Bilaga, Utvärdering 2012 av 1-1 införandet för årskurs 7-9

Transkript

1 1(8) Bilaga, Utvärdering 2012 av 1-1 införandet för årskurs 7-9 Sammanfattning 1-1-projektet påbörjades under 2012 i åk 7-9 med införande för lärare i samband med vårterminsstarten och för elever i samband med starten av det nya läsåret. I samband med införandet fattade produktionsstyrelsen beslut om en kontinuerlig uppföljning i form av en analog, kvalitativ metod med samtal i fokusgrupper under perioden En första studie och samtalsrunda genomfördes hösten Skolledning, elever och föräldrar från åk 7-9 på Friberga- och Mörbyskolan deltog. Fokusgrupperna ger delvis olika bild av införande och resultat av 1-1-metodiken. Den skolgemensamma värdegrunden för handhavande av datorer och metodik i en fri, trådlös miljö är känd i personalgruppen, men obekant bland eleverna. Valet av hårdvara har betydelse i elevgruppen, men är av underordnad vikt bland lärarna. Begreppet digital kompetens skärps för samtliga användare. Samtliga grupper betonar värdet i mötet mellan lärare och elev, både det i en fysisk miljö och det i den digitala miljön. Man vill kombinera det bästa från båda dessa världar. Undervisningsmetodiken har blivit mer varierad för samtliga grupper, både för högpresterande elever och de med särskilda behov. Det är dock skillnad mellan olika ämnen beroende på vilka lärare som undervisar i dessa. Samarbetet mellan och inom grupper har ökat med hjälp av digitala samarbetsytor och funktionen att dela dokument. En utmaning är att utveckla lärportalen till ett spetsverktyg för digitala lärresurser. Utvecklingen går från beställarkompetens kring hårdvara till den kring tjänster för central infrastruktur och digitalt innehåll. Bakgrund Produktionsstyrelsen beslutade den 20 oktober 2010 att 1-1-konceptet successivt ska införas i Produktionens 7-9-skolor. Upphandlingen genomfördes 2011 och avtal tecknades med Lin Education Syftet med införandet av 1-1 är att höja kvaliteten på utbildningen för eleverna samt att åstadkomma kostnadseffektiv verksamhetsnytta för Danderyds kommun och dess skolor. En bärbar dator per elev och lärare i trådlös miljö introduceras inom skolan för att höja kvaliteten i utbildningen. Satsningen sker i samklang med innehållet i EU:s nyckelkompetenser samt 21st Century Skills. PISA-studien 2015 kommer sannolikta att mäta digital kompetens. har definierat målen för 1-1 att förbättrade och nya arbetsformer för undervisningen ska utformas och leda till högre resultat i

2 skolorna genom: Pedagogik- Större variation i undervisningen med stimulans för fler sinnen och möjlighet till större individanpassning. Delaktighet- 1-1 ökar möjligheten till kontakt mellan hem och skola, som i Danderyds kommun redan grundlagts via skolportalen SchoolSoft och e- post. Organisation och ordning- Både elever och lärare kan skaffa en bättre kontroll över sin planering och sitt arbetsmaterial. Attraktion: 1-1 korresponderar starkt till Produktionens attraktion, både avseende kunder och som arbetsgivare för en ny generation medarbetare. Demokrati- tillgången till information och kunskap ökar oberoende av kön eller social status. Metod Uppföljningen av 1-1 kommer att inrikta sig på effekterna av undervisningsmetodiken utifrån progressionen i kvalitetstrappan i SAMR-modellen och ske via regelbundna träffar en gång per termin i fokusgrupper bestående av skolledare, lärare och elever. Även föräldragruppen kommer att intervjuas. Intervjuerna leds av produktionskontoret. Frågorna utgår ifrån projektets fördefinierade syften. En central frågeställning är vilka förändringar som inträffar till följd av införandet av 1-1 som annars inte skulle ha inträffat. Inför mötena i fokusgrupperna kommer ett par frågeområden väljas ut. Upplevelsevärden kan också studeras. En övergripande fråga är att följa metodiken med formativ bedömning via den nya lärportalen i Google Apps. Observationsperioden omfattar perioden och avslutas med en utvärdering. SAMR-modellen, mål uppåt i kvalitetstrappan; trappan visar progressionen i undervisningsmetodiken utifrån tillgången till digitala verktyg via begreppen Substitution, Augmentation, Modification och Redefinition. Nivå 4: Omdefiniering - skapa nya arbetsuppgifter som tidigare var omöjliga. Nivå 3: Förändring - stora förändringar i arbetsuppgifterna. Nivå 2: Förbättring - direkt ersättning för andra verktyg, MED funktionell förbättring. Nivå 1: Ersättning - direkt ersättning för andra verktyg, UTAN funktionell förbättring. 2(8) Resultat 2012 Pedagoger och skolledning 1-1 har skapat nya metodiska möjligheter i undervisningen ex i musikämnet. Det är lättare att utmana eleverna oavsett kunskapsnivå och högpresterande elever sätter nu högre egna mål än tidigare och får en kunskapsprogression. Elever i behov av särskilt stöd får extra hjälp via hjälpprogram som alla har tillgång till och därför inte blir särskiljande. Eleverna har också möjlighet att innan lektionsgenomgångar ställa frågor kring ämnesområdet till läraren1-1- metodiken fungerar väl tillsammans med läroplanen Lgr 11 fungerar väl som stödjer denna metod. Möjligheterna att genomföra den formativa be-

3 dömningen stärks då det är lättare att som lärare ge respons på elevarbeten då skol- och elevvärld möts och den sker även via kamratbedömningar. Kontakten lärare-elev har ökat inom de formativa bedömarmomenten vilket leder till högre måluppfyllelse.. Eleverna har tenderat att arbeta mer individuellt. Läromedlen på nätet är fortfarande delvis ensidigt konstruerade och erbjuder inte den interaktivitet som efterfrågas idag. En utmaning är att fylla Danderyd kommuns lärportal med adekvata undervisningstjänster. 1-1-metodiken är en konkurrensfaktor i skolvalen där den enskilda skolan också måste visa hur man arbetar med EU:s åtta nyckelkompetenser för skolan och där den digitala kompetensen ingår. Föräldragruppen efterfrågar även digitala lärmetoder och man söker skola efter respektive skolas satsningar. Valet av hårdvara är ur ett personalperspektiv inte avgörande för skolvalet utan pedagogens uppgift blir att visa vad skolan sedan gör med datorn i undervisningen. Skolans kärnuppdrag är oförändrat mötet med eleven och finns formulerat i skolvisionerna. Det har blivit enklare att organisera för vikariesituationer. Arbets- och ämneslag samarbetar mer och det är enklare att dela dokument lärare emellan. Det finns en klyfta inom personalgruppen kring användarnivå och även en skillnad som handlar om motivation att förändra och använda ny metodik. Elever och lärare behärskar olika delar av den digitala kompetensen, där lärare har en stor roll som förmedlare av formell användning och struktur. Eleverna lär sig nya saker kring organisation och ordning och de har med sina datorer till lektionerna. Metoden innebär inga tidsvinster utan omformar befintliga arbetsuppgifter och skapar också nya arbetsmoment. Nya idéer kring ergonomi genomförs allteftersom skolmöbler byts ut eller i samband med ombyggnation. Det finns en spelproblematik hos enskilda elever. Andra elever kan bli uppvarvade av spelaktiviteter under raster bär detta med sig till lektionerna. Eleverna lär sig att få batteritiden att räcka dvs att använda datorn till skolarbete. Lärare och elever har tillgång till privata smartphones som får användas i kommunens trådlösa nät, men en svårighet för att använda dessa i skolarbetet är att tillgången till olika program ser olika ut i olika mobiler. BYOD (Bring Your Own Device)ökar och här finns en risk att det skapar en uppdelning av utrustning i olika pris- och prestandanivåer. Schoolsoft är fortfarande en bas för lärare, elever och föräldrar för delaktighet i skolarbetet och det är nu en utmaning att lärportalen i Google Apps får samma användbarhet och tillgänglighet. Här handlar det om att använda lärportalen fullt ut och få mappstrukturen att fungera tillsammans med skolans organisation och undervisningens innehållinnehåll. Idag delar lärare och elever dokument, men använder ännu inte sitefunktionen så mycket. Föräldrarna har inte konton i lärportalen och tillgång till denna ännu, men denna tjänst kommer att erbjudas på sikt. För eleverna kan det vara en extra stress att alltid ha tillgång till studiematerialet tids- och platsoberoende och det kan öka pressen kring skolarbetet. 3(8)

4 4(8) Värdegrunden i form av en skolgemensam policy för tillgången till digitala lärresurser, där eleverna också fått förtroendet att vara sina egna administratörer på datorn med fria nättjänster, är känd och fungerar. Ibland har enskilda elever ett olämpligt språkbruk på nätet som måste korrigeras. Eleverna tränas också i att förstå, använda och tolka källkritiska perspektiv. Elever Elevgruppen menar att några elever använder datorerna till spel och då kan man bli mer splittrad. När man är 15 år ska man dock kunna koncentrera sig. Eleverna vill behålla mer traditionella arbetsmetoder parallellt med nya. En fråga som uppkommit är vad som händer om man på gymnasiet kommer att studera på en skola med mer traditionella metoder och om man då som 1-1- elevfrån grundskolan får problem att klara undervisningsmetodiken och får konkurrensnackdelar i sina studier? Eleverna beskriver att de gör många nya saker via datorerna som att dela arbeten, besöka muséer virtuellt och annat; Jag lär mig mer nu och får mer skolarbete gjort än tidigare utan dator. Det är roligare. Det är viktigt med en varierad metodik, men eleverna arbetar inte på nya sätt i samtliga ämnen och mycket pappersarbete förekommer fortfarande. Det är också stor skillnad mellan enskilda lärares kompetens och eleverna önskar att alla lärare blir digitalt kompetenta. Mycket beror på den enskilda lärarens kunskap och engagemang Läraren ska vara bäst i klassen. Eleverna bedömer att lärarna behöver få mer utbildning i digital kompetens. Det är viktigt att eleverna får komma med metodiska tips till sina lärare, något de inte alltid vågar göra. Eleverna upplever att lärarna inte fångar upp deras idéer och de tror att de inte blir lyssnade på. Kunskapsspridningen bland eleverna är också stor. Här finns en grupp elever, digital orphans, elever som saknar grundläggande digital kompetens och som glöms bort av lärarna. Eleverna anser att det är mycket bra att alla elever har tillgång till stödprogram som talsyntes. Eftersom programmen är tillgängliga för alla blir det inte särskiljande att använda dem. Eleverna vill använda datorn mer i undervisningen än vad som sker idag. För eleverna spelar skolans val av hårdvara stor roll. Eleverna med PCdatorer riktar kritik mot datormodell och prestanda till skillnad mot eleverna med Mac-alternativ som är mer nöjda. Man är också missnöjd med datorfodralen oavsett hårdvara; de går lätt sönder och nöts ut. Skolans val av datormodell spelar roll och påverkar attityden till den egna skolan och skolarbetet. Eleverna menar vidare att det hade varit bättre om elever och lärare hade fått samma datormodeller. Fortfarande får man som elev mycket papper på lektionerna. Att skolan inte använder Office-paketet kan innebära att det är svårt att öppna vissa dokument. Det finns ingen skillnad kring hur mycket man som elev arbetar i grupp eller ensam. Det har blivit mer ordning och tydligare organisation kring skolarbetet. Lärare och elever har mer kontakt med varandra när den sker via nätet

5 ex inför studieresor. Eleverna loggar också ofta in på SchoolSoft för att stämma av sina arbetsuppgifter. I lärportalen delar man dokument. Men många elever spelar spel istället för att använda datorn till skolarbete. Eleverna vill få mer utbildning kring digital kompetens för skolarbeten. En nackdel är att datorerna inte tas med till alla lektioner av alla elever. Här anses PC modellen vara för tung vilket gör att man lämnar den hemma eller i sitt elevskåp. Däremot anser inte eleverna att det är ett problem att gå direkt från skola till träning efter skoltid och ha datorn med sig. Eleverna önskar att få skriva prov på datorn och lämna pappersmetodiken också här. Allmänt vill de få allt arbetsmaterial per dator och slippa papper helt. De tycker också att det är roligt att skolarbetena blir snygga i digital form. Det medför ett visst arbete att planera för laddning. Eleverna vill delvis behålla en gammal struktur och undervisningsmetodik de känner igen och även i framtiden få tillgång till pappersböcker på lektionerna. Värdegrunden i form av en skolgemensam policy för att få disponera en egen dator och fria nättjänster är helt okänd. Nätmobbning som fenomen har inte ökat utan den fanns innan 1-1- införandet via mobiler och privata kanaler. Eleverna anser att det är positivt att skolan utbildar och ger mer kunskap och insikt kring nätmobbning och konsekvenserna av denna. Föräldrar Barnen sitter mer vid datorn hemma än tidigare och det kräver kraft att styra upp datoranvändandet så att det används till skolarbete. För enskilda barn kan spelande och spelberoende bli ett problem som leder till förhandlingssituationer också i hemmet. Att man nu som elev äger sin egen dator kan ändra argumentationstrategierna kring den egna datoranvändningen hemma jämfört med användningen av den dator föräldrarna införskaffat. Regler kring spel och spelförbud i hemmet har gett ett lugn. Det är viktigt att skapa nya och tydliga regler. Nya spel bygger på funktioner med snabb återkoppling som får kroppens belöningssystem att reagera vilket snabbt kan skapa spelberoende. Det vore värdefullt om kommunen kunde anordna en föreläsning centralt för föräldrar om spel på nätet och vad det är för mekanismer i medvetandet som påverkas och sätts igång. Det finns en tendens att flickor använder datorn till chatt och pojkar till spel. Föräldragruppen betonar värdet av mötet mellan lärare och elev.. Ett exempel på bra samverkan är processkrivning med coaching från lärarens sida är värdefullt. Variation i undervisningsmetodiken är kärnan och att digitala lärmetoder inte helt tar över och skapar ensidighet. Besparingsskäl som att digitala boklicenser för läromedel kan vara billigare än inköp av pappersböcker får inte heller vara grund till skolans 1-1-metodik Skolmiljön har blivit lugnare, men det är också viktigt att eleverna umgås fysiskt och inte enbart digitalt. Många elever sitter i korridorena på rasterna med sina datorer och umgås via dessa. Studiemässigt finns en tendens att barnen glömmer vanlig papperslitteratur 5(8)

6 och istället direkt söker på nätet med de källkritiska svagheter detta kan medföra. Föräldrarna har inte sett att stödsystem som talsyntes används i skolarbetet hemma. Tillgängligheten till skolarbetet hemifrån har blivit större. Det kan kanske leda till högre skolresultat. Barnen uppvisar också arbetsglädje men det är en upplevelsefaktor som är svår att följa upp. Frågor kring upphovsrättigheter måste bli tydliga så att barnen inte laddar ner otillåtet material. Här finns en oro kring att omyndiga elever fått tillgång till upplåsta datorer och är sina egna administratörer på dessa. Det är ett stort ansvar som nu ligger på ungdomarna att hantera och förstå. Värdegrunden i form av policydokumentet för datoranvändningen för elever är inte känd. Det är viktigt att kommun och skola mycket tydligt kommunicera syftet med 1-1-satningen. Det finns en frågeställning kring strålningsnivåerna från den digitala utrustningen och att barn och ungdomar idag är så exponerade via mobiler och datorer. Ungdomarna laddar ibland sin utrustning i sina sovrum. Delaktigheten kan ha ökat, men är svår att mäta. Föräldrarna ser mindre av elevarbetena hemma eftersom det inte kommer per papper längre. Det kan då vara svårt att styra upp läxläsningen hemma. Som förälder ser man också mindre av det digitala materialet då man inte har eget konto och kan logga in i lärportalen Google Apps. Att få tillgång till denna tjänst som förälder är viktigt. Skolarbetet med organisation för ordning och reda kräver aktiva föräldrar och man kan inte helt lämna över ansvaret för studierna till ungdomarna. Ungdomarna är mognare än tidigare i sitt beteende på nätet och nätmobbingen har inte ökat i och med 1-1-satsningen. Nätkontakter sker som tidigare till stor del via ungdomarnas egna mobiler. Däremot förekommer ratinglistor som rankar snyggaste elev osv. Det finns också en press på ungdomarna att få många likes på tjänster som Instagram när man publicerar bilder publikt. Analys Skolan är en av de sista delarna av samhällsbygget som digitaliseras och den kompetenshöjning som krävs och sker kring digitala arbetsmetoder är en trovärdighetsfråga för skolväsendet. De digitala tjänsterna leder också till ett mer kollaborativt förhållningssätt till arbetet med mer grupporienterade metoder både mellan lärare och mellan lärare och elev. En förväntan på insyn delaktighet finns sedan från föräldragruppen. De tre olika fokusgrupperna besvarar och ger delvis olika bild av 1-1- projektets resultat. Det är därför viktigt att kommun och skola mycket tydligt kommunicerar syftet med 1-1-metodiken. Att lärportalen i Google Apps och dess innehåll blir tillgänglig också för föräldragruppen kan vara en del av detta uppdrag. Föräldrarnas roll som faktor för elevernas skolresultat är förstärkt under 2000-talet. Elever oavsett nivå får möjlighet till progression inom skolarbetet; högpresterande elever utmanas och elever i behov av särskilt stöd för tillgång till digitala systemstöd. En utmaning är att ytterligare höja lärarkompetensen för att möta elevernas förväntan på stöd kring digitalt skolarbete. Kompe- 6(8)

7 tensen bör också behandla motivationshöjande faktorer för högre elevresultat. Det spelar precis som tidigare roll vilken lärare en elev möter i ett ämne för engagemang och lust till lärande. Den digitala kompetens en lärare besitter blir ett komplement till lärarlegitimation och ämnesbehörighet för anställningsbarhet och möjlighet att få attraktiva läraruppdrag. Kompetensbegreppet förstärks i frågan om anställningsbarhet parallellt med ren kunskaps-fördjupning i ett visst ämne. Den skolövergripande värdegrunden för elever att vara sina egna administratörer på datorerna och ha tillgång till öppna nät har inte nått fram och är känd av elevgruppen. Här behövs förnyad och upprepad kommunikation. Lärportalen i Google Apps är i början av sin utveckling och behöver nu fyllas med lärtjänster. Här kan också goda exempel på bedömning spridas mellan lärare och ämnesgrupper och metoder för den formativa bedömningen är fortsatt i fokus. Metodik för kamratbedömning kan också ingå. Skolorna konkurrerar delvis via de lärtjänster de erbjuder i lärportalen. Lärportalen möjliggör också för skolorna att prova metodiken med flipped classrooms där delar av lektionsmaterialet presenteras innan eleverna kommer till sin lektion och också går att använda som repetition. Skolan måste förhålla sig till efterfrågan på MOOC (Massive Online Open Class) och möta metodiken att via digitala lärtjänster kunna studera på distans. För eleverna kan det medföra stress att ständigt plats- och tidsoberoende ha tillgång till skolarbetet och de behöver stöd från skolan att organisera också denna del av studierna. Kopplingen mellan undervisningsmetodik och neurologiska faktorer bör fångas upp av skolan. Här finns motivationshöjande faktorer, men också negativa konsekvenser som spelberoende. Under kommande år blir digital metodik i form av game based learning större. Det är centralt för kommun och skola att bli skickligare som beställare av varor och tjänster där utmaningen är att försöka blicka in en framtid som ändras snabbt och oavbrutet. Inom de digitaliserade lärtjänsterna för skolan ser vi på kort sikt metodik med appar och läsplattor i fokus och att de senare sannolikt ersätter bärbara datorer. På längre sikt finns metoder med gesture based computing. En svårighet är snabbheten och oförutsägbarheten inom teknikutvecklingen. Kommunen har också att i större utsträckning förhålla sig till att vara en förhandlingspart till näringslivet som motor för skolutveckling parallellt med traditionella myndighetskontakter. Det finns en ökad förväntan på BYOD (Bring Your Own Device) och möjligheten att ta med egen digital utrustning att använda i kommunens nät både som personal och elev. Här handlar det också om att få använda egen programvara man är bekväm med. Kommunens uppgift blir i framtiden i högre grad att tillhandahålla tjänster i form av central infrastruktur med trådlösa nät, stor bandbredd och digitala lärtjänster. Utvecklingen inom digitala lärtjänster har förändrats från ett IT- och teknikfokus till tjänster för kulturella uttryckformer och olika lärstilar. För Danderyds kommun kommer det i mindre grad att handla om beställning av hårdvara. Här finns en utmaning i 7(8)

8 att behålla tillgången till en likvärdig skola oavsett socio-ekonomisk bakgrund för eleverna. 8(8) Verksamhetsutvecklare/Skola