Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier

Transkript

1 Plan för att skydda studerande mot våld, mobbning och trakasserier I den föreliggande planen beskrivs det förebyggande samt ingripande arbetet mot våld, mobbning och trakasserier som utförs i Gymnasiet Grankulla Samskola, enligt de föreskrifter som anges i Gymnasielagen, 21 (1267/2013) samt Lagen om elev- och studerandevård 13. Enligt gymnasielagen 629/1998, 21 har studerande rätt till en trygg studiemiljö. Enligt gymnasielagens 25 skall studerande bete sig sakligt. Syftet med denna plan är att stödja individen och att upprätthålla skolans funktionsförmåga i situationer som hotar den fysiska och psykiska säkerheten och välbefinnandet. Målsättningen är att samtliga i skolan skall känna sig trygga och trivas. Mobbning, våld eller trakasserier skall inte förekomma. Om det dock händer, är målsättningen den att både studerande och personal känner till hur skolan arbetar med dessa och att det finns en handlingsplan att ta hjälp av i situationen. Det arbete som görs vid GGs sker på tre nivåer: enhet, grupp och individnivå. I planen beskrivs dessa tre nivåer gällande förebyggande arbete och gällande ingripande arbete där det är tillämpbart. Planen uppdateras regelbundet av skolans studerandevårdsgrupp. Uppföljning av arbetet sker i samarbete mellan studerandevårdsgruppen och de lärare som ansvarat för mobbningsinterventioner och elevkårsstyrelsen. Mobbning och trakasserier Mobbning Med mobbning avses aggressivt beteende med vilken man gör någon fysiskt eller psykiskt illa och att handlingarna är återkommande, avsiktliga och de riktar sig mot en försvarslös. En person blir mobbad om hen upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer (Salmivalli, 2003). Det kan vara svårt att känna igen mobbning. Mobbning är ett gruppfenomen, där inte enbart offret och mobbaren är med, utan ofta också andra studerande som har olika roller i

2 situationen. Salmivalli (1999) har identifierat några av rollerna: medlöpare och förstärkare, offrets försvarare samt utomstående. Salmivallis forskningsresultat tyder också på vikten av att någon försvarar offret. I och med att mobbning är ett gruppfenomen, skall även andra elever/studerande än offret och mobbaren tas med i lösningsarbetet. Mobbning av olika slag kan förekomma: fysisk, psykisk, verbal eller elektronisk. Verbal mobbning kan bestå av att ringa anonyma samtal, sprida falska rykten, viska, anmärka på utseende eller dylikt. Fysisk mobbning kan innebära att smälla igen dörren framför näsan, skuffa, saker göms eller förstörs. Fysisk mobbning kan också innebära våld och misshandel. Misshandel är ett brott och behandlas så. Polis tillkallas om inte en bedömning görs att våldet handlat om en engångsföreteelse och att en upprättelse kan göras studeranden emellan i skolan. Utredning av misshandel överlåts åt polis. Åtalsprövning och rättegångar kan bli aktuella för över 15 år fyllda personer i fall av våld eller mobbning, då när ärendet överlåtits åt polisen. Lindrig misshandel är till exempel ett målsägandebrott, vilket betyder att den mobbades föräldrar eller den mobbade själv (om han eller hon är över 15 år gammal) lämnar in en begäran om utredning. Misshandel är däremot ett brott som lyder under allmänt åtal, vilket polisen alltid undersöker, oavsett om offret kräver det eller inte. I sådana fall kan också skolan vara den som gör en brottsanmälan. Psykisk mobbning kan bestå av menande blickar, miner, suckar, utesluta från gruppen, vända ryggen åt, ignorera. I strafflagens 24 kapitel bestäms Om kränkning av integritet och frid samt om ärekränkning. Vid grova fall av mobbning kan åtalsbenämningar såsom tex. spridande av information som kränker privatlivet komma på fråga. I dylika fall krävs dock att ärendet förs till polis. Elelktronisk eller e-mobbning är mobbning som sker via dator eller mobiltelefon. Denna typ av mobbning är inte nödvändigtvis synlig på skolan, utan sker på fritiden. Studerande och vårdnadshavare kan vid allvarliga fall vända sig till polisen, med hänvisning till t.ex. ovan nämnda strafflags 24 kapitel.

3 Utifrån kommande våld eller hot om våld För situationer då hot om våld eller våld kommer utifrån finns särskilda anvisningar i den räddningsplan som är uppgjord för sådana situationer. Trakasserier Trakasserier kan definieras som beteenden som skapar en hotfull, nedsättande eller attackerande atmosfär och som riktas mot en individ eller folkgrupp för att kränka dennas värde eller integritet. Trakasserier skiljer sig från mobbning i flera avseenden. Mobbning riktas mot en förhållandevis försvarslös person upprepade gånger och personen upplever detta beteende sårande, kränkande eller skadande. Trakasserier kan också, enligt definitionen ovan, riktas mot folkgrupper. tex. när det handlar om trakasserier på grund av kön eller sexuella trakasserier. Två typer av trakasserier som är vanligt förekommande är trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier, med vilken avses ensidig, oönskad uppmärksamhet som på ett eller annat sätt grundar sig på kön och som får den utsatta personen att känna sig sårad, generad, rädd eller arg. Att man talar om att någon kör som en kärring eller flickor kan inte spela fotboll, eller män kan inte göra fler saker samtidigt är exempel på könsmobbning. Sexuella trakasserier kan vara: - sexuellt insinuerade gester och miner - oanständiga skämt samt påpekande eller frågor som gäller figuren, klädsel eller privatlivet - bilder på nakna, avklädda kvinnor/män per e-post, mms eller telefonsamtal - fysisk beröring - förslag eller krav på könsumgänge eller annat sexuellt umgänge - våldtäkt eller försök till våldtäkt - nedsättande uppträdande i ord mot någons sexuella könsidentitet eller sexuella läggning - förnedrande beteende mot någons sexuella könsidentitet eller sexuella läggning

4 Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet sker i skolans vardag. Utgångspunkten är skolans värdegrund (figur 1) och skolans studerandevårdsplan. fig.1 Gymnasiet Grankulla samskolas värdegrund Skolan har en studerandevårdsgrupp vars uppgift är att planera hur hälsofrämjande arbete kan ske på skol- och grupp-nivå. Studerandevårdsgruppen samarbetar med två andra arbetsgrupper vars arbete kan se som hälsofrämjande och förebyggande: jämlikhetsgruppen och gruppen för hälsa och trygghet i skolan (HOTTIS). Skolan har gemensamma trivselregler som är utarbetade i samarbete mellan vuxna och studerande. Skolan jobbar för trivseln på många olika sätt bl.a. genom tutorverksamheten Tutorerna har som uppgift att speciellt stöda de nya studerande och jobbar för trivseln och samhörigheten i skolan. Tutorernas uppdrag sträcker sig över hela skolåret och de finns till hands för de nya under hela året. Skolan har fr.o.m. hösten 2015 också en s.k. trivselgrupp som jobbar förgod gemenskap. En aktiv insats för att skapa god anda och lära känna varandra i början av skolåret utförs i form av Amazing race där de studerande är indelade i grupper över årskursgränserna. Lärare är uppmärksamma på att beteende och samtal under lektionstid samt på rasterna är repektfullt, icke-nedsättande och att samtliga elever har personlig kontakt med sin/sina lärare

5 under skoldagen. Vuxna i skolan fungerar själva som förebilder när det gäller hur man pratar om och till andra, med sitt beteende och sina egna aktioner samt när det gäller att reagera då osakligheter förekommer i skolan. Skolans personal, studerande och vårdnadshavare informeras om planen mot förebyggande och ingripande vid våld, mobbning och trakasserier i början av skolåret. En grupphandledartimme med temat trivsel och trygghet ordnas under period 1 eller 2 där dessa teman berörs och planen presenteras. Planen finns även tillgänglig på skolans hemsida. Samtliga första årets studerande erbjuds ett samtal med skolans kurator. Hälsovårdaren träffar samtliga studeranden på 2. Därtill har samtliga studerande tillgång till studerandevårdstjänster vid begäran. Vartannat år görs den nationella Hälsa i skolan undersökningen som ger information om bl.a. förekomsten av mobbning i skolan. Därtill görs den sk. eduzef undersökningen varje år, så att den görs omväxlande bland studerande, vårdnadshavare och skolans personal. Samarbete med myndigheter och organisationer gällande förebyggande arbete görs vid behov och med varierande program olika år. Närpolisen har bl.a. använts för att handleda personal och kan kontaktas för att föreläsa, informera och handleda vid olika slags situationer. I skolan arrangeras regelbundet föresläsningar och workshopar av utomstående organisationer eller personer: dessa kan tangera vänskap, nätmobbning, respekt osv. Lärare och studerandevårdspersonal får utbildning och information om hur man kan arbeta mobbningsförebyggande och ingripande. Litteratur om temat finns tillgänglig i skolan. Varje år uppmanas personalen att bekanta sig med aktuell litteratur. Arbete för att ingripa vid mobbning Hur anmäla mobbning? studerande kan anmäla mobbning till sin grupphandledare, till kurator eller någon annan vuxen som för ärendet vidare åt kurator eller de lärare som handhar mobbningsärenden

6 alla i personalen som misstänker mobbning är skyldiga att meddela om detta åt kurator kurator tar kontakt med de lärare som är utsedda för att gripa in vid mobbningssituationer Åtgärder 1. Lärarna i antimobbnings-teamet informeras om ärendet och samlas omgående. 2. Teamet gör upp en handlingsplan för att åtgärda ärendet. 3. Den mobbade hörs först. 4. Mobbaren/mobbarna hörs därefter under samma dag, så att de inte har möjlighet att diskutera saken tillsammans mellan samtalen. 5. Vid behov kontaktas vårdnashavare och /eller polis. 6. Vid behov flyttas mobbaren till en annan undervisningsgrupp. 7. Den mobbade och mobbaren erbjuds samtalsstöd av skolans studerandevårdspersonal. Vid behov anlitas utomstående instanser. 8. Om man avgör att kompisstöd kunde hjälpa upp situationen, kan det vidtas. I första hand är det tutorerna som fungerar som kompisstödjare. 9. Tills situationen är åtgärdad ökar skolans vuxna sin närvaro under rasterna, i korridorer och i skolans gemensamma utrymmen. 10. Alla diskussioner dokumenteras och förvaras i en mapp som finns i lärarrummet. 11. Uppföljning: första diskussion 1-2 veckor efter första mötet, fortsatt uppföljning efter behov. Om inte mobbning upphör Antimobbningsgruppen följer rutinmässigt med en anmäld mobbningssituation en tillräckligt lång tid. Man har vid behov kontakt med vårdnadshavarna under processen. Om personen är över 18 år behövs ett samtycke för att kontakta vårdnadshavare. Om mobbningen fortsätter kan de sociala myndigheterna kopplas in. Disciplinära åtgärder kan vidtas enligt 26 gymnasielagen. Byte av skola för någon av de inblandade parterna kan vara ett alternativ som utreds. Alla utredningar och åtgärder syftar till att stöda den part som utsätts för mobbning, och beaktar den partens bästa.