Räddning. Europas. magazine. Kan småföretagen ta oss ur krisen? kredithanteringen. Agerar snabbt på

Transkript

1 Intrum magazine Kredithanteringsmagasinet från Intrum Justitia nr MOBILISERA kredithanteringen Agerar snabbt på sena betalningar Intrum Justitia förbättrar kassaflödet för ledande gasolföretaget Primagaz finansgurun Jim Rogers Jag tror inte att euron kommer att överleva mer än tio, tjugo år till Europas Räddning Kan småföretagen ta oss ur krisen? intrum magazine 2 / Stor intervju: Tennisstjärnan Thomas Johansson om det nya livet som företagare

2 VI VERKAR SOM EN KATALYSATOR FÖR EN SUND EKONOMI Genom att sätta människan i centrum och anpassa kreditbeslut, fakturering och kravhantering efter den personliga situationen, kan vi vara med och bidra till en hållbar samhällsekonomi.

3 Välkommen till Intrum Magazine Ledare: Vägen framåt för Europa Det känns väldigt uppmuntrande att kunna konstatera fler och fler tecken på att tillväxten i EU börjar ta fart. Och det är särskilt uppmuntrande att EU:s tillverknings- och tjänsteproduktion verkar växa snabbare än förväntat, särskilt i Europas ekonomiska högborg Tyskland. Men än finns det inte tid att slappna av om Europa ska lyckas ta sig ur den finansiella och ekonomiska storm som dragit fram över kontinenten och lämnat ekonomi efter ekonomi i bedrövliga tillstånd. I en exklusiv intervju med Intrum Magazine på sidan 14 varnar den Singaporebaserade finansgurun Jim Rogers från USA för att det enda sättet Europa kan klara sina skulder är att sluta spendera. Han skyller den nuvarande skuldkrisen på överkonsumtion, och varnar för att skulderna bland EU:s medlemstater är högre än de var för ett år sedan, och för att problemet fortfarande växer. Någonting mer positivt är att en undersökning som Intrum Justitia gjorde under sommaren 2010 visar att Europas småföretagare och entreprenörer långt ifrån bara rullar tummarna och väntar på att ekonomin ska bli bättre. Alla uppgifter som samlats in pekar på att de hittar nya sätt att skapa inkomster och undersöker nya affärsmodeller för att snabba på tillväxten. Vår utfrågning av några av Europas främsta ekonomiexperter, som redovisas på sidan 8, talar för en stark tilltro till att det är risktagande småföretagare som kommer att ge Europa den skjuts som får fart på de medfarna ekonomierna igen. Det finns uppskattningsvis 25 miljoner småföretag i Europa. De utgör mer än 95 procent av alla företag och skapar nästan 80 procent av alla nya jobb, enligt EU-kommissionen. Det danska företaget Primagaz är ett utmärkt exempel på ett medelstort företag som expanderar starkt utanför gränserna, trots lågkonjunkturen. Som du kan läsa på sidan 17 har en av huvudfaktorerna bakom företagets tillväxt varit ett skarpt fokus på att snabbt hantera sena betalningar och skulder så fort de dyker upp. Jag hoppas att du har glädje av detta nummer av Intrum Magazine, och jag tror att det kommer att ge dig ny kunskap som kan inspirera och hjälpa dig. Vänliga hälsningar, Lars Wollung, koncernchef och vd för Intrum Justitia I detta nummer: Livräddarna Europas småföretag kanske kan rädda oss från finanskrisen. SIDAN 8 finansguruns varning 14 Finansanalytikern och investeraren Jim Rogers varnar för att en mycket värre lågkonjunktur kan vara på väg om staterna inte slutar att överkonsumera. Snabba åtgärder 17 Kredithanteringslösning hjälper Primagaz, ett danskt gasolföretag, att snabbt åtgärda sena betalningar över hela Skandinavien. Jämna kassaflöden 24 Säkerhetsbolaget NOKAS, Nordens tredje största, samarbetar med Intrum Justitia för att hålla nere inkassotiderna så mycket som möjligt. Den ologiska marknaden 05 Kredithanteringsakademien: Optimera faktureringen 20 Intrum Justitia sponsrar If Stockholm Open 21 Vad kan vi hjälpa dig med? Vi har flera viktiga rapporter, vitböcker och företagsfall som kan ge en inblick i betalningsbeteende, trender och risker. Vi kan också hjälpa dig i förvärvsskedet. Vill du veta mer? Skicka ett e-postmeddelande till info@intrum.com så skickar vi den information och/eller de rapporter du behöver. Better business for all. Intrum Magazine nr 2 november 2010 Utgivare Intrum Justitia AB, ISSN Chefredaktör och ansvarig utgivare i Sverige Fanny Wallér Redaktör Madeleine Bosch Redaktion och produktion Christofer Fager och Björn Enström, Tidningskompaniet Tryck Trydells, Laholm. Nästa nummer av Intrum Magazine kommer ut i mars Intrum Justitia AB Med ensamrätt. Citera oss gärna, men ange källan. Redaktionen tar inget ansvar för material som inte har beställts. Prenumerationer info@intrum.com Adressändring Aktieägare i Intrum Justitia kontaktar sitt kontoförande institut. Övriga kontaktar redaktionen: Redaktionen för Intrum Magazine, SE Stockholm, info@intrum.com Telefon Fax Åsikter som uttrycks i Intrum Magazine delas inte nödvändigtvis av redaktionen, Intrum Justitia eller något av dess dotterbolag. All information i tidskriften publiceras efter vederbörlig kontroll av källor och referenser. Varken Intrum Justitia eller ansvarig utgivare har oberoende bekräftat nyheter eller fakta från eller om någon person eller juridisk person. All information presenteras i befintligt skick utan några som helst garantier. Beslut om finansiell placering bör göras i samråd med professionell rådgivare. Intrum Justitia kan inte ta något ansvar för förluster som beror på att publicerat material har använts som grund för beslut. intrum magazine 2 /

4 intro: Nyheter i korthet Mobilisera kredithanteringen Mobilteknikens framgångar med ipad, iphone och Androidtelefoner skapar nya möjligheter för kredithantering, men också nya risker. I år lanserades till exempel den första ipad-appen för lånedokument, som gör det möjligt för användare att fylla i och skriva under lånedokument på ipaden. Appen, som skapats av Integrated Media Management, tar bort behovet av papper och gör det möjligt att arkivera underskrivna dokument med en gång. Appen CreditSafe Ltd som nyligen lanserades i Storbritannien gör att användaren kan räkna ut lånekostnaden direkt på sin iphone. Räknaren ger en översikt över alla räntor, förseningsavgifter och inkassokostnader som får krävas ut från gäldenären enligt brittisk lag. Men de nya mobila verktygen kan även generera oväntade kostnader. ipad-användare hamnar till exempel lätt över gränsen för överförd data utan att veta om det, och får sedan en ovälkommen överraskning när räkningen kommer. Experternas råd är därför att välja en förbetald lösning tills man vet mer om hur mycket data man egentligen använder. Fler européer kämpar under skuldbördan w En av sex européer vittnar om en ständig kamp för att betala hushållets räkningar, och tre fjärdedelar tror att fattigdomen har ökat i landet det senaste året. Det är resultatet av en ny Eurobarometer om krisens sociala följder som presenterades av EU-kommissionen i juli. Undersökningen som genomfördes i maj 2010, är en summering av det första halvåret av det europeiska året för bekämpning av fattigdom 2010, och kom efter att EU:s ledare den 17 juni kommit överens om att lyfta 20 miljoner européer ur social utestängning under nästa årtionde. Källa Inte ens kungligheter klarar skulderna w Nyheten som kom i augusti om att hertiginnan av York, prins Andrews före detta fru, stod inför en möjlig konkurs fick Louisa Parker, forskningsoch policychef för organisationen Money Advice Trust i Storbritannien att uttala sig med orden: Att klara ohanterliga skulder är en svår erfarenhet oavsett vad man har för bakgrund. I Storbritannien gick omkring personer i personlig konkurs under det första halvåret 2010, enligt den brittiska konkursförvaltningen Insolvency Service. Källa 4 intrum magazine 2 / 2010

5 F&S Dan Ariely Efter finanskrisen uppmanade president Barack Obama och många andra till sunt förnuft på Wall Street. Men beteendeekonomen Dan Arielys forskning visar att människor är fundamentalt irrationella på många sätt. Ariely är professor på Duke University och har skrivit två böcker i ämnet, (O)logiskt: Varför smarta människor fattar irrationella beslut (2008) och The Upside of Irrationality (2010). Skottarnas obestånd dalar w Skottland nådde sin högsta nivå av obestånd någonsin under förra året fall! I år ser det bättre ut så här långt. Obestånden har minskat med 15,8 % och personliga konkurser har allt som allt minskat med 14,6 %. Källa F: Vad har din forskning visat om ologiskt beteende? S: Det som förvånade mig mest var människors ovilja att erkänna att de är irrationella. Vi accepterar gärna irrationellt beteende från andra människor, men inte från oss själva. Handeln på Wall Street är ett perfekt exempel på detta. Börsmäklarna tror att de ska kunna utnyttja glapp och irrationella förändringar i marknaden, men i de flesta fall finns det inte en chans att de vet mer än marknaden. F: Vad spelade irrationalitet för roll i finanskrisen? S: Det har visat sig att om man betalar folk för att se på vekligheten på fel sätt, så gör de det utan problem. Tänk dig att jag betalade dig fem miljoner dollar om året för att tro att värdepapper stärkta med pantbrev (MBS) var en bra produkt det har visat sig att du skulle klara det utan problem. Vi har sett att de flesta dåliga beteenden utförs av bra människor som bara fuskar lite grann och fortfarande har gott samvete. En anledning till att de kan göra så är att de ser andra människor runt omkring bete sig på samma sätt. En annan är ett dåligt definierat koncept om vad som är dåligt beteende. Människor är bra på att skapa tvetydigheter kring regler för att vinna egna fördelar. F: Vad har förändrats sedan krisen? S: De senaste åren, efter räddningsprogrammen, har folk fått en annan inställning till banker. De tänker att: bankerna har tagit en massa pengar från staten och lurade mig att plocka ut en massa pengar, så strunt i dem. Så räddningsåtgärderna har skapat en ny känsla för vad som är rätt och fel. Bankirer säger att folk inte struntade i sina skulder tillräckligt ofta förut. Man höll fast vid en skuld när det bästa för en hade varit att släppa den. Men det var inte tillräckligt många som gjorde det, eftersom tanken på att inte betala av sina lån var moraliskt förkastlig. Nuförtiden anses det förstås mycket mindre moraliskt förkastligt. F: Vad kan konsumenterna göra? S: Folk har blivit sämre på att hantera sin ekonomi, inte för att de har blivit dummare, utan för att vi har skapat nya finansiella instrument, som kreditkort och hypotek, som gör det svårare. Jag tror inte mycket på utbildning som en lösning, för jag tror att det kommer att bli väldigt svårt att få folk att bli experter. Istället behöver vi utveckla säkrare verktyg. När man köper ett hus till exempel finns det massor av faktorer att tänka på. Alla kan inte vara experter, men vi kan skapa beräkningsverktyg som kan hjälpa dem att fatta beslut. Text Chad Henderson intrum magazine 2 /

6 resultat: bättre resultat med intrum justitia Text christofer fager Foto nicke johansson "Det har varit ett bra samarbete och därför är det naturligt att vi nu tar nästa steg", säger Johan Lindqvist, partneransvarig på Folkspel. 6 intrum magazine 2 / 2010

7 3 3 3 Intrum Justitia och Folkspel föreningslivets eget bolag blir partners föreningar får möjlighet att förbättra sin ekonomi Inkasso bara en del i paketet råd givning, kreditupplysning och utbildning lika viktigt Vad har Diabetesförbundet gemensamt med en orienteringsklubb i Karlstad? Svar: De är båda delar av det svenska föreningslivet. En sann folkrörelse som engagerar fem miljoner svenskar, alltså mer än varannan invånare. En annan gemensam nämnare är ett ständigt behov av resurser. Även om föreningslivet drivs av ideella krafter behövs alltid pengar till klubbkassan. Det är bakgrunden till att Folkspel startade. Bolaget, som mest är känt för BingoLotto, ägs till 100 procent av det svenska föreningslivet via 71 Riksorganisationer. Under dessa som bland annat består av Riksidrottsförbundet, Sportfiskarna och Hjärtebarnsförbundet återfinns inte mindre föreningar. Syftet med Folkspel är att stärka föreningarnas ekonomi genom att medlemmarna säljer lotter till olika spelkoncept som man arrangerar. Totalt har de föreningar som engagerat sig i lottförsäljningen tjänat över 15 miljarder kronor de senaste 19 åren. Intrum Justitia har under flera år hjälpt Folkspel och föreningarna med kredithanteringen. Det har varit ett bra samarbete och därför är det naturligt att vi nu tar nästa steg, säger Johan Lindqvist, partneransvarig på Folkspel. Nyheten är att Folkspel bjudit in Intrum Justitia till att bli en FöreningsPartner. Intrums insats består i att varje enskild förening kan få hjälp med att bringa ordning i sin egen ekonomi och sitt kassaflöde. Många föreningar har inte kunskapen som krävs och lider av en ständig brist på likviditet, säger Johan Lindqvist. Paketet som Intrum Justitia och Folkspel erbjuder innehåller bland annat utbildning i kredithantering, möjlighet att ta kreditupplysningar, inkasso och rådgivning. Det känns väldigt tryggt att ha med Intrum Justitia när vi är ute och träffar föreningarna. De kan ekonomi på ett helt annat sätt än vi. intrum magazine 2 /

8 Tema: Dags att tänka smått Livräddarna Silje Vallestad Ägare till Bipper Thomas van der Jagt Ägare till Fiscaliteiten & Jaarverslagen Michael brexendorff Ägare till Berlinerverhaeltnisse Mette Picaut Ägare till M Picaut Betrand Leport Ägare till Imhotep Design SARL 8 intrum magazine 2 / 2010

9 europas Livlina Kan Europas 25 miljoner småföretag ta oss ur lågkonjunkturen som började på Wall Street? Intrum Magazine undersöker småföretagens roll i Europas ekonomiska återhämtning. Text: david noble Medverkande skribenter: Anita Arntzen, Magnus Falkehed, Gorm K. Gaare, Joost van Brug intrum magazine 2 /

10 Tema: Dags att tänka smått Thomas van der Jagt Ägare till Fiscaliteiten & Jaarverslagen utan ett sunt kassaflöde är det omöjligt att investera. Varför startade du eget företag? Jag startade eget 2008 för att jag ville göra saker och ting på mitt sätt i bokföringsbranschen. Det var mycket som gjordes fel. Jag vill lägga min personlighet och mina idéer i verksamheten, vilket jag kan göra helt fritt i mitt eget företag. Hur viktigt är ett bra kassaflöde i ditt företag? Mycket viktigt. Utan ett sunt kassaflöde är det omöjligt att investera i företaget. Då kan man inte investera i de anställda eller i kunderna, vilket innebär att man inte kan investera i framtiden. Har du haft några problem med sena betalningar? Jag har kunder som betalar sina fakturor sent, men jag har inga problem med det. Så länge det inte påverkar kassaflödet, vilket betyder att andelen sent betalande kunder måste ligga under 25 procent, ska det inte vara något problem. Hur hanterar du det? Mitt förhållande med mina kunder är uppbyggt på tillit. Man kan skapa tillit genom att stå på kundernas sida istället för att vara emot dem. Det är inte det att kunderna inte vill betala, de kan bara inte betala i tid. Så länge man gör upp en betalningsplan och kunderna känner att man förstår dem vinner man mer än om man kräver betalning. Vad är ditt mål med företaget? Mitt mål är att skapa en ny ordning inom bokföringsbranschen. Det kan uppnås med rätt företagskultur, med anställda som förstår hur jag vill göra affärer med mina kunder. När lågkonjunkturen drabbade Europa 2008 rasade aktierna. Bankindustrin skadades svårt, företag gick i konkurs och miljontals människor blev arbetslösa när stora bolag skar ner på sina kostnader. Men en utfrågning av några av Europas främsta ekonomisnillen talar för en stark tilltro på att våghalsiga småföretagare kan sätta fart på de tilltygade ekonomierna igen. Små och medelstora företag utgör den stora majoriteten av Europas företag, en bra bit över 95 procent, och de bidrar direkt till jobbskapande, nytänkande, forskning och utveckling i nyckelsektorer för ekonomin, säger Jay Mitra, professor och grundare av Business Enterprise and Innovation på Essex University i Storbritannien. Han berättar för Intrum Magazine att småföretagens tillväxt och utveckling är livsviktig för all ekonomisk återhämtning. EU-kommissionen för regionalpolitik håller fullkomligt med. Talesman Ton van Lierop påpekar att upp till 80 procent av alla nya jobb i EU skapas av småföretag. Och han citerar undersökningar som visar att särskilt företag med hög tillväxt står för procent av alla nya jobb. Luca Landoli, professor i innovationshantering och entreprenörskap på universitetet Federico II i Neapel tror också starkt på de mindre entreprenörföretagens kraft att dra upp Europa ur svackan, särskilt om de innovativa företagen med hög potential får rätt stöd. Men professor Iandoli höjer ett varnade finger: Tyvärr ligger Europa fortfarande långt efter sina konkurrenter som USA, Kina, Indien och Sydkorea när det gäller att skapa en ekonomisk gynnsam miljö för entreprenörer. I EU-kommissionen är man väl medveten om faran. Kommissionens talesman van Lierop berättar för Intrum Magazine: Det stämmer att små och medelstora företag i Europa känner mindre statligt stöd än i många andra delar av världen. Tiden det tar att bilda ett företag skiljer sig till exempel väldigt mycket mellan de olika medlemstaterna, från en timme till flera veckor. I somras svarade Antonio Tajani, EUkommissionens vice ordförande och kommissionär för industri och entreprenörskap, på kritiken om att man inte gjort tillräckligt för att hjälpa små och medelstora företag med att lansera ett EU-initiativ för att främja entreprenörskap. Han underströk att små och medelstora företag som drivs av dynamiska entreprenörer är Europas jobbgeneratorer, och fortsatte: I dessa svåra tider behöver vi dem mer än någonsin för att få igång Europas ekonomi. Joanna Drake, kommissionens chef för främjande av konkurrenskraften hos små och medelstora företag, säger att man måste ge ny kraft åt Small Business Act, som sätter upp ett ramverk för hur småföretagarsek- 10 intrum magazine 2 / 2010

11 Mette Picaut Ägare till M Picaut Om mina återförsäljare får problem med kassaflödet ärver jag deras svårigheter. För några år sedan erövrade hon världen som fotomodell. Nu försöker Mette Picaut göra samma sak med sina egna skönhetsprodukter. Precis som när jag började som fotomodell vill jag veta hur långt jag kan gå. Frankrike, USA eller Japan? Det enda jag vet är att företaget både kan och ska växa. Efter modellkarriären började Mette experimentera med skönhetsprodukter hemma i köket. Resultatet blev en linje ekologiska naturligt rena produkter, förpackade i vass design, som hon tar fram och marknadsför från kontoret i Göteborg. Ekologiska skönhetsprodukter har alltid funnits. Men de har alltid ofta känts lite mossiga. Jag bygger mina produkter på skandinavisk design och allt produceras här hemma i Sverige. Vilka är utmaningarna? Kosmetikbranschen består av giganter. Och det är förstås en utmaning att slåss mot dem. Men det är också en fördel. torn ska få nytt liv. Men hon erkänner ändå att det finns gränser för vad Bryssel kan få medlemsstaterna att göra för att hjälpa små och medelstora företag att åter bli jobbgeneratorer. Det är dock inte alla de ekonomiska experter som Intrum Magazine talat med som anser att Bryssel bör hjälpa småföretagen. Ken O Neill, brittisk professor emeritus i entreprenörskap och utveckling för små och medelstora företag samt innehavare av drottningens utmärkelse för företagsfrämjande, är emot: EU borde upphöra med all inblandning och sluta kasta bort stora summor pengar på program som varken producerar fler eller bättre företag, säger han till Intrum Magazine. EU borde koncentrera sig på att skapa en gynnsam miljö, inte försörjningsledda mikroingripanden som kopieras i varenda stat. Jag kan snabbt lägga om min produktion och marknadsföring. Jag kan snappa upp trender, och omedelbart lyfta in det i mina produkter. Det är också en utmaning att växa snabbt. Ibland räcker man inte till. Jag behöver en extern finansiär för att kunna ta mig vidare, men samtidigt vill jag inte släppa till för mycket ägande. Vad är målet med företaget? Jag vill ta mina produkter ut i världen. På den tiden jag var fotomodell var det häftigt att fundera på hur långt jag kunde gå till Frankrike, USA eller Japan? Hur viktigt är cash flow? Det är viktigt och det kan vara ett problem. Skulle mina återförsäljare få problem med sitt cash flow, och då ärver jag deras problem. Det har hänt men det finns ju ingen som vill släpa efter med sina betalningar. Vad gör du åt det? Jag har kanske fokuserat för dåligt på det. Jag ringer och eller skickar en påminnelser, men skulle behöva en bättre lösning. Pasi Malinen, professor i företags- och innovationsutveckling vid Åbo Handelshögskola i Finland, pekar på ett stort problem som drabbar mindre företag i EU till skillnad från deras motsvarigheter i till exempel USA. USA är en stor homogen marknad, medan EU består av många enskilda marknader, alla olika i fråga om kultur, språk och företagsaktivitet, säger professor Malinen till Intrum Magazine. Små och medelstora företag är inte små bonsai-nokia som börjar växa bara man häller lite vatten på dem. De behöver hjälp på EU-nivå för att till exempel få vara med i offentliga upphandlingar, som bara stora företag får vara med i som det ser ut nu. EU måste även göra det lättare för små och medelstora företag att få projektfinansiering snabbare än idag, då det kan ta över ett år efter att anslaget har godkänts. Silje Vallestad Grundare av Bipper.no För ett nystartat företag är det viktigt att använda både resurser och kapital på ett förståndigt sätt. Varför startade du eget företag? Jag blev chockad över att se att så små barn som sexåringar använde mobiltelefoner, och jag insåg att min egen sexåriga dotter skulle få en egen mobil mycket tidigare än jag hade trott. Jag började undersöka marknaden för säkra lösningar för barn, bara för att upptäcka att jag inte var nöjd med någon av de produkter som fanns internationellt. Därför startade jag Bipper Hur viktigt är sunda finanser för ditt företag? Som nystartat företag är det viktigt att använda både resurser och kapital på ett förståndigt sätt. Vi är väldigt måna om att hålla nere kostnaderna och ha koll på vad vi spenderar. Nyligen tjänade vi en del pengar, och det var också en viktig faktor för nya investerare. Även om vi har mycket likviditet just nu har vi inte ändrat vårt sätt att fördela kapitalet. Har ni haft problem med kunder som inte betalar eller betalar sent? Vår affärsmodell skyddar oss från den typen av risk, eftersom vi erbjuder en förbetald abonnemangstjänst. Vi hoppas kunna fortsätta att undgå problemet. Vad är företagets mål? Bipper skapades med tanke på den internationella marknaden. Vårt mål är att bli en ledande, betrodd leverantör av säkra lösningar för barns mobiltelefoni, och vi marknadsför oss direkt mot föräldrar och arbetar tillsammans med mobiltelefonoperatörer. intrum magazine 2 /

12 Tema: Dags att tänka smått en kund betalade inte ens halva fakturan efter tre år. Michael brexendorff Ägare till kommunikationsbyrån Berlinerverhaeltnisse Varför startade du eget företag? För att få ledigt på helgerna. Hur viktigt är ett bra kassaflöde i ditt företag? Livsviktigt. Har du haft några problem med sena betalningar? Ja, en av våra kunder betalade inte ens halva fakturan efter tre år. Problemet var att vi var tvungna att betala skatt för hela intäkten eftersom han inte hade gått i konkurs än. Hur hanterar du det? Efter ett tag utan att ha fått några pengar gick vi med på avbetalning. Det fungerade i över ett år, men för flera månader sedan slutade betalningarna fullkomligt. Han erbjöd oss ett byte, så nu äter vi i hans restaurang med viktiga kunder. Det svider visserligen, men vi förstår hans situation. Vad är ditt mål med företaget? Pengar. Makt. Berömmelse. Men Europas småföretagare och entreprenörer sitter inte och rullar tummarna i väntan på statligt stöd eller på att ekonomin ska förbättras. De uppfinner nya sätt att skapa inkomster, blickar längre bort och undersöker nya företagsmodeller för att öka lönsamheten. I Storbritannien, till exempel, har lågkonjunkturen redan blivit en sporre för att starta små företag, enligt Business Link i London, en statligt finansierad organisation som ger gratis råd till företagare. En undersökning från Business Link visade att det ekonomiska klimatet och arbetslösheten har gett upphov till en 21-procentig ökning av nya företagsstarter i den brittiska huvudstaden. Patrick Elliott, verkställande chef på Business Link i London säger: Affärsvärlden är full av framgångssagor som fötts ur arbetslöshet. I alla ekonomiska dalar blir arbetslösheten en del av näringslivet, men det skapar ofta en våg av nya entreprenörer när människor försöker ta kontroll över sina karriärer och gör om sina fritidsintressen till livskraftiga företag. Det är en trend som går igenom hela Europa. En undersökning från EU-kommissionen från slutet av 2009 visade att 45 procent av alla européer skulle vilja vara sina egna om de kunde, särskilt på Cypern och i Grekland. Vad är det då som gör att små företag lyckas? Professor David Smallbone, vice föreståndare för Small Business Research Centre i Kingston, England, har undersökt 500 småföretag i Storbritannien och Nya Zeeland. Hans studie visar att ett stort antal 28 procent faktiskt hade förbättrat sina prestationer under lågkonjunkturen genom att kreativt anpassa sig till krisen och hitta nya sätt att tackla de problem de stod inför. De företag det gick bäst för jobbade åt båda hållen och lyckades banta ner och få vassare armbågar samtidigt som de blev mer anpassningsbara, säger han till Intrum Magazine. De angrep problemen på nya sätt och förändrade sig för att ge företaget möjlighet att växa genom att försöka komma in på nya marknader eller i nya länder för att sälja sina varor och få extra inkomster. Vilka slutsatser kan man då dra från Intrum Magazines undersökning? Alla experter som deltagit är överens om att mindre företag bidrar enormt mycket till att rädda Europa ur krisen. Och konsensus är att de mindre företagen har lyckats genom taktiska åtgärder: närmare och personligare engagemang, försiktigare hantering av intäkter, krediter, utgifter och inventarier, att utforska nya möjligheter samt att hålla ett uppmärksamt öga på prissättningen. Jay Mitra Ken O Neill Luca Iandoli Pasi Malinen David Smallbone Thomas Cooney Vi vände oss till några av Europas främsta akademiska affärs- och ekonomiexperter för att få reda på mer om småföretag. F: Är EU:s småföretag i underläge jämfört med deras motsvarigheter i USA? S: Ja, både på grund av företagens isolering och de flesta EU-staternas överbeskyddande attityd. Professor Jay Mitra F: Vad borde EU göra mer för att hjälpa småföretagen? S: Det finns en gräns för vad EU faktiskt kan göra idag, förutom att skapa lagar som kan appliceras på nationell nivå och belysa frågor som man behöver ta itu med. Professor David Smallbone

13 Betrand Leport VD för Imhotep Design SARL man börjar tålmodigt och höjer rösten efterhand. Varför startade du eget företag? Jag jobbade som art director på Saveurs, ett mat- och resemagasin. Men sedan jag startade eget företag, började hyra in hjälp utifrån och arbeta för flera olika kunder har jag inte haft en tråkig stund. Dessutom har jag tid över att ägna mig åt någonting riktigt kul: att omarbeta hela tidningen och dess visuella identitet. Idag jobbar jag för några av de största tidningarna i Frankrike samtidigt. Och så har jag kunder i Marocko också. Jag har både roligare och tjänar mer pengar. Hur viktigt är ett sunt kassaflöde? Det är helt nödvändigt. Men jag måste alltid ha reservkapital. Den franska medievärlden är oerhört oorganiserad på många sätt, och det gäller att vara så förutseende som möjligt. Har du haft några problem med sena betalningar? Frankrike har lagar som säger att folk måste betala inom 45 dagar, men i realiteten är det få som respekterar det. I praktiken är det 60 dagar. Hur hanterar du det? Jag försöker förhandla. De som betalar när de får fakturan erbjuds fem procents rabatt, till exempel. Annars handlar det om att tjata om betalning via telefon och e-post, tålmodigt i början, och sedan höja rösten efterhand. Vad är företagets mål? Idag arbetar jag för tre av de sex största mediehusen i Frankrike. Målet är att arbeta med alla sex. Kanske även lansera min egen tidskrift vid sidan om. EPI: Europas SMF- företag lider Europas små och medelstora företag känner av trycket, enligt Intrum Justitias unika årliga undersökning European Payment Index. Det gör att hanteringen av kassaflödet blir extra viktigt och står under stor press. 250 Europeiska små och medelstora företag som har färre än så här många anställda har den högsta andelen avskrivningar. 3 % av är andelen avskrivningar för små och medelstora företag i Europa, jämfört med medeltalet för alla företag på 2,6 procent. 52 % 10 % företagen tror att situationen kommer att förbättras inom de närmaste 12 månaderna, vilket innebär att den ekonomiska krisen är långt ifrån över för Europas SMF-företag. av de svarande i Europa säger att de inte får hjälp av bankerna. S: Vi behöver ordentlig integrering förutom den monetära unionen, och vi behöver skapa ett mer öppet och fritt ekonomisk utrymme på Europanivå. Det finns fortfarande för mycket byråkrati och utvärderingssystem som fokuserar mer på formaliteter än på faktiska resultat. Professor Luca Iandoli F: Vad har småföretagen lärt sig av lågkonjunkturen? S: För det första att inte bli för beroende av bankfinanser (men det kommer de att bli), och för det andra kommer de förhoppningsvis försöka förstå vad kreditvärdighet innebär. Professor Ken O Neill S: Jag undrar om någon har lärt sig någonting alls. Den hårda sanningen är att ingenting har förändrats inom områden som kredithantering, och sena betalningar är lika vanliga som de alltid har varit. Vi kommer bara att få folk att betala i tid om vi har en fungerande lagstiftning för att kräva in pengarna. Professor Thomas Cooney F: Vilka områden är mest lönsamma för nya företag? S: Om man tittar på olika undersökningar ser man att de mest lönsamma områdena att starta företag inom inte nödvändigtvis är högteknologiska branscher, utan mer eller mindre traditionella tjänster som bokföring och juridisk rådgivning, specialhälsovård, ingenjörskonst och så vidare. De minst lockande områdena är rekreationstjänster, livsmedelstillverkning och detaljhandel för specialprodukter. Men historien är full av exempel på hur en ny uppfinning eller idé kan revolutionera branscher som ansetts fullt utvecklade. Professor Luca Iandoli S: Det finns många områden, från högteknologiska som biokemi, nanoteknik, informations- och kommunikationsteknik, miljöteknik och nya medier till hälsovård, miljövänlig byggnation, konsulttjänster, livsmedelstillverkning och detaljhandel, kläder och sociala funktioner. Professor Jay Mitra F: Vilka är de nya innovationsområdena? S: Jag tror att man lyckas om personer med olika bakgrund går samman och skapar en öppen och nyskapande miljö. Det finns många exempel på europeiska småföretag som har dragit nytta av nyskaparandan på företaget, något stora företag inte brukar göra eftersom de vill kontrollera innovationsprocessen. Mitt recept: Kombinera olika talanger med olika bakgrund, använd nya affärsmodeller, och voilá så har du hundratals nya innovationer i Skype-klass. Professor Pasi Malinen intrum magazine 2 /