Budget 2013 Plan

Transkript

1 1 (92) Budget 2013 Plan

2 2 (92) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Omvärldsanalys 3 Ekonomiska förutsättningar Mörbylånga kommun 4 Skatter o statsbidrag 5 Befolkning och demografi 6 Resursfördelningssystemet 7 Investeringar 8 Lån 8 Soliditet 9 Budgetkonsekvenser att ta hänsyn till 9 Resultatutveckling 9 Resultatbudget 10 Balansbudget 11 Finansieringsbudget 12 Investeringsbudget i sammandrag 13 Kommunens nämnds o förvaltningsorganisation 14 Kommunstyrelsen samhällsbyggnad 19 Kommunstyrelsen förskole- utbildnings- och fritidsverksamhet 28 Kommunstyrelsen vård och omsorg 38 Bilaga 1 Investeringsunderlag 47 Bilaga 2 Vision och strategier, övergripande mål 65 Bilaga 3 Uppdrag 75 Bilaga 4 Sammanställning av äskanden 77 Bilaga 5 Prioriterade äskanden Barn&Ungdom 88 samt Vård&Omsorg Sid

3 3 (92) Omvärldsanalys Svensk ekonomi långsamt mot bättre tider Den ekonomiska utvecklingen har hittills i år i flera avseenden gått åt rätt håll men inte särskilt snabbt. Kortsiktigt finns flera faktorer som begränsar tillväxten. De största hindren återfinns i omvärlden. Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet har fortsatt att försvagas och det kommer att ta lång tid innan de underliggande strukturella problemen rättas till. Det är liktydigt med en svag tillväxt under flera år framöver. Även i Storbritannien och USA lägger finansiella obalanser hinder i vägen. Till det ska läggas att tillväxten nu har börjat hacka också i en rad så kallade tillväxtländer varav Kina utgör bara ett exempel. Problemen i omvärlden hopar sig och leder till att svensk ekonomi får mycket lite draghjälp utifrån. Eftersom exporten svarar för en betydande del av vår produktion blir tillväxten av nödvändighet rätt mager. På längre sikt och i takt med att problemen i omvärlden dämpas ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De offentliga finanserna är i gott skick och den privata sektorn uppvisar betydande överskott. Samtidigt som finanserna överlag är starka finns betydande investeringsbehov bland annat i infrastruktur och bostäder. Till det kan läggas ytterligt låga räntor och lediga produktionsresurser i form av bland annat arbetskraft. Det finns därmed goda förutsättningar för ökade investeringar och ökad konsumtion i vårt land, men oron om den internationella utvecklingen lägger i dagsläget betydande hinder i vägen. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi blir rätt skral. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. Arbetslösheten når under vintern upp mot 8,0 procent innan den vänder ner. Någon mer påtaglig förbättring på arbetsmarknaden är dock inte att räkna med förrän om ett år, dvs. under andra halvåret Fram till 2016 är SKL:s bedömning att arbetslösheten kan röra sig ner mot de nivåer som rådde före finanskrisen. En sådan utveckling är möjlig även om tillväxten i omvärlden blir relativt dämpad framöver. Ett avgörande villkor är dock att skuldkrisen i Europa löser sig under ordnade former. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 6,3 3,9 1,3 1,8 3,2 3,5 3,2 Sysselsättning, timmar* 2,5 2,3 0,2 0,2 1,2 1,4 1,0 Öppen arbetslöshet, nivå 8,4 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 6,5 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,6 2,5 3,2 2,8 2,8 3,4 3,9 Konsumentpris, KPI 1,2 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 2,6 Realt skatteunderlag** 0,7 2,4 1,8 1,5 1,7 1,8 1,5 Källa: Sveriges kommuner o Landsting cirkulär 12:46

4 4 (92) Ekonomiska förutsättningar Mörbylånga kommun Mörbylånga kommuns budgetprocess inleddes under våren med att kommunstyrelsen lämnade ett uppdrag till utskotten att utifrån den omvärldsanalys som presenterades i februari bereda kommande års verksamhetsplaner. Förutsättningarna byggde på grundläggande utgångspunkter för budgeten såsom det ekonomiska läget för kommunsektorn i sin helhet och för Mörbylånga kommun inklusive skatteunderlagsprognoser samt demografisk utveckling. Utrymmet i budget 2013 för att möta demografiska effekter, nya behov och satsningar samt kostnadsökningar är betydligt mer begränsat än vad förutsättningarna inför arbetet med budget 2012 medgav. De ekonomiska antagandena i budgetinriktningen bygger på följande grundförutsättningar: Oförändrad skattesats (21,41 kr) Resultatmål för uppgår till 1,0 % av skatter och statsbidrag. Huvudprincipen i budgetarbetet är att verksamhetsförändringar och kostnadsökningar ska finansieras inom befintliga budgetramar. Lönekostnaderna antas öka med 3,1 % 2,8% och 2,8% för respektive år ) och övriga nettokostnader med 1,1 %, 1,0% och 1,6% Verksamheterna beräknas få motsvarande kompensation i budgetramarna. Det fastställda finansiella målet för självfinansiering av verksamhetsinvesteringar uppgår 2013 till 67%. För 2013 innebär investeringsvolymen ett ökat lånebehov på 50 Mkr. 6 Mkr amorteras på den långfristiga låneskulden. Förvaltningen har i uppdrag att upprätta amorteringsplan för att snarast påbörja ökade amorteringar. Kommunens post för oförutsedda utgifter uppgår till 3 Mkr för Utskotten fick i uppdrag att beskriva aktiviteter och åtaganden för att nå de fastställda målen för perioden

5 5 (92) Skatter och statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag i Mörbylånga kommun (tkr) Budget 2012 Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Skatteintäkter Inkomstutjämning o statsbidrag Utjämningssystemet har varit föremål för en genomgång och ett betänkande lämnades under Det nya förslaget till fördelning skulle ursprungligen gälla från och med 1 januari 2013 men har ännu inte behandlats i riksdagen. Enligt senaste uppgifterna i ärendet ska beslut fattas under vintern 2012/2013 och med igångsättningstidpunkt 1 januari Om förslaget till förändringar i kostnadsutjämningssystemet går igenom helt enligt kommitténs intentioner innebär det en minskning av Mörbylånga kommuns avgift med ca 15 Mkr. Med anledning av det osäkra läget är åren svåra at prognostisera vad gäller utfallet av statsbidrag. Kommunalskatt Den kommunala utdebiteringen har varit oförändrad sedan Två skatteväxlingar har skett under perioden mellan kommunerna i Kalmar län och landstinget, för hemsjukvård (26 öre) och kollektivtrafiken (41 öre). Inför 2013 års budget är skattesatsen 21:41 (landstinget 10:87, kyrkoavgiften 1:50 samt begravningsavgift 0,30) Den genomsnittliga kommunalskatten i riket uppgår till 20,59 medan den i Kalmar län är 21,59 Kommunalskatt 22, ,5 Kronor 21 20, ,5 Rikssnitt Västervik Emmaboda Mönsterås Mörbylånga Torsås Oskarshamn Borgholm Länsvis Högsby Kalmar Nybro Vimmerby Hultsfred

6 6 (92) Befolkning och demografi Mörbylångas folkmängd uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till Under 2011 ökade befolkningen med 117 personer. Enligt den vision som Mörbylånga kommun har antagit fram till 2025 ska befolkningen öka till invånare. Målsättningen är 1 % ökning per år framöver. Prognosen bygger på såväl ett positivt födelsenetto som ett inflyttningsnetto. Antalet ungdomar i gymnasieåldern kommer att minska under de kommande åren. De stora kullarna från 1990-talet börjar gå ur gymnasieskolan. Först efter 2015 kommer antalet att öka igen. Antalet elever i högstadiet har minskat kraftigt under de senaste åren men nu kan man se en ökning. Inskrivna barn inom förskoleverksamheten och elever i låg- och mellanstadiet ökar även fortsättningsvis. Pensionärer kommer att öka under de kommande åren när 40-talisterna går i pension. Förändringen kommer att få konsekvenser i samhället inte minst på arbetsmarknaden. Åldersgruppen 65 och äldre ökar och därmed kan det innebära ett ökat vård och omsorgsbehov. Medelåldern i kommunen är 43,6 år att jämföra med länssnittet som är 43,9 år. Befolkning Resursfördelningssystemet För att klara de kommunala åtagandena kräver de demografiska förändringarna att resurser omfördelas mellan verksamheterna. Från och med budget 2010 har ett resursfördelningssystem tagit i drift. Konsekvenserna av detta blir att inför 2013 ökar anslaget till gymnasieverksamheten med 0,6 Mkr, anslaget till förskoleverksamheten ökar med 1,4 Mkr, skolverksamheten årskurs F-6 ökar med

7 7 (92) 1,4 Mkr och årskurs 7-9 får ett ökat anslag med 1,6 Mkr. Anslaget till äldreomsorgen ökar med 2,6 Mkr. Det innebär att volymförändringarna inför 2013 uppgår till 7,6 Mkr som tillförs respektive verksamhet för att möta ökade kostnader på grund av ökat antal invånare i de olika åldersklasserna. Sammanställning av resursfördelningssystemets utfall per verksamhet (tkr) Verksamhet* Äldreomsorg 2 574,6 471, ,7 Barnomsorg 1 434, ,2 937,9 Skola Åk F , , ,9 Skola ,3 349, ,3 Gymnasieskolan 594, ,5-119,0 TOTALT 7 602, , ,8

8 8 (92) Investeringar Mörbylånga kommun har under de senaste 10 åren gjort stora investeringar inom bland annat äldreboenden, skolor och VA-utbyggnader. Orsaken är både ett stort reinvesteringsbehov men även ändrade lagkrav och demografisk påverkan vilket innebär behov av nyinvesteringar. Inför kommande planperiod är det ett fortsatt högt investeringsbehov. Det är framförallt utbyggnaden av vatten och avlopp på östra sidan och behov av nya förskolor och skolor. Under 2013 beräknas den pågående VA-planen vara färdig och en prioritering av utbyggnaden kan därmed ske. Investeringar (Mkr) Mkr År (Investeringsvolymen 2012 är en prognos) Lån Under 2000-talet har det skett en dramatisk ökning av skuldsättningen i kommunen. Med anledning av de stora investeringarna under motsvarande period har det inte funnits tillräckligt med likvida medel för att klara en självfinansiering. Låneskuldens utveckling (mkr) År Mkr

9 9 (92) Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger, d v s hur stor del det egna kapitalet utgörs av de totala tillgångarna Tabell: Soliditet , % ( är prognos) samt exklusive pensionsförpliktelser som återfinns inom linjen på balansräkningen. Budgetkonsekvenser att ta hänsyn till Inför kommande planperiod är prognosen att verksamheterna är i balans förutom inom samhällsbyggnad som har avvikelser framförallt inom vinterväghållning, skötsel av grönytor samt planverksamheten. Den mjuka sektorn, främst vård & omsorg har vid senaste uppföljningen redovisat en positiv utveckling som innebär att verksamheterna håller sig inom befintliga ramar. Resultatutveckling Resultatutvecklingen under åren sedan balanskravet blev lagstadgat (år 2000) har Mörbylånga kommun totalt sett klarat kravet. Att klara balanskravet med ett positivt resultat är dock en lägre ambitionsnivå än att leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning. Enligt en allmän tumregel krävs 2 % av skatter och statsbidrag för att upprätta håll god ekonomisk hushållning men det är upp till varje kommunfullmäktige att utifrån respektive kommuns förutsättningar göra denna bedömning. I Mörbylånga kommuns finansiella mål är 1 % en rimlig nivå utifrån den tillväxt som sker i kommunen. För 2012 har undantag från detta mål gjorts i budget men utfallet pekar på att nivån kommer att uppnås även för I planen för är det prognostiserat 1 %. Resultatutveckling (tkr)

10 10 (92) Resultatbudget (tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Årets resultat

11 11 (92) BALANSBUDGET (tkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital varav årets resultat Avsättning för pensioner o semesterlöneskuld Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Summa eget kapital, avsättning o skulder

12 12 (92) FINANSIERINGSBUDGET (tkr) Tillförda medel Verksamhetens resultat./. Avskrivn Minskningar långfristiga fordringar Ökning långfristiga skulder/avsättningar Summa tillförda medel Använda medel Nya investeringar Pågående investeringar Minskning långfristiga skulder Ökning långfristiga fordringar Summa använda medel Förändring rörelsekapital

13 13 (92) Investeringsbudget sammandrag (tkr) Verksamhet Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Vägar GS Park Hamnar VA Guldfågeln Renhållning Fjärrvärme Stöd & Service Barn- &Ungdom Vård- & Omsorg Torslunda skola/fsk Gårdby/Glömminge SUMMA Exploatering KOMMENTAR: Vägar: Ny väg genom kyrkbyn i Mörbylånga är borttagen ur långtidsplane. GS: Traktor, sopmaskin och slaghack är flyttad till 2014 i avvaktan på den utredning som kommer att beställas av KS (enligt Kents mfl förslag) VA: Överföringsledningen från öster till väster är borttagen ur planen. Renhållning: Återställande av Kastlösatippen är inte en investeringspost utan är en avsättning Torslunda skola/förskola: Enligt tidigare beslut av KF angående en fullvärdig skola i Torslunda. Alternativ med sporthall exkl läktare. Uppskattad fördelning av investeringsutgifterna på åren Gårdby/Glömminge enligt beslut i KF augusti 2012

14 14 (92) VERKSAMHETSPLAN Kommunens nämnd- och förvaltningsorganisation Figur 1: Den politiska organisationen Kommunfullmäktige Valnämnd Revisorer Fullmäktigeberedningar Jävsnämnd Överförmyndare Kommunstyrelse Kommunledningsutskott Samhällsbyggnadsutskott Barn- och ungdomsutskott Vård- och omsorgsutskott Socialt utskott Den grundläggande idén bakom den politiska organisationen är att dela upp ansvaret mellan fullmäktige och kommunstyrelsen på så sätt att fullmäktige svarar för det strategiska arbetet och kommunstyrelsen för genomförandet. Det innebär att ansvaret för verksamhetens utförande ligger på kommunstyrelsen och att fullmäktige med sina beredningar ansvarar för arbetet med övergripande mål och kvalitetsnivåer. Genom den nya modellen stärks fullmäktiges roll att i dialog med medborgarna styra kommunen. Fyra fasta fullmäktigeberedningar finns, dvs fullmäktiges presidium, demokratiberedningen, välfärdsberedningen och ekonomiberedningen. Beredningarna arbetar på fullmäktiges uppdrag och enligt givna direktiv. Kommunstyrelsen har en tydlig beslutsväg mellan den politiska ledningen och förvaltningen. Målsättningen är att skapa snabbare beslutsprocesser/ handläggning av ärenden, men även att ge förutsättningar för ökad effektivitet. Styrelsen har genom modellen fått bättre förutsättningar genom sitt samlade ansvar för hela produktionen. Styrelsen har fem utskott, vars uppdrag är att på styrelsens uppdrag bereda och besluta i vissa ärenden. Utskotten har inte verksamhetsansvar.

15 15 (92) Figur 2: Förvaltningsorganisationen Kommunstyrelsen Kommunchef Ledningsstab Stöd och service Samhällsbyggnad Kultur M-verksamheten Plan och bygg Barn 1-6 Miljö Barn 6-25 Mark och exploatering Vård och omsorg Teknisk affärsverksamhet Individ- och familjeomsorg Kommunstyrelsen har ansvar för förvaltningen. Förvaltningen är indelad i staber, sektioner och verksamhetsområden. Förvaltningens arbete ska kännetecknas av helhetssyn, samverkan och samordning samt ha fokus på medborgarnas behov. Andra ledord för arbetet är ärlighet, lojalitet, integritet och tydlighet. Arbetet ska vidare kännetecknas av en pågående dialog med medborgarna god lyhördhet för omvärldsförändringar korta handläggningstider och snabba beslut Vision I av fullmäktige fastställd vision framgår att kommunen ska 2025 eller tidigare vara känd som Sveriges ledande kultur och naturkommun en miljö- och klimatorienterad kommun Vidare ska befolkningen växa till invånare.

16 16 (92) Mål 2013 Växande befolkning Kommunen har en stabil befolkningsutveckling. För att klara en växande befolkning krävs en mängd åtgärder, vilka avspeglas i våra verksamheters mål. Vid utgången av 2013 beräknas befolkningen uppgå till ca invånare Antal invånare (index basår 2010 =100) Indikatorer Placering på Svenskt Näringslivs ranking (av 290 kommuner) Antalet producerade enheter (lägenheter, villor mm) påbörjades ett arbete i samarbete med Tillväxtverket och Regionförbundet mfl lokala och regionala organisationer för att utveckla och stärka södra och östra delarna av vår kommun. Arbetet ska leda till bättre förutsättningar att utveckla de södra delarna genom åtgärder av olika karaktär och detta kommer att fortgå under Befolkningstillväxten är idag i huvudsak hänförlig till norra kommundelen. Ledande kultur- och naturkommun Kommen har goda förutsättningar att hävda sig som ledande kultur- och naturkommun tas en strategiplan fram för att leda arbetet mot den vision som fullmäktige antagit. Långsiktigt social hållbar utveckling Kommunen är en trygg och säker kommun med goda livsmiljöer, brett utbud av arbetstillfällen, attraktiva boenden, bra infrastruktur, goda kommunikationer, bra kulturutbud mm.

17 17 (92) Indikatorer Kommunens ranking bland Sveriges kommuner (290), som en bra plats att bo på Bland 290 kommuner Att vara ung Att vara gammal Att ha familj Att jobba i Totalt Mörbylånga Mönsterås Borgholm Kalmar Oskarshamn Nybro Kommuninvånarnas upplevelse av kommunen utvärderas vart tredje år med SCBs medborgarundersökning med början Arbetet för att kunna ansöka om certifiering av kommunen som en trygg och säker kommun (WHOs certifiering Safe communities ) kommer att inledas under Långsiktigt miljömässig hållbar utveckling Arbetet med att verka för en fossilbränslefri region fortsätter med energieffektiviseringar mm i egen verksamhet. Arbetet bedrivs i enlighet med kommunens miljö- och klimatstrategi och med inriktning även mot kommuninvånare, företag och andra organisationer. I klimatarbetet ingår bland annat att på sikt säkra områden, som på grund av höjd havsnivå, riskerar översvämningar. Indikatorer Andel av kommunens fastigheter, som värms upp med förnyelsebara bränslen uttryckt i % av antal kwh En översyn kommer att göras 2012 för bestämning av långsiktiga indikatorer för att mäta förändringar i förvaltningens inre och utåtriktade arbete.

18 18 (92) Strategiska och aktuella frågor Kultur och Näringsliv i samverkan Hemtjänstorganisation LOV 2013 Personalpolitik särskilda satsningar Rätt till heltid möjlighet till deltid Skolorganisation Jämställd medborgarservice Sociala medier 24-timmarsmyndigheten Att utveckla kommunen till Sveriges bästa Kommunens mål är att bli bäst på att ta emot invandrare med ett värdigt och bra mottagande. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och beslutar om ramen för kommunens verksamhet i termerna av mål och medel samt särskilda direktiv, riktlinjer mm. Fullmäktige består av 49 ledamöter och 31 ersättare. Mandatfördelningen i fullmäktige är följande. Parti Män Kvinnor Totalt Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet Ölandspartiet Sverigedemokraterna Totalt Fullmäktigeberedningarna har till sitt förfogande fasta beredningar, vars arbete är inriktat på långsiktiga och principiella frågor. Demokratiberedning (medborgarinflytande mm) Välfärdsberedning (långsiktiga välfärdsåtaganden) Ekonomiberedning (flerårs- och perspektivplaner) Valberedning

19 19 (92) Fullmäktige kan även inrätta tillfälliga beredningar för särskilda frågor. Mål 2013 Stärka sin ställning som uppdragsgivare och ansvarsprövare genom att lämna och följa upp erforderliga direktiv, regler och riktlinjer. Stimulera fullmäktigearbetet med allmän- respektive specifika politiska debatter Indikatorer Antal fullmäktigemöten Antal betänkanden från fullmäktigeberedningarna Kommunstyrelsen Samhällsbyggnad Sektionen arbetar med plan- och byggverksamhet, miljö- och livsmedelstillsyn, mark- och exploateringsverksamhet samt teknisk affärsverksamhet. Uppdraget Sektionen ska fullgöra uppgifter enligt gällande lagstiftning och av fullmäktige och kommunstyrelsen fastställda mål, regler och riktlinjer. I uppdraget ingår anläggning, drift och underhåll av kommunens gator, vägar, parker och andra allmänna platser, vatten- och avloppsanläggningar, trafikanläggningar, planteringar, lekplatser och liknande anläggningar samt fjärrvärmeanläggningar och hamnar fysisk planering enligt plan- och bygglagen, bygglovhantering energiplanering exploateringsverksamhet köp och försäljning av fast egendom inom exploateringsverksamheten miljö- och livsmedelsfrågor enligt miljöbalken och annan speciallagstiftning hållbar utveckling enligt Agenda 21 med inriktning på såväl hårda som mjuka frågor naturvård och vattenvård kommunikationer trafikuppgifter bostadsanpassningsärenden

20 20 (92) Visioner och strategier Kommunen ska fram till 2025 öka sin befolkning till invånare 2025 eller tidigare vara Sveriges ledande kultur- och naturkommun Vara känd som en miljö- och klimatorienterad kommun Samhällsbyggnadsverksamheten ska särskilt arbeta för ett tryggt samhälle med god service till alla boende och en i övrigt god infrastruktur i hela kommunen differentierat boende (hyresrätter, bostadsrätter, villor mfl former) byggnation av miljömässigt effektiva bostäder att aktivt utveckla 24-timmarsmyndigheten utvecklat samarbete och samverkan med andra myndigheter och organisationer miljöanpassade kommunikationer och fler gång- och cykelvägar utbyggnad av vatten och avlopp utanför tätorterna Övergripande mål Verksamheten ska arbeta för god plan- och markberedskap utformning av boendeområden med kommunal service god infrastruktur grönområden och andra allmänna platser med god standard prioritera utbyggnad av vatten och avlopp bygga ut fjärrvärme i Färjestaden och Mörbylånga kvalitetssäkra verksamhetens miljö- och klimatstrategiska arbete certifiera verksamheten enligt begreppet Trygg kommun god kultur- och naturvård verka för en god arkitektur som är framåtblickande och förankrad i platsens särart

21 21 (92) Omvärldsanalys Fr o m infördes en ny plan- och bygglag. Den nya lagstiftningen innebär ett antal nya synsätt och tillämpningar för den fysiska planeringen. Nya låneregler och nedgång i byggsektorn påverkar byggverksamheten. Behov finns av revidering av gällande översiktsplan. Klimatfrågan blir alltmer aktuell i den meningen att planering av åtgärder för att möta ett högre havsvattenstånd krävs. Vatten- och klimatförändringar kräver allt mer omfattande arbete i detaljplanearbetet. Utbyggnad av vatten och avloppsledningar är av stor betydelse för boende och presumtiva boende i glesbygd. En fullständig utbyggnad är en långsiktig process och är synnerligen kostsam. Nya metoder och angreppssätt finns och bör övervägas. Industriavloppsreningsverk i Mörbylånga för Guldfågeln AB:s behov måste byggas och vara i drift vid årsskiftet 2013/2014. Fjärrvärmeutbyggnaden är en strategisk fråga och marknadsföring krävs för den fortsatta utbyggnaden i Färjestadsområdet. Kommunens engagemang vad gäller energieffektivisering krävs för att hos kommuninvånare och näringsliv öka medvetenheten och nyttan av miljö- och klimatåtgärder/ -investeringar. Invånarnas krav på snabbare handläggningstider för att meddela tillstånd och lov kräver arbetsinsatser för att förbättra system och rutiner. Intresset för nyetableringar (boende, näringsliv mm) ökar, vilket kräver bättre samordning Bland trafikfrågorna är tillgänglighets- och hastighetsanpassningar prioriterade. Infrastrukturfrågorna är av basal natur för utveckling av boende, besöksnäringen och övriga näringslivet. Mål 2013 Redovisade mål utgör kontraktet mellan kommunstyrelsen och dess förvaltning och är kopplade till prestation och medel. Gemensamt Sektionen ska samverka i syfte att åstadkomma följande mål högre effektivitet i den fysiska planering och dess genomförande snabbare handläggning av enskilda ärenden och med tillräcklig kvalitet

22 22 (92) skapa förutsättningar för tillväxt i projektform arbeta med certifiering av hela förvaltningen enligt WHOs riktlinjer för trygg och säker kommun. Invånarnas trygghet och säkerhet ska prioriteras i alla pågående och planerade verksamhet när det gäller vägar, rid-, gång- och cykelbanor, promenadstråk och i den byggda miljön, samt grönytor och parker intensifiera det miljö- och klimatstrategiska arbetet revidera gällande översiktsplan ta fram VA-plan, som del av översiktsplanearbetet öka tillgänglighetsarbetet införa GIS (Geografiskt Informations System) Plan- och bygg Verksamhetsområdet omfattar fysisk planering, bostadsanpassning, energirådgivning och bygglovhantering. Enheten ska även svara för tillsyn inom byggande, tillgänglighet, OVK och hissar. Fysiska planer Målsättningen är att totalt anta 10 detaljplaner under Arbete med revidering av gällande översiktsplan kommer att pågå under hela Bland större planer är: - Glömminge, ca 30 villor - Planprogram för Strandskogen - Norra Viken i Mörbylånga, ca 20 villor - Torslunda, tomter samt skola - Vickleby, 25 villor - Björnhovda, Tryffelgatan ca 12 tomter Bygglovhantering Öka effektiviteten i hanteringen (produktionsmål) bland annat genom utveckling av hemsidan för att öka tydligheten och informationen till allmänheten. En översyn över områden med sammanhållen bebyggelse behöver utföras under året för att kunna utöva en vederhäftig lovhantering. Bostadsanpassning Nya arbetssätt och rutiner håller på att utarbetas för att erhålla en snabbare och kostnadseffektivare hantering. Klimat- och energirådgivning Oförändrad omfattning

23 23 (92) Taxor och avgifter En översyn av taxan kan bli aktuell under året. Den taxa som antog i samband med ny Plan- och bygglag är föremål för översyn av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Indikatorer Antal lagakraftvunna detaljplaner Antal bygglovsärenden Antal beviljade bostadsanpassningsbidrag Mark och exploatering Verksamhetsområdet omfattar exploateringsverksamhet, drift och underhåll av gator och vägar mm, kartverksamhet, trafikärenden. Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamheten ska som princip bära sina egna kostnader över tiden. I det fall att en exploatering innebär kommunala investeringar, ska detta redovisas. Större kommunala exploateringar under 2013 Granitvägen, Färjestaden Handelsområdet Brofästet, Färjestaden Övriga större exploateringar under 2013 Norra Viken, Mörbylånga Hållbar plats, Järnvägsgatan, Färjestaden Björnhovda 1:27, Färjestaden Matrosen, Hamnen Mörbylånga Färjestaden, Hamnen etapp 3 Gator och vägar med trafikärenden Verksamhetsområdet har under senare år utökats med följande arbetsuppgifter: Parkeringsövervakning har införts i kommunen, nya kanaler från kommuninnevånarna innebär att mer tid går åt till medborgarservice, Ironman har krävt förberedelsearbete och tävlingen kommer att fortsätta i minst tre år till. Dessutom kan nämnas att den hastighetsöversyn som ålagts kommunerna av staten skall ske inom

24 24 (92) närmaste åren vilket kräver planering och översyn av kommunens trafikföreskrifter. Underhålla kommunala och enskilda vägar Åtgärda brister i gatu- och cykelvägsnätet med avseende på trafiksäkerhet och tillgänglighet. Hastighetsöversyn i kommunens tätorter Färdigställa vägutredning för förbifart Färjestaden Parkeringsövervakning Byta gatubelysningens miljöfarliga kvicksilverarmaturer mot miljövänligare alternativ Vinterväghållning Omfattningen av verksamheten varierar mellan åren. Över- och underskott balanseras inom förvaltningens totala budgetram. Indikatorer Försåld exploateringsmark i hektar 2,7 0,5 0,5 Antal sålda tomter - Villatomter Övriga tomter Antal exploateringsoch genomförandeavtal Kvm ny beläggning varav kommunala gator varav kommunala gc-vägar varav enskilda vägar Vinterväghållning i tkr Uppskattat antal kvadratmeter beläggning för år 2013 avser att verksamheten får kompensation för de senare årens höjda beläggningspriser. Teknisk affärsverksamhet Verksamhetsområdet omfattar drift och underhåll av grönområden och allmänna platser, skogsförvaltning, hamnverksamhet, vatten- och avloppsverksamhet samt fjärrvärmeverksamhet mm. Grönområden och allmän platsmark, skogsverksamhet Oförändrad ambitionsnivå. Detta innebär ökade kostnader när nya områden tas in i kommunal skötsel.

25 25 (92) Vatten- och avloppshantering God kvalitet på dricksvatten Sanering och förnyelse av ledningsnätet förnyas med 1500 rörgravmeter/år Kostnadstäckningsgraden ska vara oförändrad VA-plan är under utarbetande och beräknas var klar under Fjärrvärmehantering Fler anslutna kunder till näten i Färjestaden respektive Mörbylånga. En kompletteringsinvestering behövs för anläggningen i Mörbylånga för att ytterligare minska fossilbränsleanvändningen inom fjärrvärmen. Hamnverksamhet Oförändrad verksamhet. Indikatorer Grönområden och allmänna platser i hektar Skötselyta grönområden/allm platsmark i kr/hektar Antal anslutna VAabonnenter Va-ledningsnätets längd i rörgravmil , ,5 Antalet fjärrvärmeabonnenter -Villakunder - Storkunder Miljöverksamhet Verksamheten omfattar myndighetsutövning enligt miljöbalken, livsmedelslagstiftning och kemikalielagstiftning. I uppdraget ingår miljötillsyn, hälsoskydd, lantbruk, livsmedel samt rådgivning. Miljöverksamheten arbetar också för att uppmuntra lokala miljö- och hälsofrämjande initiativ. Verksamheten deltar även i olika, både länsvisa, nationella och internationella samarbeten för att kunna vara med och påverka samt för att hålla sig ajour med aktuell utveckling inom området.