Sporrens utvärdering. Läsåret 12/13

Transkript

1 Sporrens utvärdering Läsåret 12/13

2 Barngruppen 17 barn höstterminen Aron, Melwin, Inez, Vega, Folke, Julia, Ariyana, Hanna, Elvin, Sonja, Esther, Eira, Matilda, Mirabelle, Viggo, Julian och Elvira. 20 barn under vårterminen Aron, Melwin, Inez, Vega, Folke, Julia, Ariyana, Hanna, Elvin, Sonja, Esther, Eira, Matilda, Mirabelle, Viggo, Julian, Elvira, Ester, Sixten och Signe. Befattning Höstterminen: Robin, förskollärare, 75% Caroline, förskollärare, 85%, 15 % ställföreträdande förskolechef Susanne, barnskötare, 92,25%, sjukskriven v %, v %, v 45 25% därefter arbetat sin ordinarie tid på 92,25% Johanna, barnskötare, 15% Ulrica, förskollärare, 5% Vårterminen: Linda, 100% Caroline, 75 %, 20 % studier, 5% ställföreträdande förskolechef Susanne, 96,25 % 2

3 1. Fokus under året Fasanens förskola har haft fokus på systematiskt kvalitetsarbete under detta läsår. I Läroplan för förskolan, Lpfö98 reviderad 2010 kan vi läsa att förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt ska dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Sporren använder sig av olika verktyg/metoder i kvalitetsarbetet och målet med dessa är att de ska hjälpa pedagogerna med att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Tidsaxel Syftet med tidsaxeln är att synliggöra vad vi har arbetat med under projektets gång där pedagogerna skriver ner tid, barnens och pedagogernas frågeställningar, pedagogernas val, hypoteser, utvärdering och slutsatser. Tidsaxeln riktar sig främst till pedagogerna och föräldrarna. Varje månad har pedagogerna uppdaterat tidsaxeln och lagt till ny information om vad barnen har arbetat med i projektet. Samtalsmatta I syfte att barnen ska få vara med och påverka sin vardag på förskolan är det viktigt att de får möjlighet till att utvärdera på olika sätt. På Sporren används en så kallad samtalsmatta tillsammans med barnen. Denna matta består av tre olika ansikten, där ett ansikte visar en glad mun, ett med neutral mun och ett med en ledsen mun. Denna samtalsmatta används efter olika aktiviteter och projektarbeten, men även då vi diskuterar olika slags samtalsämnen. Barnen får sätta ett kort på sig själv under det ansikte som representerar vilken känsla barnet har för den aktiviteten som genomförts. Han/hon förklarar sedan vad det var som gjorde att det känns så. Barnens synpunkter diskuteras av pedagogerna vid nästkommande fredag och dessa ligger som underlag inför kommande planering. 3

4 Sammanställning av aktiviteter Nytt för denna termin är att Sporren fyllt i statistik över vilka barn som deltar i olika aktiviteter. I avdelningens kalender finns en sammanställning av barn och olika målområden ur reviderad Läroplan för förskolan. Pedagogerna fyller i datum samt vilka barn som arbetat med vilka målområden. Alla aktiviteter som barnen är med på under ett läsår fylls inte i, utan det är de aktiviteter när pedagogerna givit barnen utmaningar utifrån olika målområden. Detta verktyg är ett hjälpmedel för pedagogerna att få en översikt på vilka barn som har varit med i de olika projekten samt att pedagogerna kan hitta material till utvecklingssamtal och utvärdering. Tillvägagångssätt i projektarbete Pedagogerna på Sporren använder sig av ett visst tillvägagångssätt i projektarbeten (se bilaga 1). Detta tillvägagångssätt används kontinuerligt i arbete med projekt. Varje gång det uppstår ett nytt spår i projektarbeten återgår pedagogerna till de punkter som står i dokumentet. Projektmall I projektarbeten använder Sporren en mall (se bilaga 2). Denna mall är uppbyggd utifrån olika frågeställningar som pedagogerna diskuterar och svarar på innan varje nytt arbete som påbörjas. Frågeställningarna utgår från innehåll, genomförande och organisation. Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer. Vi pedagoger ska lyssna in det som pågår bland barnen och synliggöra det genom att dokumentera det. Det handlar om att lyssna noga till det som sägs, omsorgsfullt iaktta det som händer och fånga barnens lärprocesser och lärstrategier genom att fotografera, anteckna och filma det som sker. Det är inte bara de vuxna som dokumenterar barnens aktiviteter i förskolan. Barnen är också delaktiga i arbetet med att dokumentera. I läroplanen står det att barns delaktighet och inflytande är viktigt. Barnens frågor och resonemang används som utgångspunkt för den vidare planeringen. Genom att föra samtal med barnen om texterna, bilderna och filmerna blir det möjligt att ta ut en riktning för kommande moment. Samtalen och reflektionerna tillsammans med alla inblandade - både barn och arbetslaget är avgörande för att arbetet med 4

5 pedagogisk dokumentation ska kunna bidra till att utveckla verksamheten. Det är diskussionerna och dialogerna som gör en dokumentation till en pedagogisk dokumentation Projektpärm Pärmen innehåller dokument, bilder och text som pedagogerna använder sig av i arbetet med projekt. Här samlas allt som rör projektet (bilder, intervjuer, samtal, kunskap och erfarenheter). Det är en pärm där pedagogerna samlar de ovannämnda verktyg som används i den dagliga verksamheten, under fredagsplaneringar, pedagogisk handledning och reflektion. Pärmen är uppdelad utifrån olika rubriker vilket gör det enkelt att hitta vad vi letar efter. 2. Projekt Småkryp Pedagogerna har använt pedagogisk dokumentation som underlag för att utvärdera projektarbetet Innehåll Under höstterminen 2012 observerade pedagogerna att barnen undersökte olika slags djur ute på gården. Många frågor väcktes hos barnen bland annat om djurens karaktärsdrag. Pedagogerna såg en vilja hos barnen att ta reda på vad djuren behöver för att trivas. Barnen provade att ge djuren olika slags mat och de pratade om hur barnen skulle hålla i djuren. Intresset smittade av sig på fler barn och ett extra intresse för sniglar och snäckor växte fram, vilket resulterade i att pedagogerna valde att fokusera på dessa djur och inledde med observationer och intervjuer med barnen. Följande mål från reviderad Läroplan för förskolan, Lpfö 98,2010 valdes ut: Förskolan strävar efter att varje barn utvecklar: respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. utvecklar förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. 5

6 Genomförande De metoder som användes för att sträva mot de uppsatta målen är bland annat observationer, intervjuer, pedagogisk dokumentation, experimenterande, utforskande och undersökande med hjälp av olika material och i olika miljöer (förskolan, skogen, Biotopia och hemma). För att veta hur vi skulle gå vidare efter intervjuerna valde vi pedagoger att sortera barnens intervjusvar efter tre olika kategorier, nämligen erfarenheter, frågor/funderingar och hypoteser. Flera av barnen pratade om skalets funktion och om att sniglar/snäckor kunde ta sig upp för väggar/vara upp och nervända utan att ramla. Detta valde vi att gå vidare med och utmana barnen i. Barnen fick fantisera och rita om hur det skulle vara om de hade samma egenskaper som sniglar och kunde ta sig uppför väggar. Vad behövs för att möjliggöra detta? Hur skulle det vara om vi människor skulle bära med oss vårt hus som snäckorna gör? Melwin: Ariyana: Inez: Mirebelle: Slem är jätteklibbigt. Kladdet är för att snigeln inte ska ramla och halka. Om man får det på handen så kletas det in. Sniglar använder sitt slem för att klättra. Om man sätter sniglar på händerna och fötterna så kan man klättra. Då kan man låna lite av slemmet. Man kan flytta snigeln om man bara hittar en snigel (se bilder nedanför). 6

7 7

8 Under den pedagogiska handledningen tittade vi pedagoger på vad barnen berättade och vad de ritade. Diskussioner om slemmet och dess funktion återkom i flera av grupperna. Valet på nästa steg blev därför att barnen skulle få göra en blandning som har samma egenskap som slemmet, nämligen att det kan få saker att fastna. Se bilaga 3, pedagogisk dokumentation från detta tillfälle. Elvira: Mmm det var ganska gott att äta. Våran ser nästan ut som pannkakssmet. Mjöl är mycket bra att ha till slem. Det blir mycket mjukare och så fastnar det. Elvin: Elvin: Wow, den fastnar! Den fastnar direkt. Kolla vad klibbig man blir. Det gick inte! Det var fel snigelslem. 8

9 Det gick faktiskt inte! Men den som mamma och jag gjorde hemma hade inte såna mjölklumpar, den var bara klibbig. Sonja: Wow, det händer något. Ariyana: Det är bubblor. Pedagog: Hur blev det bubblor? Ariyana: När vi tar i mer vatten så blir det bubblor. Det blev också bubblor när vi värmde vattnet i mikron. Sonja: Det här ser ut som slem. 9

10 Pedagogerna skapade möjlighet för barnen att utforska om kemiska processer genom: kemiska reaktioner. konsistens, fast och flytande, lösningar, upplösningar förändring vid upphettning och kyla, begrepp, Barnen har även utforskat om snäckskalet med hjälp av digitala mikroskopet, luppar och förstoringsglas och skapat snäckskal med hjälp av lera och med papper och penna. Både fakta och fantasi har genomsyrat småkrypsprojektet. Vi pedagoger har skapat möjlighet för barnen att använda olika uttryckssätt/språk i projektet, bland annat med hjälp av lera, papper, penna, kroppsspråk, verbala språket, experimentera med olika material och ingredienser. Pedagogerna har varit medforskande och medupptäckare genom att de under hela projektet utgått från barnens intresse, nyfikenhet, frågor och erfarenheter. Det barnen säger och gör är viktigt och pedagogerna visar det genom att dokumentera, lyssna och ställa frågor samt följa upp. Pedagogerna har inte givit färdiga svar på barnens frågor utan uppmuntrat barnen till att själva svara på dessa samt skapat möjlighet för barnen att utforska sina hypoteser. Barnen har ägt projektet och varit drivande framåt genom sina frågor och funderingar som legat till grund för planeringen. Barns delaktighet i dokumentationen arbetar vi med genom att barnen dokumenterar sitt utforskande. Dokumentationen används för att reflektera kring. För att barnen ska ha möjlighet till att kunna 10

11 dokumentera måste dokumentationsverktygen finnas tillgängliga för barnen. Pedagogerna har därför gjort valet att upprätta en plats på Sporren där olika verktyg finns att tillgå för barnen, som exempelvis kamera, diktafon, papper och pennor. Organisation Tiden under fredagsplaneringen, pedagogiska handledningen och reflektion har skapat möjlighet för oss pedagoger att arbeta med att följa upp, utvärdera samt planera hur vi ska gå vidare. Tid för genomförandet av projektaktiviteterna har främst varit förlagd på förmiddagarna mellan 10-12, då personaltätheten varit som högst. Valet av hur många pedagoger som behövts under de olika projektaktiviteterna har styrts av hur många barn som deltar och vad som ska genomföras. Förra årets utvärdering visade att pedagogerna upplevde det som mest positivt att vara två pedagoger i projektaktiviteten, då vi upptäcker olika och/ eller fler saker i stunden och det är lättare att reflektera om det efteråt. Detta resulterade i att vi detta år försökte prioritera att vara två pedagoger under projektaktiviteterna. Vi upplever att vi kan vara mer närvarande pedagoger när vi delar upp ansvaret, en leder och en dokumenterar. Möjligheter skapas av pedagogerna för att barnen ska kunna lära sig av och med varandra. I Fasanens pedagogiska plattform kan vi läsa följande text; I möten sker lärande- vi lär av varandra... Alla barn lär/skapar sin kunskap i samspel med andra barn och vuxna /Vygotskij Oftast arbetar vi i projektgrupper om 3-4 barn. Ett exempel på hur vi möjliggör för att kunna vara två pedagoger i en projektgrupp är att vi delar barngruppen, där häften av barngruppen är ute och andra halvan inne. Under aktiviteterna skapar vi möjlighet för barnen att ta del av barnens olika sätt att tänka och göra, där vi pedagoger tillsammans med barnen diskuterar och arbetar utifrån olika frågeställningar. Barn och pedagoger dokumenterar detta arbete för att kunna reflektera och synliggöra detta för, barn pedagoger och föräldrar. 11

12 3. Föräldrasamverkan, föräldrainflytande Under höstterminen inskolades två nya barn och nio barn från Ägget. Under vårterminen inskolades tre barn från Ägget. Både inskolningarna från Ägget och barnen utifrån gick bra. Föräldrarna uttryckte fördelarna med heldagsinskolning där föräldrarna fick ta del av verksamheten och att pedagogerna anpassade verksamheten och vistelsetiderna efter barn och föräldrars önskemål samt behov. Under höstterminens föräldramöte var första delen av mötet gemensamt med Äggets föräldrar. Där tog pedagogerna upp hur de arbetar utifrån Likabehandlingsplanen och sedan delades föräldrarna upp i grupper och diskuterade kring olika frågeställningar. Under den andra delen av mötet berättade Sporrens pedagoger om projektet Småkryp. Under vårterminens föräldramöte låg fokus på dokumentation och pedagogisk dokumentation. Pedagogerna berättade om vad dokumentation och pedagogisk dokumentation kan vara och hur vi arbetar med det. Föräldrarna fick sedan titta på vår pedagogiska dokumentation som satt uppe på väggarna och kom med feedback på vad som vad bra och vad som kunde utvecklas. De synpunkter som kom fram var bland annat följande; -Sitt eget barns tankar synliggjordes samt intresset och nyfikenheten hos barnen. Man kan se processen i projektet från tanke till handling. Bilder i barnhöjd, roligt med mycket bilder, bilder till det som berättas av barn och pedagoger. Dokumentationen kommer snabbt upp. Dokumentation som både är till för barn och föräldrar där de sitter på olika nivåer, bra med olika typer av dokumentationer. Såg att lärande sker hela tiden som exempelvis inom naturvetenskap, matematik, socialt samspel. - Föräldrarna kom även med förslag på hur vi kan utveckla dokumentationen. För att locka läsaren kan man förstora viktiga ord i texten. Visa mer av barnens konstverk. Visa mer bilder och mindre text. Vid hämtning ser man bilderna och hinner inte läsa om det är mycket text. Skriva datum. Ett komplement till dagboken är att använda en 12

13 blogg. Tydligare ordningsföljd vid snigelslemdokumentationen. Ändra plats på dagboken då det är svårt att se den om dörren står öppen. Det kändes meningsfullt för oss pedagoger att ta del av föräldrarnas synpunkter om den pedagogiska dokumentationen, då den även är till för dem. Redan dagen efter mötet ändrade vi på placeringen av dagboken och kommer även att ta hänsyn till övriga synpunkter i kommande dokumentation. Utöver föräldramötena görs föräldrarna delaktiga i den pedagogiska verksamheten genom utvecklingssamtal, dokumentation, dagboken, Sporrennytt samt genom den dagliga kontakten. 4. Likabehandlingsplan Pedagogerna på Sporren observerar dagligen barngruppen för att samla in information som kan vara viktig i arbetet med allas lika värde. Pedagogerna kan anta olika roller under tiden för observation. Pedagogen kan både delta och icke delta i de moment som pedagogen observerar. Med det menas att pedagogen kan vara med i barnens lek eller observera utan att delta i leken. Även kamera och seriesamtal är verktyg som pedagogerna använder sig av för att dokumentera det som observeras. I seriesamtal ritar pedagogen tillsammans med barnen upp vad som hände i samspelet mellan de inblandande barnen. Det är ett verktyg som används i direkt anslutning till händelsen. Genom att rita upp händelseförloppet lugnar barnen ner sig och det hjälper barnen förstå samspelet bättre. Några av barnen kan på egen hand rita upp egna seriesamtal utan en pedagogs närvaro. Ofta är det i konfliktsituationer som barnen själva ritar upp. Vi har även använt oss av SBK (situation, beteende och konsekvens). Det är en observationsmall som kartlägger i vilka/vilken typ av situation som utlöser ett visst typ av beteende och vilka konsekvenser som uppstår. Tanken med SBK är att kartlägga och försöka se mönster i barnets beteende för att kunna förebygga liknande beteende med samma förlopp. För att lära känna varje barns förmågor använder vi observation som metod för att kunna bemöta barnet där den befinner sig. Vi försöker alltid att ha öppna dörrar till våra rum inne på Sporren och rotera mellan rummen för att kunna höra vad barnen säger och uppmärksamma vad som händer. Gruppkonstellation och antal barn i olika aktiviteter och under den fria leken är något som pedagogerna tänker på för att skapa goda förutsättningar. Om vi uppmärksammar negativa beteende från barn t.ex. rivs, retas, slåss försöker vi vara tydliga och prata med barnen. Pedagogerna tar ingens parti utan vi är neutrala och lyssnar på de 13

14 inblandades olika versioner. Vi vill stärka varje barns självkänsla utifrån barnets egna förutsättningar och beroende på vilket barn det är, möter vi barnen på olika sätt. All information för vi ner för varje barn enskilt och förvarar denna information inlåst. När en kränkande handling uppstår berättar vi det för de inblandade barnens föräldrar samt skriver ner informationen och låser in den. På Sporren har vi Barnråd. Det är ett forum där barn och pedagoger lyfter aktuella samtalsämnen och dilemman som uppstår under den dagliga verksamheten. Syftet med dessa möten är att alla ska ha möjlighet att göra sin röst hörd, att bli lyssnad på och ta del av varandras olika sätt att tänka. Ett exempel på Barnråd är följande: Under vårterminen försvann många av barnens kort till aktivitetsväggen och under ett av barnråden diskuterade vi detta dilemma. Barnen var överens om att vi skulle ha kvar aktivitetsväggen eftersom det då är lätt att välja vad man vill göra. De hade olika teorier om varför korten försvann. Barnrådet avslutades med en överenskommelse från barnen om att man bara får flytta sitt eget kort när de väljer rum. 5. Analys Fokus under året Tidsaxeln Tidsaxeln har hjälpt pedagogerna att få en översikt över projektet. Vid utvärderingen har pedagogerna gått tillbaka till tidsaxeln och svarat på frågeställningar gällande innehåll, genomförande och organisation. Något som har försvårat arbetet med tidsaxeln är att vi bara muntligt har bestämt vad som ska vara med på tidsaxeln, detta har vid vissa tillfällen skapat en osäkerhet hos pedagogerna om vad som ska vara med på tidsaxeln. Utvecklingsområden med tidsaxeln är följande: - Till höstterminen ska vi skriva ett underlag för vad tidsaxeln ska innehålla, detta dokument ska finnas i projektpärmen. - Färger (olika färger utifrån olika kategorier, barns reflektioner, hur vi gå vidare) för att tidsaxeln ska bli tydligare - Vi ska använda den mer kontinuerligt, tidsaxeln ska vara en fast punkt på fredagsplaneringen 14

15 där vi kan titta tillbaka på vad vi gjort och hur vi ska gå vidare. - En uppdaterad kopia på tidsaxeln ska finnas i projektpärmen. Samtalsmatta Samtalsmattan har varit ett sätt att följa upp, utveckla verksamheten och utvärdera med barnen. Ansiktsuttrycken har hjälpt barnen att sätta ord på och få syn på sina åsikter samt andras åsikter. Den bidrar även till att alla barns åsikter synliggörs. Något vi pedagoger upplevt är att när vi utvärderat med samtalsmatta väljer alla barn att säga vad de tycker. När barnen utvärderar muntligt väljer fler barn bort att att inte delta. Pedagogerna tror att anledning till att utvärdering med samtalsmatta fungerar bättre är på grund av att samtalsmattan riktar fokus på uppgiften och det blir lättare att förstå vad som förväntas i detta sammanhang. Genom att få sätta sitt kort på något av ansiktena blir barnens röst viktig. Samtalsmattan har hjälpt pedagogerna att utveckla verksamheten genom att få ta del av barnens åsikter. Sammanställning av aktiviteter Detta verktyg har varit ett hjälpmedel pedagogerna inför utvecklingssamtal då vi har kunna gå tillbaka och se vad barnen har arbetat med. Det har också hjälpt pedagogerna att se vilka barn som ska utmanas i olika målområden. Eftersom pedagogerna precis har börjat utforma detta verktyg finns det mycket att förbättra. Pedagogerna vill utveckla sammanställning av aktiviteter på följande sätt: - Det ska bli mer tydligt att se hur många gånger barnen har varit med ( ändra på hur vi har skrivit i kalendern) - Lägga till fler målområden - Förklarande text vad den ska innehålla Tillvägagångssätt i projektarbete Tidigare hade pedagogerna ingen mall och det blev mer tidskrävande för att kontrollera att alla delar var med. Detta verktyg hjälper oss att få med alla viktiga delar. Mallen hjälper oss att effektivisera vårt arbete i projektet både när det gäller tid, innehåll, genomförande och organisation. 15

16 Projektmall När pedagogerna började använda denna mall upptäckte vi efter ett par tillfällen att det saknades frågeställningar om barnens respektive pedagogernas reflektioner. Projektpärm Det har underlättat och sparat tid för oss pedagoger att ha alla viktiga dokument i en och samma pärm. Denna pärm använder vi dagligen Projekt Innehåll I början av projektet valde vi pedagoger ut vilka mål från lpfö98, reviderad 2010 vi skulle arbeta efter. När vi senare reflekterade över dokumentationen utifrån våra mål upplevde vi att det fanns en osäkerhet hos oss pedagoger vad vi menade med vissa ord. Vi beslutade därför att definiera vissa väsentliga ord i målen och valde även att synliggöra dessa ord på väggen inne på Sporren. Detta har lett till en gemensam förståelse för begreppens innebörd vilket är viktigt vid planering, genomförande och utvärdering. Genomförande De metoder som vi använt oss av (se 2.Projekt Småkryp,s 5) har gynnat arbetet mot de utvalda strävansmålen. Det blev överskådligt för oss pedagoger vad barnen intresserade sig för och vilken erfarenhet de hade med sig när vi strukturerade upp barnens intervjuer i kategorier (erfarenheter, frågor/funderingar och hypoteser). Det hjälpte oss att veta hur vi skulle gå vidare. Intervjuerna genomfördes i samtalsrummet, där sniglar och snäckor togs med. Valet av detta rum är på grund av att det är ett neutralt rum där man kan sitta ostört. Det som kan ha påverkat barnen under intervjun är att situationen var ny för flera av barnen, då flera av barnen inte har så mycket vana av att bli intervjuade, rummet var nytt för dem (vilket både upplevdes som spännande och läskigt). Tack vare att vi tog med oss levande sniglar och snäckor under intervjutillfället blev fokus direkt på dessa djur och barnen berättade om vad de såg på dem samt vad de undrade över. Tack vare att vi använt olika sätt att arbeta på har detta synliggjort barns olika sätt att tänka och göra på. Barnen har fått arbeta i mindre grupper där barnen har samtalat och utforska om naturvetenskap, vilket har synliggjort barns tankar kring ämnet. Under hela projektets gång 16

17 har barnen visat hänsyn och respekt för sniglar och snäckor då barnen har levt sig in i snigelns situation på olika sätt. Vi pedagoger kan se att vi är lyssnande pedagoger då vi lyssnar på barnens tankar, funderingar och hypoteser. Dessa synliggörs för alla barn, pedagoger och föräldrar. Vi utgår från dessa i planeringen av verksamheten, där vi ser hur vi kan utforska vidare om detta. Något vi ska fortsätta att göra är att ifrågasätta meningsfullheten med aktiviteterna för barnen i projekten. När tveksamheter uppstått om vissa moment varit meningsfulla eller inte har vi pedagoger varit flexibla och följt barnens intresse. Under projektets gång har vi anpassat oss efter barngruppen, enskilda barn, situation och sammanhang t.ex. att pedagogerna är lyhörda för barnens idéer och kan ändra i planeringen utifrån barnens önskemål och behov. När vi förändrade miljön i ljusrummet och material blev tillgängligt för barnen såg vi att barnen utforskade om småkryp under hela dagarna, inte bara under projekttiden. Pedagogerna har skapat möjligheter att sträva mot de aktuella målen för projektet bland annat genom att arbeta med olika uttryckssätt/språk, skapat olika slags möten barn-barn, vuxna- barn, möjlighet att uttrycka sina åsikter samt ta del av andras sätt att tänka och göra. Organisation Pedagogerna diskuterade fördelar och nackdelar med att vara två pedagoger respektive en pedagog när man arbetar i projektarbete med barn. Fördelen med att vara två pedagoger är att det finns möjlighet att se, tolka och uppleva på olika sätt. Det har även möjliggjort att som pedagog kunna vara mer närvarande, lyssnande och fokuserad när arbetsuppgifterna fördelas. Det vi har lärt oss är att förtydliga vikten av att fördela pedagogens roll och vad rollen innebär konkret t.ex. att vi ställer oss frågor som på vilket sätt är den pedagog som dokumenterar en lyssnande pedagog?, på vilket sätt är den pedagog som leder en lyssnade pedagog?. Detta ska vi skriftligt tillägga i vår projektmall och det gör det möjligt att efteråt utvärdera vår pedagogroll. När vi varit två pedagoger har vi även gemensamt ansvarat för att leda och dokumentera. Vi upptäckte då att fokus var på att leda medan dokumentationen kom i andra hand. Samma dilemma uppstod då man som pedagog är själv med en grupp barn. Vi pedagoger föredrar att vara två samt att fördela arbetsuppgifterna mellan oss. 17

18 Det som vi under höstterminen upplevde att vi kan utveckla oss i är barnens delaktighet i dokumentation. Detta har vi utveckla under vårterminen då vi har blivit bättre på att ge tillbaka till barnen snabbt efteråt, där barnen får titta på bilder, filmer från förra tillfället, barnen får berätta för andra kompisar om vad de gjort genom dokumentation. Låta barnen få möjlighet till att diskutera vilka bilder som sätts upp på väggen och i projektpärmen. Låta barnen få vara mer delaktiga i utformandet av vår dagbok. Föräldrasamverkan, föräldrainflytande Överinskolningen från Ägget gick bra. Detta beror nog till stor del på vårt kontinuerliga samarbete med Ägget, vilket gör att det blir en naturlig övergång. Pedagogerna tror att anledningen till att inskolningen utifrån gick bra var att pedagogerna var lyhörda för barn och föräldrars behov under inskolningen. Efter att tagit del av föräldrarnas åsikter kring dokumentationen från föräldramötet var föräldrarna mycket positiva till dokumentationen. När dokumentationen innehåller varierade dokumentationsverktyg (text, fotografier och bilder) blir dokumentationen mer intressant att läsa och föräldrarna lockas till att läsa. Vi kan fortfarande förbättra oss och genom de tips som föräldrarna kom med kan vi utveckla oss själva och dokumentationen. Likabehandlingsplan Pedagogerna upplever att det har fungerat bra att både delta och icke delta när de observerar. Genom observationerna lär vi känna varje barns förmågor. Observationerna ger oss kunskap om vad barnet kan och vad barnet behöver utveckla samt i vilka situationer barnet hamnar i konflikter. Observationerna ligger till grund för vårt demokratiarbete på Sporren och vi kan se i vilka konstellationer som barnen löper större risk att hamna i konflikter. När barnen hamnar i konflikter är seriesamtal ett verktyg som hjälper barnen att försöka se hela händelseförloppet. Många av barnen lugnar ned sig och kan prata om vad som hände. För pedagogerna och barnen på Sporren har seriesamtal blivit en naturlig del i deras vardag på förskolan. Barnråden har fungerat bra. Vi upplever att besluten blir mer förankrade hos barnen och de blir delaktiga i sin vardag när barnen är med och tar beslut. 18

19 Fortbildning och litteratur för personalen läsåret 12/13 Caroline, Susanne och Linda var på föreläsning på Reggio Emilia institutet. Att med barnen utforska naturkunskap i vardagen, Lillemor Sterner. Caroline och Susanne gick gitarrkurs på Medborgarskolan, Gitarr för nybörjare. Caroline har under vårterminen läst förskollärarlyftet. Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolan kvalité - systematisk kvalitetsarbete. Kursen har varit på kvartsfart. Caroline, Susanne och Linda var på studiebesök på Årstaparkens förskola. Besöket handlade om utemiljön. 19

20 Bilaga 1 Tillvägagångssätt i projektarbete 1. Något gör oss nyfikna/något intresserar barnen. 2. Inventeringsfas. Genom observationer och intervjuer tar vi reda på vad varje barn samt vi pedagoger har för förförståelse och erfarenhet kring detta. 3. Vi finner stöd i mål från reviderad Läroplan för förskolan samt vår pedagogiska plattform. 4. Syfte formuleras. 5. Utifrån den samlade kunskap och erfarenhet som finns formuleras frågeställningar. 6. Utifrån syfte och frågeställningar formulerar vi tillvägagångssätt (metod). 7. Kollar eventuell forskning på området. 8. Vi följer systematiskt processen via dokumentation och nya frågeställningar väcks under arbetets gång. Dessa kopplas till nya mål och eventuellt andra tillvägagångssätt. Vi strävar efter att utmana varje barn. Genom att utgå från varje barns intresse och kunskap tar vi vara på motivation och utmanar det enskilda barnet att komma vidare i sin läroprocess. 9. Varje barn har en egen mapp på datorn där dokumentation från projektet sparas. Denna dokumentation ska synliggöra det unika i barnets uttryck samt dess läroprocess. Dessa dokument sparas i barnets pärm. Denna tas med som en del på utvecklingssamtalet. 10.Barnen är delaktiga på så vis att det är deras process som ligger till grund för vilken riktning vårt arbete tar. Varje barn ska få utmanas utifrån sina förutsättningar. 11.Föräldrar görs delaktiga främst via föräldramöten där de på olika sätt aktivt får delta i processen. Processen synliggörs även kontinuerligt för föräldrarna via dokumentation, samt vid utvecklingssamtal. 12.Slututvärdering sker i slutet av terminen eller läsåret. Utifrån den analys vi gör fångar vi upp vilka kunskaper vi pedagoger fått samt hur vi kan använda oss av dessa i framtida verksamhet. 20

21 Bilaga 2!!!!!! Datum: Projekt/fenomen/fokus/ upptäckt/inventering Mål ifrån läroplanen/ styrdokument Frågor eller hypotetiska frågor, ställda av pedagoger eller barnen. Material/situationer eller miljöer för att utmana/ utforska frågorna Var? Vilka barn? Vilken/vilka pedagoger? När? Hur skall det dokumenteras? Överenskommelser: Vad hände? Barnens reflektioner: Pedagogernas reflektioner: Utvärdering av barnen: Utvärdering av pedagogerna: Hur skall föräldrarna bli delaktiga? Vilka nya frågor uppstår? 21

22 Bilaga 3 Blandning som fastnar april 2013 Pedagog: Elvin: Ni pratade förut om att sniglar kan ta sig upp för väggar. Hur kan de det? Slemmet För att slemmet gör så att sniglarna fastnar. Det känns jätteäckligt. Julia nickar Och jag vet hur man gör slem... man tar vatten och mjöl och sen blandar man det i en skål och då blir det slem. Barnen börjar utforska de olika ingredienser som står på bordet med sina sinnen. Elvira: Elvira: Elvin: Elvira: Elvira: Elvin: Elvira: Det här vill jag äta. Jag vill också prova att äta. Mmmm, ganska gott att äta. Blä. Vega tar socker efter att hon smakat Mmmm Jag vill göra en deg Blä, jag måste spotta ut det här mjölet. Hon tar en sked med socker och stoppar i munnen Jag vill ta ris för jag vet hur det känns...jag har ätit det en gång. Blä, jag har ätit olja... När min bebis badar har hon olja i sitt bad. 22

23 Elvin: Man kan göra snigelbajs. Ja, då har man havre och vatten. Mjölk. Ohhh, det känns kallt. Det där smakar jätteäckligt (potatismjöl), det kommer du nog hata Julia. Ta pytte, pyttelite. Det var lite äckligt fast jag gillade det ändå. Blä, jag gillade inte havren. Vega äter en sked socker. Vega börjar blanda ihop flera ingredienser. Elvira: Pedagog: Elvira: Elvin: Pedagog: Elvin: Pedagog: Pedgog: Jag vill göra slem. Jag ska göra slem. Hon har gjort slem Ohh, slem...äckligt. Jag har gjort slem. Jag har fastnat. Det smakade jätteäckligt. Jag gör slemmet till min mamma. Vega skrattar. Oj, vad spännande. Jag gör slem jag också. Jag också. Vilken bra idé. Vi gör slem nu. Ni ska få göra recept på slem. Om man ska göra det här slemmet sen hemma måste man ju komma ihåg hur man gjorde. Har ni någon idé på hur man kan göra då? En karta En lista. Vilka bra idéer med lista och karta, hur menar ni? Hur kan de se ut? Om man tar jättemycket mjöl så bli det jättemycket slem. Hur ska vi då komma ihåg det? Man kan skriva. Man behöver penna och papper. Gör en trea och skriver ris. Nu vill jag börja. Barnen börjar blanda. Vega och Elvira samarbetar och Elvin och Julia samarbetar. De provar att blanda nästan alla ingredienser. 23

24 Elvira: Elvin: Elvira: Elvin: Pedagog: Elvin: Ska vi ha lite socker i Vega? Ja, så det blir lite fint och sött. Elvira och Vega blandar i Vinäger Fy, vad det luktar illa. Uäk, äckligt Oj, vi har gjort en pannkaksdeg Det har vi med. Det här är nog geggigare än det Elvin, ska vi ta lite socker? Ja, och blanda. Jag tar is, nej ris. Elvin tar även några skedar bakpulver och smakar på blandningen. Det blev faktiskt pannkaksdeg. Ja, våran ser faktiskt ut som pannkaksdeg. Ha ha. Jag har gjort slem Nu kan ni få pröva om er blandning kan sätta fast saker på fönstret. Vega börjar med att prova med blandningen och konstaterar att det fastnar. Alla de andra vill prova med lite olika resultat. Det behövs nog lite mer mjöl, för det är bra att ha till slem. Degen blir mycket mjukare och då fastnar det. Jag vill ta hem det här. Wow, det fastnar. Nej, det ramlar. Det är för lite smör. Mer kleggigt. 24

25 Dagen efter reflekterar vi tillsammans om vad som hände sist... Pedagog: Elvin: Elvira: Pedagog: Elvira: Elvin: Elvira: Pedagog: Pedagog: Pedagog: Barnen: Pedgog: Elvin: Hur gjorde ni när ni när ni skulle göra en blandning som fastnar? Där smakade vi Jag tyckte det var gott med socker Jag tyckte slemmet var gott Vad gör ni här? Provar att sätta upp Min fastnade aldrig Min gjorde det. Jag hade mycket slem...där smakade vi på vatten Mjöl Mjöl. Det gjorde jag hemma. Det blev ännu bättre slem än vad vi gjorde förut. Jag hörde det, att du hade provat att göra slem hemma. Hur gjorde ni? Mamma hjälpte till. Potatismjöl istället för vanligt. Sen lite vatten. Värmer vattnet och ställer på spisen. Man värmer allt på spisen. Det blev genomskinligt. Provade ni slemmet? Nej, inte på fönstret Skulle ni vilja prova Julias blandning? Jaaaa Det vill jag verkligen. En spis behöver vi. Hur ska vi komma ihåg blandningen? En lapp 25

26 Pedagog: Elvira: Hur gör vi då? Fråga. Jag kan skriva. Vatten plus potatismjöl Elvira börjar skriva. När hon kommer till L säger hon att det är Livias bokstav och Esther berättar att hennes pappa börjar på M. Elvin, Esther och Elvira skriver på varsitt papper vad som behövs. Julia och de andra barnen hjälps åt att ljuda och lyssna vilka bokstäver som behövs samt hur de ser ut. Sen behöver vi något som man värmer vattnet i. Något vitt som man trycker på och som värmer vatten. Pedagog: Kommer ni på vad det är? Barnen: Nej Pedagog: Är det en vattenkokare? Ja. När listan är klar går vi för att påbörja Julias blandning. När barnen glömmer bort vad som ska vara i blandningen tittar de på sin lista. Esther: Elvira: Elvira, ska vi ta vatten? Ja Det här är jättelent, det är potatismjöl. 26

27 Elvin: Barnen går sedan in på Sporren och provar sitt slem... Det fastnar direkt Kolla vad klibbig man blir 27

28 Kan vi klättra upp för väggen med slemmet? 28

29 Barnen visar och berättar för sina kompisar vad de gjort... 29