Ärende 13. Bilagor till. Församlingsinstruktion. för Växjö pastorat

Transkript

1 Ärende 13 Bilagor till Församlingsinstruktion för Växjö pastorat

2 Bilagor Bilaga 1 Omvärldsanalys 1 Bilaga 2 Doppastoral 2 Bilaga 3 Konfirmandpastoral 6 Bilaga 4 Begravningspastoral 11 Bilaga 5 Diakonipastoral 16

3 Omvärldsanalys Vart är kyrkan på väg? Analyser och prognoser gällande Växjö pastorat åren ett stycke omvärldsanalys Lennart Johnsson 1

4 Doppastoral Pastoralt program gällande dop och kyrkotillhörighet Inledning Denna doppastoral är lokala riktlinjer för hur förtroendevalda, anställda och frivilliga medarbetare inom Växjö pastorat förväntas arbeta med dopgudstjänsten. Pastoralen är ett arbetsledningsinstrument för domprosten och det åligger de anställda och frivilliga medarbetare att lojalt följa de riktlinjer som häri läggs fast. Dopet är en Guds gåva till alla människor. I dopet förenas människan med Jesus Kristus för att med honom och hans folk dela korsets och uppståndelsens liv. Dopet har denna livsavgörande och livsvaraktiga innebörd för både individ och församling. (ur Den svenska kyrkohandboken) Enligt Svenska kyrkans ordning är dopet både ett sakrament och medlemsgrundande i Svenska kyrkan och i den territoriella församlingen. 2

5 Information om kyrkotillhörighet och inbjudan till dop Barndop Mål Alla nyfödda barn till kyrkotillhöriga föräldrar ska nås av information och inbjudan till dop. Handlingsplan Församlingsexpeditionen skickar ut en välkomsthälsning med information om dop och kyrkotillhörighet (dopinbjudan) till alla nyblivna föräldrar som tillhör Svenska kyrkan. I foldern finns information om var man bokar, att man kan få låna dopklänning och lokal för att ha en samling efter dopet. Information ges också om dopet och gudstjänsten samt möjligheter att vara delaktig i denna. I foldern finns även information om aktuella dopuppföljningsgrupper. Denna information finns också på Svenska kyrkan Växjös hemsida. Efter bokning av dopet sänds bokningsbekräftelse till vårdnadshavarna. Den präst som ska döpa tar i god tid (minst ett par veckor före dopet) kontakt med familjen och bokar tid för samtal. Informationsfoldrar placeras ut i kyrkor, på mödravård/barnavårdscentralerna för att nå alla. Information om dop ska även finnas på engelska. Information om dopet till odöpta konfirmander Mål Alla får inbjudan till konfirmationsundervisning under våren det år de fyller 14 år. Handlingsplan Inbjudan genom hemsida, brev och skolbesök. Se konfirmandpastoral. Vuxnas väg till dop och kyrkotillhörighet Mål Dopet är en gåva/möjlighet oavsett ålder och kultur. Vid behov erbjuda vuxenundervisning som leder till dop. Handlingsplan Genom information och inbjudan erbjuda dop och konfirmation för de som ej fått och genomgått detta. Information bör även erbjudas människor från andra kulturer. Dessutom erbjuds människor som lämnat kyrkans gemenskap en väg tillbaka till denna gemenskap Information till icke döpta församlingsmedlemmar inför 18-årsdagen Mål Informera året före 18-årsdagen. Handlingsplan Det ligger på domprost och assistenter att i förekommande fall handlägga. 3

6 Doppraxis i församlingen Förberedelse till dop Mål Föräldrarna till barn som skall döpas skall förstå något av dopets innebörd. Dopföljet (föräldrar, faddrar, barn) ska känna trygghet i gudstjänsten och kyrkorummet. Föräldrar ska få tillfälle att ställa frågor och få information om dopets betydelse, dopgudstjänsten m.m. Handlingsplan Dopsamtal genomförs i hemmet eller i församlingens lokaler. Prästen förklarar då både dopets betydelse för den enskilda människan och församlingens liv samt dess funktion som medlemsgrundande handling. Vid dopsamtalet skall dopets innebörd, dopgudstjänsten, praktiska frågor i samband med dopet m.m gås igenom. Om familjen valt faddrar till sitt barn beaktas och beskrivs fadderskapet särskilt, både som funktion och som tillgång för barnet och familjen samt belyses i ett historiskt/kyrkligt perspektiv. Som fadder kan den antecknas som är döpt och villig att dela ansvaret för den döpta personens kristna fostran. Gudstjänsten där dopet sker Mål Den gudstjänst där dopet sker ska vara väl förberedd. Föräldrar och övriga ska känna sig delaktiga och erbjudas att medverka med uppgifter i gudstjänsten. Dopet sker i församlingens gemenskap vid den gemensamma gudstjänsten eller särskild dopgudstjänst. Dopgudstjänsten ska anpassas till de förutsättningar som eventuellt många barn och kyrkoovana gudstjänstdeltagare ger. Handlingsplan Gudstjänstens inkluderande karaktär innebär att alla som önskar delta aktivt i någon form skall uppmuntras till det, till exempel genom att be en bön, läsa en text, hälla upp dopvattnet eller sjunga en sång. Allt inom ramen för Den svenska kyrkohandbokens ordning för dopgudstjänst. Valet av musik till dopgudstjänsten görs i samråd mellan anhöriga, präst och kyrkmusiker. Den döpte får dopljus och ljusstake. Möjlighet ska finnas att få ett nytt ljus när det gamla är slut. Varje kyrka har dessutom möjligheter att utarbeta uppföljningsinslag ex en ängel med den döptes namn hängs på en plats i kyrkan för att hämtas efter ett år vid speciell dopfest. 4

7 Uppföljning av dopet Mål Församlingen skall stödja föräldrar och faddrar i deras ansvar för den döptes kristna fostran. Handlingsplan Dophälsning vid ettårsdagen av dopet samt inbjudan till gudstjänst vid 4-årsdagen av dopet då en Bibel för barn delas ut. Inbjudan ska även gå till de som fyller 4 år och inte är döpta. Information och inbjudan till dopuppföljningsgrupper såsom Sjung med mig, Spädbarnsmassage, Guldstund, Minigudstjänster etc. bör finnas i kyrkor, mödravårds- och barnavårdscentralerna. Relationen mellan dopet och församlingens övriga arbete Mål Dopet är grunden för all övrig verksamhet. Förtroendevalda, anställda och frivilliga ska vara väl förtrogna med dopets grundläggande betydelse och församlingens doppraxis Handlingsplan Samtal om dopet och dess roll i församlingen bedrivs regelbundet i medarbetarsamlingar, församlingsråd och verksamhetsråd. Utvärdering av doppraxis i församlingen. Församlingsrådet utvärderar varje år sin doppastoral. 5

8 Konfirmandpastoral Pastoralt program gällande konfirmandarbetet Inledning Denna handlingsplan beskriver det pastoratsgemensamma konfirmandarbetet. Till denna handlingsplan skall det även göras en plan för varje konfirmandgrupp. Denna plan skall årligen uppdateras. Syfte och mål med konfirmandarbetet Genom konfirmandarbetet vill vi: Möta konfirmanden och låta denne få dela kyrkans tro på och erfarenhet av Gud. Sträva efter att varje konfirmand skall få uppleva att den är sedd, bekräftad och viktig i Guds, medmänniskors och sina egna ögon. Ge konfirmanden möjlighet att uttrycka sin tro, växa som människa och upptäcka att kyrkan är vi tillsammans och att kyrkan alltid ska vara en positiv plats att återvända till. Ge konfirmanden insikter om att alla människor har möjligheter att verka för en bättre värld. Ge konfirmanden möjligheter att delta i gudstjänster som denne upplever som positiva. Ge konfirmanden en sådan erfarenhet att denne längtar tillbaks till kyrkan när konfirmationstiden är över. 6

9 Arbetssätt Vårt konfirmandarbete ska präglas av en mångfald i arbetssätt, där syfte och mål (ovan) alltid skall tas till vara. Vi vill ta till vara på aktuell forskning om konfirmandarbete och ständigt låta verksamheten präglas av detta. Utifrån varje konfirmandarbetslag utformas en aktuell och lokal plan med denna övergripande handlingsplan som grund. Kvantitativa mål Vi vill att minst 60 % av pastoratets kyrkotillhöriga 14-åringar konfirmeras. Detta vill vi uppnå genom att: Aktivt rekrytera nya konfirmander. Värna upparbetade kontakter med föreningslivet. Verka för en bredd i utbudet av konfirmandgrupper, avseende tidpunkter, geografi och inriktning. Medvetet verka för att 14-åringar skall kunna identifiera sig som blivande konfirmander. Minst en uppdatering per månad och grupp på sociala medier. Kvalitativa mål Vi vill: Erbjuda alla konfirmandgrupper minst 4 lägerdygn (96 timmar). Att konfirmanderna är synliga i församlingen. Att alla konfirmander har deltagit i 15 gudstjänster av vilket flertalet bör vara huvudgudstjänster. Ta steg mot att konfirmandriktlinjernas mål avseende arbetslaget följs. Verka för att alla konfirmander möter ledare av olika kön. Ständigt arbeta utifrån en reflekterande praxis genom att utvärdera och samtala. Verka för att få fler unga ledare, så att det finns minst två i varje konfirmandgrupp. Ge konfirmanderna en grundläggande kunskap om kristen tro, där Jesu liv och lära är central. Ge tillfälle till andakt och reflektion vid varje samling. Att varje konfirmand har blivit sedd och nämnd vid namn vid varje samling. Erbjuda ungdomar med funktionshinder möjlighet till konfirmation. Att alla konfirmander får en bibel som används i konfirmandgruppen. Konfirmandarbetets utmaning är att alla konfirmander ska få upptäcka att bibeln handlar om livet och den enskildes verklighet. 7

10 Resurser Personal Ytterst ansvarig för konfirmandarbetet i Växjö pastorat är domprosten. Till sin hjälp har domprosten utsett tre strateger för arbetet med konfirmander och andra ungdomar. Detta uppdrag löper ut 31 december Deras uppgift är att samordna, hantera konfirmandbudget, sköta rekrytering av konfirmander, inbjuda till fortbildning och driva pastoratets gemensamma konfirmandfrågor samt arbetet kring unga ledare och pilgrimsprojekt. I varje konfirmanarbetslag skall det finnas en ansvarig ledare som ansvarar för att lokal handlingsplan upprättas och efterföljs samt att upprätthålla kommunikationen med konfirmandstrategerna. Runt varje konfirmandgrupp skall ett konfirmandteam finnas. I detta team skall teologisk, pedagogisk, diakonal och musikalisk kompetens finnas. Pastoralcheferna ansvarar för att denna kompetens finns tillgänglig i konfirmandarbetet. Ingen konfirmandgrupp skall ha mindre än två ledare som gemensamt planerar och närvarar vid samlingarna. Utöver anställd personal strävar vi efter att det skall finnas unga ledare i varje grupp. Ekonomi Konfirmandarbetet är kostnadsfritt för konfirmanden. Årsbudgeten: Kr per konfirmand. Detta skall täcka kostnader för läger, bibel samt övrigt material, mat/fika, ev. resor, kåptvätt, mm. Kostnader för ledare, både anställda och frivilliga (avser ej löner) S.k. clearingkonfirmander. Uppskattningsvis ca 45 konfirmander per år konfirmeras av annan arrangör än Svenska kyrkan i Växjö. Ersättningen är centralt reglerat. Fortbildning av konfirmandledare. Informations- och rekryteringsarbete. Föreningskonfirmander I vårt pastorat utgör konfirmander i föreningssamverkan ca 30 % av konfirmanderna. Denna verksamhetsform finns som en konsekvens av den omvärldsanalys vi gjort och som säger att många tonåringar är mycket upptagna av sin föreningsaktivitet och att det därför är nödvändigt att låta konfirmandsamlingar ske i samråd med tränare och föräldrar som finns kring föreningen. Den sammanhållning som finns i tex ett idrottslag kommer på flera sätt kyrkan till del och vi berikar lagens sammanhållning genom att tonåringarna får mötas på en annan arena. Vid de tillfällen då föreningen önskar genomföra ett läger vars kostnader inte ryms inom vår budget kr/konfirmand, kommer en egenavgift att tas ut. 8

11 Årscykel pastoratsnivån (Datum nedan avser 2015) december - januari Konfirmandstrategerna möter konfirmandarbetslagen områdesvis. januari - februari Konfirmandarbetslagen lägger i samråd med sin chef fram förslag på vilka konfirmandgrupper som skall erbjudas i området följande år. januari - februari Kommunikationsavdelningen slår fast kommande informationskampanj. 1 mars Arbetsområdets representant i Ekonomi- och Informationsgruppen presenterar förslagen och sänder dem till konfirmandstrategerna. 2-3 mars Konfirmandstrategerna sammanställer förslagen. 3 mars Möte i Ekonomi- och Informationsgruppen. Eventuella justeringar av grupputbudet föreslås mars Ledningsgruppen tar ställning till Konfirmandstrategernas förslag till grupper för kommande år. mars- april Hemsida och övrigt PR-material tas fram och färdigställs. 27 april Ett brev till samtliga föräldrar skickas ut, underskrivet av domprosten. några dagar därefter Utskick till samtliga invånare i aktuell ålder. senare delen av maj Möjliggöra för presumtiva konfirmander att möta representanter för Svenska kyrkan och få information om våra grupper. 14 juni Sista anmälningsdag v Påminnelse skickas ut till alla i Svenska kyrkans register som ännu inte anmält sig. Alla som är anmälda till en grupp som blir av får en bekräftelse på detta. V 35 senast 24 augusti Bekräftelse på vilken grupp man tillhör samt inbjudan till upptakten., kommunikationsavdelningen iordningställer en mall som används. Utskicket ombesörjes lokalt. V (30 augusti eller 6 Upptakt för grupperna. september) september Varje konfirmandarbetslag upprättar en budget utifrån given ram. september Utvärdering av den nu avslutade rekryteringsperioden och avstamp inför nästa. 9

12 Lokal plan I varje konfirmandarbetslag skall det utöver ovan antagna handlingsplan finnas en lokal plan som fastställer hur arbetet skall utformas för att möjliggöra måluppfyllelse. Vi rekommenderar boken Dela Liv (Verbum 2008) som underlag för samtal i konfirmandarbetslagen vid upprättande av den lokala planen. Den lokala planen skall innehålla följande rubriker: Mål Eventuella kompletterande mål för arbetet. Arbetssätt En beskrivning av hur vi på lokalplanet når måluppfyllelse genom: Årscykel som kopplas till pastoratets årscykel. Kursplan Budget och resurser i mall som konfirmandstrategerna tillhandahåller. Plan för hur vårt konfirmandarbete synliggörs. Koppling till krisplan. Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Handlingsplan för konfirmandarbetet skall utvärderas och uppdateras årligen. Avseende den pastoratsgemensamma handlingsplanen ansvarar konfirmandstrategerna för att utvärdering sker och återkopplar till kyrkoherden. En webbaserad enkät till varje konfirmand skall ingå som en del av utvärderingsarbetet. 10

13 begravningspastoral Pastoralt program gällande begravningsverksamhet Vem kan då skilja oss från Kristi kärlek? Ty jag är viss om att varken död eller liv, Varken något som finns eller något som kommer, skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, Vår Herre. (Rom 8:35,38,39) Inledning Begravningen är en av de viktiga mötesplatser där församlingarna möter många människor, både medlemmar och ickemedlemmar. Denna pastoral är ett arbetsledningsinstrument för det lokala arbetet med och kring begravning inom församlingsverksamheten i Växjö Pastorat. Begravningspastoralen är en lokal överenskommelse om hur anställda och förtroendevalda i församlingen/församlingarna avser att arbeta med begravningsfrågorna, och det åligger de anställda att lojalt följa de riktlinjer som läggs fast i begravningspastoralen. Pastoralen grundar sig i en Barnkonsekvenssyn. 11

14 Helhet Våra kyrkor och kapell och begravningsplatser i pastoratet omfattas av pastoralen. Huvudmannaskapet för begravningsverksamheten och myndighetsutövningen är kyrkogårdsförvaltningen. Det konkreta ansvaret vilar på cheferna att följa delegationsordningen. Ledningsgruppen i pastoratet har överblick över samtliga pastoraler och för den dagliga dialogen med kyrkoråd och församlingsråd. Inom pastoratet finns sjukhuskyrka, häkte och universitet med personal från Svenska kyrkan. Vid önskemål från skolorna finns personal tillgänglig för skolornas krisgrupper. Tacksägelse och själaringning hålls enligt de lokala kyrkornas traditioner och önskemål. Tillgänglighet Tid och plats Pastoratets begravningstider är baserad på ett tvåveckors grundschema, där respektive församlings tänkta behov representeras. Tiderna presenteras som erbjudande i det administrativa programmet Webbaveny av assistenterna på de olika expeditionerna. Erbjudandet om begravningstid är komplett med avseende på tjänstgörande personal och lokal. Begravningsbyråerna har tillgång till Webbaveny dygnet runt och kan förhandsboka ett erbjudande om begravning. Vid förhandsbokningen kan önskemål om annan lokal etc infogas. Aktuell assistent bekräftar den slutgiltiga bokningen, vilken är kompletterad med eventuella godkända önskemål om förändringar i erbjudandet. Vid bekräftandet erhåller förutom begravningsbyrån, samtliga tjänstgörande och Kyrkogårdsförvaltningen en bokningsbekräftelse. Präst ska kontakta sorgehus snarast för ett möte inför begravningsgudstjänsten. Vid borgerliga begravningar eller begravningar tillhörande annan religion eller annat samfund än Svenska kyrkan sker detta enligt samma grundschema men direkt med Kyrkogårdsförvaltningen. Vid önskemål om begravningsgudstjänst utomhus, avgörs detta från fall till fall av domprosten. Kyrkotillhörighet och begravning Normalfallet är att begravningsgudstjänst förrättas över avliden kyrkotillhörig. Rätten till kyrkliga handlingar gäller därmed bara dem som är tillhör Svenska kyrkan. Om särskilda skäl föreligger och dessa är förenliga med den avlidnes önskan om en kyrklig begravning trots att personen inte var tillhörig, fattar Domprosten i pastoratet beslut i frågan i enlighet med KO 42 kap,10. Beslut enligt detta är avgiftsbelagd. Kostnaden fastställs av kyrkofullmäktige. Uppföljning av begravning Vi inbjuder till levavidare grupper. De leds av präst och/eller diakon. 12

15 Gudstjänstens utformning Gudstjänstens form Vi tillhandahåller Begravningsgudstjänst enligt Svenska kyrkans ordning. Det som sker i kyrkan/gudstjänsten är prästens ansvar. För vägledning vid särskilda omständigheter hänvisas till Biskopsbrevet. Vi värnar om de lokala kyrkornas traditioner. Val av musik till begravningsgudstjänsten Musikern spelar psalmer samt väljer inlednings- och avslutningsmusik. Om det finns önskemål om musik ska begravningsbyrån eller präst ge de anhöriga möjlighet att kontakta musikern och meddela önskemål. Präst och musiker samråder om önskemålen. Vid önskemål om inspelad musik avgörs det också av präst i samråd med musiker. Inspelad musik ersätter inte i normalfallet musikerns uppgifter som spelning av psalmer, inlednings- och avslutningsmusik. Utsmyckningen av kistan och gudstjänstrummet, minnessaker Utsmyckning vid kistan ska ske i samråd mellan präst, vaktmästare, begravningsentreprenör och anhöriga. Standar, flaggor och annan utsmyckning accepterad i offentliga miljöer, bör kunna rymmas inom ramen för en begravningsgudstjänst i Svenska kyrkans ordning. Bårtäcke finns att låna i flera kyrkor. Annan nödvändig utsmyckning ska tillhandahållas såsom t.ex. blomsterställningar. Minnessaker i kista och urna som kan betecknas som miljöfarligt eller som kan skada lokaler och utrustning eller de personer som handskas med kistan är ej tillåtna. Gudstjänstförberedelser på plats Kistan ska vara på plats en timme innan gudstjänsten börjar. Alla tjänstgörande ska vara på plats senast 30 min före begravningsgudstjänstens början för att ta emot de anhöriga. Alla präster ska under gudstjänsten använda mikrofon, som testas i god tid innan gudstjänstens början. Prästen har ansvar för att begravningsgudstjänsten hålls över rätt avliden, kontrollen sker med hjälp av kistkortet. Innan begravningen börjar bör prästen komma överens med begravningsbyråns representant om vem som inbjuder till och tar ansvar för minnesstund. Vanligtvis har begravningsbyrån ansvar för inbjudan och ledning av minnesstunden. Det normala är att präst har avsatt tid för att deltaga i minnesstund. Ansvar under begravningsgudstjänsten Tjänstgörande präst är under pågående begravningsgudstjänst övergripande ansvarig för säkerheten. Han/hon ska hålla sig uppdaterad om hur utrymning ur kapellet/kyrkan ska ske och var uppsamlingsplats är belägen. Vaktmästare skall finnas tillgänglig under hela begravningsgudstjänsten. Avsked i kapell/kyrka vid jordbegravning Processionsbärning ingår alltid då gudstjänsten avslutas ute på kyrkogården. Vid tveksamhet inför eller önskan om att inte bära/följa till graven krävs tidig kontakt mellan begravningsbyrå och präst. Släktingar och vänner till den avlidna bör uppmuntras att själva bära. I de fall då begravningsgudstjänsten avslutas i kapell/kyrka och gravsättning sker utan 13

16 processionsbärning, följer prästen med till graven och lyser frid. Vid avslut i kyrkan ansvarar kyrkogårdsförvaltningens personal för sänkningen av kistan. Sänkningen sker då vi ett annat tillfälle än i anslutning till begravningsgudstjänsten. Enligt biskopsbrevet ska det vara särskilda skäl när inte de anhöriga följer kistan till graven. Samtal ska föras med de anhöriga av präst. Begravningsverksamhetens ansvar i begravningen Ansvaret och arbetsuppgifterna för begravningsverksamheten regleras av Begravningslag, Kulturminneslag samt Förvaltningslagen. Styrningen sker även via Begravningsförordningen, förordningen om kulturminne samt Kyrkoordningen. Transporter Efter mottagandet av den avlidne har kyrkogårdsförvaltningen transportansvaret inom förvaltningsområdet. Vid transporter direkt till begravningsgudstjänsten eller utanför förvaltningsområdet ansvarar dödsboet för transporten. All personal som handhar kistor och urnor uppträder med respekt och är iförd passande klädsel. Pågående verksamhet på kyrkogårdarna under begravningen Arbetet anpassa så att maskinarbete ej utförs i samband med begravning, gravsättning och själaringning. Kyrkogårdspersonalen informeras och erhåller bokningsbekräftelse om kommande begravningar regelbundet och planerar och omfördelar arbetet därefter. Gravsättning av urna Anhöriga ska informeras om möjligheten att präst kan medverka vid gravsättning av urna som ett naturligt led i uppföljningen av begravningsgudstjänsten och av omsorg om de anhöriga. Etiska regler Generells regler om ordning och etik på begravningsplatserna finns i begravningslagens andra kapitel 12 En begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick och den helgd som tillkommer de dödas vilorum skall alltid beaktas. Arbetet i krematoriet följer även den beslutade Etiska regler för krematorium Miljöhänsyn och miljöcertifiering Vi arbetar för en hållbar utveckling och miljö, från ett krematorium med senaste teknik inom rökgasrening till källsortering av avfall. Kistor och urnor skall vara tillverkade av dokumenterat miljövänligt material och förgängliga i sin form. Utbildningsplan Anställda inom församlingsverksamheten som arbetar med begravning skall erbjudas utbildning inom begravningslagstiftningen. Anställda inom begravningsverksamheten skall erbjudas utbildning om att Möta sorg och sörjande. 14

17 Samverkan, kommunikation och uppföljning Samtal ska föras med kyrkans personal och begravningsbyråerna regelbundet. Begravningspastoralen ska en gång om året, inför ett årligt samtal med de lokala begravningsbyråerna, ses över och revideras av kyrkorådet. 15

18 Diakonipastoral Pastoralt program gällande diakoni. Inledning Diakoni är en del av evangelium. Den är inte en församlingsverksamhet bland andra och det är därför omöjligt att tänka sig en levande kyrka utan diakoni. Diakoni är den ropande rösten när sociala och ekonomiska orättvisor begås; en kristendom i praktisk kärlekshandling. Genom den stora diakonala verksamheten visar Svenska kyrkan Växjö att vi vill vara en utmanande och levande kyrka. 16

19 Finnas där människor finns Det diakonala arbetet i Växjö pastorat möter människor på platser där de rör sig i sin vardag. Det är viktigt för att göra diakonin lättillgänglig också för dem som inte känner sig så hemma i de kyrkliga miljöerna. Eftersom vi i dessa sammanhang befinner oss på platser där någon annan är huvudman, förutsätter arbetet en god dialog med dem vi besöker. Följande sammanhang ser vi som viktiga för ett gott samarbete, så att vi kan möta människor i utsatta livssituationer: Flyktingförläggningar Häktet Sjukhus Vårdboenden Skolor Universitetet Arbetsplatser Mötesplatser, till exempel Panncentralen och BG Kafé Inom den lokala idrottsrörelsen Vara i förändring Det diakonala arbetet ska styras av de behov som finns just nu, och därför vara i ständig förändring. För detta behövs regelbunden omvärldsanalys och omprövning av den egna verksamheten. En röst i samhället Kyrkans diakoni ska vara en röst i samhället och i den egna organisationen, där man alltid står upp för den som är svag eller befinner sig i en utsatt livssituation. Som kyrka behöver vi lyfta både det lokala och det globala perspektivet, såväl som ett skapelseperspektiv. Mångfaldsarbete Pastoratets diakonala arbete skall arbeta aktivt för en positiv mångfald och för att motverka all form av diskriminering. Alla människors lika värde är en grundsten för all verksamhet i pastoratet. Mångfaldsarbetet ska ske både i de egna verksamheterna och utåt i samhället. Nätverk För att göra ett gott arbete ska kyrkan samverka med andra goda krafter i samhället, både i form av nätverkande, i form av projekt och verksamheter som drivs gemensamt. Samverkan sker både med myndigheter, sjukvård och ideella organisationer. Diakoni och gudstjänst Det är viktigt att gudstjänst och diakoni hålls samman. Diakonin skall vara synlig i gudstjänstlivet och sätta sin prägel så att gudstjänsten får inte bara ett stråk av himmel, utan också en tydlig doft av jord. Detta sker bland annat genom att diakoner regelbundet tjänstgör i gudstjänsten, att kyrkans förbön förankras i det aktuella och det lokala samt genom de insamlingar och kollekter som görs. Också förkunnelsen bör ha en diakonal dimension. 17

20 Enskilda samtal Det enskilda samtalet är en viktig del av det diakonala arbetet. Stödjande och själavårdande samtal äger oftast rum i kyrkans lokaler eller i form av hembesök. Ideellt engagerade De ideellt engagerades insats för det diakonala arbetet är omistlig. Anledningen till detta är att Guds folk är fler än de anställda. Dessutom handlar det om att bemyndiga människor och ta dem i anspråk, och om att vi behöver utnyttja all den kompetens som finns hos de ideellt engagerade för att kunna göra ett så bra arbete som möjligt. Det ideella diakonala arbetet bedrivs dels i form av enskilda volontäruppdrag, dels i olika typer av diakonala grupper. Det är en viktig arbetsuppgift för anställda medarbetare att organisera och handleda de ideellas insatser. Leva vidare-grupp Pastoratet skall erbjuda leva vidare-grupper till den som förlorat en nära anhörig. Detta beskrivs närmare i begravningspastoralen. Uppvaktning av jubilarer För många människor är det viktigt att kyrkan uppmärksammar äldre jubilarer. Uppvaktning sker genom inbjudan till födelsedagsfest eller genom hembesök. Internationell diakoni Vår kyrka är världsvid och vårt diakonala ansvar sträcker sig bortom vårt lands gränser. Det är viktigt att den lokala församlingen tydligt är en del av detta större sammanhang. Detta kan gestaltas genom arbetet i internationella grupper och skall tydligt märkas under de två insamlingsperioder som Svenska kyrkans internationella arbete har under advent och fastan. Det finns möjlighet för den lokala gudstjänstfirande församlingen att stödja särskilda projekt och på vissa håll finns också vänförsamlingar där man arbetar med ett tydligt diakonalt perspektiv. Universitetskyrkan Universitetskyrkan har i sig en viktig diakonal dimension. Arbetet sker dels genom enskilda samtal, men också genom olika slags öppna möten och i samarbete med Studenthälsan. Sjukhuskyrkan Sjukhuskyrkan är en huvudsakligen diakonal verksamhet med ett mycket stort antal enskilda samtal. Målet är att synliggöra sjukhuskyrkan för att göra den till ett naturligt inslag i sjukhusmiljön och en kompetent resurs i den andliga vården gentemot både patienter, anhöriga och personal. Familjerådgivningen Familjerådgivningen har som uppdrag att erbjuda familjer, par och enskilda samtal i deras livssituationer. En viktig utmaning är att samtidigt bedriva kvalificerad familjerådgivning och hålla kontakten med omvärldsanalysen. 18

21 Diakonicentrum Diakonicentrums idé är att med det kristna kärleksbudskapet som grund erbjuda samtal, rådgivning och mötesplatser för att kunna hjälpa människor i utsatta livssituationer att få hjälp att bryta sin isolering och förändra sina liv. Genom servering, möjlighet till hygien och vila, kontakter med myndigheter och övriga samhället samt aktiviteter kan människor få hjälp att få sina grundläggande behov tillgodosedda. Verksamheten på Diakonicentrum arbetar utifrån ledorden öppenhet, delaktighet och förändring. Växjö pastorat är huvudman för Växjö Diakonicentrum och verksamheten sker i en ekumenisk anda med Växjö Diakoniförening som ansvarig för hanteringen av inkomna gåvor och bidrag. Verksamheten sker i samverkan med ett stort antal olika organisationer i Kronobergs län. Diakonicentrum samarbetar med församlingsdiakonin och båda ger varandra en ömsesidig stöttning. Specialkompetens när det gäller missbruk, migrationsfrågor, utsatta EUmedborgare, med mera finns på Diakonicentrum. Utdelning av matkassar, hygienartiklar, kläder och ekonomiskt stöd från Julgåvan eller olika fonder ges genom Diakonicentrum till hjälpsökande i hela pastoratet. Det är viktigt att hela pastoratet känner ansvar för att genom kollekter och på andra sätt samla in pengar till Diakonicentrum och Julgåvan. Avslutning Svenska kyrkan Växjö ska vara en diakonal kyrka som binder samman ord och handling. Diakoni är ett uppdrag för hela Guds folk, där diakonerna har ett ansvar att leda arbetet och inspirera till ett diakonalt förhållningssätt i kyrka och samhälle. Genom att vara en diakonal kyrka ger vi också trovärdighet år det evangelium vi har som uppgift att dela med oss av. 19