MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM

Transkript

1 MATTLIDENS GYMNASIUM HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM Planen uppgjord av arbetsgruppen för trygghet och trivsel Senast uppdaterad augusti 2009

2 HANDLINGSPLAN FÖR MOBBNINGSFÖREBYGGANDE OCH MOBBNINGSINGRIPANDE ARBETE I MATTLIDENS GYMNASIUM I vår skola har vi från och med vårterminen 2009 bildat en arbetsgrupp för trygghet och trivsel, som arbetar med mobbningsförebyggande och mobbningsingripande verksamhet samt producerar tillhörande material. Gruppen består av modersmålslärare Katarina von Numers-Ekman, speciallärare Nina Sippola och skolkurator Gunilla Biström. Arbetsgruppen samarbetar med tutorerna och tutorernas handledare Niklas Andersson och Gunilla Biström samt med elevkårsstyrelsen och elevkårens handledande lärare. Arbetsgruppen för trygghet och trivsel har beslutat att dess uppgift är: att ansvara för att någon av oss i skolan tar itu med mobbningsfall som kommer till vår kännedom att producera, utveckla och uppdatera denna plan att producera, utveckla och uppdatera den årliga trivselenkäten att trivselenkäten årligen vid bestämd tidpunkt kommer ut till alla grupphandledare att årligen göra en slutgiltig sammanställning av trivselenkäten och ansvara för att resultaten presenteras att i samarbete med skolledningen och elevkåren uppdatera skolans ordningsregler att i samarbete med skolledningen ta upp denna plan till diskussion på lärarnas olika möten och planeringsdagar att förse skolan med på området aktuellt material och aktuell litteratur Vad säger lagen om olika former av mobbning? Enligt gymnasielagen 629/1998, 21 har "studerande rätt till en trygg studiemiljö". Lagen förpliktigar utbildningsanordnaren att övervaka att våld och mobbning förhindras i skolan och i skolans verksamhet ( /478): Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas. Utbildningsanordnaren skall godkänna en ordningsstadga eller utfärda andra ordningsbestämmelser som läroanstalten skall tillämpa för att främja den interna ordningen i skolan, ostörda studier samt trygghet och trivsel i skolsamfundet. I Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män ( /232) behandlas sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön (könsmobbning). Enligt lagen är sexuella trakasserier: sexuellt insinuerande gester eller miner slipprighet, oanständiga skämt samt påpekanden eller frågor som gäller figuren, klädsel eller privatlivet bilder på nakna, avklädda kvinnor/män per e-post, mms, sms eller telefonsamtal fysisk beröring förslag eller krav på könsumgänge eller annat sexuellt umgänge våldtäkt eller försök till våldtäkt Enligt lagen är trakasserier på grund av kön (könsmobbning): nedsättande uppträdande i ord mot det motsatta könet förnedrande beteende mot det motsatta könet mobbning på arbetsplats eller i skola om mobbningen baserar sig på den mobbades kön Alla lagar gäller också på Internet. När det handlar om elektronisk mobbning bryter man mot upphovsrättslagen och/eller strafflagen.

3 Man bryter mot upphovsrättslagen bl.a. när man lägger ut bilder tagna av andra på nätet, om man inte bett om lov. Om man publicerar förolämpande bilder eller information som kan uppfattas som ärekränkning, bryter man mot strafflagen. Vad innebär mobbning i vår skola? Mobbning är inte lika allmänt förekommande bland gymnasiestuderande som bland grundskolelever. Enligt såväl nationella undersökningar som våra egna enkätundersökningar inom skolan, blir c.2 % av gymnasiestuderande utsatta för mobbning. Det här skulle innebära 10 studerande i vår skola. Mobbning i gymnasiet ter sig litet annorlunda än mobbning bland yngre elever och blir allt mer jämförbar med arbetsplatsmobbning bland vuxna. Definitionen och synen på vad mobbning i gymnasiet är, blir avgörande för hur vanligt det anses vara. Mobbning är när en person systematiskt, upprepade gånger och under en viss tid blir utsatt för negativa handlingar av andra personer. Det uppstår en maktobalans mellan mobbare och offer. De flesta forskare anser i dag att det är fråga om ett gruppfenomen. Det här innebär att det vanligen inte finns bara en förövare, utan alla i gruppen tar på sig olika roller som gör att mobbningen kan fortgå. Man kan säga att mobbning alltid är en form av aggressivt beteende, men aggressivt beteende behöver inte vara det samma som mobbning. Vi har tidigare varit mera observanta på den fysiska och verbala aggressionen. Numera börjar vi bli mera medvetna om att det förekommer såväl direkt som indirekt mobbning. Direkt mobbning handlar om relativt öppna attacker mot offret, medan indirekt mobbning innebär mera social isolering för offret. Det här är någonting som inte är helt ovanligt i gymnasiet, om än all social isolering naturligtvis inte är mobbning. Pojkar använder sig oftare av fysisk (direkt) mobbning, medan flickor är mera benägna att använda sig av indirekta strategier. Verbal mobbning förefaller vara lika vanlig bland flickor som pojkar. Elektronisk mobbning är ett mera nytt fenomen, som det är viktigt att vi är observanta på och strävar efter att lära oss mera om. Det är viktigt att observera att sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön också kan vara former av mobbning. Vår målsättning Vår målsättning i Mattlidens gymnasium är att ingen mobbning ska förekomma. Men eftersom vi vet att detta är ett fenomen som finns där människor finns, strävar vi till så tidig upptäckt som möjligt och snabbt, ändamålsenligt och professionellt ingripande. Vår målsättning är också att alla i skolan tillsammans arbetar för trygghet och trivsel och försöker skapa en god och öppen atmosfär, där vi kan acceptera olikheter och respektera varandra. Hur får skolans personal vetskap om mobbning? I vår läroplan har vi under rubriken elevvård betonat, att alla vuxna i skolan skall reagera på tidiga tecken som kan tyda på att en studerande mår dåligt. Ibland märks det kanske inte att den som blir mobbad mår dåligt, men det gäller då att vara observant på vad som sker inom grupperna. All skolpersonal som upptäcker eller misstänker någon form av mobbning ansvarar för att informera om detta till arbetsgruppen för trygghet och trivsel. Därtill skall man lämna in ifylld blankett "Misstankar om mobbning i Mattlidens gymnasium" till skolans kurator. Grupphandledaren är den som ansvarar för att frågor om trygghet, trivsel och mobbningsproblematik regelbundet diskuteras med studerande. Material och idéer fås av arbetsgruppen för trygghet och trivsel. Därtill har var och en lärare ansvar för, att vid lämpliga tillfällen under skolåret, erbjuda studerande forum för att diskutera trygghets- och trivselfrågor.

4 På ett årligt lärarmöte rapporterar lärarna hur de behandlat eller diskuterat dessa frågor och kan på så sätt ge tips till varandra om vad man kan göra. Lärarna ska sträva efter att studerande blir mera uppmärksamma på vad som sker omkring dem, vilket i sin tur ofta leder till olika förändringsprocesser. Vi strävar till att få alla att reagera, också den mera "passiva mängden". Vi vill att studerande, genom att diskutera om mobbning, kommer fram till hur de själva kan agera och ingripa. Och vi vill att studerande berättar för skolans personal om sina mobbningsmisstankar eller mobbning de sett eller upplevt. Skolans tutorer får handledning av skolkuratorn, bl.a på regelbundna handledningstillfällen, då de får diskutera trivseln i skolan och kan ta upp misstankar om mobbning. Också andra studerande vänder sig ofta till skolans kurator och berättar om mobbning. Men det går förstås också bra att vända sig till vem som helst som jobbar i skolan. Det är också möjligt att berätta om mobbning via skolans hemsida. Detta kan göras anonymt. Arbetsgruppen mottar dessa meddelanden. Regelbundna enkäter som behandlar trivselfrågor samt frågor som berör mobbning, är ett annat sätt för studerande att, även konfidentiellt, kunna ge och för personalen att få vetskap om mobbning. Förutom Stakes skolhälsoundersökning, som genomförs vartannat år, genomför vi vår egen trivselenkät årligen i slutet av höstterminen. Skolans arbetsgrupp för trygghet och trivsel uppdaterar enkäten och delar ut den till alla grupphandledare. Grupphandledarna genomför enkätundersökningen i sin egen basgrupp, sammanställer resultaten och lämnar tillbaka de ifyllda enkäterna samt sammanställningen till arbetsgruppen. Arbetsgruppen gör därefter en helhetsmässig sammanställning. Arbetsgruppen presenterar resultaten på ett lärarmöte. För studerande presenterar antingen arbetsgruppen resultaten eller så gör var och en grupphandledare det i sin egen basgrupp. För föräldrar presenterar rektor resultaten på föräldramöten. Det är viktigt att föräldrar känner till att vi tar itu med mobbning och att de kontaktar oss då de är oroliga. Rektor informerar på föräldramöten om att denna plan finns på skolans hemsida och ber föräldrarna bekanta sig med planen. Våra ingripande åtgärder All personal och alla studerande i skolan skall vara observanta och ingripa då de ser eller misstänker mobbning. Det är vars och ens ansvar att informera arbetsgruppen för trygghet och trivsel så fort som möjligt. Personal lämnar in ifylld blankett om sina misstankar till kurator. Direkta samtal med berörda personer (enligt olika handlingsmetoder) samt uppföljning sköts ofta av skolans kurator i nära samarbete med de övriga i gruppen för trygghet och trivsel. Olika handlingsmodeller för mobbningsingripande arbete finns kort beskrivna i en materialpärm för lärare "Vi mobbar int ". Pärmen finns bl.a i lärarrummet. Materialet finns elektroniskt på adressen Sök under rubrikerna Lärarhandledningspärm och Tilläggsmaterial till pärmen. Det är varje lärares skyldighet att bekanta sig med pärmen. Rektor ansvarar för samtal med berörda studerande då det gäller annat våld och disciplinära ärenden i skolan. Våra förebyggande åtgärder Trots vikten av ingripande handlingsmodeller, vill vi i Mattlidens gymnasium ändå främst betona betydelsen av det ständigt pågående förebyggande arbetet för trygghet och trivsel i vår skola. Nedanstående punkter är exempel på detta arbete. Arbetsgruppen för trygghet och trivsel sammankommer regelbundet. Skolans elevvårdsgrupp sammankommer regelbundet (i regel en gång per vecka). Förutom aktuella elevvårdsärenden behandlas även alla studerande basgruppsvis minst en gång per läsår tillsammans med respektive grupphandledare. På det här sättet försöker vi göra varje studerande synlig för elevvårdsgruppen. Vi strävar till att upptäcka och lösa konflikter på ett tidigt stadium innan problemen blir för stora.

5 I vår läroplan har vi markerat allas ansvar för strävan till en god och öppen atmosfär i vår skola, där vi kan acceptera olikheter och respektera varandra. Detta gäller oss alla, såväl studerande som skolans personal. Det är viktigt att vi regelbundet diskuterar med varandra vad en "god och öppen atmosfär" innebär. Dessa diskussioner ska föras såväl på lärarnas möten (rektors ansvar) som i klassrummen (grupphandledarnas ansvar). Vi är stolta över skolans tutorverksamhet, som i dagens läge är välutvecklad och välfungerande. Vi tror att verksamheten i allra högsta grad påverkar trivsel- och trygghetsfaktorer och bidrar till en bättre samhörighetskänsla i vår skola. Det är ändå viktigt att komma ihåg, att om verksamheten ska fungera, behövs tillräckliga personresurser och finansiella resurser. Handledande lärare och skolkurator ansvarar för verksamheten, men alla lärares engagemang och stöd behövs för att verksamheten fortlöpande skall kunna integreras så bra som möjligt i skolans vardag. För mera information om vår tutorverksamhet, se beskrivningar på skolans hemsida. Lärare ansvarar för att studerande arbetar i varierande par och grupper. Så kan läraren undvika t.ex. att ingen blir utanför, alltid blir sist vald eller alltid arbetar i samma grupp. Lärare diskuterar dessa frågor på minst ett möte per år, för att få idéer om olika metoder av varandra. Tidpunkten för diskussioner besluter arbetsgruppen i samarbete med skolledningen. Inom ramen för ett samarbete mellan skolkuratorn och modersmålslärarna behandlas sexuella övergrepp med alla ettor. Hur informerar vi om vårt mobbningsrelaterade arbete? Arbetsgruppen för trygghet och trivsel ansvarar tillsammans med rektor för att denna plan diskuteras på årliga planeringsdagar, så att skolans personal känner till dess innehåll. Lärarna rapporterar om hur de tagit upp trygghets- och trivselfrågor med studerandena. Grupphandledarna informerar i respektive basgrupp om denna plan, diskuterar trivselfrågor tillsammans med studerande samt hur de kan förebygga mobbning, vad de kan göra och vart de kan vända sig. Denna plan finns på skolans hemsida, så att studerande och föräldrar kan ta del av den. Föräldrar informeras om planen på föräldramöten. Till sist För mera information och kunskap om mobbning, bekanta dig med materialet på sidan Där finner du bl.a. kort beskrivet olika handlingsmodeller, förebyggande verksamhetsområden, närmare information om forskning och litteratur.

6 Planen uppgjord av arbetsgruppen för trygghet och trivsel den Senast uppdaterad den Katarina von Numers Nina Sippola Gunilla Biström Planen godkänd av rektor den : Gun-Maj Roiha Direktionen till kännedom hösten 2009