NICOLAIGÅRDENS FÖRSKOLA

Transkript

1 NICOLAIGÅRDENS FÖRSKOLA Kvalitetsberättelse

2 Innehållsförteckning Inledning.2 Ettan 4 Tvåan..8 Inledning Nicolaigårdens förskola ingår i Furulunds verksamhetsområde. Förskolan har två avdelningar med 35 barn i åldrarna 1-5 år. Totalt är vi sju pedagoger. Förskolan ligger väldigt centralt med närhet till bibliotek och lekparker. Vi har även en utegård som erbjuder barnen aktiviteter som gungor, sandlådor, klätterställning och rutschkana. Under verksamhetsåret har samtliga pedagoger medverkat i ett aktionsforskande arbetssätt. Inom aktionsforskning väljer man ut ett utvecklingsområde som man vill förbättra eller fördjupa sig mer inom förskolans verksamhet. Utifrån detta skapar man sedan en frågeställning. I arbetet med denna fråga kan vi som pedagoger få syn på vårt arbete och det kan på sikt bidra till att stärka kvalitén i verksamheten. Arbetslagen har använt en gemensam mall som ligger till grund för vårt aktionsforskande arbetssätt. Processen började med att vi fyllde i mallen och allteftersom har den utarbetats och förändrats, på så sätt varit ett levande dokument i verksamheten under året som gått. Gemensam kompetensutveckling i verksamhetsområdet har under året varit en föreläsning med Ann Åberg under temat Pedagogisk dokumentation- dekoration eller utgångspunkt för reflektion, planering i förskolan. IKT fortbildning med inspiratör Frida Wetterling från Skolområde Centrum samt fortbildning genom pedagogiskt nätverk under tema Språk med logoped Johanna Kristensson o specialpedagog Erika Eklöf från Kärnhuset. Under inledning av verksamsamhetsåret hade vi en planeringsavlösare i genomsnitt 30 % i veckan för planering och reflektion. Vid årsskiftet drogs planeringsavlösartjänsten in på grund av ekonomiska åtstramningar. Det ledde till att vi fick stötta och hjälpa varandra för att få möjlighet till planering. Det har inte alltid fungerat på grund av sjukdom hos oss pedagoger samt för många barn per pedagog. 2

3 Pedagogisk planering i förskolan Analys Läroplanens mål Genomförande Differentiering Utvärdering Motivera val av område: Vad är det från tidigare utvärderingar eller annat som gör att ni valt detta arbetsområde? Vilka tidigare kartläggningar kan användas som motivering? Vad är det ni vill förbättra? Vilka mål i läroplanen utgår ni ifrån: Konkretisera läroplanens text: Hur skapar vi förutsättningar för att barnen ska få utforska/förstå/uppleva/lära? Vilka förmågor färdigheter & begrepp vill vi de ska få möjlighet att utveckla? Arbetssätt & aktioner för att uppnå målen: Hur ska ni skapa förutsättningar för det som ska läras? Vad ska barnen göra för att lära? Olikheter inom barngruppen: Vilka olikheter finns och hur varieras arbetssättet efter detta? Vad blir den pedagogiska differentieringen (mål, genomförande, utvärdering eller tid)? Utvärdering dokumentation som behövs för att analysera och utvärdera målen som valts: Ni kan också välja enbart några av målen för utvärdering: Vad ska dokumenteras? Hur ska dokumentationen göras? Vilka verktyg ska ni använda? När ska dokumentationen göras (regelbundet, inte bara i slutet)? Vem/vilka genomför dokumentationen? Vem gör analysen och drar slutsatser av dokumentationen (själva utvärderingen)? Aktionsforskning beskrivs som ett verktyg för att kvalitetssäkra den pedagogiska verksamheten. Aktionsforskning handlar om att ställa kritiska frågor till sin praktik där frågan blir startpunkt till förändringsarbetet. Genom att ställa frågor till praktiken och starta en aktion för att följa processen och reflektera över vad som sker, gör vi som pedagoger blir delaktiga i vad som händer i barns utveckling och lärande. Processen kan ses som en spiral där reflektionen ger upphov till ny planering och på det sättet fortsätter en utveckling av praktiken. (Rönnerman 1998, s.73). Under processens gång används olika verktyg som observation, videoinspelning, loggbok m.fl. där dokumentation skapas för reflektion och analys. Det leder till en djupare förståelse kring barns utveckling och lärande i samspel med pedagogens lärande (Rönnerman, 1998, 2004, Tiller, 1999). När man lägger "praktiken på bordet får man på ett tydligt sätt inblick i kunskap, normer och värden. Det synliggör även barnens tankar, funderingar och åsikter. 3

4 Ettan Förutsättningar Vi är en avdelning med 20 barn i åldrarna 1-5 år. Vi är tre stycken förskollärare på vardera 100%. Under höstterminen hade vi en planeringsavlösare på 100 %, och hade då 1,5 timme gemensam planering varannan vecka, och 2 timmar enskild reflektionstid i veckan. Från och med vårterminen har vi saknat planeringsavlösare, då vi istället har fått en timmes gemensam planering varannan vecka. Då har vi fått ta hand om andra avdelningens barn (vid deras planering). Samt en timmes enskild reflektionstid i veckan. En förskollärare har gått på boksamtal under denna termin och de andra två förskollärarna har precis börjat gå en boksamtalkurs. Alla förskollärare har varit på gemensam föreläsning om pedagogisk dokumentation med Ann Åberg. Mål Vi vill att barnen ska utveckla sina kunskaper om masken och dennes miljö. Vi vill även att de ska utveckla sitt språk och lära sig nya begrepp. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och försöker att förstå andras perspektiv (Skolverket 2010). Process Vi började med att observera barnen och såg att de var intresserade av maskar ute på gården, de grävde och hittade maskar i jorden. Vi kände att vi ville utveckla barnens intresse inom detta område. Vi intervjuade barnen i små grupper och ställde följande frågor: Vad är en mask? Var finns maskar? Vad gör maskar? Hur ser masken ut? Vi fick följande svar: De ser ut som en konstig orm Man säger worm på engelska Maskar finns där ute (pekar ut) I jorden Under jorden I löv I äpple Maskar hasar De ringlar i marken De kryper runt och äter äpple och löv De är geggiga och jordiga De ser ut som gummi De äter löv, jord, blad, äpple och päron Fåglar äter mask Efter intervjuerna gick vi ut allesammans och grävde i vår utekompost och letade efter mask. Barnen hittade många maskar som de studerade med förstoringsglas. Vår aktionsfråga: Hur utvecklar vi barnens intresse för maskens del i naturens kretslopp? 4

5 Vi introducerade en maskkompost i glas för barnen som vi skulle ha inomhus. Vi köpte även mask som barnen fick lägga i. Barnen fick fylla på med mat; kaffesump, cornflakes, sallad, morötter, ärtor, och hushållspapper. Vi la även i pärlor för att se vad som förmultnar och vad som inte gör det. Vi tittade kontinuerligt på maskkomposten för att se vad som hände där i. Barnen såg att maten sjönk ihop och såg nedbrytningsprocessen. Vi matade maskarna i flera omgångar och som avslutning släppte vi ut maskarna i vår utekompost och barnen fick återigen titta på maskarna med förstoringsglas. Vi har dokumenterat vad barnen gör och har satt upp samtalsbilder på väggen som barnen tittat mycket på. Mer saker vi gjort: Sjungit masksånger och gjort maskramsor Maskar i trolldeg och maskar av piprensare Ritat maskar Lånat böcker på biblioteket om maskar, både fakta- och sagoböcker. Berättat en flanosaga om maskar Tagit reda på vad mask heter på barnens olika hemspråk. 5

6 Resultat Barnen har varit väldigt intresserade av maskar och har lärt sig mycket fakta, samt sånger och ramsor. De har tittat mycket på dokumentationerna på väggen och på laminerade lösblad. Barnen har samtalat mycket och diskuterat, samt samlats spontant vid maskkomposten. De har fått en förförståelse för kompostens kretslopp och har genom bokläsning och samtal lärt sig nya begrepp som tex gördel, kokong och synceller. Ett barn sa att de även ville göra en kompost till våra trolldegsmaskar, så vi gjorde tre glaskomposter, en i varje rum. Barnen ville att vi skulle lägga i samma mat som till de riktiga maskarna så vi tillverkade sallad, morötter och löv utav silkespapper så att det skulle se ut som riktig mat. Vi lade även i kaffesump och cornflakes. Några barn har sedan spontant bakat maskar i play do-lera, pepparkaksdeg och lussekattsdeg. Vi har sett att barnen spontant letat efter mask när vi är ute på gården. De har även observerat att det fallit ner äppelblommor till marken. Då har barnen samlat ihop det och kört bort till vår utekompost för maskarna. När vi har frågat barnen vad de gör så har de berättat att de ger maskarna mat. Barnen har även själva lekt mask och ålat på marken. Några barn har grävt i jorden hemma och letat efter maskar och berättat mycket för sina föräldrar. Barnen har pratat om maskar under hela terminen. Vi har även barn från olika länder och vi har pratat om vad mask heter på olika språk t ex australiensiska, serbiska, albanska och marockanska. Barnen har varit väldigt intresserade utav maskböckerna och vill att vi ska läsa för dem. Genom böckerna har vi även fått in matematik; hur långa maskarna är i olika åldrar, och hur gamla de kan bli. Barnen har själva pratat om olika matematiska begrepp som t ex centimeter och millimeter. I slutet av projektet intervjuade vi barnen igen för att se vad de lärt sig. Vi har sett att barnen har utvecklat sitt kunnande om maskar, de har svarat mer utförligt på frågorna och har gärna berättat om sina kunskaper. Även de yngsta barnen har visat ett stort intresse och har lärt sig mycket. Metoderna vi använt under aktionsforskningen är observationer, intervjuer, loggboksskrivande, reflektionsprotokoll, samtalsbilder, kamera och lärplatta. Barnen har även fått komma med egna idéer. 6

7 Analys: Genom projektets gång har barnen fått lära sig samspel och turtagande när de matat maskar och gjort maskar utav olika material. När barnen gjort trolldegsmaskar och de låg på tork på ett brickställ så visade barnen stor empati och respekt för varandras maskar. De tittade och jämförde maskar men rörde inte varandras. Språkutvecklingen har även gynnats eftersom de nu kan sjunga en del av sångerna spontant och att de även har en ökad förståelse om vad en mask är, hur den ser ut och i vilken miljö den lever i. Vi upptäckte att barnen gärna själva tittade i faktaböcker och reflekterade tillsammans. De små barnen har lyssnat mycket på de stora. Vi upplevde att det var bra att dela in barnen i mindre grupper så att barnen fick mer språkutrymme och samtalstid. Alla barn har fått komma till tals och de har tagit initiativ till att förverkliga sina idéer och förslag. De har bearbetat och vidareutvecklat sina kunskaper genom att samla löv och äppelblommor från marken och kört med skottkärror till komposten. Eftersom barnen själva har skapat maskar i play do, pepparkaksdeg och lussekattsdeg så ser vi även där att barnen vidareutvecklat sina kunskaper. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) så kan barnen uttrycka och illustrera sina upplevelser med hjälp av olika material. Fantasi är inget primitivt eller metafysiskt utan en medvetandeform kombinationsförmåga som hör ihop med verkligheten på olika sätt. Ju rikare verklighet, desto mer möjligheter till fantasi och vice versa (Vygotskij 1995). Vår tid efter aktiviteter har varit begränsad men vi har tänkt på det som Ann Åberg sa om att dela in aktionen i tre delar; förberedelse, genomförande och efterarbete, och att involvera barnen i för- och efterarbetet. Lärdom/reflektion Vi har dragit slutsatsen att det här projektet har varit intressant för alla barn och passat alla åldrar. Vi anser att det är viktigt att välja ett projekt där alla barn kan delta i på sina egna villkor. Det har varit lätt att få in både matematik, genus och språk i ett projekt som inte är för brett. Vi kände under projektets gång att vi ville gå framåt hela tiden och komma med nya idéer, men vi insåg sedan att vi inte behövde gå så snabbt fram utan att det var bättre att stanna upp och hellre gå tillbaka i arbetet. Vi kände att vi kunde ställa samma frågor igen till barnen för att se hur deras tankar och kunskaper utvecklats. Ibland har vi pedagoger känt oss stressade över att vi inte har reflekterat tillsammans i den utsträckningen som vi önskat, samt att planeringarna varannan vecka dels har fallit bort eller så har vi varit sjuka. Under vårterminen har vi inte haft någon planeringsavlösare, då vi inte kontinuerligt kunnat ha någon reflektionstid. Vi har inte heller reflekterat med de andra i arbetslaget så mycket som vi har önskat. Referenslista: Ingves, G. Nalle Bruno och daggmasken Lubbe (2011). Bokförlaget Natur och kultur, Stockholm Pramling Samuelsson, I & Sheridan, S (1999). Lärandets grogrund. Studentlitteratur Röttboll, G.& Garhamn, A (1998). Alla vill ha mat. Bonnier Carlsen bokförlag, Stockholm Stalfelt, P. (1998). Lilla Maskboken. Eriksson & Lindgren Stalfelt, P. (2007). Maskboken mittemellan. Eriksson & Lindgren Stalfelt, P. (2002). Stora Maskboken. Eriksson & Lindgren Vygotskij Lev S. (1995), Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Diadalos 7

8 Tvåan Förutsättningar Vi är fyra pedagoger i arbetslaget som är fördelat på följande tjänster: två förskollärare på 75%, en barnskötare på 75% och en barnskötare på 50%. På vår avdelning har vi barn i åldern 1-6 år. Vi har 15 barn fördelade på 7 flickor och 8 pojkar. I vår barngrupp har vi många barn med annat modersmål än svenska vilket innebär att vi har fokuserat mycket på det svenska språket och den språkliga utvecklingen. Vi har haft hjälp av en specialpedagog och använt oss av tecken, praxisalfabetet, rim och ramsor, bilder och flanosagor. Under hösten började tre nya pedagoger på Tvåans avdelning vilket gjorde att det tog tid att få ett fungerande arbetslag. Vi har lagt mycket fokus på att ändra lärmiljön. Samt att lära känna varandra som pedagoger och både nya och gamla barn. Inför detta läsårets projekt så har avdelningarna på Nicolaigården valt att arbeta var för sig. Vi på vår avdelning har valt att dela in barnen i två grupper den gröna gruppen som består av barn 1-3 år och den röda gruppen barn 3-6 år. Under höstterminen hade vi en planeringsavlösare på 100 %, och hade då 1,5 timme gemensam planering varannan vecka, och 2 timmar enskild reflektionstid i veckan. Från och med vårterminen har vi saknat planeringsavlösare, då vi istället har fått en timmes gemensam planering varannan vecka. Då har vi fått ta hand om andra avdelningens barn (vid deras planering). Våra övergripande mål är: I april 2014 har alla barn på Nicolaigårdens förskola fått möjligheten att utveckla sina kunskaper om masken och dess livsvärld (miljö). Syftet med projektet är att barnen ska få möjlighet att möta naturvetenskap samt att utmanas i språkutveckling och sociala samspelet. Barnen ska få möjlighet att tillsammans samtala, reflektera, ställa hypotetiska frågor mellan barn- barn och barn- pedagog. Vår aktionsfråga: Hur utvecklar vi barnens intresse för maskens del i naturens kretslopp? Vi har valt följande mål ifrån Läroplan för förskolan: Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för sina egna uppfattningar och försöker att förstå andras perspektiv (Skolverket, 2010). Process Förra läsåret arbetade Nicolaigården med aktionsforskning inom Noområdet och valde då att arbeta med trädets kretslopp. Eftersom pedagogerna såg att barnen utvecklat ett stort intresse för naturen så valde vi att arbeta med masken och dess livsvärld. Vår aktionsfråga blev: Hur och var lever masken? Alla förskollärare har varit på gemensam föreläsning om pedagogisk dokumentation med Ann Åberg. 8

9 Gröna Gruppen Gröna gruppen startade upp med att visa en bild på en mask för att barnen ska få förståelse om vad vi skulle prata om. Vi ställde frågor som vad är det på bilden? Vad gör en mask? Har ni sett en mask innan? Var lever masken? Vi upprepade detta medvetet vid ett flertal samlingar. Vi ville att alla barnen skulle få möjlighet att vara delaktiga och för att skapa trygghet och vikänsla i gruppen. Vi introducerade även en sång om masken Kurt som vi lärde oss tillsammans. Vi använde oss även av rim och ramsor om masken under hela projektiden. Eftersom våra barn är yngre och inte alla har det verbala språket ville vi att barnen skulle möta masken ute för att få använda alla sina sinnen och att få utforska tillsammans. Det blir då konkret för barnen. Vi presenterade sedan en flanosaga om de fem små maskarna som är ute i skogen för att leka. De hittar en massa skräp som de gillar och äter upp för att sen göra jord. Den tycker barnen om att lyssna på. De är även delaktiga i berättandet genom att hjälpa maskarna att hitta rätt skräp. Barnen möter här hur ett kretslopp fungerar och de är också delaktiga i samlingen. Att samtala om och räkna maskarna möter barnen både matematik, naturvetenskap och språket i en och samma stund. Tillsammans med Röda gruppen startade vi en maskkompost. Alla barnen fick då möjlighet att mata maskarna med olika matrester. Barnen hjälpte till att sköta maskarna under hela projektiden. Barnen får då möjlighet att på ett konkret sätt se hur mat blir till jord och hur masken bor nere i jorden. Barnen i gröna gruppen blev inspirerade av de äldre barnen att göra egna maskar av piprensare. Barnen fick dekorera och smycka sina egna maskar. Vi samtalar om färger och former. Vi hänger upp alla maskar i taket för att kunna fortsätta att samtala tillsammans om masken. Efter skapandet av maskarna med piprensare har barnen pratat om att göra fler maskar då de tyckte det var roligt. Vi ville då låta barnen möta ett annat material och även låta fler sinnen användas. Barnen fick då skapa maskar i trolldeg och de fick även måla dessa. För att få inspiration till arbetet läste vi boken Lilla maskboken (Stalfelt, 1998) som handlar om en mask som träffar andra maskar med olika utseenden som han vill bli kompis med. Under hela projekttiden har barnen läst böcker om masken både spontant och i boksamtals form tillsammans med oss pedagoger. 9

10 Röda Gruppen Vi började projektet med att intervjua barnen enskilt för att ta reda på vad barnen visste om masken. Frågorna vi ställde till barnen var: Vad är en mask? Var finns maskar? Vad gör maskar? Hur ser en mask ut? Efter detta valde vi att visa bild på en mask och hela gruppen samtalade om hur en mask ser ut, var den bor, vad den äter och vad den gör. Vi sjunger masken Kurt och Pelle Jöns och ramsan masken kryper i vårt land och vi samtalar om sångerna och ramsans innehåll. Barnen får måla maskar på papper med flaskfärg och de fick ge sin mask ett namn. Vi gör detta för att barnen själva ska få skapa en mask utifrån sin fantasi. Barnen får göra maskar av piprensare och klistra fast paljetter som sedan hängs upp i taket. Syftet är att barnen ska få möjlighet att samtala tillsammans om masken och dess livsvärld. Vi planterar maskar i vår mask kompost, barnen matar maskarna med cornflakes, äppelbitar, äppelskal och löv. Barnen är väldigt intresserad av att mata maskarna. Mask komposten leder till många frågor och funderingar hos barnen t.ex. när ska maskarna äta? vilken är deras favorit mat? Varför syns inte maskarna i komposten? Vad gör de om dagarna? Barnen skapar maskar av saltdeg och målar sedan dessa i valfri kulör. Vi vill att barnen ska få skapa i olika material och vi har sett att barnen gärna skapar med trolldeg och spontant då har tillverkat maskar. Så nu ville vi spara deras maskar och låta deras maskar bli en del av vårt maskprojekt. Barnen ville att saltdegsmaskarna skulle få någonstans att bo. Vi ger barnen en stor kartong och samtalar om hur de tycker att maskarnas bo ska se ut. Barnen vill skapa en utemiljö med gräs, jord, löv, träd, sol och himmel. Barnen pratar om att maskar äter äpplen och vill göra ett äppelträd i boet. Några barn säger att de vill göra fåglar men då säger ett barn att vi inte kan ha fåglar eftersom de äter upp maskarna. Detta håller då alla barnen med om så det blev inga fåglar som skapades. 10

11 Vi tittar ofta på vår maskompost och nu när det är många maskar som syns så är barnens intresse stort. De ställer frågor om var maten vi gav maskarna tidigare har tagit vägen och börjar förstå att maskarna ätit upp den och att maskarnas bajs blir till jord. Barnen tycker att vi ska släppa ut maskarna. När maskkomposten är till jord ska vi släppa ut de tillsammans. Här har barnen fått följa hur ett kretslopp kan se ut. Vi har många flerspråkiga barn i gruppen och några av dem benämnde mask på sitt hemspråk. Det gjorde oss nyfikna på att ta reda på vad mask heter på samtliga flerspråkliga barns hemspråk. Albanska: Skraja,Vietnamesiska: Con Giun, Serbiska: Glista och Bosniska:Glista Vi har lånat både fakta och sagoböcker om maskar. I dem har vi t.ex. tagit reda på fakta som hur gammal en mask kan bli? Vad de äter? Vad maskarna gör på vintern? Hur lång en mask kan bli? Barnen har varit ute och grävt efter mask och sedan utomhus studerat de med lupp. Barnen har även tagit in maskar och tittat på de på ett vitt papper med lupp och förstoringsglas. De barn som ville fick hålla och känna på maskarna. Barnen var mycket fokuserade och intresserade. De studerade maskarna på nära håll både med och utan lupp. Barnen tittade på maskarnas rörelsemönster, färger och storlek och samtalade mycket om detta. Som avslutning av projektet släpper vi ut våra maskar från vår mask kompost i det fria. Barnen både från röda och gröna gruppen är med och undersöker maskarna med lupp och förstoringsglas. Vi är alla förvånade över hur många maskar vi har haft i vår kompost eftersom vi bara har sett ett par stycken innan. En del barn vill hålla i maskarna och alla är med och tittar och undersöker. Sedan lägger barnen maskarna och jorden som maskarna har skapat i den stora utomhus komposten. 11

12 Resultat För att dokumentera vårt aktionsforskande har vi använt oss av olika verktyg. Vi har under hela projektet skrivit loggbok. Syftet med att använda loggbok är att genom att skriva ner reflektioner skapas en djupare förståelse av det som skett. Genom att använda loggbok kontinuerligt avsetts tid för reflektion. Loggbokskrivandet uppfattas som en metod för att främja den inre dialogen. Han menar även att genom loggbok pratar vi med oss själva och lyssnar till oss själva (Björndal, 2005). Vi har även observerat ett fåtal tillfälle med papper och penna. Vi har filmat med Ipad som vi sedan har tittat tillsamman med barnen samt använt oss av i våra reflektionssamtal. Vi har i första hand använt loggbok och reflektionsprotokoll. För att ta reda på vad barnen visste om masken och dess livsvärld så har vi intervjuat barnen. Vi intervjuade dem även i slutet på projektet för att se vilka kunskaper barnen har utvecklat. Vi har fotograferat mycket både med Ipad och kamera. Dessa bilder har vi satt upp på dokumentationsväggen för att barnen ska få möjlighet att samtala tillsammans om vad som skett under projektet. Vi pedagoger har använt oss av bilderna i våra reflektionssamtal. Gröna Gruppen Barnen har under tidens gång blivit mer och mer intresserade av masken, de tittar spontant på dokumentationerna som finns på väggen samt på maskarna i komposten. I början på projektet kallade några av barnen mask för orm och ett av barnen sa orm på sitt modersmål. Men i slutet av projektet kan alla säga mask på svenska. De vet även hur den ser ut och hur den lever. Inför samlingen går barnen och tar ner bilden på masken och de börjar sjunga sången masken Kurt De letar även spontant ute på gården efter mask. De gör egna maskar i leken med playdo. De berättar och sjunger masksånger hemma. I projektet får barnen möjligheten att utveckla tilltro till sin egen förmåga genom att använda alla sina sinnen. Barnen får sätta ord på olika begrepp som framför, bakom, siffror, antal. I vårt uppdrag i förskolan ska vi tillsammans med barnen sträva efter att utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen (Skolverket, 2010). Röda gruppen Alla barnen i vår grupp har lärt sig om masken och dess livsmiljö och de vet nu vad en mask är, hur den ser ut och var den lever. De känner även till att den inte har några ögon eller tänder. De vet att den bor i jorden och några av barnen har lärt sig att matavfallet vi gav till maskarna omvandlar maskarna till jord. Maskarnas bajs är jord. Alla barnen kan maskramsan Masken kryper i sitt land och sången om masken Pelle Jöns och Masken Kurt. Barnen letar själva efter mask ute på gården och i komposten. När de ritar eller målar eller skapar med trolldeg så blir det ofta maskar. Barnen associerar ofta andra avlånga former till maskar t ex spaghetti och trådar. Barnen samtalade mycket kring vår maskkompost och tyckte det var spännande att mata våra maskar. De pratade om vad för någon mat de trodde att maskarna skulle gilla. Barnen undrade hur lång en mask kan bli och hur gammal den kan bli. Detta fick vi pedagoger tillsammans med barnen ta reda på i faktalitteratur. Vi pratade också om vem i maskkomposten som är pappa- och mammamask och att alla de små vita maskarna var bebismaskar. Det blev mycket samtal om maskarnas familjer. De har verkligen samspelat med varandra under det här projektet när vi har tittat på och undersökt maskarna. Först ville bara något barn hålla i maskarna men sen inspirerade de varandra och allt fler vågade hålla och känna på maskarna. 12

13 Analys Gröna Gruppen Vi insåg att våra intervjufrågor både var för svåra och för breda för barnen att svara på. Eftersom barnen var nya på förskolan hade de inte någon rutin i att sitta i samling vilket gjorde att de var ofokuserade och svårt att ta till sig våra frågor. Vi skulle provat att barnen skulle få sitta vid ett bord. Där vi skulle ha samtalat tillsammans om masken. Nu vid årets slut ser vi en otrolig utveckling då barnen kan sitta nu sitta och fokusera en längre stund tillsammans. Vi behöver planera innehållet på samlingen bättre och skriva ner mer i vår loggbok. Vi märker att när det inte är välplanerat är det svårt att fånga barnen. Innehållet i samlingen måste vara spännande. Vår tid efteråt har varit begränsad, men att vi ska tänka på det Ann Åberg sa om dela in aktionen i tre tredjedelar, förberedelse, genomförande och efterarbete(personlig kommunikation ). Vi ser att barnens förmågor har utvecklats i det sociala samspelet då de tillsammans undersöker. Språkutvecklingen har gynnats eftersom de nu kan sjunga en del av sångerna spontan men även berätta om vad en mask är och var det finns maskar. De yngre barnen som inte hade verbalt språk kan nu säga mask. Vi ser även att barnen har en ökad förståelse om vad en mask är, hur den ser ut och i vilken miljö den lever i. Vi ser att barnens kunskaper om masken har ökat och att de har varit nyfikna på maskens uppgift i kretsloppet. Vi såg att barnen fångades av att vara ute och leta mask på gården. Genom att intervjua barnen igen och ställa samma frågor ser vi att barnen nu kan berätta om vad djuret heter och var den lever. De kan även berätta vad den äter och att den gör jord av matavfall. De kan även berätta var den lever. Röda Gruppen Utifrån intervjuer med barnen insåg vi att barnens förkunskaper om masken inte var så stora. Några visste att de levde i jorden, någon sa att de är små och någon visade med händerna hur maskar slingrar sig. När vi gick ut på gården för att leta efter maskar var det mycket annat som störde barnens fokus och deras intresse var inte särskilt stort detta för att den andra avdelningens barn var ute och lekte. När vi sedan valde att ta in maskar var det intressant att se hur barnen fick ett helt annat fokus då ingenting runt omkring störde deras uppmärksamhet. Barnen har för det mesta visat ett intresse för vårt maskprojekt de tycker det är spännande att titta på maskarna i vår kompost, de tycker även att det är kul att sjunga och ramsa om masken t.ex sångerna Pelle Jöns, Masken Kurt och ramsan Masken kryper i vårt land. När vi nu befinner oss i slutet av vårt maskprojekt så kan vi konstatera att alla barnen i vår grupp (röda gruppen) har lärt sig vad en mask är, hur den ser ut, var den lever. De flesta barnen har också lärt sig att masken äter upp maten som vi lägger i vår kompost och att maskens bajs blir jord. De skapar spontant maskar när de leker med trolldeg och ritar och målar maskar spontant. Barnen ser maskformer i spaghetti och andra avlånga former och kommenterar detta för oss pedagoger och varandra. Efter projektets slut och maskarna har släppts ut är barnen fortfarande och gräver och letar efter mask i komposten. De matar maskarna med vissna blad och blommor. När vi intervjuade barnen igen nu i slutet av projektet så visste alla barnen vad en mask är, att den slingrar sig, att den inte har några ben, tänder eller ögon, att den lever i jorden. Ett barn sa att förut när jag var fyra år så trodde jag att maskar hade ögon men nu vet jag att de inte har det. 13

14 Barnen har fått möjlighet att titta och känna på maskar som vi har burit in. De har även fått möta olika material i samband med maskarbetet. Även de barnen som tyckt att det har varit lite läskigt har vågat känna på en mask. Barnen har fått möjlighet att samtala och sjunga om maskar och andra djur som finns i naturen. De har varit engagerade och velat veta mer om masken och dess livsvärld, vilket har varit drivande för oss pedagoger att fortsätta med projektet. Vi pedagoger upplever att vi har nått vårt mål. Vi pedagoger känner oss ibland stressade över att vi inte har reflekterat tillsammans i den utsträckningen som önskat, samt att planeringarna varannan vecka har dels fallit bort eller har vi varit sjuka. Vi har inte reflekterat tillsamman i hela arbetslaget så mycket som vi hade önskat. Vilket har lett till att vi inte har kunnat delge varandra om vad som skett i de olika grupperna i den utstäckning som vi avsett. Lärdommar Ibland har vi pedagoger känt att vi tappat intresset för maskprojektet men då har barnen tagit tag i projektet genom att de vill sjunga, läsa böcker, skapa och sköta om maskarna i komposten. De har också varit drivande i att själva gräva upp maskar på gården. Vilket har varit utvecklande för oss pedagoger att driva projektet vidare. Vi pedagoger hade inte själva så mycket förkunskaper om masken och dess livsvärld så vi har verkligen fått vara medforskande med barnen. Vi har tillsammans forskat om masken genom att läsa böcker använt internet för att få fram information tillsammans med barnen. Det tycker vi har varit en positiv lärdom. Genom att använda Ipad och filma har barnen själva kunnat ta fram filmerna från samlingen och tittat tillsammans vilket har gynnat barnens språkutveckling och sociala samspel. Filmerna har varit till stor glädje för alla att titta på. Det har även hjälp oss när något barn har varit ledsen att få se sig själv och sina kompisar på film. Intervjufrågorna känner vi inte blev bra då de var för svåra och för otydliga kopplat till vårt mål och syfte. Vi skulle lagt ner mer tid på att få till bra frågor. Det hade underlättat för att ta reda på vilka förkunskaper barnen hade. Vi skulle även ha spelat in intervjuerna med hjälp av Ipad för att fånga barnens samtal. Vi skulle även vidgat barnens erfarenhetsvärld genom att leta efter mask på flera olika platser utanför vår förskola. Detta har vi inte kunnat göra på grund av tidsbrist och olika omständigheter. Något som vi har upplevt har varit mycket positivt är att avdelningarna har arbetat var för sig med projektet vilket inte gjordes tidigare. Det är tidskrävande att arbeta över avdelningarna och det kräver mer planeringstid och organisation. Men vi saknar dock tillfälle för gemensam reflektion hela huset. Detta för att delge varandra och ställa kritiska frågor för att kunna utmana och utveckla varandras projekt. 14

15 Litteraturförteckning Björndal, C. R. (2005). Det värderande ögat. Nacka: Liber AB. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad Stockholm: Fritzes. Stalfelt, P. (1998). Lilla maskboken. Danmark: Eriksson & Lindgren Bokförlag. 15