ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Transkript

1 ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Picture Inge Löök

2 Varför intressera sig för ADHD hos äldre? Började sommaren 2002 en äldre kvinna som skulle utredas för misstänkt begynnande demens, men där symtombilden och livshistorien mer liknade tidigare ouppmärksammad ADHD. Frågorna hopade sig: Finns ADHD hos äldre? Ifall det kvarstår i ålderdomen, hur vanligt kan det vara? Hur ska vi identifiera ADHD hos äldre? Vad kännetecknar ADHD hos äldre och i ett livsloppsperspektiv?

3 Sverige 31/ (SCB) individer 65 år Hypotetisk prevalens: 1%: ,5%: %: %: % av Sveriges befolkning beräknas vara 65 år eller äldre!!! hur många med ADHD?

4 Number Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV

5 Number Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV

6 Number Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV

7 Vad vet vi egentligen om förekomsten av ADHD hos äldre? I en studie från Holland fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD från år (Kooij et.al Psychol Med (6):817-27)

8 ADHD växer inte bort? Fayyad J Br J Psychiatry May;190:402-9; Kooij JJS Psychol Med Jun;35(6):817-27; Kessler RC J Occup Environ Med Jun;47(6): ; Kessler RC Am J Psychiatry Apr;163(4):

9 Avhandling September 20, 2013 Den första avhandlingen inom ämnet - Kan laddas ned från:

10 Syfte: kartlägga förekomst av självskattade barndoms ADHD symptom i en populationsbaserad grupp äldre mellan år. Deltagare och metoder: personer mellan år i Hässleholms kommun valdes slumpmässigt att delta i studie I (64%) deltog. WURS (Wender Utah Rating Scale) för retrospektivt självskattade barndoms ADHD symptom. Demografiska uppgifter, upplevda problem i barndomen, aktuell hälsa och minne.

11 Förekomsten av retrospektivt rapporterade barndoms ADHD symptom hos äldre var 3.3% (cut-off 36 för WURS). (WURS- medelvärde I gruppen var 12.14, median=10.00, SD=10.48, range=0-82). Individer med hög skattning på WURS kan utgöra gruppen överlevare de som faktiskt hade ADHD som barn och som blivit äldre. Har upplevt problem i sin barndom i större utsträckning Fler män Upplever sin hälsa och minnet som sämre Haft betydligt fler anställningar (fler än 5) Flera är ogifta eller skilda

12

13 Syfte: undersöka kvarstående ADHD symptomatologi i ett livsloppsperspektiv. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), en svensk version av the Targeted Attention deficit Disorder Rating Scale (TADDS). Bland de med WURS poäng 36 eller mer, 16 (53.3%) individer skattade 70poäng eller mer (klinisk cut-off i Sverige). Ingen av individerna med WURS poäng under 36 hade 70 poäng eller mer på WRASS.

14

15 I studie IV var syftet att undersöka svårigheter i vardagslivet, förekomst av tidigare psykiatriska problem, psykiatriska problem i släkten samt övrig hälsobakgrund hos äldre som skattat barndoms- och aktuella ADHD symtom. Som metod användes Barkley skalorna och en klinisk intervju. Här gjordes även fördjupade intervjuer med några personer som diagnostiserats med ADHD på äldre dar för att visa hur ADHD kan påverka ett livslopp. Vårt huvudfynd var att personer som skattat mer barndoms- ADHD symtom också rapporterar mer problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet samt även mer av psykiatriska problem där depression, ångest och självmordstankar rapporterades oftast. WURS 36 group hade mer: Problem i fungerandet i barndomen inom flera domäner Hjärtproblem och diabetes som vuxna och aktuellt Sämre fysisk hälsa I släkten: Mer ADHD (symptom) Mer bipolär sjukdom

16 Värdet av diagnos och behandling Tre patienter djupintervjuades kring deras dagliga fungerande Alla var ensamstående, skilda eller aldrig varit gifta Alla visade negativ påverkan av ADHD i ett livsloppsperspektiv avseende ekonomiskt, socialt och känslomässigt välmående Den allmänna bilden av livet med ADHD är ett hårt liv med många svårigheter och väldigt lite hjälp och förståelse man fått Alla ville dock och valde att söka hjälp och lindring till sina svårigheter I en relativt hög ålder. Alla erbjöds behandling ~medicinsk och icke-medicinsk

17 Fysisk hälsa Kognitivt fungerande - Rökning, alkohol- och drogmissbruk - Uppmärksamhet - Oregelbundna matvanor - Impulskontroll - Övervikt - Exekutiva funktioner - Sömnsvårigheter - Minnet - Astma - Migrän - Mer sjukvård och högre sjukvårdskostnader Semeijn EJ, et al.(2013). Journal of the American Geriatrics Society.

18 Sammanfattning Äldre med ADHD rapporterade: mer depressiva symtom mer ångest över flera års tid OCH lägre självförtroende lägre grad av känsla av att klara sit liv mer socialt opassande beteende Jämfört med andra äldre Känslan att inte klara sitt liv och självförtroende hänger elvis samman med relationen mellan svårighetsgraden av ADHD och depressiva symtom. Michielsen et al. (2012),Journal of Affective Disorders.

19 Kopplingar till åldrande? Kontrollera för naturligt åldrande avseende avtagande exekutiva funktioner (t.ex. i förhållande till ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne) Aktuell forskning: Older adults show deficits in emotional/cognitive integration as well as in executive function (E. Baena et.al/neuropsychologia 48 (2010) ) - dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) - ventromedial prefrontal cortex (VMPFC) DESR (Deficient Emotional Self-Regulation) ytterligare försämrad emotionell dysreglering hos äldre? (frontal-striatal, frontal-cerebellar, frontal-limbic) -BARKLEY art 2010!!!! Hormonell påverkan t.ex. minskande testosteron hos män och menopaus hos kvinnor Hur är det att åldras med ADHD, på gott och ont?

20 ADHD och koppling till demens Några studier har visat koppling mellan ADHD och utvecklandet av Lewy body demens (Golimstock et al., 2010) samt mellan barndoms ADHD symtom och utvecklandet av Parkinsons sjukdom (Walitza, et al., 2007). referenser: - Golimstock, A., Rojas, J.I., Zurni, M.C., Doctorovich, D., & Cristiano, E. (2010). Previous adult attention-deficit and hyperactivity disorder symptoms and risk of dementia with Lewy bodies: a case-control study. Eur J Neurol, 18 (1): Walitza, S., Melfsen, S., Herhaus, G., Scheuerpflug, P., Warnke, A., Muller, T., et al. (2007). Association of Parkinson's disease with symptoms of attention deficit hyperactivity disorder in childhood. J Neural Transm Suppl(72), Vaskulär demens:? - Alzheimers sjukdom :?

21

22 Tips på böcker 2013 september 2014

23

24 Är det värt att bry sig om adhd på gamla dar? Tänk på demografin i vårt samhälle har vi råd att fortsätta diskriminera de äldre? Innehållet i behandlingen av ADHD hos äldre bör utformas utifrån individens behov och är helt avgörande för utfallet. Idealet vore Life Span ADHD Kliniker

25 TACK! Picture: Inge Löök