankbilen. För att minska risken för att få problem med B. cereus är följande punkter viktiga: Information Lastning Kylning Tankbilschaufförer ska vara informerade om vilka infektionskällor som finns för att kunna anpassa det egna arbetssättet. Vikten av att kontrollera temperaturen i mjölktanken och att inte ta emot varm mjölk bör betonas. Visserligen avdödas vegetativa celler vid pastöriseringen, men varje temperaturhöjning leder till att tillväxt sker och därmed ökar också risken för att B. cereus kontaminerar utrustningen. B. cereus-sporer finns alltid i jord och på dammpartiklar. Jord kan innehålla upp till 10 miljoner B. cereus-sporer per gram. Det är därför viktigt att överföringen från gårdstank till tankbil utförs på ett sätt så att denna kontamineringsrisk elimineras. T ex undvik att släpa mjölkslangar på marken. Det är viktigt att temperaturen hålls nere under hela kedjan. Följande punkter är viktiga för intransporten: * Mjölken ska inte hämtas tidigare än en timme efter sista mjölkningen annars hinner inte mjölken att bli ordentligt kyld i tanken. * Intransporten ska ske på ett sätt så att risken för temperaturstegring i tanken förhindras. Det räcker att en liten mängd har varit för varm för att hela tanken ska infekteras. Disk Mjölken kan infekteras av B. cereus på grund av en dåligt fungerande disk. Nedanstående punkter är av intresse: * Tankbilen måste diskas efter varje tömning. Det finns annars en stor risk för temperaturstegring och snabb tillväxt i den återstående volymen mjölk och att en infekterad linje infekterar nästa. * Diskanläggningen ska vara speciellt avpassad så att luftavskiljare och slangar blir rena. Det är dessa delar som är mest svårdiskade. * Disklösningstankarna kan vara reservoarer för B. cereus-sporer. Detta gäller framför allt försköljningstanken. Denna tank bör diskas regelbundet. Hur ofta tanken ska diskas fastställs genom bakteriologisk kontroll. 6

7 * En blandning av mjölk och vatten innebär en ökad risk för att de vegetativa cellerna av B. cereus sporulerar och därmed överlever pastöriseringen. Detta innebär att varje ficka eller annan samlingspunkt för en mjölk/vattenblandning måste elimineras. * En förhöjd luttemperatur har visat sig effektiv mot B. cereus. Denna kombination av lut och värme är effektiv på sporer. * För att förhindra tillväxt när bilen är tom kan disken avslutas med att en surgörning sker till ph 2-3. B. cereus kan inte tillväxa i sur miljö. Detta är speciellt viktigt om bilen ska stå tom en längre tid. Uppföljning och kontroll av diskfunktionen på bilarna är viktig. * Diskcentralens funktion med avseende på temperaturer, tider, flöden och koncentrationer bör kontrolleras regelbundet, tillika tankbilarnas disksnurror. Det ska vara mycket svårt att tillfälligt ändra i diskprogrammet ("skruva ner"). * Det bör finnas system för kontroll av att diskprogrammet genomförts enligt fastställd rutin. * B. cereus-sporer kan finnas även om totalantalet bakterier vid diskningskontroll är lågt. Analys av B. cereus-sporer bör därför göras på sköljvatten i bil efter disk jämsides med totalantalsanalys. 7

8 Mejeriet De viktigaste åtgärderna för att minska risken för problem med B. cereus på mejeriet, är de samma som på gården och vid intransporten, kylning och disk. Återinfektion på mejeriet medför att risken för att få otillåtet höga halter B. cereus under "högsäsongen" ökar, samt att denna säsong blir längre i produkter ut från mejeriet än i leverantörmjölk in till mejeriet. Under "högsäsong" in till mejeriet finns tillräckligt med sporer för att man efter inkubation vid 8 C till bäst före dagen kan ha otillåtet höga halter utan återinfektion i mejeriet. Nedan visas hur B. cereus tillväxer vid olika temperaturer. Endast någon grads temperaturförhöjning medför en dramatisk tillväxtökning och därmed minskad hållbarhet med avseende på B. cereus för produkterna Antal B. cereus 9 C 8 C C C Antal dygn i respektive temperatur Bild 1 B. cereus tillväxt i förpackad mjölk vid olika inkuberingstemperaturer (2). För att minska risken för att få problem med B. cereus är följande punkter viktiga. Information Pastöriseringstemperatur Kylning All mejeripersonal ska informeras om B. cereus och vilka åtgärder som är nödvändiga att vidta för att minimera riskerna i mejerihanteringen. Rekommenderad pastöriseringstemperatur är C. En högre pastöriseringstemperatur aktiverar B. cereus-sporerna och kan bidra till att dessa gror ut snabbare under kylförvaringen. En låg temperatur på mjölken genom hela mejeriet medför mindre risk för tillväxt. Följande punkter är av vikt: För att temperaturen ska kunna hållas låg krävs det tillräcklig kylkapacitet i värmeväxlare och tankar. Det är särskilt viktigt att djupkyla grädde i tank eftersom kristallisationsprocessen i fettkulorna utvecklar värme. Denna värme måste kylas bort för att inte produktens temperatur ska 8

9 stiga. Gräddprodukter är också extra känsliga för temperaturpåverkan i senare led då de ofta packas i småförpackningar. För att förhindra temperaturstegring hos produkten kan man isolera produktledningarna samt se till att transport av förpackningar från förpackningslokal till kylrum sker snabbt. Kylanläggningen i kylrummet måste ha tillräckligt stor kapacitet för att klara av att kyla produkterna efter förpackningsmomentet. Detta är särskilt viktigt när stora mängder fil som förpackas vid hög temperatur (12-15 C) eller när t ex UHT-behandlade produkter som lagrats vid rumstemperatur kyls i det vanliga kylrummet. De förpackade produkternas temperatur måste kontrolleras regelbundet. Även kylrummens temperatur bör registreras. Disk Disken på den opastöriserade sidan är lika viktig som på den pastöriserade sidan. En tillväxt och sporulering på den opastöriserade sidan medför att antalet B. cereus i produkt efter pastörisering ökar. Disklösningstankarna kan vara reservoarer för B. cereus-sporer. Detta gäller framför allt försköljningstanken. Denna tank bör diskas regelbundet. Hur ofta tanken ska diskas fastställs genom bakteriologisk kontroll. En förhöjd luttemperatur till 85 C har visat sig effektiv mot B. cereus. Denna kombination av lut och värme är effektiv på sporer. Vid långa driftstider är det lämpligt att komplettera disken med en mellandisk. En sådan mellandisk kan vara en enfas-disk. För att förhindra tillväxt när systemet är tomt kan disken avslutas med att en surgörning sker till ph 2-3. B. cereus kan inte tillväxa i sur miljö. Diskcentralens funktion med avseende på temperaturer, tider, flöden och koncentrationer bör kontrolleras regelbundet, tillika disksnurror till tankarna. Service - underhåll Förebyggande underhåll är ett av de bästa sätten att undvika problem med B. cereus orsakade av återinfektion i mejeriet. Det är viktigt att ha processen under kontroll. Beakta särskilt följande punkter: Service av utrustningen ska vara planerad och säsongsmässigt anpassad till den besvärliga sommarperioden. Servicen ska omfatta intransportbilar samt opastöriserad och pastöriserad sida och innebära en fullständig genomgång av processen. Slangar, avluftare, värmeväxlare, tankar (sprickor och svetsfogar), ventiler, pumpar, ledningssystem osv. 9

10 Vid all service och genomgång av utrustning måste man vara observant på fickor eller andra samlingspunkter för mjölk/vattenblandningar och i möjligaste mån eliminera dessa. En blandning av mjölk och vatten innebär en ökad risk för att de vegetativa cellerna av B. cereus tillväxer och sedan sporulerar och därmed överlever pastöriseringen. Fel i utrustning som hittas vid service och underhåll och åtgärder som vidtas vid service och under felsökningsarbete bör dokumenteras. Det blir en ovärderlig kunskapsbank inför framtiden. 10

11 Uttransport Kylkedjan får ej brytas i någon del av produktion och distribution. Uttransporten och förvaringen i butik är många gånger de svaga länkarna. Följande punkter är av vikt: Information Kylning Kontroll Chaufförer och butiker måste informeras om vikten av att kylkedjan inte bryts. Denna information måste ständigt upprepas, särskilt inför varje sommar. Uttransport i bilar med kylaggregat ökar möjligheten att leverera produkter vid tillräckligt låg temperatur under sommarhalvåret. En lägre produkttemperatur till butik medför en fördröjning av temperaturstegringen i kyldisken. Bilarna kan också förses med utrustning som förhindrar att varm luft strömmar in i det kylda utrymmet. Temperaturkontrollen på mejeriet kan periodvis kombineras med kontroll av temperaturen i produkterna vid leverans eller i butik. 11

12 Analysmetodik Det är viktigt att känna till analysmetodiken och vad analysresultaten representerar. Före pastör är det sporer som är av betydelse (eftersom vegetativa celler dör vid pastörisering), medan efter pastör kan både sporer och vegetativa celler vara av intresse. Provuttag Provtagningskranar Värmebehandling Viktigt att provuttag görs på rätt sätt med utvändig desinficering av provtagningsstället, varefter mjölken får rinna en stund (20 s) innan provet tas. Provtagningskranar måste demonteras och rengöras vid disk. Var extra noggrann med provtagningspunkter som används sällan. För prover tagna före pastörisering måste en värmebehandling göras, se ref. 3 (analys av sporer). Prover tagna längs linjen efter pastör skall ej genomgå ytterligare värmebehandling (analys av vegetativa celler och sporer) om de ska inkuberas vid 8 C till bäst före dagen. Plattspridning Plattspridning på blodagar kan användas för prover inkuberade vid 8 C till bäst före dagen såväl för produktprover som prover tagna längs produktionslinjen (ref. 4). Bestämning av låga sporhalter fås en Kontroll av inkubationstemperatur För prover med låga B. cereus-sporhalter (< 10 cfu/ml) finns två metoder beskrivna i ref. 3. Med den förenklade MPN-metoden relativt grov sortering av prover med avseende på höga eller låga sporhalter. Med filtreringsmetoden fås en noggrannare bestämning av B. cereus-halter. Metoden kan användas för bestämning av sporhalten både i leverantörmjölk och längs mejeriprocesslinjen. Vid inkubering av prover till bäst före dagen är det av stor vikt att inkubationsskåpens temperaturvariation hålls inom ett mycket snävt intervall med kontrollerad temperatur på varje hyllplan. Denna kontroll bör även göras när skåpet är fyllt (undvik överfyllda skåp). 12

13 Kontrollprogram Varje mejeri bör ha en klar bild av de normalt förekommande B. cereus-halterna i anläggningens olika delar, vilket också bör innefatta den opastöriserade sidan, silomjölk och vattenkvalité. De svaga punkterna bör identifieras. Provtagningsplan före dagen Vattenprover, Dokumentation Ett minimalt kontrollprogram bör innefatta daglig kontroll av produkter genom inkubering till bäst före dagen. Vid förhöjda halter görs ytterligare provtagningar längs produktionslinjen enligt en i förväg utarbetad kontrollplan baserad på anläggningens svaga punkter. Anläggningsprover kan analyseras genom inkubering till bäst eller med hjälp av filtreringsteknik (snabbare metodik). inklusive sköljvatten, analyseras med fördel genom filtrering. Dokumentera felsökningar och åtgärder. Sammanställningar av analysresultat vid förhöjda halter måste spridas till berörd personal. 13

14 Litteraturförteckning 1 Andersson, I., Christiansson, A., Everitt, B., Johnsson, G. & Johnsson, U. (1992) SMR-MR101:3/A, reg nr Projekt Sporer i mjölk - en lägesrapport. 2 Christiansson, A., Mattson, N., Svensson, U. & Borgström I. (1987) SMR-KM102/A Tillväxt av Bacillus cereus i k-mjölk vid 6, 7, 8 och 9 C. 3 Christiansson, A., Andersson, I., Ekelund, K., Jönsson, L. & Månsson, E. (1992) SMR-MR101:3/A, reg nr Två metoder för bestämning av Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk. 4 Christiansson, A. (1987) SMR C-lab., PM Analysmetod för bestämning av Bacillus cereus. 5 Christiansson, A. & Ollermark, I. (1990) SMR-KM102/A Försök att påvisa s.k. långsamgroende sporer av Bacillus cereus i svensk k-mjölk. 6 Andréasson, Y., Bergwik, B-M. & Christiansson, A. (1991) SMR-KM102/A Bacillus cereus i mjölk och grädde. Bekämpning genom dubbel värmebehandling. 14

BACILLUS CEREUS I MJÖLK OCH GRÄDDE

BACILLUS CEREUS I MJÖLK OCH GRÄDDE SMR KMl02/A-26-91 Regnr 4873 BACILLUS CEREUS I MJÖLK OCH GRÄDDE Bekämpning genom dubbel vär.mebehandling Yvonne Andreasson, Britt-Marie Bergwik och Anders Christiansson SMR FORSKNING OCH IJT\IECKUNG 22370

Läs mer

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna?

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Rapport nr 4941 Lund 1994-12-29 Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Inger Andersson och Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 771-1919. E-post

Läs mer

Vägen till rätt diskkontroll!

Vägen till rätt diskkontroll! Vi förenklar din vardag! Vägen till rätt diskkontroll! Hygien på mjölkgården har i alla tider utgjort en viktig del av arbetet. För en fungerande disk krävs att man regelbundet följer upp diskfunktionen

Läs mer

Vägen till rätt diskkontroll!

Vägen till rätt diskkontroll! Vi förenklar din vardag! Vägen till rätt diskkontroll! Mjölkningsanläggningarna i uppbundna system är relativt enkla i sin konstruktion och lättdiskade. Men diskningen i mjölkgropar, karuseller och robotar

Läs mer

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll

Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll MILJÖ- OCH BYGGKONTORET 1 (5) Såhär utvecklar du ditt system för egenkontroll Alla livsmedelsanläggningar ska utveckla ett system för egenkontroll anpassat efter den verksamhet som är aktuell. Systemet

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Projekt Bacillus cereus

Projekt Bacillus cereus Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är

Läs mer

Professionell lantbrukshygien för god mjölkkvalitet

Professionell lantbrukshygien för god mjölkkvalitet Professionell lantbrukshygien för god mjölkkvalitet Råd för att reducera sporer i mjölk, ett saneringsprogram Making an Investment in Our Future Sporsanering på gård Sporsanering - Sammanfattning och översikt

Läs mer

Inverkan av olika faktorer som kan leda till fördröjd kylning och bakterietillväxt i gårdstankmjölk

Inverkan av olika faktorer som kan leda till fördröjd kylning och bakterietillväxt i gårdstankmjölk EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8006 2015-12-20 Inverkan av olika faktorer som kan leda till fördröjd kylning och bakterietillväxt i gårdstankmjölk Kylningskapacitet, bufferttank/oberoende

Läs mer

Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer

Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer Branschintern Rapport nr 7024-I 2003-10-06 Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Irena Ollermark, Amanda Monthán,

Läs mer

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av salladsbufféer i butik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning

Läs mer

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter 1 (7) Faroanalys och kritiska styrpunkter En faroanalys kartlägger riskerna i din livsmedelshantering och visar vilka steg i livsmedelshanteringen (kritiska styrpunkerna) som måste kontrolleras för att

Läs mer

Provtagning av sallader

Provtagning av sallader MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av sallader En rapport från Miljöförvaltningen Susann Andersson, Dan Lennartsson 2010-03-18 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Sallader är en produkt som

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna

Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll. FÖRDJUPNING HACCP-principerna Kontrollhandbok - utföra offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING HACCP-principerna De sju HACCP-principerna Här följer en genomgång av de sju HACCP-principerna som finns angivna i lagstiftningen 1. Alla

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1

OM DET BLIR FEL. Fryspunkt. Januari 2003 1 OM DET BLIR FEL Fryspunkt Januari 2003 1 2 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte under tiden 4 juli - 9 september 2012 78 st restauranger

Läs mer

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning 1 (7) Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning Sammanfattning År 2011 kontrollerades rengöring i tillagningskök inom skolor,

Läs mer

Lagstöd till kontrollrapport

Lagstöd till kontrollrapport Lagstöd till kontrollrapport 1. Infrastruktur, lokaler och utrustning Planlösning och produkt-/personalflöden Materialval/ konstruktion Vatten, avlopp, handtvätt Belysning Luftkvalitet och ventilation

Läs mer

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker Miljö- och hälsoskydd Rapportsammanställning: Sauli Hautakangas, december 2012 Postadress Besöksadress Telefon E-postadress Falkenbergs

Läs mer

Godkända leverantörer

Godkända leverantörer Hygien H.A.C.C.P Rutiner Vad är HACCP och varför har EU fått detta direktiv, hur ska vi förhålla oss till detta direktiv och jobba så att vi säkerhetsställer livsmedelskedjan från inköp till att den förtärs

Läs mer

Bevara din mjölkkvalitet

Bevara din mjölkkvalitet Bevara din mjölkkvalitet Mjölkkylning för DeLaval VMS Din lösning varje dag Mjölkkylning för DeLaval VMS Mjölkkylning för DeLaval VMS Automatisk mjölkning ställer nya krav på kylningen av mjölken. DeLaval

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Fiskbranschens Vägledning

Fiskbranschens Vägledning TILLVERKNING AV RÖKTA OCH GRAVADE FISKPRODUKTER RÖKTA PRODUKTER INLEDNING I arbetet med att införa kontroller på individuella processteg, ger detta avsnitt om rökta produkter exempel på potentiella faror

Läs mer

OM DET BLIR FEL. Bakterietal. December 2003 1

OM DET BLIR FEL. Bakterietal. December 2003 1 OM DET BLIR FEL Bakterietal December 2003 1 Alla rättigheter förbehållna. Ingen del av detta häfte får reproduceras i någon form eller på något sätt utan tillåtelse från utgivaren. Illustrationer där inget

Läs mer

Provtagning av semlor

Provtagning av semlor Provtagning av semlor Länsprojekt 2015 Kommunerna i Jönköpings län Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Syfte och mål... 5 Projektets genomförande och omfattning... 6 Kontroll... 6 Provtagning...

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER

Miljö- och byggnadsförvaltningen. Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER 2015 Miljö- och byggnadsförvaltningen Mjukglassprojekt PROVTAGNING OCH KONTROLL AV RENGÖRINGSRUTINER Projektet utfördes under våren 2015 av livsmedelsinspektörerna: Ulrika Andersson, Giovanna Sanchez,

Läs mer

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung 1 Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 Evira/Enheten för livsmedelshygien Överinspektör Noora Tolin

Läs mer

Glassprojekt sommaren 2005

Glassprojekt sommaren 2005 Glassprojekt sommaren 2005 Provtagning av hård- och mjukglass samt milkshake i Norrköpings Kommun Utförd och skriven av Henrik Thollander Sammanfattning Med syfte att kontrollera glassens kvalité i Norrköpings

Läs mer

Säker livsmedelshantering

Säker livsmedelshantering Miljö- och byggnadsförvaltningen informerar Säker livsmedelshantering Det är stora krav på kunskap som krävs för att kunna starta och driva en livsmedelsverksamhet. Du som livsmedelsföretagare är fullt

Läs mer

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion

4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion 4. Checklista för dig som arbetar inom: Livsmedelsproduktion Syfte: Förutsättningar: Att göra livsmedelshanteringen säkrare. Att underlätta för allergiska och överkänsliga konsumenter. Att du vet att konsumenten

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten.

HACCP är ett arbetssätt för att ta reda på, bedöma och kontrollera alla faror i verksamheten. Farorna är potentiella hot mot livsmedelssäkerheten. 1 Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010

Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 MILJÖFÖRVALTNINGEN Livsmedelstransportörer i Stockholm 2010 Granskning av transport av kylda/frysta livsmedel samt varmhållen mat hos livsmedelsproducenter i Stockholm stad En rapport från Miljöförvaltningen

Läs mer

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 MILJÖFÖRVALTNINGEN Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009 En rapport från Miljöförvaltningen, Avdelningen för Livsmedelskontroll Frida Kallberg Carolina Svavar Augusti 2009 1 Sammanfattning

Läs mer

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys Faroanalys Exempel på utformning av faroanalys En faroanalys utgör det första steget mot ett HACCP - baserat synsätt (se faktaruta 1) för ett livsmedelsföretag. Analysen gör det möjligt att på ett strukturerat

Läs mer

INFORMATION Februari 2014

INFORMATION Februari 2014 Livsmedels INFORMATION Februari 2014 Offentlig kontroll av livsmedelsanläggning Inspektion Detta informationsblad är sammanställt för att informera om inspektion i offentlig kontroll av livsmedelsföretag/verksamheter.

Läs mer

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22

Egenkontrollprogram i Stöd och Service 2016-04-22 Säker mat All mat som serveras ska vara säker att äta och våra kunder ska kunna känna sig trygga i att inte bli sjuka av maten. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner

Läs mer

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Ditt ansvar som livsmedelsföretagare Det är ditt ansvar som livsmedelsföretagare att ha kunskap om de regler som gäller för att driva en livsmedelsverksamhet. När du hanterar mat är det viktigt att du

Läs mer

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Miljö- och hälsoskyddskontoret Rapportserie Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys Förord Den här rapporten handlar om ett provtagningsprojekt

Läs mer

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Mjölkens historia sida 1 Mjölkens historia Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap Eleverna får med utgångspunkt från mjölkens historia arbeta med jordbrukets omvandling och

Läs mer

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013 Tillsynsprojekt Salladsbufféer Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Inspektion... 1 Provtagning... 1 Analysmetod... 2 Omfattning och

Läs mer

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM

ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM ATT GÖRA ETT EGENKONTROLLPROGRAM Om du driver livsmedelsverksamhet är Du ansvarig för att Dina produkter är säkra och uppfyller kraven på hygien och redlighet. Detta gör du genom att ha en fungerande egenkontroll

Läs mer

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel 2012-06-25 Bygg- och miljökontoret, Livsmedel 2012:1 Kontroll av verksamheter som tillagar kost till känsliga konsumentgrupper Projektet är utfört av Bygg- och miljökontoret, livsmedelsenheten i Norrköpings

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10 Systemanalys disk Anders Christiansson, Inger Andersson, Mats Gyllenswärd, Anna-Karin Modin Edman och Anna Widell Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso-

Läs mer

Planering och utformning av livsmedelslokal

Planering och utformning av livsmedelslokal Information Miljönämnden i mellersta Bohuslän 2013-02-13 Sida 1(5 Planering och utformning av livsmedelslokal Innan du startar en livsmedelsverksamhet är det viktigt att tänka på hur lokalen ska vara utformad.

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 Sammanställning Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008 DISKUSSION Butiker som grillar ska, i egenkontrollen, bland annat kontrollera de viktiga parmetrarna; värmebehandling, varmhållning, nedkylning

Läs mer

Säker livsmedelsverksamhet

Säker livsmedelsverksamhet Säker livsmedelsverksamhet Du som har ett företag som hanterar livsmedel behöver känna till de regler som finns för att driva livsmedelsverksamhet. Här får du råd och information om vilka krav som ställs.

Läs mer

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Personlig hygien Vatten Rengöring Temperatur kontroller Avfallshantering Utbildning livsmedelshygien! Skadedjur Märkning och spårbarhet Underhåll av lokaler

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

små dricksvattenanläggningar

små dricksvattenanläggningar Information gällande små dricksvattenanläggningar Från 1 januari 2015 ska alla dricksvattenanläggningar registreras som en egen anläggning. Detta häfte ger information om vad som krävs och vilka handlingar

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag

Lokalkrav för livsmedelsföretag Lokalkrav för livsmedelsföretag Krav på livsmedelslokalen Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett kafé.

Läs mer

PROJEKT. Salladbufféer

PROJEKT. Salladbufféer PROJEKT Salladbufféer Självplock Rapport avseende tillsynsprojekt 2015 Syfte Undersöka hantering och hygien på salladsbufféer med självplock främst med avseende förvaringstemperatur, redskap, rengöring

Läs mer

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA Hälsoskyddssektionen 43 16.06.2015 FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA HALSSEKT 16.06.2015 43 Beredning och ytterligare

Läs mer

Egenkontroll ger bättre koll

Egenkontroll ger bättre koll Egenkontroll ger bättre koll Vill du ha säkrare livsmedelshygien och nöjdare kunder? Säker mat tjänar både du, kunden och samhället på. En fungerande egenkontroll hjälper till att ge kontroll på hanteringen

Läs mer

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013. D-nr 2013-4561 RAPPORT Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala 2013 D-nr 2013-4561 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Diskussion... 5 Förslag till åtgärder...

Läs mer

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring Egenkontroll En god egenkontroll tjänar alla på. För dig som driver

Läs mer

Mjölkhygien i AMS. Christel Benfalk och Mats Gustafsson. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö

Mjölkhygien i AMS. Christel Benfalk och Mats Gustafsson. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö nr 105 Mjölkhygien i AMS Christel Benfalk och Mats Gustafsson JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2004 1 Mjölkhygien i AMS I automatiska mjölkningssystem (AMS)

Läs mer

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum HYGIENKOMPETENSTEST / MODELLSERIE I Observera: bara ett svarskryss / fråga. Svarstiden är 45 minuter. Man får avlägsna sig från testtillfället tidigast 30 minuter efter att testet började. Man godkänns

Läs mer

Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk

Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk Rapport nr 4945 1995-07-04 Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk Anders Christiansson, Kerstin Ekelund, Irena Ollermark och Inger Andersson Svensk Mjölk Forskning

Läs mer

DermaWIPES. Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar

DermaWIPES. Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar DermaWIPES Premium rengörande och vårdande förfuktade juverdukar DermaWIPES har utvecklats specifikt för att möta kraven från dagens mjölk produktion Ecolab har detaljstuderat och vägt in kombinationen

Läs mer

Butiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal

Butiksprojekt. Ett projekt inom livsmedelsavdelningen. Genomfört Författare: Karin Andersson Eva Bagström Luis Carvajal Butiksprojekt Ett projekt inom livsmedelsavdelningen Genomfört 2010. Författare: Karin ndersson Eva Bagström Luis Carvajal Butiksprojekt-kontroll av manuell disk 1 Bakgrund vsikten var att titta på hanteringen

Läs mer

Lokalkrav för livsmedelsföretag.

Lokalkrav för livsmedelsföretag. Lokalkrav för livsmedelsföretag. 1 2 Krav på livsmedelslokalen. Denna information vänder sig till dig som ska starta eller ta över en livsmedelsverksamhet till exempel en butik, en restaurang eller ett

Läs mer

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det?

Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? Egen kontroll i livsmedelsanläggningar Hur fungerar det? 60 C 4 C MILJÖFÖRVALTNINGEN LUND EGEN KONTROLL I LIVSMEDELSANLÄGGNINGAR Enligt livsmedelslagstiftningen ansvarar livsmedelsföretagaren för att de

Läs mer

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Miljöförvaltningen Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008 Praktikanter: Nina Heinesson Katerina Katsanikou Handledare: Ingela Pålsson Miljöinspektör Miljöförvaltningen Rapport 2008:11 261 80 Landskrona

Läs mer

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering

Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering Hjälp till egenkontroll Grundläggande förutsättningar vid livsmedelshantering Namn: Datum: Personlig hygien Tvätta händerna ofta -

Läs mer

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek.

Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Energispartips Spara energi i köket En stor del av hushållselen används för kyl och frys. Hur mycket el som kyl och frys drar beror på deras ålder och storlek. Kyl och frys: Frosta av kyl och frys regelbundet,

Läs mer

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker

Grillad kyckling. - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Grillad kyckling - Kontrollprojekt om hantering av grillade köttprodukter och märkning av egentillverkade produkter i livsmedelsbutiker Miljökontoret 2014 Birgitta Iggland Jennie Söderstedt Tedelid Sammanfattning

Läs mer

MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD

MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD MONTERINGSANVISNING OCH SKÖTSELRÅD Glasfasad Skjutdörr S70 Santex System AB, Montörgatan 9, 301 80 Halmstad, Sverige Tel. +46 35 17 23 00 Fax +46 35 12 50 23 e-mail: info@santex.se - 1 - INNEHÅLL Avsnitt

Läs mer

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Grundförutsättningar Med grundförutsättningar menas: Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan. Syftet är både att

Läs mer

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Härlig grillkväll. eller. risk för magont? Härlig grillkväll eller risk för magont? Ett PIK-projekt inom livsmedelskontrollen i Östergötland om den hygieniska kvalitén hos grillfärdiga köttvaror. PIK-projekt Östergötlands län 2007 Provtagning av

Läs mer

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING

Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING Bio-Box + Bio-Box XL INSTALLATIONSANVISNING 2, Allmänt 2, Placering 2, Inkommande och utgående avlopp 2, Reningsverkets ventilation 3, Installation 4, Storlek Bio-box 5, Storlek Bio-Box XL 6, Skötselråd

Läs mer

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Oktober 2014 Material framtaget i projektet: Mikrobiologisk riskbedömning grönsakskedjan, 2012-2013 med stöd från Jordbruksverket Dnr 19-666/12 Projektledare: Pernilla Arinder, SIK Projektgruppen: SLU,

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

PROJEKT. Östersjöfestivalen. Tillsynsprojekt 2012

PROJEKT. Östersjöfestivalen. Tillsynsprojekt 2012 PROJEKT Östersjöfestivalen Tillsynsprojekt 2012 Besöksadress Klostergatan 1, Sölvesborg Telefon, vxl 0456-816 000 Fax 0456-194 56 E-post miljokontoret@miljovast.se Webbplats www.miljovast.se Miljöförbundet

Läs mer

Fastställd 2016-01-28 Gemensam provtagningsplan för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholmsregionen (SILK) 2016

Fastställd 2016-01-28 Gemensam provtagningsplan för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholmsregionen (SILK) 2016 Provtagningsplan Fastställd 2016-01-28 Gemensam provtagningsplan för Samverkan inom livsmedelkontrollen i Stockholmsregionen (SILK) 2016 Bakgrund Under våren 2014 bildades nätverket SILK (Samverkan Inom

Läs mer

Behandling och sammansättning av prover som ingår i programmet för salmonellakontroll

Behandling och sammansättning av prover som ingår i programmet för salmonellakontroll Ansvarig person Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 6 Behandling och sammansättning av prover som ingår i programmet för salmonellakontroll 1 Lämplighet Denna arbetsbeskrivning tillämpas på behandling och sammansättning

Läs mer

Checklista - Internrevision

Checklista - Internrevision Verktygslådan SMART Titel Utgåva Checklista - Internrevision 2015-03-25 Checklista - Internrevision Ronden gäller för alla enheter som tillagar mat eller mottager mat från annat kök. Använd gärna egenkontrollen

Läs mer

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För

Vänersborgs kommun. Egenkontrollprogram storhushåll. För Vänersborgs kommun Egenkontrollprogram storhushåll För Företagets namn: Organisationsnummer: Fastighet: Besöksadress: Postadress: Kontaktperson: 1 2.1 Utbildning Den som driver verksamhet där livsmedel

Läs mer

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden

Faroanalys. och. sammanställning av kritiska punkter. för. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden Faroanalys och sammanställning av kritiska punkter för.. (verksamhetens namn) Samsynsdokument för kommunerna i Sjuhäradsbygden 2 Inledning och förklaring av begrepp Alla som hanterar mat vill att den ska

Läs mer

Användarmanual för kyl och frys aggregat

Användarmanual för kyl och frys aggregat 2013-02-27 Användarmanual för kyl och frys aggregat Instruktions manual för kommersiella aggregat För ett korrekt användande av aggregat fyllda med köldmedium måste denna manual läsas igenom ordentligt

Läs mer

Förslag till egenkontrollprogram

Förslag till egenkontrollprogram Storhushåll Förslag till egenkontrollprogram Företagets namn:.. Org. nr:.. Besökadress:... Antal anställda:... Ansvarig person (befattning):.. Verksamhetsbeskrivning (produktionens storlek, mängd, sortiment,

Läs mer

DRAFTLINE - RENGÖRING AV ÖLANLÄGGNING

DRAFTLINE - RENGÖRING AV ÖLANLÄGGNING Vad är Draftline? Draftline är ett rengöringsmedel för Fatölsanläggningar. Det är basiskt och löser mycket effektivt upp organiska ämnen, t.ex. beläggningar i en ölslang. Draftline innehåller kemikalier

Läs mer

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C.

Platsen för placering av äggkläckningsapparaten bör vara så pass ventilerad och torr så att temperaturen är konstant ca 17-23 C. Innan användning. Innan maskinen används för första gången, ta del av denna bruksanvisning, teknisk data, och kontrollera att följande är med: bruksanvisning termometer (Fahrenheit) metalllåda för termometer

Läs mer

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning

Bestämning av skrymdensitet (ver 3) Metodens användning och begränsningar. Material. Utrustning Utgivningsdatum: 008-0-0/Rev 009-07-9 SS-EN 697-6+A:007 "Denna arbetsinstruktion förtydligar hur vi i Sverige ska tolka arbetssättet i metoden. Det skall observeras att arbetsinstruktionen utgör ett komplement

Läs mer

Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier

Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier Rapport nr 7023-I Datum 2003-10-20 Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier Rapport till Ostfrämjandets styrelse 2003 Carol

Läs mer

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 2015. Kontroll av salladsbufféer

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 2015. Kontroll av salladsbufféer PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN 215 Kontroll av salladsbufféer Sammanfattning I samband med en länsträff för Norrbottens län den 18 februari 215 beslöts att ett projekt skulle utföras i syfte att

Läs mer

MobiOne 2016-05-26 Kvalitetsförändringar under lagring och transport effekterna av bruten kylkedja på kvalitet och svinn Några blandade reflektioner

MobiOne 2016-05-26 Kvalitetsförändringar under lagring och transport effekterna av bruten kylkedja på kvalitet och svinn Några blandade reflektioner MobiOne 2016-05-26 Kvalitetsförändringar under lagring och transport effekterna av bruten kylkedja på kvalitet och svinn Några blandade reflektioner Göran Löndahl Konsumentkrav Kvalitet Säkerhet Hälsa

Läs mer

INNOVATIV BUTIK Författare: Lennart Rolfsman Projektnummer: BF04 År: 2012

INNOVATIV BUTIK Författare: Lennart Rolfsman Projektnummer: BF04 År: 2012 INNOVATIV BUTIK Författare: Lennart Rolfsman Projektnummer: BF04 År: 2012 Innovativ butik Rapport förstudie Lennart Rolfsman SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Projektnummer: BF04 År: 2012 Inledning:

Läs mer

Flödesschema, HACCP och faroanalys

Flödesschema, HACCP och faroanalys Flödesschema, HACCP och faroanalys Ändrad 2008-09-30 Syftet med HACCP är att minska hälsoriskerna vid hantering av livsmedel genom att identifiera potentiella faror i verksamheten. De identifierade farorna

Läs mer

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013 PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan Pernilla Arinder November 2013 SIK Projektinformation

Läs mer

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMSgårdar

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMSgårdar Slutrapport till Svensk Mjölk och Stiftelsen Lantbruksforskning projekt V1230031 Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMSgårdar Förstudie Martin Sundberg, Inger Andersson, Anders Christiansson

Läs mer

Riktad kontroll butik

Riktad kontroll butik MILJÖFÖRVALTNINGEN Riktad kontroll butik Butikers rutin för temperaturkontroll i kyldiskar En rapport från Miljöförvaltningen Carolina Svavar November 2011 www.stockholm.se/miljoforvaltningen INNEHÅLL

Läs mer

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009

Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009 Kök i skolor och förskolor TILLSYNSPROJEKT 2009 Skol- och förskoleprojektet 2009 1. Bakgrund Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under våren 2009 genomfört ett tillsynsprojekt på köken på skolor

Läs mer

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Isprojekt 2014. Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Isprojekt 2014 Mikrobiologisk provtagning av is Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun Oktober-december 2014 1- Sammanfattning 3 2- Inledning 4 2-1 Avgränsning 4 2-2 Metod 4 2-2-1 Information Bedömning

Läs mer

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner

Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner Tillsyn av anmälningspliktiga hygienverksamheter i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ERIKA DAHLSTRAND 2010 RAPPORT 2010:? SAMMANFATTNING Under 2009 och 2010 har Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund

Läs mer

Schysst vatten i kranen?

Schysst vatten i kranen? Schysst vatten i kranen? Kontroll av icke kommunala dricksvattentäkter som omfattas av Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter Miljöskyddskontoret 2013 Sammanfattning Under sommarhalvåret 2013 har

Läs mer