ADHD och äldre Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ADHD och äldre 2014-06-12. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet"

Transkript

1 ADHD och äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg-Kjär Post doc Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Inge Löök Picture: Inge Löök Picture Picture: Inge Löök Inge Löök??? Forskning kring ADHD hos äldre Hur ser det aktuella kunskapsläget ut angående äldre med ADHD? Vilka uttryck tar sig ADHD hos de äldre? Erfarenheter och fallbeskrivningar från klinik 1

2 ADHD (DSM-IV/DSM-5) Huvudsakligen uppmärksamhetsproblem Huvudsakligen hyperaktivitets-/impulsivitetsproblem Kombination av ovan Aktuella beskrivningar Tidigare har man diagnosticerat tre undergrupper: adhd med enbart hyperaktivitet, adhd med enbart uppmärksamhetsstörning eller adhd av kombinerad typ. Detta ändras nu till aktuella beskrivningar istället för undergrupper. Diagnoskriterierna: Minst 6 av 9/ 5 av 9 (vuxna och 17 år) symtom på antingen ouppmärksamhet eller hyperaktivitet/impulsivitet Har förelegat minst sex månader Har debuterat före sju års ålder / Före 12 års ålder Förorsaka funktionsnedsättningar i minst två miljöer (t.ex. hem och skola)/symptom i minst två miljöer Klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning/ klara belägg för att symptomen påverkar, eller försämrar kvaliteten i funktion socialt, eller i arbete eller studier. Inte kunnat förklaras bättre med annan psykisk störning 2

3 Conceptual and Diagnostic History of ADHD Year Author Concept/Diagnosis 1770 Melchior Adam Weikard First description of attention disorder in medical literature: bacchanal, flighty, careless, and mercurial Sir Alexander Crichton On Attention and its Diseases - The incapacity of attending with a necessary degree of consistency to any one object Heinrich Hoffmann Fidgety Phil ( Zappelphillipp ) in Struwwelpeter Sir George Frederic Still Defect of Moral control, The Goulstonian lectures Tredgold et al Postencephalitic behavior disorder Franz Kramer & Hans Pollnow Hyperkinetic disorder of infancy. 1930s and 1940s Minimal brain damage. 1960s Minimal brain dysfunction. DSM 1968 DSM-II Hyperkinetic reaction of childhood DSM-III Attention deficit disorder: with and without hyperactivity DSM-III, revision Attention deficit hyperactivity disorder 1994 DSM-IV Attention deficit hyperactivity disorder 2000 DSM-IV-TR Attention deficit hyperactivity disorder 2013 DSM-5 Attention deficit hyperactivity disorder ICD 1992 ICD-10 Hyperkinetic disorder Scheduled release 2015 ICD-11 Hyperkinetic disorder Sagan om Fidgety Phil ~ i Pelle Snusk 3

4 ADHD växer inte bort? Fayyad J Br J Psychiatry May;190:402-9; Kooij JJS Psychol Med Jun;35(6):817-27; Kessler RC J Occup Environ Med Jun;47(6): ; Kessler RC Am J Psychiatry Apr;163(4): Varför intressera sig för ADHD hos äldre? Började sommaren 2002 en äldre kvinna som skulle utredas för misstänkt begynnande demens, men där symtombilden och livshistorien mer liknade tidigare ouppmärksammad ADHD. Frågorna hopade sig: Finns ADHD hos äldre? Ifall det kvarstår i ålderdomen, hur vanligt kan det vara? Hur ska vi identifiera ADHD hos äldre? Vad kännetecknar ADHD hos äldre och i ett livsloppsperspektiv? 4

5 Number Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV Number Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV 5

6 Number Number of deaths at various ages, Sweden Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Age Socialdepartementet LEV Population composition Women severe illnes Women moderate illnes Women sligjht illness Women full health Compressed illnes Lancet Men severe illnes Men moderate illnes Men slight illnes Men full health 6

7 Population composition Compressed illnes Lancet Women severe illnes Women moderate illnes Women sligjht illness Women full health Men severe illnes Men moderate illnes Men slight illnes Men full health Population composition Compressed illnes Lancet Women severe illnes Women moderate illnes Women sligjht illness Women full health Men severe illnes Men moderate illnes Men slight illnes Men full health 7

8 Sverige 31/ (SCB) individer 65 år (19.4% av totalpopulationen) Hypotetisk prevalens: 1%: ,5%: %: %: % av Sveriges befolkning beräknas vara 65 år eller äldre!!! hur många med ADHD? Vad vet vi egentligen om förekomsten av ADHD hos äldre? I en studie från Holland fann man inga signifikanta åldersskillnader i prevalens av ADHD från år (Kooij et.al Psychol Med (6):817-27) Det börjar dock hända en del internationellt ADHD Worldwide Joint Meeting symposium: Adults 55+ with ADHD, IPA Congress, Seoul oct

9 Marieke Michielsen & Evert Semeijn Symposium Chairs: Marieke & Taina, IPA Congress, Seoul, Oct Presenting their posters in Berlin, ADHD Congress, 2011 Komorbiditet hos vuxna med ADHD ADHD kommer sällan ensam: 75% åtminstone en annan diagnos 33% två eller fler Genomsnittet: 3 komorbida tillstånd Biederman 1993; Kooij 2001,

10 Komorbiditet vid ADHD Depression (60% SAD) 20-55% Bipolar Syndrom (88% BP II) 10% Ångest tillstånd 20-30% Missbruk 25-45% Rökning 40% Cluster B pers.störningar 6-25% Sömnproblem (DSPS) 78% Muskel, led, nacke- och ryggsmärta?? Biederman 1991,1993, 2002; Weiss 1985; Wilens 1994; Kooij 2001, 2004; van Veen 2010; Amons 2006; Gillberg 2004 ADHD symptom i tvillingstudier: hög heritabilitet Boomsma 2003 Martin 2002 Kuntsi 2001 Coolidge 2000 Thapar 2000 Willcutt 2000 Hudziak 2000 Nadder 1998 Levy 1997 Sherman 1997 Silberg 1996 Gjone 1996 Thapar 1995 Schmitz 1995 Stevenson 1992 Edelbrock 1992 Gillis 1992 Goodman 1989 Matheny 1980 Willerman Heritability 10

11 Studie I Syfte: kartlägga förekomst av självskattade barndoms ADHD symptom i en populationsbaserad grupp äldre mellan år. Deltagare och metoder: personer mellan år i Hässleholms kommun valdes slumpmässigt att delta i studie I (64%) deltog. WURS (Wender Utah Rating Scale) för retrospektivt självskattade barndoms ADHD symptom. Demografiska uppgifter, upplevda problem i barndomen, aktuell hälsa och minne. 11

12 Studie I Förekomsten av retrospektivt rapporterade barndoms ADHD symptom hos äldre var 3.3% (cut-off 36 för WURS). (WURS- medelvärde I gruppen var 12.14, median=10.00, SD=10.48, range=0-82). Individer med hög skattning på WURS kan utgöra gruppen överlevare de som faktiskt hade ADHD som barn och som blivit äldre. 12

13 Utmärkande för de med många barndomssymtom Har upplevt problem i sin barndom i större utsträckning Fler män Upplever sin hälsa och minnet som sämre Haft betydligt fler anställningar (fler än 5) Flera är ogifta eller skilda 4 items från WURS-25 som användes i bortfallsanalysen utifrån faktoranalysen 9. Jag hade ofta temperamentsutbrott, blev plötsligt och utan förvarning mycket ilsken. 24. Jag handlade först, tänkte sedan, var impulsstyrd. 4. Jag var ängslig och orolig. 56. Jag hade svårt med siffror och/eller matematik. Samtliga påståenden svarades med: Svara om Du håller med: 0 = inte alls eller endast mycket litet 1 = i viss mån 2 = ganska mycket 3 = en hel del 4 = helt och hållet 13

14 Studie II Syfte: undersöka kvarstående ADHD symptomatologi i ett livsloppsperspektiv. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), en svensk version av the Targeted Attention deficit Disorder Rating Scale (TADDS). 14

15 Bland de med WURS poäng 36 eller mer, 16 (53.3%) individer skattade 70poäng eller mer (klinisk cut-off i Sverige). Ingen av individerna med WURS poäng under 36 hade 70 poäng eller mer på WRASS. Guldberg-Kjär, T., Sehlin, S., and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms across the Lifespan in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. International Psychogeriatrics Vol 25 (5),

16 Studie III Syfte: Att jämföra olika självskattningsskalors förmåga att fånga upp äldre individers självskattade ADHD symtom både i barndomen och aktuellt. Ett ytterligare syfte var att jämföra dessa skalor med ADHD kriterierna I DSM-IV. Undersökningsgruppen i denna studie var den samma som i studie II. WRASS och Barkley skalorna samt DSM-IV ADHD kriterierna användes. Resultaten visade på en överensstämmelse mellan de olika skalorna beträffande förmågan att fånga upp självskattade barndoms- och aktuella ADHD symptom. Deltagare och metoder: Två grupper, med 30 individer i varje grupp (30 med WURS poäng <36 och 30 med WURS poäng 36) följdes upp med Wender Riktad ADHD Symtom Skala (WRASS), Barkley skalorna samt DSM-IV ADHD kriterierna. ADHD Burden Over the Lifespan: Clinical information from a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80 Authors Taina Guldberg-Kjär, Department of Psychology, University of Gothenburg, Department of adult psychiatry Kristianstad, Psychiatry Region Skåne, Sweden & Boo Johansson, Department of Psychology, University of Gothenburg, Sweden (Submitted) I studie IV var syftet att undersöka svårigheter i vardagslivet, förekomst av tidigare psykiatriska problem, psykiatriska problem i släkten samt övrig hälsobakgrund hos äldre som skattat barndoms- och aktuella ADHD symtom. Undersökningsgruppen i denna studie var densamma som i delstudie II och III. Som metod användes Barkley skalorna och en klinisk intervju. Här gjordes även fördjupade intervjuer med några personer som diagnostiserats med ADHD på äldre dar för att visa hur ADHD kan påverka ett livslopp. Vårt huvudfynd var att personer som skattat mer barndoms- ADHD symtom också rapporterar mer problem i dagligt fungerande inom de flesta områden under hela livsloppet samt även mer av psykiatriska problem där depression, ångest och självmordstankar rapporterades oftast. 16

17 Studie IV WURS 36 gruppen hade mer: Problem i sitt vardagsfungerande under barndomen inom flera livsområden. Hjärtproblem och diabetes som vuxna och aktuellt. Sämre aktuell hälsa I familj och släkt: Mer ADHD (symptom) Mer bipolär sjukdom Studie IV ~värdet av diagnos och behandling N=3 patienter djupintervjuades kring deras dagliga fungerande Alla var ensamstående, skilda eller aldrig varit gifta Alla visade negativ påverkan av ADHD i ett livsloppsperspektiv avseende ekonomiskt, socialt och känslomässigt välmående Den allmänna bilden av livet med ADHD är ett hårt liv med många svårigheter och väldigt lite hjälp och förståelse man fått Alla ville dock och valde att söka hjälp och lindring till sina svårigheter I en relativt hög ålder. Alla erbjöds behandling ~medicinsk och icke-medicinsk 17

18 Avhandling September 20, 2013 Den första avhandlingen inom ämnet - Kan laddas ned från: ADHD hos äldre en holländsk studie En epidemiologisk studie av M. Michielsen, E. Semeijn, H. Comijs, D.J.H. Deeg, A. Beekman, J.J.S. Kooij Michielsen 2012, 2013; Semeijn 2013a,b 18

19 Fysisk hälsa Kognitivt fungerande - Rökning, alkohol- och drogmissbruk - Uppmärksamhet - Oregelbundna matvanor - Impulskontroll - Övervikt - Exekutiva funktioner - Sömnsvårigheter - Minnet - Astma - Migrän - Mer sjukvård och högre sjukvårdskostnader Semeijn EJ, et al.(2013). Journal of the American Geriatrics Society. Sammanfattning Äldre med ADHD rapporterade: mer depressiva symtom mer ångest över flera års tid OCH lägre självförtroende lägre grad av känsla av att klara sit liv mer neurotisism mer socialt opassande beteende Jämfört med andra äldre Känslan att inte klara sitt liv och självförtroende hänger elvis samman med relationen mellan svårighetsgraden av ADHD och depressiva symtom. Michielsen et al. (2012),Journal of Affective Disorders. 19

20 Problem många haft som vuxna (bagaget till ålderdomen) Anställningar Ekonomin Fler olyckor Fostra barn Sköta ett hem Mer högrisk livsstil (rökning, alkohol, spel etc.) Ofta historia med skolproblem Negativa erfarenheter, utanförskap och dålig självkänsla efter år av misslyckanden kan prägla även ålderdomen ADHD- Livsloppskliniker behövs! 20

21 Äldre med ADHD - från den kliniska vardagen - kvarvarande problem: Reglering av känslor, energinivå, motorik och beteende - Sortera och organisera. - Komma igång med och avsluta uppgifter. - Prioritera och hushålla med tiden, göra en sak i taget. - Fokusera och avgränsa sig, begränsa sig. Ökad stresskänslighet och att man lever utan marginaler Minnet (relaterat till uppmärksamhets- och arbetsminnesproblem?) - Komma ihåg vad man ska göra, när och var. Perceptuell överkänslighet (ljud, ljus etc.) ADL-förmågor - Man har svårt att utföra det man vet att man borde göra. - Organisera och genomföra: matlagning, disk, städning, tvätt, strykning m.m. - Hålla ordning: veta var sakerna finns - Att inte störa grannar. - Komma ihåg att stänga av plattor, strykjärn m.m. - Ta hand om sig själv när det gäller kost, motion, sömn, egenvård m.m. Försämrad koncentrationsförmåga Rastlöshet - Framför allt en stark inre oro. - Känsla av ständig stress. Impulsivitet - Till exempel impulsköp. - Byter läkare ofta. - Impulsiva kommentarer. Tidsuppfattning - Passa tider och beräkna tidsåtgång. Social isolering - Självcentrering. - Hamnar lätt i konflikter. - Orken minskar ytterligare. - Misstänksamhet. Sömnsvårigheter Depression Ångest Ekonomi - Sortera räkningar och betala dem i tid. - Veta hur mycket pengar man har att spendera. - Impulsköp. Inte ett konstant tillstånd variation beroende på motivation i stunden, krav och stress. 21

22 Kopplingar till åldrande? Kontrollera för naturligt åldrande avseende avtagande exekutiva funktioner (t.ex. i förhållande till ouppmärksamhet och dåligt arbetsminne) Aktuell forskning: Older adults show deficits in emotional/cognitive integration as well as in executive function (E. Baena et.al/neuropsychologia 48 (2010) ) - dorsolateral prefrontal cortex (DLPFC) - ventromedial prefrontal cortex (VMPFC) DESR (Deficient Emotional Self-Regulation) ytterligare försämrad emotionell dysreglering hos äldre? (frontal-striatal, frontal-cerebellar, frontal-limbic) -BARKLEY art 2010!!!! Hormonell påverkan t.ex. minskande testosteron hos män och menopaus hos kvinnor Hur är det att åldras med ADHD, på gott och ont? ADHD och koppling till demens Några studier har visat koppling mellan ADHD och utvecklandet av Lewy body demens (Golimstock et al., 2010) samt mellan barndoms ADHD symtom och utvecklandet av Parkinsons sjukdom (Walitza, et al., 2007). referenser: - Golimstock, A., Rojas, J.I., Zurni, M.C., Doctorovich, D., & Cristiano, E. (2010). Previous adult attention-deficit and hyperactivity disorder symptoms and risk of dementia with Lewy bodies: a casecontrol study. Eur J Neurol, 18 (1): Walitza, S., Melfsen, S., Herhaus, G., Scheuerpflug, P., Warnke, A., Muller, T., et al. (2007). Association of Parkinson's disease with symptoms of attention deficit hyperactivity disorder in childhood. J Neural Transm Suppl(72), Vaskulär demens:? - Alzheimers sjukdom :? 22

23 Är det värt att bry sig om adhd på gamla dar? Tänk på demografin i vårt samhälle har vi råd att fortsätta diskriminera de äldre? Innehållet i behandlingen av ADHD hos äldre bör utformas utifrån individens behov och är helt avgörande för utfallet. Idealet: - regionala kunskapscentrum med fokus på ett livsloppsperspektiv - samverkan mellan berörda verksamheter helt nödvändigt Skellefteå och Umeå December

24 Sandra Kooij Referenser Kooij, J. J., Buitelaar, J. K., van den Oord, E. J., Furer, J. W., Rijnders, C. A., & Hodiamont, P. P. (2005). Internal and external validity of attention-deficit hyperactivity disorder in a population-based sample of adults. Psycholigal Medicine, 35(6), Brod, M., Johnston, J., Able, S., Swindle, R. (2006). Validation of the Adult Attention Deficit Hyperactivity Disorder Quality-Of-Life Scale (AAQOL): A Disease-Specific Quality- Of- Life Measure. Quality Of Life Research, 15(1), Wetzel, M.W., and Burke, W.J. (2008). Addressing attentiondeficit/hyperactivity disorder in later adulthood. Clinical Geriatrics, 16 (11), da Silva, M. A. and Louza, M. (2008). Case of a 67-year-old woman diagnosed with ADHD successfully treated with methylphenidate. Journal of Attention Disorders, 11, 623. Guldberg-Kjär, T. and Johansson, B. (2009).Old people reporting childhood AD/HD symptoms: Retrospectively self-rated AD/HD symptoms in a population-based Swedish sample aged Nordic Journal of Psychiatry, 63 (5), Brod, M., Schmitt, E., Goodwin, M., Hodgkins, P. and Niebler, G. (2012). ADHD burden of illness in older adults: a life course perspective. Quality Of Life Research,21 (5), Manor, I., Rozen, S., Zemishlani, Z., Weizman, A. and Zalsman, G. (2011). When does it end? Attention-deficit/hyperactivity disorder in the middle aged and older populations. Clin Neuropharmacol, 34, Michielsen, M., Semeijn, E., Comijs, H.C., van de Ven, P.; Beekman, A.T.F., Dorly J. H. Deeg, D.J.H., and Kooij, J.J.S. (2012). Prevalence of attention-deficit hyperactivity disorder in older adults in The Netherlands.The British Journal of Psychiatry 201, Michielsen, M., Comijs, H. C., Semeijn, E. J., Beekman, A. T. F.,Deeg, D. J. H., & Sandra Kooij, J. J. (2012). The comorbidityof anxiety and depressive symptoms in older adults with attention-deficit/hyperactivity disorder: A longitudinal study. Journal of Affective Disorders, 148,

25 Referenser Guldberg-Kjär, T., Sehlin, S., and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms across the Lifespan in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. International Psychogeriatrics, 25 (5), Semeijn EJ, Michielsen M, Comijs HC, Deeg DJ, Beekman AT, Kooij JJ.(2013). Criterion validity of an Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) screening list for screening ADHD in older adults aged years. Am J Geriatr Psychiatry, 21(7): Semeijn EJ, Kooij JJ, Comijs HC, Michielsen M, Deeg DJ, Beekman AT. (2013). Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder, Physical Health, and Lifestyle in Older Adults. Journal of the American Geriatrics Society, 61(6): Gunilla Thernlund (red.). (2013). ADHD och autismspektrum i ett livsperspektiv en klinisk introduktion till utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsproblem. Studentlitteratur. Guldberg-Kjär, T. (2013). ADHD in Old Age: Self-rated Symptoms and Clinical Information from a Population-Based Swedish Sample Aged 65 and Older. Department of Psychology.University of Gothenburg. Doctoral Thesis. Guldberg-Kjär, T. and Johansson, B. (2013). ADHD Symptoms Across the Lifespan: A comparision of symptoms captured by the Wender and Barkley-scales and DSM-IV criteria in a Population-Based Swedish Sample Aged 65 to 80. Journal of Attention Disorders, e-pub ahead. DOI: / Michielsen, M., Comijs,HC., Aartsen, MJ., Semeijn, EJ, Beekman, AT, Deeg, DJ, Kooij, JJ. (2013). The Relationships Between ADHD and Social Functioning and Participation in Older Adults in a Population-Based Study. Journal of Attention Disorders, e-pub ahead. DOI: / TACK! Picture: Inge Löök 25

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Picture Inge Löök Post doc

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg-Kjär Post doc Gillbergcentrum,

Läs mer

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

ADHD hos äldre. Taina Guldberg-Kjär. Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet ADHD hos äldre Taina Guldberg-Kjär Fil. Dr. Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Leg psykolog, Specialist i Neuropsykolog Neuropsykologkonsult Taina Guldberg- Kjär Post doc Gillbergcentrum,

Läs mer

AD/HD i ett äldreperspektiv

AD/HD i ett äldreperspektiv AD/HD i ett äldreperspektiv Taina Guldberg Leg.psykolog, Minnesmottagningen Hässleholm Doktorand, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. AD/HD=Attention Deficit/ Hyperactivity Disorder (DSM-IV)

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Från epidemiologi till klinik SpAScania Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng.

Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng. KOD: Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Introduktion Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2015-10-17 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maximalt antal poäng för hela skrivningen

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund

Projektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

Wender Utah Rating Scale (WURS)

Wender Utah Rating Scale (WURS) Wender Utah Rating Scale (WURS) WURS (Wender 1995) är ett hjälpmedel för en vuxen person att beskriva sitt beteende i barndomen. Innehåller 61 påståenden om barndomen. De på mallen markerade frågorna ger

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre Marina Näsman, Doktorand i socialpolitik vid Åbo Akademi och forskare i samhällsvetenskaper vid Svenska Litteratursällskapet

Läs mer

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview

Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview Adult ADHD Self-Report Scale-V1.1 (ASRS-V1.1) Symptoms Checklist from WHO Composite International Diagnostic Interview World Health Organization 2004 All rights reserved. Based on the Composite International

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -

Läs mer

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret

Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret Bilkörning vid demenssjukdom - studie baserad på SveDem, Svenska Demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk Cetrum Geriatriska Kliniken,

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare

ADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.

Läs mer

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR

ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel

Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Bilaga III Ändringar i produktresumé och bipacksedel Observera: Dessa ändringar ska införas i gällande produktresumé, märkning och bipacksedel enligt de slutliga versioner som blev resultatet av koordinationsgruppens

Läs mer

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO)

Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO) Vuxen-Självrapportskala-VI.I (ASRS-VI.I) Screening från WHOs Composite International Diagnostic Interview Världshälsoorganisationen (WHO) World Health Organization 2006 All rights reserved. Requests for

Läs mer

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret

Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret Alzheimers sjukdom och körkortsinnehav- studie baserad på SveDem, svenska demensregistret 41 Dorota Religa MD, PhD Docent /Associate Professor Specialistläkare i geriatrik Ansvarig specialistläkare Trafikmedicinsk

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 10 april 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier Linda Magnusson Hanson Med dr, Docent, Forskare Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet,

Läs mer

Barn med ADHD i tandvården

Barn med ADHD i tandvården Barn med ADHD i tandvården MY BLOMQVIST Neuropsykiatriska funktionshinder är vanligt förekommande hos barn i skolåldern, och det vanligaste neuropsykiatriska funktionshindret är attention deficit hyperactivity

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens

1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska

Läs mer

Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning. Tourettes syndrom

Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning. Tourettes syndrom AD HD Orsak, symtom, funktion och koppling till missbruk Neuropsykiatri Utvecklingsrelaterade kognitiva funktionshinder (UKF) ADHD Autismspektrum störning Utvecklingsstörning Tourettes syndrom Personlighetsutveck

Läs mer

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Funktionshinder Aktivitet Delaktighet Kan man mäta delaktighet hos personer med psykiska funktionshinder? Rolf Dalin och David Rosenberg FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland Delaktighet i

Läs mer

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga

Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Cogmed Arbetsminnesträning vetenskaplig beprövad metod för ökad koncentrationsförmåga Tidigare trodde man att arbetsminnet var konstant för varje människa, idag vet man att det kan förbättras Om Cogmed

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren Bedöma och intervenera för att möta partners behov Susanna Ågren Vårdgivarbörda och stress! Att vårda kan vara betungande och stressande! Vårdgivarbörda! Samband mellan hjälpbehov utförda av partnern och

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Rökningen är det minsta av deras problem -eller? Tobaksavvänjningskonferens 2013 Barbro Holm Ivarsson Ordförande i Psykologer mot Tobak www.barbroivarsson.se Hur många psykiskt sjuka röker? Befolkningen

Läs mer

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda Välkommen till Grundkurs om NPF 19 september 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet? Orsaker, styrkor och svårigheter,

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi?

Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Explosiva barn - Vad vet vi? - Hur hjälper vi? Elisabeth Fernell, Gunnar Fransson, Mats Johnson och Sven Östlund /Presentation I: Elisabeth Fernell 2012-10-25 Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Utvecklingsneurologiska

Läs mer

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni Håkan Nyman Dr Med, Leg psykolog, specialist i neuropsykologi Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels Vad är komorbiditet? Ur medicinskt-epidemiologiskt perspektiv definieras komorbiditet som samtidig förekomst av olika sjukdomar hos samma individ

Läs mer

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt

A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt Aspergers Syndrom A. Kvalitativt nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt 1. påtagligt bristande förmåga att använda varierande ickeverbala beteenden som

Läs mer

Anders Ekholm vvd www.iffs.se

Anders Ekholm vvd www.iffs.se Anders Ekholm vvd www.iffs.se Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.

Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP

Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator. Psykiatriveckan 2016, BUP Autism hos barn och unga Anders Hermansson Psykolog och Helén Kindvall Kurator Psykiatriveckan 2016, BUP 1 Upplägg 17.15 18.00 Föreläsning 18.00 18.15 Fika 18.15 18.45 Föreläsning 2 ANNORLUNDASKAP ELLER

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv

Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Samsjuklighet Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri Fyra grundläggande funktionshinder ADHD Autism Tourettes syndrom Mental retardation ADHD Uppmärksamhetsstörning Hyperaktivitet/Hypoaktivitet

Läs mer

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER Lisa B Thorell SEKTIONEN FÖR PSYKOLOGI, INSTITUTIONEN FÖR KLINISK NEUROVETENSKAP, KI KAROLINSKA INSTITUTET CENTER FOR NEURODEVELOPMENTAL DISORDERS

Läs mer