Axxells plan för förebyggande av och ingripande vid mobbning

Transkript

1 Axxells plan för förebyggande av och ingripande vid mobbning Del 1 Handlingsplan mot mobbning Del 2 Instruktioner för antimobbningsteamet Axxells ledningssystem är certifierat enligt standarderna ISO 9001, ISO och OHSAS 18001

2 Innehållsförteckning Del Handlingsplan mot mobbning Mål Mobbningens olika uttryck Organisation för antimobbningsarbetet Förebyggande arbete Ingripande vid misstänkt mobbning Införlivandet av Uppföljning av (egenkontroll)... 5 Del Instruktioner för antimobbningsgruppen och teamet Konstituering Vad är mobbning (finns i planen) Förebyggande arbete och hur man upptäcker mobbning Arbetsgång vid misstanke om mobbning

3 Del 1 Handlingsplan mot mobbning Den svenska forskaren Dan Olweus beskriver mobbning enligt följande: Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. De negativa handlingarna föranleder obehag och har för avsikt att tillfoga en annan skada. är tvådelad den första delen Handlingsplan mot mobbning gäller studerande och personal, den andra delen Instruktioner för antimobbningsteamet gäller enbart personal. 1. Mål Studerande och personal inom Axxell känner sig trygga och accepterade i studiemiljön. Både studerande och personal ansvarar tillsammans för trivseln inom läroanstalten. Alla som arbetar inom Axxell skall vara uppmärksamma och reagera på kränkande och nedvärderande uppförande och tilltal. Inom Axxell tar vi avstånd från alla former av våld, mobbning och trakasserier. Målet uppnås genom förebyggande arbete och genom att innehållet i Axxells plan för förebyggande av och ingripande vid mobbning är bekant för personalen och studeranden. 2. Mobbningens olika uttryck Mobbning har olika form och tar sig olika uttryck. Olika former av mobbning kräver olika former av lyhördhet och ingripande. Mobbning sker inte bara under skoltid, på internat eller i samband med annan verksamhet som läroanstalten ordnar, ss. studiebesök. Här några definitioner: Fysisk mobbning - slag, sparkar, knuffar, dra i håret, tafsa, trycka upp mot vägg, förstöra kläder, väskor eller skolarbeten. Verbal mobbning sprida rykten, prata elakt, anmärka, håna, fnittra, hånskratta, viska elakheter bakom ryggen, hota, säga glåpord och öknamn, klottra, säga nedsättande kommentarer. Psykisk (tyst) mobbning - blickar, suckar, kommentarer, imitationer (till exempel imitera någons haltande, sätt att tala), vända ryggen till, menande blickar, himla med ögonen, göra miner, inte svara på tilltal, inte lyssna på förslag, flytta sig om någon sätter sig bredvid, resa sig upp och lämna sällskap när någon anländer, ignorera, utfrysning, ogrundad portning och svartlistning. E-mobbning, sker på sociala medier och motsvarande - rykten, förtal, hot, anonyma meddelande, spridning av bilder och filmer utan godkännande, trakasserier. 2

4 Övriga former av mobbning är att beställa varor, göra ansökningar, skriva insändare och kontaktannonser i den mobbades namn, sprida den mobbades kontaktuppgifter. 3. Organisation för antimobbningsarbetet Varje enhet skall ha en antimobbningsgrupp som består av sakkunniga inom studerandevården samt studerande, lärare och övrig personal (ss. skolgångsbiträden/handledare och internatpersonal). Antimobbningsgruppen kan vara gemensamt för flera enheter och den kan till sin sammansättning vara samma som studerandevårdsgruppen kompletterad med studerande och övrig personal. Antimobbningsarbetet är tudelat, att a) förebygga mobbning (antimobbningsgrupp) b) ingripa då mobbning misstänks eller sker (då i form av en mindre grupp kallade antimobbningsteam) Enhetschefen tillsätter enhetens antimobbningsgrupp för ett läsår åt gången. Medlemmarna i antimobbningsteamen har tystnadsplikt. 4. Förebyggande arbete För att motverka mobbning behövs ett kontinuerligt, förebyggande antimobbningsarbete. Det förebyggande arbetet innebär: - att systematiskt verka för en trygg och säker studiemiljö - att engagera studerande i det förebyggande arbetet genom bl.a. studerandekårs- och/eller tutorverksamhet - att det ordnas evenemang som främjar social samvaro över bransch- och enhetsgränser - att öka kunskapen om mobbning genom att ordna temadagar och diskussioner kring mobbning och annan kränkande behandling Det förebyggande arbetet garanteras av - att det vid varje enhet finns en aktiv antimobbningsgrupp som träffas minst tre gånger per läsår för att planera och följa upp sitt arbete - att personalen är kunnig om och verkar enligt Axxells plan för förebyggande av och ingripande vid mobbning - att antimobbningsgruppen samverkar med andra på enheterna, ss. studerandevårdsgrupp, studerande, arbetarskydd, krisgrupp, säkerhetsteam för att samordna arbetet kring en trygg och säker studie- och arbetsmiljö - att antimobbningsgruppen samarbetar med personalen och studerande på internat kring förebyggandet av mobbning på internat. 3

5 5. Ingripande vid misstänkt mobbning Alla inom Axxell måste vara informerade om antimobbningsteamet och dess funktion samt delge teamet upplysningar om misstänkt mobbning. Varje läsår inleds med att studerande och personal informeras om antimobbningsteamet och hur man tar kontakt vid misstänkt mobbning. Samtliga i personalen bör alltid reagera vid misstänkt mobbning och vidta behövliga åtgärder, vare sig det gäller misstanke om kränkande beteende mellan studeranden eller mellan studerande och personal. Endast medlemmar i antimobbningsteamet behandlar akuta mobbningsfall. Studerande och vårdnadshavare kan vända sig till vem som helst i personalen som i sin tur kontaktar antimobbningsteamet. Redan en misstanke kan utgöra grund för att kontakt tas. Diskutera aldrig ett specifikt mobbningsfall i klassen! Teamet för individuella samtal med såväl den mobbade som misstänkt mobbare (en eller flera) och kontaktar vid behov vårdnadshavarna. Samtalen följs upp minst en gång, första gången efter en till två veckor och därefter vid behov enligt hur man i samtalet kommer överens. Om mobbningen inte upphör vidtas ytterligare åtgärder som kan vara t.ex. disciplinära ärenden eller involverande av myndighet. Misstanke eller kännedom om mobbning måste alltid utan dröjsmål föras till antimobbningsteamet. Ett mobbningsfall får aldrig lämnas olöst. All form av mobbning måste utredas och behövliga åtgärder vidtas av antimobbningsteamet. Arbetsgången vid åtgärdandet av konkreta mobbningsfall beskrivs i del 2 Instruktioner för antimobbningsteamet. 6. Införlivandet av Ett grundläggande arbete görs för att göra planen bekant för alla i Axxell. De studerande informeras om Handlingsplan mot mobbning (del 1) vid läsårsstarten. Studerande och personal informeras om antimobbningsgruppens arbete inom enheten inför läsårsstarten. Varje läsår i september görs en verksamhetsplan för den gemensamma studerandevården. Antimobbningsgruppen planerade verksamhet skall ingå i denna plan. Varje år i juni följs dessa upp. Handlingsplanen finns på Axxells hemsidor. Deltagarna i antimobbningsteamet inom varje enhet skrivs in i studieguiden. 4

6 7. Uppföljning av (egenkontroll) Denna plan utvärderas regelbundet vart tredje år. Axxells ledningssystem gäller även antimobbningsarbetet. Följs inte uppgjorda styrdokument skrivs avvikelser. Axxell gör regelbundet studerandeutvärderingar inom olika teman. Utvärdering av studiemiljön (mätare S4) är den mätare som innehåller frågor i anslutning till antimobbningsarbetet. Mätfrekvensen framgår ur ett utvärderingsschema som fastställs av den pedagogiska ledningsgruppen. På enheten har enhetschefen ansvaret för att utvärderingen görs och analyseras. På central nivå har koordinatorn för specialundervisning och studerandevård motsvarande ansvar. 5

7 Del 2 Instruktioner för antimobbningsgruppen och teamet 8. Konstituering Enhetschefen tillsätter enhetens antimobbningsgrupp för ett läsår åt gången. Antimobbningsgruppen kan vara gemensamt för flera enheter och till sin sammansättning vara samma som studerandevårdsgruppen kompletterad med studerande och övrig personal. Antimobbningsarbetet är tudelat, att a) förebygga mobbning (antimobbningsgrupp) b) ingripa då mobbning misstänks eller sker (då i form av en mindre grupp kallade antimobbningsteam) Antimobbningsgruppen väljer inom sig en ordförande. Ordförandes uppgift är att sammankalla gruppen för att leda det förebyggande mobbningsarbetet Inom ramen för uppgift a) verkar alla gruppens medlemmar. Inom ramen för uppgift b) utser gruppen inom sig de personer som rycker ut för att ingripa när det framkommit misstanke om mobbning. I denna sammansättning får inte studerande ingå. Vid mobbning på internat samarbetar antimobbningsteamet med internatpersonalen. Medlemmarna i antimobbningsteamet har tystnadsplikt. 9. Vad är mobbning (finns i planen) Den svenska forskaren Dan Olweus beskriver mobbning enligt följande: Mobbning är när en eller flera individer upprepade gånger och över en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera individer. De negativa handlingarna föranleder obehag och har för avsikt att tillfoga en annan skada. För att ett beteende skall kunna definieras som mobbning måste följande kriterier uppfyllas: Tidsperspektivet. Slumpmässigt bråk är inte ännu mobbning. Först när plågandet (fysiskt eller psykiskt) pågått konsekvent under en (längre) tid kan man tala om mobbning. Rollfördelningen är även klar och tydlig, det är alltid samma personer som mobbar och mobbas. I mobbningsfall kan man ofta urskilja rollerna mobbare, varav en är ledaren, samt den mobbade. Medlöparna är de som uppmuntrar mobbningen bl.a. genom att på sätt eller annat visa sitt stöd. 6

8 Uppfattningen om den mobbade sprids fort bland studerande och personal. Den mobbade blir mer och mer åsidosatt, uppfattas som udda och konstig. Det kan gå så långt att den mobbade själv uppfattar sig vara orsaken till sin situation och vara förtjänt av att bli mobbad. Det finns inga entydiga svar på varför mobbning förekommer. Det är alltid frågan om många olika faktorer som leder till mobbning. Med detta i åtanke är det viktigt att vara medveten om att alla mobbningsfall nödvändigtvis inte behöver lösas på ett och samma sätt. Orsakerna till mobbning kan hittas i miljön och bland de attityder som finns i gruppen. I en grupp där medlemmarna känner sig osäkra och där det råder dålig stämning och intolerans, är risken för mobbning störst. Ofta är det många faktorer som samverkar för att mobbning uppstår och pågår. Kränkande behandling kan motarbetas med positiv gemenskap och ett gott samarbete där sociala värden värderas. 10. Förebyggande arbete och hur man upptäcker mobbning I Axxell är såväl studerandes som personalens välbefinnande viktigt och ett gott ledarskap är grunden till en fungerande arbetsmiljö. Det förebyggande arbetet syns genom att: utveckla pedagogiska metoder som ökar trivsel och välbefinnande och stärker studerandens självkänsla utveckla metoder inom enheterna för att aktivera studeranden i antimobbningsarbetet, t.ex. tutorer och studerandekår skapa ett introduktionsprogram med t.ex. introdagar där nya studerande blir bekanta med varandra och introduceras i studiemiljön ofta i klassen diskutera om trivsel och sammanhållning, t.ex. vid inledning av varje ny period. diskutera vad mobbning är och dess konsekvenser minst en gång varje år med varje grupp. Videomaterial från Friends eller Folkhälsan lämpar sig väl för detta följa med studerandena under pauser och lektioner så att man upptäcker de subtila signalerna, ss. finns det någon som hela tiden går ensam, finns det någon som konsekvent får lida av fysisk eller psykisk aggression intervjua de studerande i klassen med hjälp av anonyma blanketter regelbundet genomföra studerandeutvärderingen S4 Studiemiljön där frågor om mobbning ingår samt analysera resultatet ge information i studieguider, på hemsidan mm. Varje läsår görs en verksamhetsplan för den gemensamma studerandevården. Ovannämnda åtgärdsförslag skall konkretiseras och ingå i denna plan. Varje år i juni följs verksamhetsplanen upp. 7

9 11. Arbetsgång vid misstanke om mobbning Då misstanke om mobbningen eller ett akut mobbningsfall framkommit inom enheten kan antimobbningsteamet arbeta enligt modellen nedan för att snabbt vidta åtgärder det akuta fallet. Parallellt med att åtgärder vidtas för att reda ut ett akut mobbningsfall kan även stödsamtal ges för mobbningsoffret och mobbaren/mobbarna. Arbetsgång inom antimobbningsteamet: 1. Gruppen tar emot anmälan från studerande, personal, vårdnadshavare eller någon annan och för vidare ärendet till gruppens ordförande. Vem som helst inom antimobbningsgruppen kan ta emot en anmälan. En för ändamålet uppgjord blankett finns att hämta på Axxells hemsidor (bilaga 1). Anmälan ska därefter omgående vidarebefordras till någon i antimobbningsteamet. 2. Ordförande sammankallar teamet och behandlar ärendet enligt gruppens arbetsregler. Till det första mötet kan lärare, egenlärare, studerande eller annan utomstående person som har information om det aktuella mobbningsfallet, inbjudas. Detta för att få in all information om fallet. Allra först ska alla fakta samlas in och dokumenteras genom att komplettera anmälningsblanketten, bilaga 1. Notera att blanketten är sekretessbelagd. Avgör om egenläraren skall involveras i processen. Efter denna del av mötet bör alla andra lämna rummet utom de i antimobbningsteamet som sköter det akuta fallet, för att försäkra sig om att sekretessen hålls. Därefter lägger teamet upp en plan för hur de ska sköta ärendet. - Vem pratar med mobbningsoffret, när och var? - Vem pratar med misstänkta mobbare, när och var? Det är viktigt att intervjuerna sker snabbt och så att mobbarna inte hinner förbereda sig för intervjun. Kom i håg att mobbarna inte skall hinna prata ihop sig. Avgör om vårdnadshavarna ska kontaktas och ta ett beslut vem som kontaktar. Behöver misstänkta mobbningsfallet polisanmälas? Rådgör med polisen om tveksamma fall. Mobbningsoffret är målsägande. Samtliga antimobbningsteamsmöten skall dokumenteras. Dokumenteringen sker på blanketten (bilaga 2) och arkiveras. Notera att blanketten är sekretessbelagd. 3. Två ur teamet träffar den mobbade som berättar om mobbningen. Berättelsen dokumenteras på bilaga 2. Första diskussionen med mobbningsoffret kan ske per telefon ifall det inte är möjligt att träffas. Förklara även att ingen kommer att gå in i klassen och peka ut de som mobbar. Fråga aldrig en studerande direkt om den är mobbad, utan försök genom indirekta och ledande frågor ta reda på den saken! 8

10 Eftersom mobbning förknippas med skam är det vanligt att mobbningsoffret säger att mobbningen tagit slut och att den har vänner. Trots detta måste mobbningsteamet ta ansvar för att mobbningen reds ut. Kom överens om tidpunkt för uppföljningssamtal. Dokumentera allting på blanketten (bilaga 2). Notera att blanketten igen är sekretessbelagd. Dokumentationen arkiveras. 4. Två ur teamet för individuella samtal med de misstänkta mobbarna/mobbaren Berättelsen dokumenteras på bilaga 2. Varje berättelse dokumenteras på ett eget dokument. Tala direkt med klara och enkla budskap, håll dig till fakta om fallet. Bagatellisera inte händelsen. Mobbning är ett allvarligt brott. Mobbaren/mobbarna ska förstå att det den mobbade blivit utsatt för inte kan accepteras. Lägg fram fakta. Tala om att det finns någon/flera som har sett eller fått reda på vad som hänt. Berätta att ni kommer att prata med alla som varit med om mobbningen. Uppmana den intervjuade att ge sin version av det som skett. Fråga inte: varför gör du såhär? Du förstår väl hur det känns? Berätta vad vi inom Axxell tänker göra (enligt handlingsplanen) och att vi inom Axxell inte tolererar mobbning. Fråga den misstänkta mobbaren vad hen tänker göra? Som svar räcker inte sluta mobba. Lyssna på studerandena och låt dem själva komma med egna förslag. Kräv att mobbaren svarar exakt vad den tänker sluta med, vilket beteende den kan avbryta. Anteckna svaren för att kunna följa upp att löftena efterlevs. Samtalet avslutas med att ni kommer överens om en ny träff (inom en till två veckor) för att kontrollera att förslagen efterlevts. I en mobbningssituation finns ofta en ledare och medlöpare. Försök att i intervjusituationen skapa en bild av relationerna mellan de misstänkta mobbarna. Förhindra att mobbarna hinner pratas vid före samtalen. Under senare uppföljningssamtal kan man börja kräva att mobbarna, förutom att sluta göra negativa saker, även aktivt medverkar till att den mobbade får komma med i gemenskapen. Dokumentera samtalen. Antimobbningsteamet måste träffas mellan samtalen för att följa upp situationen. 5. Vårdnadshavarna kontaktas enligt antimobbningsteamets prövning Axxell kan använda vårdnadshavare/föräldrarna som en resurs i antimobbningsarbetet oberoende om det gäller den mobbade eller de misstänkta mobbarna. Myndiga studerandes föräldrar kan kontaktas med studerandes tillstånd. 9

11 6. Uppföljning efter 1-2 veckor. Samtal med den mobbade, berörd personal och misstänkta mobbaren/mobbarna (individuellt). Berättelsen dokumenteras på bilaga 2. Kontrollera att löftena hållits. Fråga den/de misstänkta mobbaren/mobbarna ifall de har flera förslag på vad de kan göra för att stoppa mobbningen och hur de så småningom kan ta med den mobbade i skolgemenskapen. Ifall det varit frågan om mycket grov mobbning kan uppföljningen ske redan efter 1-2 dagar. 7. Om mobbningen fortsätter kallar antimobbningsteamets ordförande vid behov vårdnadshavarna till läroanstalten för möte med antimobbningsteamet. Enhetschefen informeras. Berättelsen dokumenteras på bilaga Ca 1 månad efter första samtalen görs vid behov en uppföljning med berörda studerande. Berättelsen dokumenteras på bilaga 2. Ifall mobbningen nu tagit slut kan detta uppföljningssamtal ske i grupp. Nu kan man även ta upp frågan vad som kanske var orsaken till att mobbningen började. Det kan vara bra för de inblandade att förstå sin egen del i ett sammanhang. 9. Om mobbningen ej upphör kan ytterligare åtgärder vara nödvändiga. Avgör behov av t. ex polisanmälan. 10

12 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Anmälan om misstänkt mobbning eller annat kränkande beteende Dokumentation av intervjuer och möten LITTERATUR Salmivalli Christina (2003) Koulukiusaamiseen puuttuminen. Juva: PS-Kustannus. Att förebygga mobbning i skolan Folkhalsan.fi Friends.se Kivakoulu.fi Psykologiguiden.se 11

13 Bilaga 1 12

14 Bilaga 2 13