ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Transkript

1 ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykologi Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Picture Inge Löök

2 ??? Forskning kring ADHD hos äldre Hur ser det aktuella kunskapsläget ut angående äldre med ADHD? Vilka uttryck tar sig ADHD hos de äldre? SNPF Södra

3 Year Conceptual and Diagnostic History of ADHD Author Concept/Diagnosis 1770 Melchior Adam Weikard First description of attention disorder in medical literature: bacchanal, flighty, careless, and mercurial Sir Alexander Crichton On Attention and its Diseases - The incapacity of attending with a necessary degree of consistency to any one object Heinrich Hoffmann Fidgety Phil ( Zappelphillipp ) in Struwwelpeter Sir George Frederic Still Defect of Moral control, The Goulstonian lectures Tredgold et al Postencephalitic behavior disorder Franz Kramer & Hans Pollnow Hyperkinetic disorder of infancy. 1930s and 1940s Minimal brain damage. 1960s Minimal brain dysfunction. DSM 1968 DSM-II Hyperkinetic reaction of childhood DSM-III Attention deficit disorder: with and without hyperactivity DSM-III, revision Attention deficit hyperactivity disorder 1994 DSM-IV Attention deficit hyperactivity disorder 2000 DSM-IV-TR Attention deficit hyperactivity disorder 2013 DSM-5 Attention deficit hyperactivity disorder ICD 1992 ICD-10 Hyperkinetic disorder Scheduled release 2015 ICD-11 Hyperkinetic disorder SNPF Södra

4 Sagan om Fidgety Phil ~ i Pelle Snusk SNPF Södra

5 SNPF Södra

6 Varför intressera sig för ADHD hos äldre? Började sommaren 2002 en äldre kvinna som skulle utredas för misstänkt begynnande demens, men där symtombilden och livshistorien mer liknade tidigare ouppmärksammad ADHD. Frågorna hopade sig: Finns ADHD hos äldre? Ifall det kvarstår i ålderdomen, hur vanligt kan det vara? Hur ska vi identifiera ADHD hos äldre? Vad kännetecknar ADHD hos äldre och i ett livsloppsperspektiv?

7 Sverige 31/ (SCB) individer 65 år Hypotetisk prevalens: 1%: ,5%: %: %: % av Sveriges befolkning beräknas vara 65 år eller äldre!!! hur många med ADHD?

8 Num ber Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV

9 Num ber Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV

10 Num ber Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV

11 ADHD växer inte bort? Fayyad J Br J Psychiatry May;190:402-9; Kooij JJS Psychol Med Jun;35(6):817-27; Kessler RC J Occup Environ Med Jun;47(6): ; Kessler RC Am J Psychiatry Apr;163(4): SNPF Södra

12 Vad vet vi egentligen om förekomsten av ADHD hos äldre? I en studie från Holland fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD från år (Kooij et.al Psychol Med (6):817-27)

13 Marieke Michielsen & Evert Semeijn Symposium Chairs: Marieke & Taina, IPA Congress, Seoul, Oct Presenting their posters in Berlin, ADHD Congress, 2011 SNPF Södra

14 Komorbiditet hos vuxna med ADHD ADHD kommer sällan ensam: 75% åtminstone en annan diagnos 33% två eller fler Genomsni2et: 3 komorbida 8llstånd Biederman 1993; Kooij 2001, 2004 SNPF Södra

15 Komorbiditet vid ADHD Depression (60% SAD) 20-55% Bipolar Syndrom (88% BP II) 10% ÅngesOllstånd 20-30% Missbruk 25-45% Rökning 40% Cluster B pers.störningar 6-25% Sömnproblem 78% Muskel, led, nacke- och ryggsmärta?? Biederman 1991,1993, 2002; Weiss 1985; Wilens 1994; Kooij 2001, 2004; van Veen 2010; Amons 2006; Gillberg 2004 SNPF Södra

16 Avhandling September 20, 2013 Den första avhandlingen inom ämnet - Kan laddas ned från: hzp://hdl.handle.net/2077/33241 SNPF Södra

17 Syfte: kartlägga förekomst av självskattade barndoms ADHD symptom i en populationsbaserad grupp äldre mellan år. Deltagare och metoder: personer mellan år i Hässleholms kommun valdes slumpmässigt att delta i studie I (64%) deltog. WURS (Wender Utah Rating Scale) för retrospektivt självskattade barndoms ADHD symptom. Demografiska uppgifter, upplevda problem i barndomen, aktuell hälsa och minne. SNPF Södra

18 Förekomsten av retrospektivt rapporterade barndoms ADHD symptom hos äldre var 3.3% (cut-off 36 för WURS). (WURS- medelvärde I gruppen var 12.14, median=10.00, SD=10.48, range=0-82). Individer med hög skattning på WURS kan utgöra gruppen överlevare de som faktiskt hade ADHD som barn och som blivit äldre. Har upplevt problem i sin barndom i större utsträckning Fler män Upplever sin hälsa och minnet som sämre Haft betydligt fler anställningar (fler än 5) Flera är ogifta eller skilda

19 4 items från WURS-25 som användes i bortfallsanalysen utifrån faktoranalysen 9. Jag hade ofta temperamentsutbrott, blev plötsligt och utan förvarning mycket ilsken. 24. Jag handlade först, tänkte sedan, var impulsstyrd. 4. Jag var ängslig och orolig. 56. Jag hade svårt med siffror och/eller matematik. Samtliga påståenden svarades med: Svara om Du håller med: 0 = inte alls eller endast mycket litet 1 = i viss mån 2 = ganska mycket 3 = en hel del 4 = helt och hållet SNPF Södra

20 SNPF Södra

21 Syfte: undersöka kvarstående ADHD symptomatologi i ett livsloppsperspektiv. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), en svensk version av the Targeted Attention deficit Disorder Rating Scale (TADDS). Bland de med WURS poäng 36 eller mer, 16 (53.3%) individer skattade 70poäng eller mer (klinisk cut-off i Sverige). Ingen av individerna med WURS poäng under 36 hade 70 poäng eller mer på WRASS.

22 SNPF Södra

23 I studie IV var syftet att undersöka svårigheter i vardagslivet, förekomst av tidigare psykiatriska problem, psykiatriska problem i släkten samt övrig hälsobakgrund hos äldre som skattat barndoms- och aktuella ADHD symtom. Som metod användes Barkley skalorna och en klinisk intervju. Här gjordes även fördjupade intervjuer med några personer som diagnostiserats med ADHD på äldre dar för att visa hur ADHD kan påverka ett livslopp. Vårt huvudfynd var att personer som skattat mer barndoms- ADHD symtom också rapporterar mer problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet samt även mer av psykiatriska problem där depression, ångest och självmordstankar rapporterades oftast. WURS 36 group hade mer: Problem i fungerandet i barndomen inom flera domäner Hjärtproblem och diabetes som vuxna och aktuellt Sämre fysisk hälsa I släkten: Mer ADHD (symptom) Mer bipolär sjukdom

24 Värdet av diagnos och behandling Tre patienter djupintervjuades kring deras dagliga fungerande Alla var ensamstående, skilda eller aldrig varit gifta Alla visade negativ påverkan av ADHD i ett livsloppsperspektiv avseende ekonomiskt, socialt och känslomässigt välmående Den allmänna bilden av livet med ADHD är ett hårt liv med många svårigheter och väldigt lite hjälp och förståelse man fått Alla ville dock och valde att söka hjälp och lindring till sina svårigheter I en relativt hög ålder. Alla erbjöds behandling ~medicinsk och icke-medicinsk SNPF Södra

25 Fysisk hälsa - Rökning, alkohol- och drogmissbruk - Oregelbundna matvanor - Övervikt - Sömnsvårigheter - Astma - Migrän - Mer sjukvård och högre sjukvårdskostnader Kogni8vt fungerande - Uppmärksamhet - Impulskontroll - Exekuava funkaoner - Minnet Semeijn EJ, et al.(2013). Journal of the American Geriatrics Society.

26 SammanfaZning Äldre med ADHD rapporterade: mer depressiva symtom mer ångest över flera års ad OCH lägre självförtroende lägre grad av känsla av az klara sit liv mer socialt opassande beteende Jämfört med andra äldre Känslan az inte klara siz liv och självförtroende hänger elvis samman med relaaonen mellan svårighetsgraden av ADHD och depressiva symtom. Michielsen et al. (2012),Journal of Affective Disorders.

27 Problem många hac som vuxna (bagaget 8ll ålderdomen) Anställningar Ekonomin Fler olyckor Fostra barn Sköta ez hem Mer högrisk livssal (rökning, alkohol, spel etc.) Oga historia med skolproblem Nega&va erfarenheter, utanförskap och dålig självkänsla e;er år av misslyckanden kan prägla även ålderdomen SNPF Södra

28 ADHD kliniskt, fall frågeställning Emma, 86 år (demens/adhd) Risto, 72 år (demens) Lars, 71 år (demens) Karin, 70 år (demens/adhd) Berit, 68 år (adhd) Mats, 66 år (adhd) Maria, 66 år (adhd,innan demens) Thorbjörn, 54 år (demens) Katarina, 53 år (demens) Douglas, 50 år (demens) Måns, 48 år (demens) Anki, 54 år (demens) Ebba, 71 år (adhd, innan demens) Namnen fingerade SNPF Södra

29 Rum med utsikt? SNPF Södra

30 SNPF Södra

31 Kopplingar 8ll åldrande? Kontrollera för naturligt åldrande avseende avtagande exeku8va funk8oner (t.ex. i förhållande all ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne) Aktuell forskning: Older adults show deficits in emo8onal/ cogni8ve integra8on as well as in execu8ve func8on (E. Baena et.al/neuropsychologia 48 (2010) ) - dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) - ventromedial prefrontal cortex (VMPFC) DESR (Deficient Emo8onal Self- Regula8on) yzerligare försämrad emoaonell dysreglering hos äldre? (frontal- striatal, frontal- cerebellar, frontal- limbic) - BARKLEY art 2010!!!! Hormonell påverkan t.ex. minskande testosteron hos män och menopaus hos kvinnor Hur är det att åldras med ADHD, på gott och ont? SNPF Södra

32 ADHD och koppling till demens Några studier har visat koppling mellan ADHD och utvecklandet av Lewy body demens (Golimstock et al., 2010) samt mellan barndoms ADHD symtom och utvecklandet av Parkinsons sjukdom (Walitza, et al., 2007). referenser: - Golimstock, A., Rojas, J.I., Zurni, M.C., Doctorovich, D., & Crisaano, E. (2010). Previous adult azenaon- deficit and hyperacavity disorder symptoms and risk of demenaa with Lewy bodies: a case- control study. Eur J Neurol, 18 (1): Walitza, S., Melfsen, S., Herhaus, G., Scheuerpflug, P., Warnke, A., Muller, T., et al. (2007). Associaaon of Parkinson's disease with symptoms of azenaon deficit hyperacavity disorder in childhood. J Neural Transm Suppl(72), Vaskulär demens:? - Alzheimers sjukdom :? SNPF Södra

33 Tips på böcker 2013 september 2014 SNPF Södra

34 SNPF Södra

35 hzp:// hzp:// Sandra Kooij SNPF Södra

36 The ADHD Bridge Join the Closed Facebook Group: ADHD-bron / The ADHD Bridge Bridging the Gap...between ages,...professionals...and regions

37 LOCATION The University Building Main hall, Lund University ADMISSION Participation is free of cost SPEAKERS Sandra Kooij, MD, Phd, Psychiatrist, Head of Department PsyQ, Program and Expertise Center Adult ADHD, the Hague, the Netherlands. Katarina A Sörngård, Registered Psychologist, Specialist in neuropsychology Sörngårds Psykologbyrå AB, Stockholm, Sweden. Per A Gustafsson, MD, Professor, Child- and Adolescent Psychiatrist Department of Child- and Adolescent psychiatry, Linköping University, Sweden. MODERATOR Björn Roslund, MD, Child-, Adolescent-, and Adult Psychiatrist INM Psychiatric Clinic, Malmö, Sweden. INFORMATION: Taina Guldberg-Kjär info@taina.se Björn Roslund bjorn.roslund@inmalmo.se SNPF Södra

38 3G klinik vid ADHD?

39 Personal? Leg. läk, Spec. Barn- och ungdomspsykiatri Leg. läk, Spec. Allmän psykiatri Leg. Psykolog, Spec. neuropsykologi Leg sjuksköterska, Spec. Psykiatri ADHD- coach / Case Manager Arbetsterapeut Kurator Övriga?

40 - Vad väntar vi på?

41 Är det värt a? bry sig om adhd på gamla dar? Tänk på demografin i vårt samhälle har vi råd az fortsäza diskriminera de äldre? Innehållet i behandlingen av ADHD hos äldre bör uvormas uafrån individens behov och är helt avgörande för uvallet. Idealet vore Life Span(3G) ADHD Kliniker SNPF Södra

42 TACK! SNPF Södra Picture: Inge Löök