Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013

Transkript

1 Granskningsrapport Qualisgranskning av Herrestorps förskola i Vellinge kommun 6-7 maj 2013 Arja Fekete & Ingrid Owesson Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1

2 Sammanfattning av rapporten Herrestorps förskola Herrestorps förskola är en kommunal förskola i Vellinge kommun. På förskolan finns 173 barn i åldrarna 1-5 fördelade på tio avdelningar i två olika hus. Området består av både flerfamiljshus och villor. Arbetet med Qualis kvalitetssäkringssystem påbörjades i kommunen för cirka fyra år sedan. Herrestorps förskola har arbetat med Qualis verktyget sedan oktober Herrestorps grundskola och förskola är de första enheterna som granskas i Vellinge kommun. Förskolans samlade poäng vid granskningen uppgår till 20 poäng. För att bli certifierad krävs minst 60 poäng totalt och att förskolan uppnår minst steg 3 inom samtliga kvalitetsområden. Förskolan blir därmed inte certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Ledningen har påbörjat ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket skapar en god plattform till ett effektivt och systematisk förbättringsarbete. Trygghet och trivsel står i fokus på förskolan. Föräldrarna och barnen får en god introduktion i förskolan. Förskolans säkerhetsrutiner följs upp kontinuerligt. Likabehandlingsplanen utgår från de aktuella barngruppernas utvecklingsbehov och präglar arbetet på avdelningarna. Pedagogerna intervjuar de äldre barnen angående deras trivsel. Pedagogerna skapar goda relationer till föräldrarna genom god kommunikation och samverkan kring deras barn. Föräldrarna kan påverka förskolans verksamhet genom föräldramöten och skolområdets verksamhetsråd. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande. En hög andel av förskolans pedagoger har pedagogisk högskoleutbildning. Alla pedagoger har en individull utvecklingsplan som är kopplad till verksamhetens utvecklingsbehov. Pedagogerna får del av kommunens gemensamma kompetensutvecklingsinsatser. Förskolan avsätter relativt goda resurser till kompetensutveckling. Det finns ett gott samarbete med grundskolan vid överlämnandet av barn från förskolan till förskoleklassen. Inarbetade årliga rutiner för hur inskolningen ska gå till och hur ett tryggt överlämnande av barn med särskilda behov ska ske efterföljs. Organisationen har en tydlig struktur. Förskolan och skolan leds av rektor/förskolechef på heltid. Från och med mars 2013 är ledningsresurserna utökade med 20 procent biträdande förskolechefstjänst. Det finns en ledningsgrupp på förskolan som består av fyra pedagogiska mentorer. Arbets- och ansvarsfördelningen inom organisationen är dock otydlig. Arbetslagens och ledningens självvärderingar visar en god självkännedom om och insikt i förskolans styrkor och brister. Förskolan präglas av att det har saknats tydligt pedagogiskt ledarskap under lång tid, vilket återspeglar sig i förskolans arbete med barns utveckling och lärande, barns delaktighet och pedagogens roll. Pedagogerna behöver reflektera över hur förskolans miljöer kan utvecklas för att öka barns delaktighet och självständighet samt hur arbetsformer och metoder kan formas så att verksamheten utgår från barns intressen, behov och förmågor. Herrestorps förskola Herrestorps förskola är en kommunal förskola i Vellinge kommun och ingår i Herrestorps skolområde. Flerfamiljshus och villor präglar området. Förskolan är delad i två huskroppar, Hus B och Hus C, vilka är belägna i grundskolans närhet. Gårdarna skiljs åt av en väg. Det finns 173 barn i åldrarna 1-5 fördelade på tio avdelningar. I Hus C finns fem avdelningar tre småbarns- och två 2

3 syskongrupper. I Hus B finns fem avdelningar med 1-5 åringar. En av avdelningarna i Hus B är en OB-avdelning och har öppet mellan klockan Övriga avdelningar har öppet mellan klockan Barnen på förskolan är mestadels svenskspråkiga. På avdelningar för de yngre barnen finns 15 barn medan det på avdelningar för de äldre barnen finns 21 barn. På 1-5-års avdelningar finns 17 barn. Varje avdelning har 2,75 procent ordinarie pedagogtjänster. Rektor/förskolechef Tove Svensson leder förskolan sedan augusti Till sin hjälp har hon Karin Sarvik, som arbetar som biträdande förskolechef på 20 procent sedan mars Övrig del av sin tjänst arbetar hon som specialpedagog inom elevhälsan, där Herrestorps förskola ingår i hennes ansvarsområde. Förskolan har pedagogiska mentorer som ingår i ledningsgruppen. En heltidsanställd skolassistent ansvarar för administrativa arbetsuppgifter både för skolan och för förskolan. Förskolan har tillgång till skolans vaktmästare. Städning sköts av en entreprenör. Maten kommer från skolans tillagningskök. Förskolan är byggd på 1970-talet. Varje hus består av avdelningar med flera små rum, en gemensam lekhall och andra gemensamma utrymmen. Ett av de större rummen i Hus C används som bildsal av skolan. Hus B har nyligen blivit ommålad. Miljöerna i Hus C är slitna och i behov av renovering. Verksamheten inomhus sker till stora delar inne på avdelningarna, där barnen har möjlighet att leka rollekar, spela spel, rita, läsa böcker och lägga pussel. Några gånger per vecka delas barnen in i tvärgrupper ordnade efter ålder. Då ägnar de sig åt till exempel gympa, utelek, språklek och skapande. Lekhallarna och övriga gemensamma rum används mestadel för vuxenstyrda aktiviteter. Gårdarna är stora och ligger i lummig grönska och inbjuder till varierande lek med bland annat cykelvägar, gräsövertäckta kullar, klätterträd, gungor och lekstugor. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans två hus och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. De utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 98 barn över tre år har 97 svarat, vilket ger en svarsfrekvens på 98,9 procent. Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 79 föräldrar av totalt 173, vilket innebär 45 procents svarsfrekvens. Den låga deltagarfrekvensen medför att resultaten inte är helt tillämpningsbara i hela föräldragruppen. Av förskolans 30 personal har 19 svarat. Svarsfrekvenser ligger på 63 procent, vilket är förhållandevis lågt. Vi har vi tagit del av material både före och under besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten inom- och utomhus och intervjuat grupper av ledning, personal och föräldrar. Nedan redovisas de sammanslagna resultat per hus och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Vi gör under flera 3

4 kvalitetsområden en så kallad samlad bedömning, vilket innebär att förskolan inte uppfyller alla kriterier på det aktuella steget men uppfyller kriterierna på det efterföljande steget. Den samlade bedömningen placerar då förskolan på den lägsta av dessa stegen även om inte alla kriterierna är uppfyllda. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde A. Utveckling och lärande Självvärdering Självvärdering Självvärdering Extern värdering HUS B HUS C skolledning granskare B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Lärandemiljön är öppen, innehållsrik och inbjudande (steg 1). Det mesta av förskolans innemiljö är arrangerad utifrån barns ålder. Det finns fria lekytor på barns nivå och det finns lekmaterial för roll- och konstruktionslekar tillgängligt. På en av småbarnsavdelningar finns en ateljé med mycket varierande kreativt skapandematerial. Några av avdelningarna har målarhörnor. På några ställen finns gemensamma skaparrum med rikt utbud av kreativt material. Dessa utrymmen är dock inte alltid öppna för barnens spontana skapande. Vi ser på många avdelningar att de nedersta hyllorna är tomma. Bilderna och dokumentationen på väggarna hänger högt över barnens perspektiv. Det råder skillnader i miljöerna mellan avdelningarna, vilket medför att lärandemiljön är öppen och innehållsrik för vissa barn men inte för andra. I samtal med pedagoger framkommer det att de valt att placera leksaker och bilder högre upp för att de små barnen annars drar ner dem. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Enligt den skriftliga redovisningen presenterar pedagogerna materialet på ett stimulerande sätt för barnen genom att det är tillgängligt och varierande. De skapar utrymme för nyfikenhet, lust och lek i den dagliga verksamheten. Likaså skriver de att de tar vara på barnens intressen. Vi ser några exempel på forskande arbetsätt, till exempel har en barngrupp arbetat med myror med utgångspunkt från vad barnen redan visste om myror. De flesta av aktiviteterna som barnen deltar i är planerade enligt ett schema, vilket endast ger lite utrymme för barns lust och nyfikenhet. Till 4

5 exempel har barngrupperna gympa i form av ett färdigformat gympapass varje vecka. Vid vårt besök ser vi att barnen kan programmet, vilket gör att det finns endast lite utmaning till utveckling och lärande i aktiviteten. Det material som är tillgängligt för barn under den fria leken är mestadels pussel, spel, ritmaterial samt leksaker för rollekar. Tillgång till kreativt lekmaterial är begränsad för barns spontana lek. Enkätresultaten visar att föräldrarna inte helt och hållet upplever verksamheten som utvecklande för deras barn. 35,4 procent instämmer helt och 36,7 procent till stor del i att förskolans verksamhet är utvecklande för deras barn. 20,3 procent instämmer i påståendet till viss del och 2,5 procent instämmer inte alls. (Se tabell nedan). Under våra samtal med pedagogerna framkommer det att det finns vilja och förhoppning om att utveckla ett arbetssätt som mer utgår från barns intresse och nyfikenhet än gamla mönster, barns ålder och pedagogernas planering. Ledningen behöver se till att utrymme för reflektion över arbetsätt och utveckling av den pedagogiska tanken med lärandemiljöerna skapas på förskolan. Handlingsplaner används för barn i behov av särskilt stöd (steg 1). Enligt den skriftliga redogörelsen har förskolan barnkonferenser varje termin med specialpedagogen/biträdande förskolechefen där pedagogerna får tillfälle att diskutera de barn vars utveckling de funderar över. Forumet fungerar som stöd för pedagogerna i deras arbete med barnen. Vid behov upprättas handlingsplaner, vilka vi granskare tar del av. I handlingsplanerna formuleras mål och delmål utifrån en nulägesbeskrivning och uppföljs av en konkret att göra lista. Av materialet vi granskare tar del av framgår inte om och hur föräldrarna görs delaktiga i handlingsplanerna. Vi ser att det finns bildscheman på avdelningarna i syfte att synliggöra dagsstukturer. Handlingsplanerna följs upp varje månad. Den centrala elevhälsans specialresurser är tillgängliga för förskolan och specialpedagogen är behjälplig och handleder pedagogerna kontinuerligt i arbetet. Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens allsidiga utveckling och lärande (steg 2). I den skriftliga redovisningen framkommer det att pedagogerna använder sig av en mall för utvecklingssamtal, portfolio med foto och text som underlag för att följa upp och dokumentera barnens utveckling och lärande. Samtalsmallen är ett dokument som hjälper pedagogen att fokusera på vissa punkter under utvecklingssamtalet kring barns utveckling, intresse och aktuell lärprocess. Som underlag för samtalet används barns portfoliopärmar. Vår granskning av barns portfoliopärmar visar att utformningen av pärmarna varierar stort mellan avdelningarna. Några arbetslag har ännu inte kommit igång med pärmarna, några har mappar med barnens bilder i. Utifrån det material som vi granskare tar del av kan vi inte utläsa vilka metoder förskolan använder för att följa barns utveckling och lärande. Fokus i den dokumentation som vi ser ligger i vad barn gör och inte vad de lär sig. Både föräldrarna och pedagogerna anger enligt enkätsvaren att det finns utrymme för förbättringar gällande dokumentationen. Endast 58,2 procent av föräldrarna och 63,2 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att det finns en koppling till dokumentationen av barns utveckling och lärande under utvecklingssamtalen, se tabell nedan. Frågor i föräldraenkätenkät Utvecklingssamtalet bygger på dokumentation av mitt barns utveckling och lärande Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 31,6 26,6 15,2 6,3 20,3 35,4 36,7 20,3 2,5 5,1 26,6 30,4 17,7 2,5 22,8 5

6 I arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på matematik och naturvetenskap Frågor i personalenkät Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling och lärande Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer Vår förskola har fokus på matematik och naturvetenskap i arbetet med barnens lärande 16,5 30,4 17,7 3,8 31,6 helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 15,8 47,4 26,3 5,3 5,3 21,1 63,2 5,3 5,3 5,3 10,5 63,2 21,1 5,3 0 Förskolläraren tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet på förskolan (steg 2). Utifrån vårt resonemang om förskolans behov av utveckling av lärandemiljöer och arbetsmetoder kan vi inte se att förskollärarna tar det särskilda ansvar för verksamheten som förskolans reviderade läroplan ålägger dem. Förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Förskolan har tillgång till olika stödkompetenser. Biträdande förskolechefen arbetar en del av sin tjänst som specialpedagog på förskolan. Pedagogerna får kontinuerlig handledning av henne i sitt arbete med barns särskilda behov och det görs månatliga uppföljningar av handlingsplaner, vilket vi granskare verifierar under besöket. Genom kommunens stödteam har förskolan även tillgång till specialpedagog och psykolog. Skolområdets psykolog och specialpedagog har lokaler på förskolan och kan handleda pedagogerna vid behov. Vi bedömer att förskolan har god tillgång till för förskolan relevanta specialpedagogiska kompetenser. I självvärderingen kan vi se att arbetslagen och ledningen självvärderar förskolan på steg 2. Förskolan uppfyller en del av delkriterierna både på steg 1 och 2, men inte alla. Vi ser att förskolan har ett fungerande arbete kring barn med särskilda behov. Handlingsplaner används och följs upp på ett föredömligt sätt och förskolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens. Delkriterierna kring lärandemiljöer, tillgängligt material för alla barn och dokumentationen av varje barns allsidiga utveckling och lärande uppfyller förskolan inte. Vi gör därför en samlad bedömning och placerar förskolan på steg 1. När förskolan har utvecklat lärandemiljöerna utifrån ett barnperspektiv, gjort materialet tillgängligt och utvecklat metoder för dokumentation av barns lärande, kommer den snabbt att kunna avancera till högre steg inom Utveckling och lärande. Trygghet och trivsel Förskolans fysiska miljö upplevs som trygg och säker (steg 1). Vid vår granskning konstaterar vi att den yttre säkerheten med till exempel säkra grindar och lekredskap fungerar. Förskolan har förankrade inskolningsmetoder och säkerhetsrutiner (steg 1). Pedagogerna ansvarar för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan. Det finns fasta rutiner för inskolning med bland annat hembesök hos barnen före inskolnings start, en gemensam föräldraträff samt en uppföljning genom inskolningssamtal. Det finns säkerhetsrutiner för öppning och stängning av förskolan, för utflykter, brandskyddsarbete och övrigt skyddsarbete 6

7 som vi granskare tar del av. En handlingsplan för hur pedagogerna ska agera då något barn biter andra barn är utarbetat, vilket en förälder bekräftar under intervjun. Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). I den skriftliga redovisningen beskriver ledningen att pedagogerna arbetar med tydliga rutiner och bildscheman för att skapa trygghet, vilket vi kan verifiera under besöket. Pedagogerna delar upp barngrupperna i syfte att sänka ljudnivån. Inskolningsrutinerna säkerställer en trygg start för barnen och deras föräldrar. Qualis föräldra-, personal- och barnenkäterna vittnar om att barnen trivs på förskolan. 92,8 procent av barnen instämmer helt i att de tycker om att vara på förskolan, vilket barnen också ger uttryck för under våra samtal med dem. Av föräldrarna instämmer 57,0 procent helt och 37 procent till stor del i att deras barn trivs på förskolan, se tabell nedan. Förskolan har ett främjande och förebyggande arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Båda husen har en egen likabehandlingsplan som utvärderas och följs upp årligen. Årets plan ringar in nedsättande kommentarer, tuffa tag och utanförskap mellan barnen som riskområden. Som åtgärder för att motverka dessa nämns exempelvis att avdelningarna inför trivselregler, vilka vi kan se uppsatta på väggarna under besöket. De äldre barnen intervjuas om deras trivsel och trygghet på förskolan inför utvecklingssamtalet med föräldrarna. En relativt hög andel (34,2 procent) av föräldrarna anger i föräldraenkäten att de inte vet om förskolan arbetar mot diskriminering och kränkande behandling, se tabell nedan. Förskolan behöver synliggöra sitt arbete för att göra alla föräldrar delaktiga i likabehandlingsplanen och hur arbetet med den bedrivs tillsammans med barnen. Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten (steg 2). Under vårt besök ser vi många goda exempel på ett respektfullt bemötande mellan barn och pedagoger, men vi ser också situationer då läroplanens värdegrund inte synliggörs. Personalenkäten visar tydligt på brist på samsyn kring förhållningssätt och normer. Resultatet på frågan På min arbetsplats är vi bra på att kommunicera och samarbeta med varandra i kommunens årliga medarbetarundersökning har sjunkit från 3,5 enheter år 2010 till 3,1 enheter år 2012 på en femgradig skala inom Herrestorps skolområde, vilket bekräftar svårigheterna kring ett gemensamt förhållningssätt. Av materialet som vi granskare tar del av framgår det att det har funnits samarbetssvårigheter inom pedagoggruppen under en länge tid, men att det fungerar bättre nu. Under våra samtal och intervjuer med pedagoger framträder det tydligt att förskolan saknar en gemensam barn- och kunskapssyn. Pedagogerna förklarar att brist på både ledning och tid för gemensamma diskussioner under flera år har lett till att alla arbetslagen gör på sitt sätt. Frågor i barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag tycker om att vara på förskolan 92,8 5,2 2,1 Jag är en bra kompis 74,2 24,7 4,1 Jag har någon att leka med på förskolan 80,4 15,5 4,1 Jag har roligt när jag leker med de andra 87,6 11,3 1,0 barnen på förskolan Jag tycker maten smakar gott på förskolan 72,2 20,6 7,2 7

8 Frågor i föräldraenkätenkät Vet ej helt till stor del till viss del inte alls Mitt barn trivs på förskolan 57,0 36,7 5,1 0 1,3 Förskolan erbjuder bra mat 21,5 34,2 32,9 6,3 5,1 Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling 26,6 30,4 7,6 1,3 34,2 Personalen engagerar sig i mitt barn 43,0 36,7 20,3 0 0 Förskolan är välstädad 11,4 50,6 26,6 8,9 2,5 Förskolan har en stimulerande utemiljö 15,2 27,8 44,3 12,7 0 Frågor i personalenkät Vet ej helt till stor del till viss del inte alls Jag trivs på min arbetsplats 15,8 52,6 31,6 0 0 Barnen trivs på förskolan 42,1 57, Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I vår förskola har vi enats om gemensamma normer 68,4 21,1 10, ,3 63,2 10, ,5 47,4 31,5 5,3 5,3 I självvärderingen har arbetslagen på Hus B placerat förskolan på steg 5, arbetslagen på Hus C på steg 1 och ledningen på steg 2. Vi ser att förskolan uppfyller kriterierna på steg 1. Förskolans miljö är trygg och säker och barn och föräldrar får en god introduktion i förskolan. Kriterierna på steg 2, Förskolan arbetar aktivt för att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel samt Förskolan har ett främjande, förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling, uppfyller förskolan, men det tredje kriteriet Pedagogerna har ett gemensamt förhållningssätt och bemötande som genomsyrar hela verksamheten kan vi inte verifiera. Vi placerar förskolan på steg 1. För att nå högre steg behöver ledningen avsätta tid för att skapa en gemensam syn och förhållningssätt kring barn och lärande. Barns delaktighet i lärprocessen Barnens intresse, förmågor och behov präglar den pedagogiska verksamhetens utformning (steg 1). Genom inventering av barnens intresse, förmågor och behov vid föräldrasamtal, barnintervjuer och observationer ser pedagogerna barnens behov och intresse enligt den skriftliga redovisningen. Som vi tidigare har resonerat kring utformningen av lärandemiljöerna, tillgång till material kan vi inte utläsa ett barnperspektiv i utformandet av verksamheten. Verksamhetens styrs till stor del av barns ålder och invanda mönster. Lärandemiljön skapar goda möjligheter till barns delaktighet (steg 1). Som vi tidigare har skildrat är material tillgängligt på en del av förskolans avdelningar utifrån ett åldersperspektiv. En del av 8

9 lokalerna med kreativt material är endast tillgängliga för barn under delar av dagen. Det blir tydligt för oss granskare att lärandemiljöerna inomhus saknar barnperspektiv, vilket blir ett hinder för barns delaktighet. Lärandemiljöerna behöver utmana och inspirera barn för att de ska kunna utvecklas till självständiga individer som kan göra egna val utifrån sin egen utvecklingspotential. Barn utmanar sig själv genom att hålla på med det de inte kan. Vi ser inte att alla barn har möjlighet till detta på förskolan. Enkätsvaren visar att 15,8 procent av personalen instämmer helt och 47,4 procent till stor del i påståendet Barnen är delaktiga i lärprocessen. 36,8 procent av personalen instämmer endast till viss del, se tabell nedan. Resultaten går i linje med våra iakttagelser om att det saknas ett gemensamt förhållningssätt och samsyn kring lärandemiljöerna utformning i syfte att skapa verklig delaktighet i verksamheten för barnen. Våra samtal med pedagogerna tyder på att det finns en viss osäkerhet kring hur barnens delaktighet yttrar sig i den dagliga verksamheten. Vi granskare kan dock avläsa att det finns en god utvecklingspotential hos pedagogerna om ledningen skapar förutsättningar till diskussioner som kan leda till utformning av ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna följer upp arbetet med barns delaktighet (steg 2). Våra samtal med pedagogerna visar att det finns en medvetenhet, vilja och önskan om att öka barns delaktighet. Organisatoriska orsaker, till exempel brist på tid för diskussioner, nämns som hinder för utvärdering och utveckling av arbetsmetoder kring barns delaktighet. Som vi tidigare har nämnt behöver ledningen se till att det skapas utrymme för kontinuerliga arbetslagsdiskussioner för att möjliggöra ett systematiskt arbete med utvärderingar och uppföljningar. Barnen uppmuntras att göra egna val (steg 2). Pedagogerna uppmuntrar barnen att göra egna val i den fria leken utifrån stunden enligt den skriftliga dokumentationen. Barnen får fritt välja av det material som finns tillgängligt på avdelningarna. Under vår granskning ser och hör vi hur pedagoger uppmuntrar barnen att göra egna val till exempel vid matsituationer. En stor andel, (93,8 procent), av barnen anger i Qualis-enkäten att de ofta får välja vad de vill göra, se tabell nedan). Frågor i personalenkät Vet ej helt till stor del till viss del inte alls Barnen är delaktiga i lärprocessen 15,8 47,4 36,8 0 0 Frågor i barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Jag får ofta välja vad jag vill göra 73,2 20,6 6,2 I självvärderingen har ledningen och arbetslagen på Hus C placerat förskolan på steg 1 och arbetslagen på Hus B på steg 2. Förskolan uppfyller inte något av kriterierna på steg 1. Förskolan uppfyller heller inte det första kriteriet i steg 2 pedagogerna följer upp arbetet med barns delaktighet. Däremot uppfyller förskolan det andra kriteriet på steg 2 Barnen uppmuntras att göra egna val i sitt lärande. Vi kan därför inte placera förskolan i Qualistrappan inom detta kvalitetsområde. Förskolan behöver skapa en lärandemiljö som utgår från barnens intressen, behov och förmågor och som ger barnen goda möjligheter till delaktighet enligt steg 1. 9

10 Arbetssätt och pedagogroll Materialet finns tillgängligt för barnen (steg 1). Som vi tidigare har belyst är mycket av materialet inte tillgängligt för de yngre barnen. De understa hyllorna är tomma på lekmaterial och rekvisita, vilket medför att lärandemiljön blir torftig. I den skriftliga redovisningen redogör pedagogerna att det som barnen klarar av att hantera finns tillgängligt. Enligt moderna utvecklingsteorier som den svenska förskolan vilar på behöver barn utmanas i sin utveckling genom att få arbeta på en utvecklingsnivå som de inte helt klarar av för tillfället. Leken ligger till grund för allt lärande (steg 1). Under besöket ser vi lekande barn under fria aktiviteter både inomhus och utomhus. Vi ser även exempel på leken som lärandeform under den planerade verksamheten. Arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet (steg 1). Under besöket ser vi olika arbetssätt och metoder. Vi ser pedagoger som samtalar med barnen, deltar i leken, läser sagor och spelar spel med barn. Vi ser och hör också exempel på situationer då pedagogerna är tröstande, inlyssnande och bemöter barnens önskemål. Kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande (steg 2). Väggdokumentationen ger några exempel på hur förskolan arbetar med kreativitet och skapande. Vi ser dokumentation över bondgårdstemat som barnen deltar i i form av kor och grisar gestaltade på flera olika sätt. Några barn har målat körsbärsträd i blom. Barnens alster finns upphängda på väggarna. Pedagogerna utmanar och stimulerar barnen att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga (steg 2). I den skriftliga dokumentationen beskriver pedagogerna att de uppmuntrar barnens självständighet och tillit till sin egen förmåga bland annat genom att uppmuntra barnens kreativitet. Som vi tidigare har resonerat förhindrar lärandemiljöernas utformning de yngre barnens delaktighet i sitt eget lärande och självständighet. Men vi ser också exempel där barnen får prova sin egen förmåga, till exempel genom att hälla upp mjölk i sitt eget glas. Samtidigt möter vi samma situation på en annan avdelning, där pedagogerna häller upp mjölken till barnen. Det blir tydligt för oss granskare att pedagogerna saknar ett gemensamt förhållningssätt. Pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Under samtal med både pedagoger och ledning framkommer det att förskolan saknar metoder för kontinuerlig utvärdering och utveckling av arbetsmetoder. Även svaren på Qualis personalenkät visar tydligt att det saknas systematik i arbetet med utvärdering av arbetssätt och arbetsformer. Nästan hälften av pedagogerna anser att de inte gör detta kontinuerlig i arbetslagen. Över hälften av pedagogerna anser att de inte helt och hållet har arbetssätt och arbetsformer som stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande, se tabell nedan. Resultatet visar att det råder osäkerhet kring arbetssättet och pedagogens roll. Ledningen har dock utvecklat en metod som kommer att skapa systematik i arbetet med utvärdering och utveckling av arbetssätt på sikt. 10

11 Frågor i personalenkät Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 26,3 63,2 10, ,8 36,8 42,1 5,3 0 I självvärderingen har arbetslagen liksom ledningen placerat förskolan på steg 2. Vår granskning visar att förskolan uppfyller två av kriterierna på steg 1, leken ligger till grund för allt lärande och arbetssätt och pedagogroll präglas av variation och flexibilitet. Däremot uppfyller inte förskolan kriteriet materialet är tillgängligt för alla barnen. På steg 2 uppfyller förskolan kriteriet kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande, men inte kriterierna pedagogerna utmanar och stimulerar barnen att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga och pedagogerna dokumenterar och omprövar regelbundet arbetssätt och arbetsformer. Vi gör en samlad bedömning och placerar förskolan på steg 1. När pedagogerna har utvecklat sitt arbetssätt så att miljö och material skapar goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande och det systematiska utvärderings- och utvecklingsarbetet som ledningen ska påbörja har implementerats, kommer förskolan att kliva flera steg uppåt i sin kvalitet. Föräldrainflytande Föräldrarna känner till förskolans uppdrag och hur verksamheten bedrivs (steg 1). Föräldrarepresentanterna berättar under intervjun att föräldrarna får god information om förskolans uppdrag genom föräldramöten, informationsbreven och hemsidan. Skolområdets gemensamma verksamhetsråd fungerar som informationskanal mellan förskolan och föräldrarna. Pedagogerna tar ansvar för att skapa en tillitsfull relation till föräldrarna (steg 1). I den skriftliga dokumentationen läser vi att pedagogerna redan vid inskolningen lägger mycket energi på att skapa goda relationer. Inskolningen följs upp med ett inskolningssamtal. Ett viktigt inslag i att skapa goda relationer är att delge information till exempel vid den dagliga tamburkontakten och via föräldratavlorna vid entréerna. Föräldrarna bekräftar vid intervjun att de upplever en öppen och tillitsfull relation mellan personalen och föräldrarna och de betonar pedagogernas lyhördhet. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten (steg 2). Enligt den skriftliga redovisningen uppmuntrar pedagogerna föräldrarna att delta i skolområdets gemensamma verksamhetsråd och i förskolans matråd. Pedagogerna är lyhörda och öppna för både beröm och kritik. Inför föräldramötena uppmuntras föräldrarna att komma med egna förslag på innehåll. Personalenkäten visar att en stor del av pedagogerna anser att de uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet, men det finns en del som behöver öka sitt engagemang, se tabell nedan. Frågor i personalenkät Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 21,1 36,8 36,8 5,3 0 11

12 Pedagogernas följer upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Verksamhetsrådet är ett viktigt forum för förskolans och föräldrarnas samarbete. I den skriftliga redovisningen skriver ledningen att pedagogerna uppmärksammar om vi har för liten andel föräldrar i verksamhetsrådet som vill engagera sig i förskolan. Föräldramöten fungerar som forum för diskussioner kring hur föräldrarna vill engagera sig i verksamheten. Vid intervjun med föräldrarna framkommer det att verksamhetsrådet har varit fokuserad på skolfrågor och förskoleföräldrarna har känt deltagandet verkningslöst. Det pågår en diskussion om hur tiden mellan skol- och förskolefrågor kan fördelas på ett effektivare sätt. Den årliga föräldraenkäten är också en god indikator på i vilken grad förskolan lyckas engagera föräldrarna. Vi bedömer att förskolan har flera metoder för uppföljning av föräldrarnas engagemang. Förskolan samverkar med föräldrarna om barnets utveckling och lärande (steg 3). Uppföljningssamtalet efter inskolningen lägger grunder för samverkan mellan förskolan och hemmet. De kontinuerliga utvecklingssamtalen är exempel på samverkan enligt den skriftliga redovisningen. Samtalet följer en samtalsmall som innehåller punkter om barnets utveckling och lärande som barnets mentor och föräldrarna samtalar kring. Föräldrarna bekräftar vid intervjun att det finns ett gott samarbete med förskolan kring det enskilda barnet, se tabell nedan. Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande (steg 3). Enligt den skriftliga dokumentationen följer förskolan upp föräldrarnas inflytande genom enkäter, utvecklingssamtal och daglig kontakt. Enkätsvaren från föräldraenkäten visar dock att endast 29,1 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att de har möjlighet att vara delaktiga i förskolans utvärderingsarbete. 26,6 procent instämmer till viss del och 32,9 procent av föräldrarna instämmer inte alls, se tabell nedan. Resultaten tyder på viss osäkerhet kring frågan och vi granskare kan inte utifrån det material vi tar del av verifiera att det sker en uppföljning av föräldrarnas inflytande. Förskolan har forum för samråd med föräldrarna (steg 3). Förskolan har flera forum för samråd. Verksamhetsrådet är ett formellt forum med återkommande agenda. Rektor/förskolechefen använder blogg för kommunikation med föräldrarna. Föräldramötena och öppet hus -dagarna fungerar också som tillfällen för samråd med föräldrarna enligt den skriftliga redovisningen. Frågor i föräldraenkätenkät Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 5,1 16,5 30,4 36,7 11,4 3,8 25,3 26,6 32,9 11,4 Både ledningen och arbetslagen i båda husen har självvärderat förskolan på steg 3. Vi kan verifiera att förskolan uppfyller kriterierna på stegen 1-2. På steg 3 uppfyller förskolan kriterierna samverkan med föräldrarna kring barnets utveckling och lärande och forum för samråd med föräldrarna. Däremot kan vi inte verifiera det tredje kriteriet på steg 3 Förskolan följer upp föräldrarnas inflytande. Vi placerar förskolan på steg 2. För att nå högre steg behöver förskolan synliggöra och utveckla metoder för uppföljning av föräldrars inflytande. 12

13 Organisation det lärande nätverket Tabell 2: Sjukfrånvaro, andel barn 0-3 år och antal inskrivna barn per årsarbetare. Kvalitetsområde Organisation Herrestorps förskola 2011 Genomsnitt i Vellinge kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 4,51 % 4,12 % 5,1 % Andel barn 0-3 år 58,2 % 54,4 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 4,58 5,5 5,3 *Sveriges Kommuner och Landsting Tabellen visar att antalet barn under tre år på Herrestorps förskola är drygt fyra procent högre än i genomsnittet i Vellinge kommun och tre procent högre än genomsnittet i riket. Antal inskrivna barn per årsarbetare är cirka en procent lägre än genomsnittet i Vellinge kommun och i hela riket. Sjukfrånvaron är lägre än genomsnittet i riket, dock lite högre än genomsnittet i Vellinge kommun. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Förskolan leds av en heltidsanställd rektor/förskolechef och en biträdande förskolechef på 20 procent. Rektor/förskolechefen är även ansvarig för verksamheten på Herrestorps skola. Barnen är fördelade i mindre grupper efter ålder. Pedagogerna arbetar avdelningsvis i arbetslag om tre pedagoger. Enkätsvaren visar att både personalen och föräldrarna ger uttryck för dysfunktion av organisationen. Enligt personalenkäten instämmer 94,8 procent helt eller till stor del i påståendet Mitt arbetslag fungerar väl medan endast 39,9 procent anser det gällande påståendet Förskolan har en fungerande organisation. Motsvarande resultat på föräldraenkäten är 40,5 procent, se tabell nedan. De många ledningsbyten och saknaden av chef som fokuserar på förskolans frågor under flera år har skapat en del missnöje, vilket framträder tydligt av våra samtal med både personal och föräldrar. Föräldrarna ger tydligt uttryck för detta i kommentarerna till enkätsvaren. En förälder menar dock att det nu finns mer stabilitet i organisationen genom kommentaren skönt med lite stabilitet hos personalen då det har varit mycket personalomsättning och väldigt många vikarier. Förskolans organisation har en tydlig struktur men våra samtal med personalen och föräldrarna samt svaren på både föräldra- och personalenkäterna visar att organisationen inte fungerar tillfredställande. Ledningsbyten och saknaden av fokusering på förskolans utveckling har missgynnat förskolans utveckling Frågor i föräldraenkätenkät Förskolan har en väl fungerande organisation helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 6,3 34,2 34,2 6,3 19 Frågor i personalenkät Vet ej helt till stor del till viss del inte alls Förskolan har en bra mötesstruktur 15,8 31,6 42,1 10,5 0 Förskolan har en väl fungerande 5,3 31,6 47,4 10,5 5,3 organisation Mitt arbetslag fungerar väl 47,4 47,4 0 5,3 0 I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter 42,1 47,4 10,

14 Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten 10,5 47,4 31,6 5,3 5,3 Förskolan är uppdelad i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2). Båda husen har tidigare varit delade i småbarns- och syskonavdelningar. Hösten 2012 gjordes en omorganisation i Hus B till åldersintegrerade grupper (1-5 år). Barnen är delade i tvärgrupper efter ålder mellan avdelningarna under delar av den pedagogiska verksamhetstiden. Vi kan inte utifrån den dokumentation som vi tar del av eller av verksamhetsbesöken se hur barnens intresse och behov styr gruppsammansättningar eller verksamheten för övrigt. Förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation (steg 2). Den skriftliga dokumentationen beskriver att genom regelbundna möten, verksamhetsbesök och medarbetarsamtal följer rektor/förskolechefen och biträdande förskolechefen upp sin organisation. De pedagogiska mentorerna fungerar som länk mellan förskolans ledning och arbetslagen. Som vi tidigare har resonerat har förskolan saknat tydligt ledarskap under en längre tid. Våra samtal med ledningen och de pedagogiska mentorerna visar dock att förskolans ledning har skapat sig en klar bild över hur organisationen fungerar idag. Vi tar del av framtidsdokument som beskriver vilka förändringar och förbättringar som ledningen kommer att genomföra för att styra upp organisationens inre struktur och funktion. I självvärderingen har arbetslagen i Hus B värderat förskolan på steg 1, ledningen på steg 2 och arbetslagen i Hus C på steg 3. Förskolan uppfyller kriteriet om tydlig organisation på steg 1 även om organisationen inte fungerar tillfredsställande. Förskolan uppfyller också kriteriet förskolechefen har metoder för att följa upp sin organisation på steg 2. Däremot uppfyller inte förskolan det andra kriteriet på steg 2 förskolan är organiserad utifrån barns intresse och behov. Vi placerar förskolan på steg 1. När pedagogerna har diskuterat fram en gemensam syn på barn och lärande som grundar sig på läroplanens värdegrund och modern forskning, kan en utveckling av en organisationsstruktur som utgår mer från barnens intressen och förmågor än ålder växa fram. Styrning och ledarskap Förskolan har egna verksamhetsmål utifrån de nationella målen (steg 1). Enlig den skriftliga redovisningen finns läroplansmålen dokumenterade på varje avdelning. Dessa följs upp genom olika aktiviteter som dokumenteras i en därtill avsedd dokumentationspärm. Vidare beskriver förskolan att rektor/förskolechefen vid lönesamtalen har förtydligat de prioriterade verksamhetsmålen, vilket även biträdande förskolechefen kommer att göra med förskolans pedagoger. När det gäller dokumentationspärmarna varierar kvalitén och innehållet i dessa betydligt mellan avdelningar. På någon avdelning hittar vi pärmen väl synlig för föräldrarna. En del avdelningar har inte kommit igång med pärmen över huvud taget. Förskolans läroplan hänger på de flesta föräldratavlorna, men vi kan inte se förskolans prioriterade mål synliga någonstans på förskolan. Personalen känner till förskolans egna mål (steg 1). Vid samtal med pedagogerna framträder en tydlig osäkerhet kring vilka prioriterade mål förskolan arbetar med. Denna osäkerhet framträder även i enkätsvaren, då 42,1 procent av pedagogerna instämmer till viss del eller inte alls i att de har gemensamma mål som är tydliga, se tabell nedan. 14

15 Frågor i föräldraenkätenkät Vet ej helt till stor del till viss del inte alls Jag känner till förskolans mål 17,7 49,4 26,6 5,1 1,3 Frågor i personalenkät Jag känner mig sedd och bekräftad av ledningen I vår förskola har vi gemensamma mål som är tydliga Vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 5,3 57,9 26,3 10,5 0 5,3 52,6 36,8 5,3 0 10,5 26,3 47,4 15, ,4 26,3 5,3 0 5,3 31,6 47,4 10,5 5,3 5,3 31,6 47,4 10,5 5,3 47,4 36,8 15,8 0 0 Förskolan har påbörjat ett kvalitetsarbete (steg 1). Personalenkäten visar tydligt på att personalen inte känner sig helt delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet i dags läge, se tabell ovan. Den dokumentation och de planer som ledningen har utarbetat för det systematiska kvalitetsarbetet är en god början på ett systematiskt kvalitetsarbete. De pedagogiska mentorerna har tagit del av materialet och ser framemot implementeringen och genomförandet. Föräldrarna känner till förskolans verksamhetsmål (steg 2). I enkäten instämmer 67,1procent av föräldrarna helt eller till stor del i påståendet Jag känner till förskolans mål. 26,6 procent instämmer till viss del i påståendet, se tabell ovan. En förälder skriver i kommentarer till enkäten att jag har svårt att få insyn i verksamheten och hur de praktiskt och pedagogiskt arbetar utifrån de mål och läroplanen som finns. Under föräldrasamtalen säger föräldrarna att de har fått målen, men de har svårt att komma på exakt vilka mål som förskolan arbetar med. En annan förälder skriver i kommentarerna till enkäten att månadsbreven kunde vara mer utförliga på vad de har gjort kopplat till målen. Det är viktigt att allt jobb som de gör syns. Vi granskare tyder både föräldrarnas och pedagogernas osäkerhet kring de prioriterade målen som att de kan finnas, men att de inte är tillräckligt synliga på förskolan. Även om förskolans läroplan hänger på föräldratavlan, behöver förskolan precisera och synliggöra de prioriterade mål som pedagogerna arbetar med utifrån den aktuella barngruppen. Förskolan dokumenterar och utvärderar sina egna mål (steg 2). Den osäkerhet som råder kring arbetet med tydliga verksamhetsmål hänger ihop med att det inte finns systematik i dokumentations- och utvärderingsarbetet. Förskolans utvärderings-, analys- och uppföljningsarbetet behöver utvecklas. 15

16 Förskolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer (steg 2). Förskolan har en ledningsstruktur i from av rektor/förskolechef, biträdande förskolechef och pedagogiska mentorer. Intervjuerna med pedagogerna pekar tydligt på bristande ledarskap under en längre tid. Kommunens årliga medarbetarundersökning visar att det sammanslagna resultatet för ledarskapet inom Herrestorps skolområde har sjunkit från 3,6 enheter år 2010 till 3,3 enheter år 2012 på en femgradig skala. Även personalenkäterna styrker detta då endast 36,9 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendena Förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap och Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling, se tabell ovan. Med den nya ledningen och det påbörjade systematiska kvalitetsarbetet hoppas pedagogerna att de får det ledarskap som de behöver för att kunna utveckla förskolans kvalité. De anger dock att de inte tror att 20 procents biträdande förskolechefstjänst är tillräckligt för att driva den utveckling som behövs. I självvärderingen har arbetslagen i båda husen placerat sig på steg 1 och ledningen på steg 2. Vår granskning visar att arbetet med tydliga och synliga verksamhetsmål inte fungerar fullt ut. Det råder stor osäkerhet kring vilka prioriterade mål förskolan arbetar med. Detta innebär att förskolan inte uppfyller kriterierna på steg 1. När det systematiska kvalitetsarbetet har implementerats som arbetsmetod och arbetet med tydliga och synliga mål har kommit igång kommer förskolan att kunna uppnå högre steg inom styrning och ledarskap. Kommunikation Information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Enligt samtal med pedagogerna ges daglig information till föräldrarna muntligt genom tamburkontakten, via anslagstavlor i förskolans hallar och månadsbrev. Enligt föräldraenkäten instämmer 60,8 procent av föräldrarna helt eller till stor del i påståendet Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. 30,4 procent instämmer till viss del och 8,9 procent instämmer inte alls, se tabell nedan. I föräldrakommentarerna kan vi läsa att det finns förbättringsutrymme gällande informations enligt några föräldrar. Förskolan har skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen (steg 1). Vi granskare tar del av en handlingsplan som förskolan arbetar efter, i syfte är att tydliggöra vilka rutiner som ska följas och utifrån vilken värdegrund hanteringen av klagomål ska ske. Förskolan har metoder att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2). Förskolan redovisar flera metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter mellan pedagoger och till föräldrar. Den skriftliga redovisningen exemplifierar föräldramötet, verksamhetsrådet, och kvalitetsdialogen med politikerna som forum för informationsspridning. Pedagogerna informerar varandra efter genomförd kompetensutveckling på arbetsplatsmötena. Mycket av informationen ges muntligt. 63,2 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i att Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Som vi tidigare har redovisat är föräldrarna mestadels nöjda med den information som de får av förskolan. Förskolan har etablerade rutiner för att samarbeta med berörda skolor (steg 2). De flesta av förskolans 6-åringar börjar på Herrestorps skola. Det finns en detaljerad handlingsplan och tydliga årsrutiner för övergång från förskola till förskoleklassen. Handlingsplanen innehåller riktlinjer för 16

17 samarbete, besök hos varandra samt utvärderingsfrågor. Föräldrarna bekräftar vid intervjun att handlingsplanen följs och att föräldrarna är nöjda med hur övergången sker. En förälder sammanfattar samarbetet med orden de gör det riktigt bra. Föräldrarna får god och kontinuerlig information om de delar av verksamheten som berör deras barn (steg 3). Enligt den skriftliga dokumentationen har pedagogerna en nära och tät kontakt med föräldrarna. Informationen som delges genom denna vardagliga kontakt har barnet som utgångspunkt. Vi ser under vår granskning att det finns skriftlig information om barnens dag på föräldratavlor och kalendrar även om mängden information skiljer sig mellan avdelningar. På några avdelningar är informationen mycket begränsad. Som vi tidigare har redovisat upplever de flesta föräldrar att de får god information även om det finns utrymme för förbättringar. Föräldrarna som vi intervjuar är nöjda med den information de får ta del av. Det interna och externa samtalsklimatet är öppet och tillitsfullt (steg 3). 73,7 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation, se tabell nedan. Under våra samtal med personal och ledning träder dock viss problematik kring samtalsklimatet fram. Det har funnits och delvis fortfarande existerar samarbetsvårigheter. Arbetslagen arbetar utifrån sina egna förutsättningar, eftersom tid för gemensamma diskussioner inte har prioriterats under lång tid. Ledningen skriver i den skriftliga sammanställningen att vi på sikt kommer att få vår värdegrund definierad och det blir tydligt för alla när vårt bemötande går helt i linje med vår värdegrund, vilket pekar på att den gemensamma värdegrunden inte är helt implementerad hos personalen och därmed inte heller synlig i verksamheten. Det blir uppenbart för oss granskare att det finns viss problematik kring hur kommunikationen mellan avdelningar och husen fungerar, eftersom det inte pågår övergripande pedagogiska diskussioner. Frågor i föräldraenkätenkät helt till stor del till viss del inte alls Vet ej Jag får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan Förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet 34,2 26,6 30,4 8,9 0 13,9 21,5 35,4 26,6 2,5 Frågor i personalenkät Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter Vi som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation Vi har en etablerad kommunikation med socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 5,3 57,9 36, ,3 68,4 26, ,1 42,1 21,1 15,8 I självvärderingen har alla arbetslagen och ledningen placerat förskolan på steg 3. Vid granskningen ser vi att förskolan uppfyller kriterierna för steg 1och 2. När det gäller kriterierna på steg 3 uppfyller förskolan föräldrarna får god information om de delar av verksamheten som de är berörda av men inte det interna och externa samtalsklimatet är öppet och förtroendefullt. Vi 17

18 placerar förskolan på steg 2. För att nå det andra kriteriet på steg 3, det interna och externa samtalsklimatet är öppet och tillitsfullt behöver förskolan enas kring ett gemensamt förhållningssätt om hur en gemensam värdegrund gestaltas i arbetet på förskolan. Kompetens Tabell 3: Andel medarbetare med pedagogisk högskoleexamen och andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn. Kvalitetsområde Kompetens Herrestorps förskola 2011 Genomsnitt i Vellinge kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011enligt Skolverket Andel medarbetare med pedagogisk 72 % 84,7 % 54 % högskoleexamen Andel medarbetare med annan 11,4 % 10,8 % 41 % utbildning för arbete med barn Tabellen visar att Herrestorps förskola har en högre andel pedagoger med högskoleexamen än riket i genomsnitt men lägre än genomsnittet i Vellinge kommun. 16,6 procent är outbildade. Förskolan har en hög andel medarbetare med utbildning för arbete med barn (steg 1). Förskolan har en hög andel högskoleutbildade förskollärare, se tabell ovan. Enligt den skriftliga redovisningen finns det ett tydligt uttalat politiskt mål med medföljande resurser att förskolans ska ha en hög andel förskollärare i verksamheten. Vid rekryteringsbehov görs en analys på förskolechefskonferens om vilken tillgång till förskollärare som finns. Förskolan har en plan för introduktion av nyanställda (steg 1). Förskolan har en mapp som innehåller viktig gemensam information om både förskolan och kommunen för de nyanställda, som vi granskare tar del av. Varje nyanställd får en egen guide som tar hand om de nyanställda för att lotsa dem in i organisationen på ett bra sätt. Kompetensutveckling är kopplad till individernas och verksamhetens behov (steg 2). Utbildningsavdelningen i kommunen fastställer en central kompetensutvecklingsplan med prioriterade områden utifrån lagkrav och styrkort. Rektor/förskolechefen tillsammans med ledningsorganisationen och de fackliga företrädarna kopplar ihop planen med lokala prioriteringar till exempel behov av behörigheter, IT-satsningar och individuella kompetensutvecklingsbehov. Just nu deltar alla pedagogerna i en gemensam PIM utbildning (Praktisk IT- och mediekompetens). Förskolan har gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner (steg 3). Enligt den skriftliga redovisningen har förskolan både gemensamma och individuella kompetensutvecklingsplaner. De kommungemensamma planerna kopplas ihop med förskolans utvecklingsområden. Under medarbetarsamtalet görs en individuell kompetensutvecklingsplan för samtlig personal. Vi granskare tar del av några individuella kompetensutvecklingsplaner. Svaren i Qualis personalenkät ger dock en motsägande bild, eftersom all personal inte verkar veta att de har en individuell utvecklingsplan, se tabell nedan. Ledningen behöver tydliggöra för medarbetarna deras kompetensutvecklingsplaner. 18

19 Förskolan avsätter drygt kronor per år och medarbetare för kompetensutveckling, vilket ligger i nivån med riksgenomsnittet. Vår bedömning är att förskolan avsätter jämförelsevis goda resurser för kompetensutveckling (steg 3). Frågor i personalenkät Kompetensutveckling har hög prioritet i vår förskola Kompetensutvecklingen utgår ifrån förskolans, arbetslagens och individens behov Det finns en plan för min kompetensutveckling helt till stor del till viss del inte alls Vet ej 0 36,8 42,1 10,5 10,5 5,3 36,8 47,4 5,3 5,3 10,5 36,8 31,6 10,5 10,5 Uppföljning och tillämpning av genomförda kompetensutvecklingsinsatser görs regelbundet (steg 4). Personalenkäterna visar tydligt att det råder osäkerhet kring hur uppföljning av kompetensutvecklingen sker på förskolan. Vid samtal med personalen framkommer det att uppföljningen av kompetensutvecklingsinsatserna inte sker kontinuerligt, vilket leder till att utbildningen inte leder till utveckling av metoder i arbete med barn. Som exempel berättar de att några pedagoger fick fortbildning i den reviderade läroplanen för förskolan. Utbildningen följdes inte upp med åtgärder, vilket ledde till att implementeringen inte kom igång. Den nya ledningen skriver dock i den skriftliga dokumentationen att kompetensutvecklingsinsatserna kommer att följas upp vid det lönesättande individuella samtalet. I självvärderingen har arbetslagen och ledningen placerat förskolan på steg 3. Vid granskningen ser vi att förskolan uppfyller kriterierna för steg 1-3. Vi placerar förskolan på steg 3. För att komma vidare behöver kompetensutvecklingen kopplas ihop med tydliga åtgärder och följas upp kontinuerligt. Resursutnyttjande Tabell 4: Kostnader och nettoresultat Herrestorps förskola 2011 Genomsnitt i Vellinge kommun 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt Skolverket Kvalitetsområde Resursutnyttjande Totalkostnad per barn kr kr kr Totalkostnad exklusive lokaler kr kr Personalkostnadens andel 82,0 % 78,8 % 73,5 % Nettoresultat vid senaste bokslut kr Tabellen visar att kostnaden per barn och för lokaler är lägre än genomsnittet i kommunen och i riket. Personalkostnadens andel är högre i förhållande till genomsnittet både i kommunen och i riket. Ekonomisk uppföljning görs av löpande intäkter och kostnader (steg 1). Rektor/förskolechefen och skolassistenten följer upp förskolans ekonomi månatligen med en av kommunen anlitad ekonomikonsult. Vid två tillfällen per år görs en analys och prognos för årets utfall. Det aktuella ekonomiska utfallet diskuteras i skolområdets ekonomigrupp. 19

20 Budget i balans (steg 2). Den skriftliga sammanställningen redovisar en svårhanterlig ekonomi. Skolområdets totala resultat har pendlat mellan ett underskott på drygt en miljon kronor år 2009 till ett överskott på en och en halv miljon kronor år År 2011 blev resultatet åter igen på ett mindre underskott. För förskolan har resultatet varit positivt åren 2010 och År 2011 hade förskolan ett överskott på kronor. Enligt den skriftliga redovisningen slutade bokslutet på ett underskott på kr år Enligt ledningen berodde detta på att antalet barn minskade på förskolan men neddragningen av resurser skedde inte i samma takt. Av tabellen ovan kan utläsas att förskolans personalkostnader är högre än genomsnittet i kommunen och hela riket. Detta i kombination med små barngrupper med ett lågt antal barn per vuxen skapar en sårbar ekonomisk situation på förskolan om de yttre omständigheterna som påverkar förskolans ekonomi förändras. Prognoser görs i relation till budget och utfall (steg 2). Rektor/förskolechefen och kommunens ekonomikonsult gör prognoser utifrån utfallet två gånger per år. Ledningen skriver att organisationen inför 2013 ska ses över i syfte att skapa mer flexibilitet för att snabbt kunna ställa om resurserna när barnantalet sjunker. I självvärderingen har arbetslagen i Hus C och ledningen placerat förskolan på steg 2. Arbetslagen på Hus B har placerat förskolan på steg 3. Vid granskningen ser vi att förskolan uppfyller kriterierna för steg 1vad gäller kontinuerlig ekonomisk uppföljning. Likaså görs prognoser i relation till budget och utfall. Däremot är inte förskolans budget i balans, vilket krävs för att uppnå steg 2. Vi placerar förskolan på steg 1. Ledningen behöver utveckla metoder för att skapa flexibla ekonomiska ramar som håller även vid förändring av de yttre faktorer som påverkar förskolans ekonomi. Image Förskolan gör försök att påverka sin image (steg 1). I den skriftliga sammanställningen skriver ledningen att de lägger stor vikt vid den externa kommunikationen för att öka kundernas kunskap om och insyn i verksamheten. Under har förskolans hemsida stått i fokus för förbättringar. Skolassistenten är utsedd till webbredaktör och arbetar aktivt med att publicera nyheter, barnaktiviteter och information. Ledningen arbetar också för att höja nöjdhetsgraden hos personalen, vilket i sin tur återspeglar sig i förskolans image hos föräldrarna. Förskolans olika verksamheter bidrar till förskolans image (steg 2). Alla verksamheter arbetar på att ge tydlig information via olika kanaler, där hemsidan spelar en viktig roll. Ledningen har prioriterat medarbetarsamtal och verksamhetsbesök i syfte att skapa en gemensam och enhetlig bild utåt. Vår granskning visar att personalen är väl medvetna om att verksamheterna tillsammans och var för sig påverkar imagen och att de arbetar för att upprätthålla en god image i samhället och bland föräldrarna. Förskolan följer upp hur imagen har påverkats av de egna insatserna (steg 2). I den dokumentation som vi tar del av har mycket fokus lagts på förskolans hemsida. Ett samarbete med utbildningsavdelningens webbredaktör har inletts för att följa upp utvecklingen och för att kvalitetssäkra sidan. 20