Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk"

Transkript

1 Rapport nr Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk Anders Christiansson, Kerstin Ekelund, Irena Ollermark och Inger Andersson Svensk Mjölk Forskning Telefon E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

2 Utveckling av ny, snabbare, analysmetod för Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk 1 Anders Christiansson, Kerstin Ekelund, Irena Ollermark och Inger Andersson Sammanfattning En modifierad rörmetod för mjölkbedömning har tagits fram med syfte att möjliggöra effektivare rådgivning och snabbare korrektionsåtgärder på gården. Olika inkuberingstemperaturer för mjölk i sporanalysen har prövats. Tillräcklig tillväxt för detektion inom ett dygn erhålles vid 20 C inkubering. Vid denna temperatur är det fortfarande lätt att bedöma närvaron av B. cereus i proverna efter odling av en droppe mjölk på blodagar. Vid 30 C inkubering av mjölken ökar förekomsten av andra Bacillus-arter kraftigt i dropparna, vilket försvårar avläsningen. Det bedöms inte vara nödvändigt att ha polymyxin i mjölken vid odling vid 20 C. Värmeresistensen hos psykrotrofa B. cereus-sporer har studerats. Till skillnad från mesofila sporer sker en viss avdödning av dessa sporer under värmebehandling vid 80 C i 10 minuter. Först genom en mildare värmebehandling vid 72 C i 5 minuter kan detta undvikas. Den nya metoden (pastörisering av mjölken vid 72 C/5 minuter och inkubering vid 20 C/1 dygn) minskar analystiden för B. cereus från 8 till 2 dygn. Jämförelse med den gamla metoden (80 C/10min och 8 C/7dygn) visar att fler leverantörer med höga sporhalter upptäcks med den nya metoden. Kopplingen till produktkvalitet bedöms vara likvärdig.

3 1 Inledning Eftersom sporer av B. cereus förekommer i så låga halter i leverantörmjölk att de inte kan påvisas med plattspridning (vanligen påträffas avsevärt färre än 1/ml; plattspridningsmetoden för B. cereus har lägsta detektionsgräns vid 10/ml), måste man analysera större volymer mjölk genom att först gynna tillväxt av B. cereus i dessa. Man använder därvid t.ex. 6 rör med 4 ml mjölk som värmebehandlas, vanligtvis vid 80 C i 10 minuter för att avdöda vegetativa bakterier, och sedan inkuberas vid 8 C i 7 dygn (1). Syftet med inkuberingen är att låta B. cereus-sporer gro ut och tillväxa så att sådana halter nås, så att man får tillväxt på blodagar om man överför en droppe mjölk från rören. Med ledning av antalet rör där man påvisar B. cereus kan sedan sporhalten grovt uppskattas. Den vanliga 8 C-anrikningen tar 7 dygn och sedan tillkommer 1 dygn för påvisande på blodagar. Detta anses bland mjölkrådgivarna vara en för lång tid, eftersom rådgivningsarbetet försvåras p.g.a. att lantbrukaren många gånger inte minns hur förhållandena på gården var vid analystillfället. Dessutom är det önskemål från mejeriföreningarna att så snabbt som möjligt rätta till eventuella fel i produktionsförhållandena. Målet med denna undersökning har varit att ta fram en metod för att kunna analysera B. cereus-sporer inom 2 dygn. Kravet på metoden har därför varit att själva anrikningssteget skulle vara klart inom ett dygn. Material och metoder 1. Laboratoriestudier: Tillväxt vid olika temperaturer Några olika Bacillus cereus-stammar odlades i 3% konsumtionsmjölk vid 8, 15, 20 och 30 C. Plattspridning gjordes vid olika tidpunkter på blodagar med polymyxin och tillväxtkurvor uppritades. Sporsuspensioner Sporer framtogs av följande B. cereus-stammar ur SMR's bakteriebank: 161 och 178 (mesofila stammar), 181, 719, 725, 738, 747 (psykrotrofa) samt 146 och 150 (långsamgroende stammar). Bakterierna odlades som utstryk på TGA-plattor vid 30 C under 1 dygn. En bakteriekoloni slammades upp i 1 ml spädvatten varefter utstryk gjordes på 4 st NA (nutrient agar)-plattor supplementerade med 5 mg MnSO 4. H2 O/l. Plattorna inkuberades 5 dygn vid 30 C, varefter mikroskopering gjordes för att kontrollera sporbildningens fullständighet. Sporerna tvättades av plattorna och slammades i PBS-buffert, varefter de tvättades två gånger genom centrifugering vid 8000 rpm (Sorvall SS32) i 10 minuter. Efter tvätt slammades sporerna i 10 ml 0,9% NaCl och förvarades i kylskåp vid 4 C. Sporhalten bestämdes efter värmebehandling vid 80 C i 10 minuter genom ytspridning på TGA-plattor innehållande 0,1% löslig stärkelse (30 C/1 dygn). Avdödningskurvor för sporsuspensioner Sporer från stamlösningarna späddes i steril skummjölk till cirka 1-10 miljoner/ml och fördelades i 5 ml-portioner i sterila provrör. Rören sattes i ett vattenbad tillsammans med ett

4 2 kontrollrör med 5 ml mjölk, där temperaturen mättes. Då temperaturen uppnått 72, 75 respektive 80 C startades försöket. Efter 1, 5, 10 och 15 minuter uttogs ett rör och sattes i isbad. Från varje rör gjordes en spädningsserie och överlevande sporer bestämdes genom ytspridning på TGA med 0,1% stärkelse. För varje spädningsserie sattes dubbla plattor av varje spädning. 2. Leverantörmjölks-studier Mjölkprover hämtades från slumpmässigt utvalda leverantörer via mjölkbedömningslaboratoriet i Hörby och behandlades senast dagen efter ankomst. Proverna behandlades vid olika pastöriseringstemperaturer och inkubationstemperaturer enligt beskrivning nedan under Resultat. Två försöksserier, benämnda serie 1 och 2, genomfördes. Ett antal stammar isolerades från de olika proverna i försöksserie 1 för artidentifiering och test av förmågan att växa vid 8 C. Identifiering av Bacillus-isolat. Såväl B. cereus som andra Bacillus-kolonier, plockades från agarplattor i försöksserie 1. Kolonierna renodlades och karaktäriserades med hjälp av ett identifikationskit, API 50CHB och API 20E (TrioLab). Avläsning av testerna gjordes dagligen, med slutavläsning efter 7 dygn. Isolat art-identifierades med hjälp av API's identifikationsnyckel, samt jämfördes också med kända referensstammar från SMR's bakteriebank. Test av växt vid 8 C. Sammanlagt 194 B. cereus-stammar från de 6 olika behandlingarna i serie 1 uppodlades i TG-buljong varefter de ströks på mjölkagar ( 2 % agar med 10 % steril skummjölk). Plattorna inkuberades vid 8 C och 30 C och avlästes med avseende på synlig växt dagligen efter 7 dygn och framåt för 8 C, samt efter 1 dygn för 30 C. 30 C tjänade härvid som en kontroll att levande bakterier funnits i ympen. 3. Statistisk utvärdering. Utvärdering gjordes med SYSTAT ver 5.0 för Windows. Resultat Inkuberingstemperatur: För att kunna påvisa B. cereus vid överföring av en droppe mjölk till blodagar måste man ha minst en B. cereus-cell i droppen. Droppvolymen är cirka 0.03 ml, d.v.s. det krävs minst 33 bakterier/ml i den inkuberade mjölken. Det är intressant att kunna påvisa B. cereus-sporer i halter som överstiger 100/l (0,1/ml), eftersom sådana halter kan försämra mjölkens hållbarhet. För att nå från denna nivå till cirka 100/ml krävs en ökning av bakterietalet med 3 10-potenser. För att kunna uppnå detta måste man ta hänsyn till dels den tid det tar innan sporerna gror ut och börjar tillväxa (lagfasen), dels tillväxthastigheten (båda är temperaturberoende) under exponentiell tillväxt (Figur 1A). Studier av några B. cereusstammar i renkultur indikerade att 15 C var en för låg inkuberingstemperatur, medan 20 C gav tillräcklig tillväxt (Fig. 1B). Vid 30 C erhölls mycket höga bakterietal på ett dygn. Inkubering vid 20 C borde därför vara tillräcklig för att få en säker detektion, samtidigt som man inte i onödan gynnar andra bakteriers tillväxt. Dessa slutsatser bekräftades vid inkubering av 45 olika leverantörmjölksprov vid 8, 15, 20 och 30 C (se nedan). Medianhalterna efter

5 3 inkubering var 8 C/7d: 400/ml, 15 C/1d: 5/ml, 20 C/1d: 13000/ml och 30 C/1dygn: 5 miljoner/ml. Värmebehandlingstemperatur: Den värmebehandling man ger proverna före inkubering har till syfte att avdöda alla vegetativa bakterier av alla slag, eftersom dessa annars skulle tillväxa under inkuberingstiden och skulle kunna förhindra att B. cereus-sporerna gror ut och tillväxer. Värmebehandlingen aktiverar också sporerna så att de lättare gror ut. Denna värmebehandling är mycket kraftig i förhållande till den lågpastörisering som mjölken utsätts Figur 1A. Exempel på tillväxtkurva för Bacillus cereus B. cereus/l Detektionsgräns 100 B. cereus/ml Lagfas Exponentiell tillväxt Inkubationstid (tim) Figur 1B. Tillväxt av B. cereus 747 i steril skummjölk vid 15 respektive 20 C. Log B. cereus 747/ml 6 20 C C Inkubationstid (tim)

6 4 för i mejeriprocessen. Den mest använda temperatur/tid-kombinationen är 80 C/10 minuter, som är tillräckligt effektiv för att döda alla icke sporbildare, samtidigt som sporerna anses tåla denna behandling. Det har i tidigare försök vid SMR visats att den halt B. cereus som påträffas i pastöriserad mjölk efter inkubering vid 8 C påverkas av pastöriseringstemperaturen. Vid ökad mejeripastöriseringstemperatur erhålles högre B. cereus-halter efter förvaring till bäst före-dagen (2). Detta anses bero på att fler sporer aktiveras och gror ut vid högre pastöriseringstemperatur. Det ansågs bl. a. av denna anledning motiverat att pröva lägre värmebehandlingstemperaturer för att undersöka om kopplingen till mejerimjölkens hållbarhet förbättrades. Sporer av 2 mesofila (växer ej vid 8C ), 5 psykrotrofa (isolat från k-mjölk som förvarats vid 8 C) och 2 långsamgroende (psykrotrofa men gror endast ut långsamt vid 8 C) stammar av B. cereus undersöktes med avseende på värmestabilitet i steril skummjölk vid 80 C. De mesofila sporerna påverkades ej av värmebehandlingen, medan en viss avdödning skedde för samtliga psykrotrofa sporer (Fig. 2A). De långsamgroende sporerna ökade något i antal under behandlingen (dvs fler sporer aktiverades att gro ut). För de psykrotrofa stammarna gjordes också avdödningskurvor vid 75 och 72 C. Först vid 72 C och 5 minuters värmebehandling kunde avdödning minimeras (Fig. 2B). Figur 2A. Avdödnngskurvor för sporer av två Bacillus cereus-stammar vid 80 C. Log sporer/ml 7,8 7,6 7,4 7,2 178 (mesofil) 719 (psykrotrof) 7 6,8 6,6 6,4 6, Värmningtid (min.) Figur 2B. Avdödningskurvor vid olika temperaturer för B. cereus 719. Log sporer/ml 7,8 7,6 7,4 7,2 7 6,8 80 C 75 C 72 C 6,6 6,4 6, Värmningstid (min.)

7 5 Tabell 1 visar D-värden och z-värden för de olika B. cereus-stammarna. D-värdet vid en given temperatur visar hur lång tid man behöver värma för att reducera sporhalten med en faktor 10. Z-värdet visar hur många grader man måste förändra värmningstemperaturen för att D-värdet ska förändras med en faktor 10. Tabell 1. Inverkan av värmebehandling på sporer från olika B. cereus-stammar D-värde (minuter) Stam nr. 80 C 75 C 72 C z-värde C Egenskap 161 Ingen avdödn Mesofil 178 Ingen avdödn Mesofil 146 Ingen avdödn Långsamgr. 150 Ingen avdödn Långsamgr Psykrotrof Psykrotrof Psykrotrof Psykrotrof Jämförande studier på leverantörmjölksprover: För att jämföra analysresultaten mellan några olika kombinationer av värmebehandlingstemperatur och inkuberingstemperatur för leverantörmjölk utfördes två försöksserier. I serie 1 inkuberades mjölk från 45 leverantörer i sex olika behandlingar: Pastörisering vid 80 C/10 minuter följd av inkubering antingen vid 8 C/7dygn, 20 C/1 dygn eller vid 30 C/1 dygn, samt pastörisering vid 72 C/5 minuter följd av inkubering vid samma temperaturer. Varje prov utgjordes av 5 ml mjölk. Efter inkubering gjordes plattspridning för alla prover på såväl blodagar med polymyxin (för räkning av B. cereus och andra Bacillus) som på TGA (för att bestämma om totalantalet översteg antalet bakterier på blodagar, p.g.a tillväxt av eventuella icke sporbildande pastöriseringsöverlevande bakterier). På TGA påträffades mycket få icke pastöriseringsöverlevande bakterier, även vid den låga pastöriseringstemperaturen. Från varje prov sattes dessutom en droppe på blodagar, för att kunna avgöra om man kunde identifiera B. cereus i lika hög frekvens i dropparna som vid plattspridningen. Vid inkubering av en droppe finns det alltid möjlighet att andra bakterier också kan tillväxa och därvid försvåra bedömningen av B. cereus. Resultatet bekräftade att 20 C är en lämplig inkuberingstemperatur (se medianvärden ovan, sidan 2), eftersom man säkert når upp till de B. cereus-halter som krävs för detektion i en droppe, samtidigt som man inte onödigtvis gynnar tillväxt av andra bakterier. Vid både 8, 20 och 30 C uppträdde ibland även andra Bacillus-arter, huvudsakligen Bacillus pumilis, B. sphaericus och B. licheniformis på plattorna. Andra Bacillus uppträdde i 3 gånger högre frekvens (3-stjärnigt signifikant skillnad, d.v.s. frekvenserna skiljer sig åt med 99,9% sannolikhet) vid 30 C än vid de andra temperaturerna (Tabell 2). Det var ingen skillnad i frekvens mellan 8 och 20 C. Pastöriseringstemperaturen hade ingen signifikant inverkan på förekomsten av andra Bacillus-arter. Jämförelse mellan antalet prover där B. cereus påvisats i droppe respektive vid plattspridning visade inga signifikanta skillnader i förekomst (Tabell 3). Detta betyder att en väl utbildad mjölkbedömare inte bör ha några svårigheter att känna igen B. cereus i droppar efter 20 C-anrikning. I vissa 30 C-prover fanns dock höga halter av andra Bacillus men saknades B. cereus, trots att B. cereus fanns i 20 C-anrikningarna. Det allmänna omdömet om 30 C var att det uppträdde betydligt flera falskpositiva och svårbedömda plattor som tog längre tid att behandla.

8 6 Tabell 2. Förekomst av andra Bacillus-arter på blodagar. Andra Bacillus Summa Anrikningstemp. Ja Nej prov 8 C C C Tabell 3. Jämförelse mellan detektion av Bacillus cereus vid plattspridning och i droppe för 45 leverantörmjölksprover Anrikning vid Detektionsmetod 8 C 20 C 30 C Summa Spridning Droppe Bakterieisolat från samtliga temperaturer ströks på mjölkagarplattor som inkuberades vid 8 C för att undersöka om det fanns skillnader i förmågan hos de B. cereus-stammar som anrikats vid de olika temperaturerna att växa vid 8 C (Tabell 4). Av isolaten som kom från 8 Canrikningarna saknade endast 3% förmågan att tillväxa vid 8 C på mjölkagar. Cirka 15% av isolaten som anrikats vid de högre temperaturerna kunde inte tillväxa vid 8 C. Paradoxalt nog fanns det fler stammar bland 8 C-isolaten som krävde mer än 7 dygn för att ge synligt tillväxt än bland de övriga. Med tanke på att 82% av isolaten från 20 C-anrikningarna uppvisade psykrotrofa egenskaper får man anse att en analys vid 20 C på ett rimligt sätt avspeglar förekomsten av psykrotrofa stammar i mjölkproverna. Tabell 4. Tillväxtförmåga på mjölkagar vid 8 C för B. cereus-stammar som isolerats vid olika anrikningstemperaturer. Procentuell fördelning m.a.p. anrikningstemperatur. Tid för tillväxt Anrikningstemperatur Ej växt Max 7d 8-13 d Summa % Antal isolat 8 C C C Total % Antal isolat I försöksserie 2 analyserades 90 leverantörmjölksprover med samma sex metoder som ovan, men kvantitativa jämförelser gjordes. För varje prov sattes 10 rör med 2 ml mjölk med MPNmetoden. 10 rör användes för att kunna mäta skillnader med god precision inom ett större mätområde. Detektion gjordes på blodagar med droppmetoden. Dessutom värmebehandlades 50 ml mjölk vid 63 C i 30 minuter, vilket värmemässigt motsvarar en lågpastörisering vid 72 C i 15 sekunder. Denna mjölk förvarades vid 8 C i 7 dygn, varefter kvantitativ bestämning av B. cereus gjordes med plattspridning på blodagar. Några exempel på jämförelser mellan analysresultat för olika metoder visas i tabell 5A-C. Tabell 5A visar att i genomsnitt erhölls högre analysvärden för prover som pastöriserats vid 72 C än vid 80 C. Detta är sannolikt en effekt av den avdödning av sporer som sker vid 80 C. Frekvensen prover med 1150 sporer/l eller däröver var väsentligt högre efter 72 C-behandling än efter 80 C-behandling. Vid 20 C inkubering blev analysvärdena högre än vid 8 C efter 72 C-behandling (tabell 5B) % av proverna gav klart högre halter vid 20 C. Tabell 5C visar jämförelsen mellan den tidigare standardmetoden (80 C/10 minuter och 7 dygn vid 8 C) och resultatet vid pastörisering vid 72 C/ 5 minuter följd av inkubering vid 20 C i 1 dygn (metod B). Väsentligt högre analysvärden erhålls för många prover med den senare

9 7 analysvarianten. En sammanfattande jämförelse mellan de olika analysmetodvarianterna visas i tabell 6. Friedmans S-test är en icke-parametrisk motsvarighet till en variansanlys och testet visar på trestjärnigt signifikanta skillnader i medianvärden mellan analysmetoderna. Wilcoxon signed rank test är en icke-parametrisk jämförelse mellan parade analysdata och motsvarar en parad t-test för normalfördelade data. Tabellen visar att pastöriserings-temperaturen har en signifikant effekt på medianvärdet för analysresultaten, oavsett inkuberingstemperaturen. Inkubering vid 20 C gav den mest signifikant förhöjda skillnaden. Tabell 5. Jämförelse mellan sporanalysresultat (sporer/l) för 90 leverantörmjölksprover analyserade med olika metoder. Tabellerna visar frekvensen prover med olika utslag vid jämförelse mellan två analyser. Tabell 5A. 80 C/8 C MPN/l n % C/8 C n % Tabell 5B. 72 C/20 C MPN/l n % C/8 C n % sum Tabell 5C 80 C/8 C MPN/l n % C/20 C n %

10 8 Tabell 6. Jämförelser mellan B. cereus-sporanalysmetoder för 90 Hörbyleverantörer hösten 93 10*2ml mjölk Metoder A 72 C/5min+8 C/7dygn B 72 C/5min+20 C/1dygn C 72 C/5min+30 C/1dygn D 80 C/10min+8 C/7dygn E 80 C/10min+20 C/1dygn F 80 C/10min+30 C/1dygn Friedmans S-test: p<0.001 *** Wilcoxon signed rank test Jämförelse Störst p signifikans A/D A 0,018 * B/D B 0,000 *** C/D C 0,006 ** E/D E 0,095 ns F/D F 0,558 ns A/B B 0,001 *** A/C C 0,268 ns B/C B 0,049 * D/E E 0,095 ns D/F F 0,558 ns E/F F 0,178 ns A/D A 0,018 * B/E B 0,000 *** C/F C 0,019 * Tabell 7 visar medelvärdena för analysresultaten med respektive metod. Analysvärdena blev i genomsnitt 50% högre med metod B än med metod D. Denna skillnad kan tyckas relativ liten men har en ganska stor effekt på fördelningen av analysdata med MPN-metoden, vilket visas i tabell 8. Andelen extremt höga analysvärden blev högre med samtliga 72 C-metoder, i synnerhet vid 20 C-inkubering. Skillnaderna blir ännu större om klassen 458 sporer/l ingår i 3:orna. Ett exempel på sambandet mellan sporhalten mätt med en MPN-metod och halten B. cereus i samma mjölk efter 7 dygn vid 8 C efter en 63 C/30 minuters-behandling (G) visas i figur 3. Det är anmärkningsvärt att B. cereus-halterna vid denna behandling blev mycket höga efter 8 C-inkubering. Detta kan tyda på att behandlingen inte ur biologisk synpunkt är ekvivalent med en lågpastörisering, men problem med inkubatortemperaturen har troligtvis också inverkat. En relativ jämförelse mellan metoderna och behandling G kan ändå göras (tabell 9). Högst korrelationskoefficient erhölls vid pastörisering vid 72 C/5min och inkubering vid 8 C. Detta tyder på att 72 C-pastörisering och 8 C-inkubering ger resultat som mera påminner om en mejeribehandling ur hållbarhetssynpunkt än övriga metoder. Sambandet mellan G och den gamla sporbestämningsmetoden (D) är svagare, men korrelationskoefficienten har samma värde som för metod B, vilket tyder på att ett byte av metod till metod B inte skulle försämra produktkvalitetskopplingen i förhållande till den nuvarande metoden.

11 9 Tabell 7. Medelvärden för analys av B. cereus-sporer med olika metoder för 90 leverantörmjölksprover Metod Sporer/l Past. 72 C/5min, inkubering 8 C/7dygn 374 Past. 72 C/5min, inkubering 20 C/1dygn 452 Past. 72 C/5min, inkubering 30 C/1dygn 392 Past. 80 C/10min, inkubering 8 C/7dygn 311 Past. 80 C/10min, inkubering 20 C/1dygn 354 Past. 80 C/10min, inkubering30 C/1dygn 326 Tabell 8. Analys av leverantörmjölk med avseende på B. cereus-sporer. 6 metoder. % utslag med resp. sporhalt MPN B. cereus-sporer/l Metod < >1150 Bc /l % 3or * 72 C 5min + 8 C 7 dygn (A) 23,3 11,1 14,4 2,2 6,7 7,8 7,8 5,6 6,7 6,7 7,8 26,7 72 C 5 min + 20 C 1 dygn (B) 14,4 8,9 13,3 7,8 8,9 5,6 7,8 5,6 7,8 4,4 15,6 33,4 72 C 5 min + 30 C 1 dygn (C) 15,6 20,0 7,8 10,0 2,2 8,9 8,9 5,6 3,3 5,6 12,2 26,7 80 C 10 min + 8 C 7 dygn (D) 24,4 10,0 10,0 11,1 6,7 8,9 5,6 11,1 5,6 4,4 2,2 23,3 80 C 10 min + 20 C 1 dygn (E) 21,1 13,3 7,8 10,0 10,0 4,4 7,8 5,6 8,9 6,7 4,4 25,6 80 C 10 min + 30 C 1 dygn (F) 20,0 12,2 16,7 4,4 5,6 8,9 7,8 10,0 7,8 4,4 2,2 24,5 Analyserna gjorda med 10*2 ml mjölk per analys. 90 leverantörer. * % 3or vid analys av 6*4 ml mjölk Med normal B.c.-analys 6*4 ml mjölk ligger gränsen för 3a mellan 448 och 602 sporer/l Figur 3. Samband mellan sporhalt i leverantörmjölk enligt metod A och halten B.cereus/ml i samma mjölkprov som värmebehandlats och förvarats 7 dygn vid 8 C.

12 10 Tabell 9. Korrelation mellan sporhalt vid analys enligt 6 olika metoder (se tabell 6) och halten B. cereus i mjölk som pastöriserats vid 63 C/30min. och sedan förvarats vid 7 C dygn i 8 C. Metod Korrelationskoefficient* Past. 72 C/5min, inkubering 8 C/7dygn (A) 0,568 Past. 72 C/5min, inkubering 20 C/1dygn (B) 0,460 Past. 72 C/5min, inkubering 30 C/1dygn (C) 0,504 Past. 80 C/10min, inkubering 8 C/7dygn (D) 0,457 Past. 80 C/10min, inkubering 20 C/1dygn (E) 0,451 Past. 80 C/10min, inkubering 30 C/1dygn (F) 0,507 * Spearmans rangkorrelationskoefficient, p<0,001 för samtliga koefficienter Jämförelse med fältundersökningar Parallellt med ovanstående undersökningar genomfördes vid några mjölkbedömningslaboratorier analysverksamhet med värmebehandling vid 80 C/10 minuter, samt inkubering vid 30 C 1 dygn. Anledningen till detta var att man ville pröva effekten av snabba analysresultat för rådgivningen. En svårighet i samband med detta var att välja en analysvolym som kunde ge ett rimligt antal 3:or, eftersom man kunde misstänka att frekvensen skulle öka vid bibehållen volym. Figur 4 visar fördelningen av sporhalterna hos skånska leverantörer vid tre analystillfällen. Det kan konstateras att vid augustimätningen var sporhalterna mycket höga, varför 6*1 ml valdes som analysvolym för rutinverksamheten. Figuren visar också att fluktutioner i sporhalt förekommer, varför valet av volym är svårt. Tyvärr var valet av 1 ml-volymen olyckligt eftersom relativt få prover uppnådde ett högt antal positiva rör för denna provvolym under höstens prövning av metoden. Vid ett laboratorium jämfördes analysresultaten med 30 C-metoden med 8 C-metoden. Eftersom olika rörvolymer användes i analyserna är det inte möjligt att direkt jämföra antalet positiva rör. % leverantörer Figur 4. Bacillus cereus-sporer i skånsk mjölk vid tre tillfällen Analysmetod: 80 C/10 min, inkubering vid 30 C i 1 dygn Juni, 96 lev Aug, 200 lev Sept.-okt. 90 lev Sporer/l mjölk

13 11 I tabell 10 jämföres den procentuella fördelningen av prover från analysserie 2 med fördelningen i fältundersökningarna uttryckta i sporhaltsintervall. Med 80 C/30 C-metoden erhölls i försök 2 en fördelning som påminner om de olika analyscentralernas resultat. En jämförelse mellan 80 C/8 C-metoderna visar att fler höga analysvärden erhölls i försöket än vid analyscentralen. Detta kan bero på fluktuationer i sporhalterna i tid och mellan områdena. Tabell 10. Jämförelse mellan analysutfall i fältundersökningar och labtest. 30 C Sporhalt/l Götene % Jönköping % Katrineholm % F (80 C/30 C) % <200 49,2 51,8 25,2 48, ,2 25,0 34,0 10, ,0 15,1 22,3 16, ,4 4,6 9,7 17, ,9 1,8 5,8 4,4 >1200 2,2 1,6 2,9 2,2 Antal prov C Sporhalt/l Katrin. aug. % Katrin.sept % D (80 C/8 C) % <50 28,7 49,1 24, ,7 15,7 20, ,8 12,0 12, ,9 8,3 5, ,9 6,5 14,4 >500 6,9 8,3 23,3 Antal prov ,0 Diskussion Resultataten av de laboratoriemässiga undersökningarna visar att man bör använda 72 C/5 minuter som pastöriseringsmetod. Den extrema känslighet för värme som uppvisats av psykrotrofa B. cereus-sporer i denna undersökning har inte varit känd tidigare. Eftersom variationer med några grader i pastöriseringstemperatur vid 80 C kan ge relativt stora skillnader i avdödningseffekter är det sannolikt att pastöriseringstemperaturen kan ha varit en osäkerhetskälla i den gamla analysmetoden. Genom att sänka temperaturen till 72 med endast 5 minuters värmningstid elimineras denna felkälla, vilket innebär att man mera kvantitativt kan bestämma sporhalten. För att uppnå kravet att kunna detektera sporer i mjölk inom ett dygn är det nödvändigt att höja inkuberingstemperaturen. 30 C bedömes härvid vara en alltför hög temperatur, eftersom den innebär en ökad risk för tillväxt av andra Bacillus-arter som stör analysen. 20 C får anses vara den bästa temperaturen. En nackdel med 20 C jämfört med 8 C är att metoden gynnar växt även av vissa B. cereus-stammar som inte skulle ha detekterats vid en 8 C-inkubering. Flertalet av dessa stammar har dock förmåga att tillväxa även vid 8 C, om än långsammare. Studierna av samband mellan B. cereus-halter i laboratoriepastöriserade prover (63 C/30 min.) inkuberade vid 8 C och sporhalterna uppmätta med MPN-metodik med metoderna B och D visar dock på ungefär lika höga korrelations-koefficienter. Man kan därför inte säga att kopplingen mellan sporhaltsbestämningsmetod och hållbarhets-förutsägelser försämras genom byte till metod B. Ur analyssäkerhetssynpunkt medför också 20 C en förbättring, eftersom fluktationer i t.ex. skåptemperatur är av mindre betydelse vid 20 C än vid 8 C. Dessa analyssäkerhetsaspekter måste anses väga tungt om B. cereus-sporanalyser ska införas i ett betalningssystem. Det återstår dock ytterligare arbete för att bättre lära känna sambandet mellan de sporhalter som uppmäts i leverantörmjölksanalysen och

14 12 konsumtionsmjölkens kvalitetsegenskaper. Som ny metod för snabbare analys av B. cereussporer i leverantörmjölk föreslås därför att mjölken pastöriseras vid 72 C i 5 minuter och därefter inkuberas vid 20 C i 1 dygn. Detektion av B. cereus göres genom att en droppe mjölk per rör överföres till blodagar för inkubering och avläsningar av B. cereus-växt på samma sätt som tidigare. Referenser 1. A. Christiansson, I. Andersson, K. Ekelund & E. Månsson (1992). Två metoder för bestämning av Bacillus cereus-sporer i leverantörmjölk. SMR reg.nr A. Christiansson & F. Törngren (1986). Reducering av Bacillus cereus i k-mjölk genom dubbel värmebehandling kombinerad med mellanförvaring vid förhöjd lagringstemperatur. SMR reg.nr. 4823

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna?

Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Rapport nr 4941 Lund 1994-12-29 Betalningssystem för sporer. Hur användbara och tillförlitliga är sporanalyserna? Inger Andersson och Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 771-1919. E-post

Läs mer

Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri

Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri Rapport nr 4906 juni 1993 Bacillus cereus förebyggande åtgärder på gård och mejeri Inger Andersson, Yvonne Andréasson, Britt-Marie Bergwik, Anders Christiansson, Jörgen Nilsson Svensk Mjölk Forskning Telefon

Läs mer

BACILLUS CEREUS I MJÖLK OCH GRÄDDE

BACILLUS CEREUS I MJÖLK OCH GRÄDDE SMR KMl02/A-26-91 Regnr 4873 BACILLUS CEREUS I MJÖLK OCH GRÄDDE Bekämpning genom dubbel vär.mebehandling Yvonne Andreasson, Britt-Marie Bergwik och Anders Christiansson SMR FORSKNING OCH IJT\IECKUNG 22370

Läs mer

Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik.

Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik. Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av presumtiv Bacillus cereus och sporer. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7932:2004 (Mossel 30 C / 24 48 h, nöt- eller fårblodagar

Läs mer

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt

Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån. Magnus Thelander. Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Projektrapport NR 11 Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm och spån Enheten för miljö och fodersäkerhet Statens veterinärmedicinska anstalt Bakteriell tillväxt i torv i jämförelse med halm

Läs mer

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Provtagningsprojekt på sushiris 2018 Utförd av miljö- och hälsoskyddskontoret i Jönköpings kommun Skriven av Ellen Ahlin, 2019-01-18 Dnr 2019-182 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontorets livsmedelsenhet

Läs mer

Inverkan av olika faktorer som kan leda till fördröjd kylning och bakterietillväxt i gårdstankmjölk

Inverkan av olika faktorer som kan leda till fördröjd kylning och bakterietillväxt i gårdstankmjölk EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8006 2015-12-20 Inverkan av olika faktorer som kan leda till fördröjd kylning och bakterietillväxt i gårdstankmjölk Kylningskapacitet, bufferttank/oberoende

Läs mer

Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer

Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer Branschintern Rapport nr 7024-I 2003-10-06 Filtrering av mjölk för analys av Bacillus cereussporer och Clostridium tyrobutyricum-sporer Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura, Irena Ollermark, Amanda Monthán,

Läs mer

Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk

Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk Branschintern Rapport nr 735-1 -- Pastöriseringsöverlevande bakterier i leverantörsmjölk Birgitta Svensson, Kerstin Ekelund, Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 771-1919. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

Läs mer

Bacillus cereus och andra Bacillus som toxinbildare - en uppdatering

Bacillus cereus och andra Bacillus som toxinbildare - en uppdatering Rapport nr 4967 1998-12-18 Bacillus cereus och andra Bacillus som toxinbildare - en uppdatering Anders Christiansson Svensk Mjölk Forskning Telefon 0771-191900. E-post fornamn.efternamn@svenskmjolk.se

Läs mer

Bestämning av mikrobernas antal. Koloniräkningstekning med ingjutningsmetoden.

Bestämning av mikrobernas antal. Koloniräkningstekning med ingjutningsmetoden. Ansvarig Tuula Johansson Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av mikrobernas antal. Koloniräkningstekning med ingjutningsmetoden. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 4833-1:2013 (PCA 30 C/72 h; vattenprover 25

Läs mer

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik.

Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. Ansvarig Marjaana Hakkinen, Sida/sidor 1 / 6 Bestämning och identifiering av bakterien Clostridium perfringens. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 7937:2004 (SC 37 C/20 h ingjutning,

Läs mer

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 2018 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 50 arbetsplatser vilket glädjande nog är högsta deltagandet hittills. Vi fick in svar från nästan 100 deltagare och 41 arbetsplatser.

Läs mer

Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik.

Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik. Ansvariga Hakola Satu, Sida/sidor 1 / 5 Bestämning av koagulaspositiva stafylokocker. Koloniräkningsteknik. 1 Metodreferenser och avvikelser ISO 6888-1:1999,/ Amd 1:2003, variation. (Baird-Parker 37 C

Läs mer

Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes

Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes Sida/sidor 1 / 8 Detektion och identifiering av bakterien Listeria monocytogenes 1 Metodreferenser och avvikelser NMKL 136:2010 ISO/DIS11290-1:2014 (1/2 Fraser 30 C / 24+2 h, ALOA och LMBA 37 C / 24-48

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET

UMEÅ UNIVERSITET UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I MIKROBIOLOGISK LABORATIONSTEKNIK Målsättning Att introducera mikrobiologisk metodik för handhavande av renkulturer.

Läs mer

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Temperaturkontroll i butikskyldiskar MILJÖFÖRVALTNINGEN Temperaturkontroll i butikskyldiskar Studie på gravad och kallrökt lax En rapport från Miljöförvaltningen Fredrik Larsson, praktikant Frida Kallberg, handledare Juli 2010 SAMMANFATTNING

Läs mer

Statistiskt säkerställande av skillnader

Statistiskt säkerställande av skillnader Rapport Statistiskt säkerställande av skillnader Datum: Uppdragsgivare: 2012-10-16 Mindball Status: DokumentID: Slutlig Mindball 2012:2, rev 2 Sammanfattning Totalt 29 personer har tränat med koncentrationshjälpmedlet

Läs mer

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm

Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Bestämning av fluoridhalt i tandkräm Laborationsrapport Ida Henriksson, Simon Pedersen, Carl-Johan Pålsson 2012-10-15 Analytisk Kemi, KAM010, HT 2012 Handledare Carina Olsson Institutionen för Kemi och

Läs mer

Provläsningsexemplar / Preview

Provläsningsexemplar / Preview Vattenundersökningar Koliforma bakterier, termotoleranta koliforma bakterier och Escherichia coli i vatten - Bestämning med rörmetod (MPN) Coliform Bacteria, Thermotolerant Coliform Bacteria and Escherichia

Läs mer

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009

Den svenska mejerimjölkens sammansättning 2009 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7090-P 2010-12-01 Den svenska mejerimjölkens sammansättning Sammanfattning av analysresultat Helena Lindmark Månsson Bakgrund En uppdatering av den svenska

Läs mer

Offentliga måltiden och allergikost

Offentliga måltiden och allergikost Offentliga måltiden och allergikost Sala och Heby kommun - 2014 Angelica Nyqvist 2014-01-01 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Syfte och frågeställningar... 2 2. Avgränsningar... 2 2.1. Geografiskt...

Läs mer

En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart:

En mycket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: En mcket vanlig frågeställning gäller om två storheter har ett samband eller inte, många gånger är det helt klart: För en mätserie som denna är det ganska klart att det finns en koppling mellan -variabeln

Läs mer

Kontroll av salladsbufféer i butik

Kontroll av salladsbufféer i butik MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Kontroll av salladsbufféer i butik Miljöenheten i Lomma redovisar 2015:1 2015-03-16 Sammanfattning Miljöenheten i Lomma utförde under februari och mars månad 2015 provtagning

Läs mer

Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur

Teknik blad 2. Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur Teknik blad 2 Tillverkning av termofil inhemsk Gårdskultur från MJÖLK 1 Bra startkultur kommer från bra mjölk Använd mjölk från friska djur, i enlighet med lagens krav, och tillverka kulturen utan att

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

PX Behandling av frö med väteperoxid. Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan. Pernilla Arinder.

PX Behandling av frö med väteperoxid. Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan. Pernilla Arinder. PX99 Behandling av frö med väteperoxid Delrapport i projekt: Mikrobiologisk riskbedömning - grönsakskedjan Pernilla Arinder November SIK Projektinformation Studien är en del av projekt Dnr 9-/ - Mikrobiologisk

Läs mer

Metoder för påvisande av gramnegativa återkontaminationsbakterier vid produktion av k-mjölk

Metoder för påvisande av gramnegativa återkontaminationsbakterier vid produktion av k-mjölk Branschintern Rapport nr 7007-I 2003-04-03 Metoder för påvisande av gramnegativa återkontaminationsbakterier vid produktion av k-mjölk Anders Christiansson, Kerstin Ekelund, Hiroshi Ogura och Birgitta

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Kundts rör - ljudhastigheten i luft Kundts rör - ljudhastigheten i luft Laboration 4, FyL VT00 Sten Hellman FyL 3 00-03-1 Laborationen utförd 00-03-0 i par med Sune Svensson Assisten: Jörgen Sjölin 1. Inledning Syftet med försöket är att

Läs mer

Projekt Bacillus cereus

Projekt Bacillus cereus Projekt Bacillus cereus - provtagning av nedkylda/varmhållna livsmedel i Haninge, Tyresö och Nynäshamn 30 januari 2015 Eva Baggström Luis Carvajal Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Bacillus cereus är

Läs mer

Utveckling och standardisering av metodik för analys av klostridiesporer i träck

Utveckling och standardisering av metodik för analys av klostridiesporer i träck EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7070-P 007-0-0 Utveckling och standardisering av metodik för analys av klostridiesporer i träck Anders Christiansson, Inger Andersson, Jessica Flodin

Läs mer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer Sammanställt av Emma Bäck och Mattias Finell Inledning Under februari månad 2008 utförde hälsoinspektionen inom Malmska hälso-

Läs mer

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker MILJÖFÖRVALTNINGEN Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker En rapport från Miljöförvaltningen av Frida Lund och Gun Nyström -2-5 www.stockholm.se/miljoforvaltningen SAMMANFATTNING Projektet är

Läs mer

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER

EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER EKOTOXIKOLOGISK TEST PÅ VATTEN TILLSATT PESTICIDER Tiilväxthämningstest med grönalgen Pseudokirchneriella subcapitata RAPPORT 003/08 HÄRSLÖV DEN 5 FEBRUARI 2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning..

Läs mer

Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO

Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO 2015 Effektstudie Antiperspirant -EN DUBBELBLIND RANDOMISERAD STUDIE FÖR ATT UNDERSÖKA EFFEKTEN AV EN ANTIPERSPIRANT OCH DESS PLACEBO ULF ÅKERSTRÖM, UA CONSULTING AB Innehåll Effektstudie Antiperspirant

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger Miljöförvaltningen RAPPORT 2 (5) Rapport provtagningsprojekt 2010 Dnr 2010.2397.1 Sammanfattning Under maj månad 2010 utförde miljöförvaltningen provtagningar

Läs mer

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl.

Sterilisering. Desinfektionsmedel. Joniserande. Torrvärme. Ånga. - Djupfilter. - Strålning - Tryck. Endosporer (Bacillus, Clostridium, m.fl. Inaktivering - Värme Sterilisering - Strålning - Tryck Ånga Torrvärme Joniserande IR UV - Kemiskt: Desinfektionsmedel Avskiljning - Membranfilter - Djupfilter Enfors: Livsmedelsmikrobiologi -2 Endosporer

Läs mer

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1

Gamla tentor (forts) ( x. x ) ) 2 x1 016-10-10 Gamla tentor - 016 1 1 (forts) ( x ) x1 x ) ( 1 x 1 016-10-10. En liten klinisk ministudie genomförs för att undersöka huruvida kostomläggning och ett träningsprogram lyckas sänka blodsockernivån

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Mikrobiologi - Livsmedel

Mikrobiologi - Livsmedel Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 215 Utgåva Version 1 (215-11-26) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Laurence Nachin,

Läs mer

Validation of Steins/Arla Foods method for lactate fermenting clostridia in milk

Validation of Steins/Arla Foods method for lactate fermenting clostridia in milk Uppsala universitet Medicinska fakulteten Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi Biomedicinska analytikerprogrammet Validation of Steins/Arla Foods method for lactate fermenting clostridia

Läs mer

Kalibreringsfel 0.01V 0.01V -0.02V V 0.005V 0V -0.01V 0.02V. Sant värde. Medeloperatör. Karl. Maria Linn Annika Bo Peter Thomas.

Kalibreringsfel 0.01V 0.01V -0.02V V 0.005V 0V -0.01V 0.02V. Sant värde. Medeloperatör. Karl. Maria Linn Annika Bo Peter Thomas. Mätutrustning Elektriskt brus 0mV -2mV 2mV 1mV 5mV 4mV 2mV -3mV e 9 e 2 e 8 e e 2 3 e 5 e=0 e 7 e 1 e e 4 6 e 10 Okända felkällor Matarspänning 10.2V 10.1V 9.8V 9.7V 9.9V 10V 10.1V 9.6V Sant värde Kalibreringsfel

Läs mer

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER Förhållandena i en näringsfattig sjö Koldioxid + vatten + solljus Organiskt material och syre Inga näringsämnen = ingen tillväxt Om näringsämnen

Läs mer

Julbordsprojekt 1997. Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690. Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se

Julbordsprojekt 1997. Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690. Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se Julbordsprojekt 1997 Rapport 2/1998 ISSN 1400-4690 Mer rapporter kan hämtas på www.miljo.malmo.se 1(5) Julbordsprojekt 1997 Sammanfattning Under december månad 1997 har 17 restauranger som serverat julbord

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematisk statistik MSTA16, Statistik för tekniska fysiker A Peter Anton TENTAMEN 2004-08-23 LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för tekniska

Läs mer

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2 Bygg- och miljökontoret Livsmedel 2010:2 Provtagning av is och dricksvatten i livsmedelsanläggningar 2009 Ismaskin Tappställe vid kunddisk Sirupanläggning Projektansvarig: Vesna Karanovic, Bygg och miljökontoret.

Läs mer

Provtagning av semlor

Provtagning av semlor 2016 Miljö- och byggnadsförvaltningen Provtagning av semlor - På caféer, konditorier och i butik Projektet utfördes under våren 2016 av livsmedelsinspektörerna: Robert Rönngren, Camilla Olsson och Helena

Läs mer

Hypotestestning och repetition

Hypotestestning och repetition Hypotestestning och repetition Statistisk inferens Vid inferens använder man urvalet för att uttala sig om populationen Centralmått Medelvärde: x= Σx i / n Median Typvärde Spridningsmått Används för att

Läs mer

Inverkan av kylningsförloppet på tillväxt av bakterier i gårdstankmjölk.

Inverkan av kylningsförloppet på tillväxt av bakterier i gårdstankmjölk. EN FORSKNINGSRAPPORT FRÅN LRF MJÖLK Rapport nr: 8002 2014-02-20 Inverkan av kylningsförloppet på tillväxt av bakterier i gårdstankmjölk. Anders Christiansson Inverkan av kylningsförloppet på tillväxt av

Läs mer

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge.

Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i Tullinge. Sida 1 av 5 Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun Att: David Arvidsson Munkhättevägen 45 147 85 Tumba PM Klargörande gällande potentiellt förorenade markområden inom detaljplan 4 på f.d. F18 i

Läs mer

Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier

Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier Rapport nr 7023-I Datum 2003-10-20 Bevakning av mjölkråvaran, som råvara för tillverkning av ost, med avseende på främmande ämnen och skadliga bakterier Rapport till Ostfrämjandets styrelse 2003 Carol

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10

EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10 EN RAPPORT FRÅN SVENSK MJÖLK FORSKNING Rapport nr: 7092 2011-11-10 Systemanalys disk Anders Christiansson, Inger Andersson, Mats Gyllenswärd, Anna-Karin Modin Edman och Anna Widell Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

TENTAMEN I SF2950 (F D 5B1550) TILLÄMPAD MATEMATISK STATISTIK, TORSDAGEN DEN 3 JUNI 2010 KL

TENTAMEN I SF2950 (F D 5B1550) TILLÄMPAD MATEMATISK STATISTIK, TORSDAGEN DEN 3 JUNI 2010 KL TENTAMEN I SF950 (F D 5B1550) TILLÄMPAD MATEMATISK STATISTIK, TORSDAGEN DEN 3 JUNI 010 KL 14.00 19.00 Examinator : Gunnar Englund, tel. 790 7416, epost: gunnare@math.kth.se Tillåtna hjälpmedel: Formel-

Läs mer

Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska fårbesättningar

Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska fårbesättningar Enhet för sjukdomskontroll och smittskydd 2012-06-07 Jordbruksverket Redovisning av resultat av genomförd prevalensstudie avseende Salmonella diarizonae 61:(k):1,5, (7) i svenska får BAKGRUND Salmonella

Läs mer

Figur 1. Andelen Campylobacterpositiva slaktgrupper påvisade inom Campylobacterprogrammet hos kyckling

Figur 1. Andelen Campylobacterpositiva slaktgrupper påvisade inom Campylobacterprogrammet hos kyckling Årsrapport 216 Inledning Campylobacterprogrammet har pågått sedan 1991 med målsättningen att minska antalet campylobacter positiva kycklingar, i så väl primärproduktion som konsumentled. Antalet Campylobacter-positiva

Läs mer

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning Rapsarealen i Sverige 2008 Ann-Charlotte Wallenhammar, 2 Charlotta Almquist, Anna Redner och 3 Anki Sjöberg HS Konsult AB, Örebro

Läs mer

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer.

Resultaten OBS, det är inte möjligt att dra slutsatser om ett enstaka resultat vid få observationer. SYFTET Att skapa ett Nöjd Kund Index för respektive undersökt energibolag. Bolagen jämförs över tiden, inbördes och med en allmän grupp slumpmässigt vald från hela Sverige. Nu finns det 23 undersökningar

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter

Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter Rapport från 2019 års ringtest för kliniska mastiter SAMMANFATTNING I år deltog 57 arbetsplatser vilket innebär att deltagarantalet även i år är högre än föregående år. Vi fick in svar från 131 deltagare

Läs mer

Rapport Metanpotential

Rapport Metanpotential Rapport Metanpotential Biogassubstrat från N-Research My Carlsson AnoxKaldnes AB Tel +46 46 18 21 50 Fax +46 46 13 32 01 Klosterängsvägen 11A SE-226 47 Lund, Sweden www.anoxkaldnes.com sweden@anoxkaldnes.com

Läs mer

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet 4.1 Oberoende (x-axeln) Kön Kön Längd Ålder Dos Dos C max Parasitnivå i blodet Beroende (y-axeln) Längd Vikt Vikt Vikt C max Sänkningen av parasitnivåerna i blodet Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml

Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml Laboratoriemetod för att manuellt rena DNA från ett prov på 0,5 ml För att rena genomiskt DNA från insamlingssatser tillhörande Oragene och ORAcollect -familjerna. Besök vår hemsida, www.dnagenotek.com,

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Statistisk försöksplanering och kvalitetsstyrning. TentamensKod: Tentamensdatum: 28 oktober 2016 Tid: 9.

7,5 högskolepoäng. Statistisk försöksplanering och kvalitetsstyrning. TentamensKod: Tentamensdatum: 28 oktober 2016 Tid: 9. Statistisk försöksplanering och kvalitetsstyrning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4I2B KINAF4, KINAR4, KINLO4, KMASK4 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 28 oktober 206 Tid:

Läs mer

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar

Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Kompetensprovning. Mikrobiologi - Livsmedel. Oktober Laurence Nachin och Irina Boriak NFA PT

Kompetensprovning. Mikrobiologi - Livsmedel. Oktober Laurence Nachin och Irina Boriak NFA PT Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 214 Laurence Nachin och Irina Boriak NFA PT Since 1981 Utgåva Version 2 (214-12-19) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, enhetschef, mikrobiologienheten,

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig

Läs mer

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008

Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Rapport från Pneumoniregistret för år 2008 Inledning Det nationella kvalitetsregistret för pneumonier vårdade på infektionsklinik skapades av infektionsläkarföreningen för att öka kunskapen om vilka patienter

Läs mer

Slutrapport till SLF för projektnr: Madeleine Magnusson Anders Christiansson Birgitta Svensson Christina Kolstrup

Slutrapport till SLF för projektnr: Madeleine Magnusson Anders Christiansson Birgitta Svensson Christina Kolstrup Rapport nr 7006-P Avtorkningsrutiner i mjölkstallet: Hur minimeras risken för kvalitetsfel i mejeriprodukter orsakade av klostridie- och Bacillus cereus-sporer i leverantörsmjölk? Slutrapport till SLF

Läs mer

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys

Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys Bestämning av en saltsyralösnings koncentration genom titrimetrisk analys - Ett standardiseringsförfarande En primär standard En substans som genomgår EN reaktion med en annan reaktant av intresse. Massan

Läs mer

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson

Läs mer

Lösningar till tentamensskrivning för kursen Linjära statistiska modeller. 14 januari

Lösningar till tentamensskrivning för kursen Linjära statistiska modeller. 14 januari STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Lösningar till tentamensskrivning för kursen Linjära statistiska modeller 14 januari 2010 9 14 Examinator: Anders Björkström, tel. 16 45 54, bjorks@math.su.se

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN

RINGANALYS ENLIGT SS-EN , DEL A RULLFLASKMETODEN VTI utlåtande 772 Dnr: 2011/0327-29 2011-11-10 RINGANALYS ENLIGT SS-EN 12697-11, DEL A RULLFLASKMETODEN 10 nov 2011 Ringanalysrapport 2(16) Bakgrund Denna ringanalys har initierats av Metodgruppen. VTI

Läs mer

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Kontrollhandbok Provtagning Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov Innehåll Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov... 3 Vem ska bedöma livsmedelsprov?... 3 Bedömningsterminologi... 4 Hur

Läs mer

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Salladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors

Salladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors Salladsbufféprojekt - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors Sammanfattning Den 15 och 16 april 2014 genomförde Södertörns

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen.

Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. Isolering av bakterier Diskdiffusion E-test och utvidgad resistensbestämning Vid multiresistenta fynd - anmälning till vårdhygienen. PCR analys för påvisande av resistensgenen ex: mec-genen (MRSA) Sekvenseringen,

Läs mer

Mikrobiologi - Livsmedel

Mikrobiologi - Livsmedel Rapport 26-213 Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel Oktober 213 av Laurence Nachin, Christina Normark och Irina Boriak LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Intern och extern kontroll av

Läs mer

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län

VTlnotat Nummer : V 102 Datum: Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län VTlnotat Nummer : V 102 Datum: 1989-08-10 Titel: Vintervägsaltets miljöpåverkan - Uppföljning av miljöundersökningar i Skaraborgs län Författare: Lars Bäckman Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer :

Läs mer

Mikrobiologi - Livsmedel

Mikrobiologi - Livsmedel Kompetensprovning Mikrobiologi - Livsmedel April 215 Utgåva Version 1 (215-5-28) Ansvarig utgivare Hans Lindmark, avdelningschef, Biologiavdelningen, Livsmedelsverket Programansvarig Laurence Nachin, mikrobiolog,

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene

Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Detektion av Streptococcus agalactiae (GBS) från selektiv odlingsbuljong med MALDI-TOF och illumigene Emma Sjöberg Handledare: Martin Sundqvist, M.D., Ph.D. Avdelningen för Klinisk mikrobiologi Karlskrona,

Läs mer

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots

Fuktighet i jordmåner. Variansanalys (Anova) En statistisk fråga. Grafisk sammanfattning: boxplots Fuktighet i jordmåner Variansanalys (Anova) Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson Januari 2012 A 1 A 2 A 3 12.8 8.1 9.8 13.4 10.3 10.6 11.2 4.2 9.1 11.6 7.8 4.3 9.4 5.6 11.2 10.3

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

rapporterade projekt Säkra skor (TRV 2014_16680). Även däckens hårdhet vid olika temperaturer har undersökts.

rapporterade projekt Säkra skor (TRV 2014_16680). Även däckens hårdhet vid olika temperaturer har undersökts. Kontaktperson Datum Beteckning Sida Viveca Wallqvist 2017-07-19 TRV2015/84796 1 (5) RISE Biovetenskap och material (fd SP) 010-516 60 76 viveca.wallqvist@ri.se Säkra cykeldäck Sammanfattning Rapporten

Läs mer

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen www.kristianstad.se Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Provtagning av kebabkött 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Genomförande... 4 Analysparametrar... 5 Resultat och bedömning...

Läs mer