Sammanfattning... 2 Förprojekteringens resultat... 4

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning... 2 Förprojekteringens resultat... 4"

Transkript

1 1(23) Sammanfattning... 2 Förprojekteringens resultat... 4 Resultatet av problem- och behovsanalysen med ett tydligt fokus på förstudiens tema och målgrupp (del 1)... 4 Målgrupper... 4 Näringsliv och arbetsmarknad... 6 Resultatet av omvärldsanalysen kopplad till förstudiens tema och målgrupp... 7 Resultatet av problem- och behovsanalysen del 2 - fördjupning...10 Identifierade metoder eller behovet av nya metoder för målgruppen ) Hur ser förhållningssättet ut generellt för att på riktigt ta hänsyn till individen? ) På vilket sätt vi skapar förutsättningar för individen att kunna ta del av insatsen ) På vilket sätt vi styr processen för att inte störa individens och de samverkande aktörernas ordinarie processer ) På vilket sätt använder vi individens egna drivkrafter att komma framåt 13 4) Hur vi säkerställer att individen slussas in i ett nätverk ) Vilken typ av insatser vi kan och bör leverera ) Hur vi kan anpassa insatsen efter konjunkturläget samt fånga upp signaler ) Hur vi säkerställer att projektet fasas ut men inte metoden...16 Mobiliseringsfasen...16 Smygande uppstart...17 Partners...17 Budget med maxtak och avrop:...17 Smygande övergång till drift...17 Växande Informationsbas...18 Jämställdhetsintegrering Tillgänglighet för personer med funktionshinder Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Genomförda aktiviteter Uppföljning under förprojekteringen Andra erfarenheter som ni vill dela med er av Bilagor...23 Kontaktpersoner... 23

2 2(23) Projektnamn: Förstudie Konjunkturpaket Gislaved Projektnummer (fylls i av projektansvarig): Sammanfattning Projektidén gick ut på att utreda om det gick att få fram en eller flera metoder för att bygga på arbetslösa individers kompetens på ett sätt som utnyttjar och långsiktigt skapar förberedelse för konjunktursvängar både för individer och organisationer. Effekterna av ett genomförande förväntas bli en bredare arbetsmarknad, ett minskat utanförskap och en minskad arbetslöshet. De enskilda upptäckterna i utredningen är var för sig inte unika, men sammansättningen av enbart bevisat lyckade nycklar har lyft fram ett förhållningssätt och en arbetsmetod som vi hoppas att många kommer pröva hela eller delar av. Gislaveds kommun vill gärna pröva den själva tillsammans med andra parter, helst på en högre nivå i ett större genomförande med fler kommuner, men även på lägre nivåer på testbasis där det är möjligt. Huvudfokuset i resultatet som framkommit handlar om hur vi förhåller oss till individen när vi erbjuder en insats eller en åtgärd. Detta kan sedan ses utifrån olika perspektiv, vilka också utgör de olika delarna av metoden: 1) Hur förhållningssättet ser ut generellt för att på riktigt ta hänsyn till individen 2) På vilket sätt vi skapar förutsättningar för individen att kunna ta del av insatsen 3) På vilket sätt vi styr processen för att inte störa individens och de samverkande aktörernas ordinarie processer 4) På vilket sätt vi använder individens egna drivkrafter att komma framåt 5) Hur vi säkerställer att individen slussas in i ett nätverk 6) Vilken typ av insatser vi kan och bör leverera 7) Hur vi kan anpassa insatsen efter konjunkturläget samt fånga upp signaler 8) Hur vi säkerställer att projektet fasas ut men inte metoden Denna förstudie var från början tänkt att drivas av en ensam utredare under sex månader i samverkan med ett universitet eller en högskola. Det blev istället ett team på 2,5 utredare under 4 månader som under ledning av processledare arbetade fram utredningen. Teamet sattes samman med perspektivet att få en utifrån att få med sig förståelse för olika målgrupper som unga mellan studier och arbetsliv, utlandsfödda, vuxna med bakgrund inom industrin m.m En referensgrupp bestående av förvaltningschefer och arbetsförmedling hade en avgörande roll för utredningens resultat liksom alla de intressenter från olika organisationer. Resultatet blev en unik sammansättning av nycklar (succekriterier från andra projekt) som, i det fall de skulle prövas i ett och samma projekt, förväntas ge ett

3 3(23) mycket högre resultat än i tidigare genomförda projekt som enbart använt en eller två av dessa ingredienser. Vid spridningskonferensen i juni så bjöds alla som deltagit i projektet in, även de potentiella samverkanspartners som ännu inte fångats upp i förstudien. Flera visade intresse inför att delta i ett genomförande. Under hösten/vintern så får samtal fortsätta om vilken nivå av genomförande som man satsar på. Det finns tre möjliga nivåer av genomförande i dagsläget, varav ingen utesluter den andra. Nivå 1) Sprida metodens olika delar på ett enkelt sätt, genom en broschyr eller liknande, där det är fritt för såväl aktör som arbetssökande själv att använda Nivå 2) Testa delar av metoden inom en kommun eller mellan två kommuner. Nivå 3) Skapa ett genomförandeprojekt mellan 4-6 kommuner där det krävs en finansiering av kommunala medel (6 kommuner ca kr/kommun och år i tre år, drygt 3 milj. från ESF och 1, 8 milj. från Tillväxtverket hela projektperioden samt 450 extra utbildningsplatser) Beräkningen bygger på 6 kommuners deltagande med tillsammans 600 insatser kring ingång i en bransch 450 utbildningsinsatser och 120 insatser för att starta/utveckla/ta över företag. Gislaveds kommun har tagit formellt beslut om genomförande på nivå 3 under förutsättning att andra parter är med, man har även avsatt medel i budget från Det pågår också andra förstudier i regionen där vissa är extra intressanta att koppla samman med detta projekt då de kompletterar metoden på olika sätt.

4 4(23) Förprojekteringens resultat Resultatet av problem- och behovsanalysen med ett tydligt fokus på förstudiens tema och målgrupp (del 1) Målgrupper Problem och behovsbilden var vid ansökningstiden för 12 månader sedan en situation med ett stort antal arbetslösa i Gislaveds kommun, samtidigt som det fanns ett försiktigt växande behov av arbetskraft inom näringslivet lokalt. Vi hade över 1300 individer inskrivna på arbetsförmedlingen när ansökan skrevs och som av olika skäl inte matchade behovet av arbetskraft i vår kommun. Många till följd av de senaste två stora konjunktursvängningarna, dels genom att en gång haft arbete som upphört, dels genom att som ny arbetskraft inte komma in på arbetsmarknaden. Bilden har förändrats något under de 12 månader som gått sedan ansökan om förstudien till idag när förstudien faktiskt är genomförd. För at få en rättvis jämförelse, så har siffrorna uppdaterats inför skrivningen av slutrapporten med augusti månads siffror så att siffrorna är jämförbara med de som skrevs i ansökan. Det finns nu färre arbetslösa i antal totalt (1186 jämfört med 131 personer mindre), konjunkturläget inom vissa branscher har stabiliserats, insatser har gjorts. Några grupper har tvärtom ökat i antal och det har gjort förstudien extra viktig. Man har också, bl.a. genom arbetet med denna förstudie, kommit till insikt om bakomliggande orsaker och en fördjupad kunskap om situationen har framkommit, vilket gör att ett ev. genomförande skulle ge mer nytta nu än om den skulle gjorts utan en sådan här förstudie. För denna förstudie är följande målgrupper möjliga att mäta: Inskrivna på arbetsförmedlingen i program (kan även jämföras med totalt antal inskrivna inkl. s.k. öppen arbetslöshet). Här ingår definierade målgrupper, förutom: Individer med introduktionsersättning som övergått till etableringsbidrag, individer med sjukersättning (30-64 år), individer med aktivitetsersättning (18-29 år) samt antal pågående sjukfall. Individer mellan studier och arbetsliv har i denna förstudie mäts i antal som går i åk III på gymnasiet, vilket i ett genomfröande skulle kunna kompletteras med högskolestuderande och annan typ av studier. Det finns även två andra grupper inskrivna på arbetsförmedlingen som inte räknas som arbetslösa, och inte ingår i varken öppet arbetslösa eller inskrivna i program med stöd, och dessa är sökande som har arbete med stöd, samt nystartsjobb. Båda dessa tillhör inte målgruppen för denna förstudie, då de inte är arbetslösa, men kommer ändå hanteras delvis eftersom de står långt från den ordinarie arbetsmarknaden. Se även bilaga 1 Statistik summering Status aug 2014 vad gäller arbetslöshet är således följande; Av 1186 arbetslösa (öppet arbetslösa och i program) så har 23% varit arbetslösa i

5 5(23) mer än 24 månader. (13% kvinnor, 10% män) 19% har varit arbetslösa i månader (9% kvinnor, 10% män) och 18% har varit arbetslösa i 6-12 månader (9% kvinnor, 9% män). 41 % har varit arbetslösa i mindre än 6 månader (21% kvinnor, 20% män) Utöver denna siffra så är 225 personer (37% kvinnor, 63 % män, endast ett fåtal, 6st är i åldern 18-24) registrerade som sökande som har arbete med stöd, en grupp som inte ingår i denna förstudie då de inte räknas som arbetslösa, men som bör tas med i relation till ett genomförandeprojekt då denna grupp har svårt att komma in på den reguljära arbetsmarknaden. En analys gjord av Arbetsförmedlingen visar också på att detta är en av de utsatta grupper som ökar. I Gislaveds kommun har den gruppen inte ökat i antal över åren. Intressant är att fördelningen mellan inrikes och utrikes födda är någorlunda jämn, vilket i relation till ett genomförandeprojekt kan komma att ha betydelse för typen a insats. Något fler inrikes födda totalt inskrivna, något fler utrikes födda är inskrivna i program. Om antalet inskrivna i program (där huvuddelen av målgruppen för denna förstudie beräknas befinna sig) fördelas ut för att se andelen av totalen inom det geografiska området så ser man att Gislaved, i högre grad än riket, länet och GGVV har kvinnor i åldern år inskrivna i program med aktivitetsstöd. Kvinnor inrikes födda har en lägre siffra jämfört med riket och länet, med någon enhet högre än GGVV. Om man ser till inskrivna i program över tid så syns en kraftig förändring runt 2009, som dels var större i Gislaved jämfört med övriga landet, men också fick följder i insatser för vissa grupper, medan andra grupper som inte syntes lika starkt i statistiken inte fick någon insats, vilket har fått följder längre fram i tiden. Om man ser till totalt antal arbetslösa så är den kraftigaste ökningen 2009 för individer år, där män och kvinnor ökade lika mycket men antal kvinnor har inte börjat minska förrän senaste året. För den yngre gruppen syns också en tydlig skillnad där män växte mer i antal än kvinnor år Antal pågående sjukfall har stigit sedan Antal män planar ut medan antal kvinnor ökar. Antal män med aktivitetsersättning (18-29 år) har ökat med en extra peak , medan antalet kvinnor har minskade från , planade sedan ut och har nu en höjning sedan Antal män och kvinnor med sjukersättning (30-64 år) minskar sedan 2008 för att plana ut senaste året. Ekonomiskt bistånd har sjunkit sedan 2010, men har ökat senaste året, där antal inrikes födda planar ut och antal utrikes födda som sjunkit sedan 2010 nu har en svag ökning. Etableringsbidrag (förr introduktionsersättning) har för få i antal per grupp för en jämförelse. De kommunala kostnaderna har analyserats inom IFO och resulterat i en översikt över kostnad per brukare som kan ligga till grund för en framtida analys kring riktade insatser för olika målgrupper.

6 6(23) Enligt den analysen så finns det en tydlig ökning av andelen försörjningsstöd till åldergruppen 40-49, och en motsvarande minskning av gruppen I analysen son gjorts dras slutsatsen att ökningen inte beror på ökat antal ärenden, utan att långtidsbehovet har ökat, medan minskningen hos den yngre gruppen motsvarar ett minskat antal ärenden. Kostnaderna för arbetsmarknadsåtgärder per brukare var inte färdiga i analysen, men totalkostnaden för praktikplatser samt handledare beräknas till ca 13,5 milj kr 2013 enligt den rapporten. Näringsliv och arbetsmarknad Det finns ca invånare i Gislaved i arbetsför ålder (här år), men endast ca arbetstillfällen. Fördelningen är Män 52%, Kvinnor 48%. Andelen av arbetskraften som är år är 16% 25-64år 84% (1/5 är år) Problem och behov har sin bakgrund i näringslivets utveckling där det också finns en tydlig skillnad mellan Gislaved och riket och länet men där det finns mer gemensam utveckling i närregionen, GGVV (Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd, Värnamo) Området har en stark industriell inriktning där det finns många underleverantörer till andra branscher. Den första industriella nedgången resulterade inte i så kraftiga arbetsmarknadsförändringar, medan den senare syntes mycket tydligare. Historiskt har arbetslösheten varit låg i området, varvid man inte haft en beredskap för att hantera arbetslöshet både ur ekonomiskt, socialt och strukturellt perspektiv. Det har också skett andra förändringar som inte synts lika tydligt då de haft en långsammare utveckling. Dels har industrin rationaliserat för att kunna överleva. Det sker en automatisering av olika processer som kräver färre i antal arbetstillfällen men ny typ av kompetens hos arbetskraften. Stormarna Gudrun och Per är också exempel på händelser vars effekter inom arbetsmarknadsområdet har stor betydelse. De skogar som förstördes under stormen ledde till en tillfällig ökning av virkesförsäljning för att långsamt övergå till en avstannad verksamhet då träden ännu inte hunnit växa upp igen. 1/3 av antal arbetsställen i Gislaveds kommun är skog och jordbruk. Tjänstenäringar har ännu inte utvecklats fullt ut i kommunen, besöksnäringen är ännu ny och handeln står inför strukturförändringar. Industrins största områden är framför allt plast och gummi men även metall och trä. Den största arbetsgivaren inom kommunen är industrin, följt av omsorg o offentlig sektor och sedan handel. Framtida möjliga näringar som inte är närvarande idag är, förutom besöksnäringen, är t.ex. kulturella och kreativa näringar samt miljöteknik. 20% av invånarna i Gislaveds kommun är utrikes födda, och 30% av barnen i skolan har minst en förälder från ett annat land. Utvecklingen av näringslivet och arbetsmarknaden behöver bli bättre på att ta tillvara på kompetens från andra länder. När det gäller export så är Gislaveds kommun på andra plats i länet med 250 exporterande företag och runt 110 länder är representerade i kommunen bland invånarna. Det finns ett behov av att matcha exporten mot kompetensen. Industrin som främsta arbetsgivare saknar också viss arbetskraft men behovet har förändrats och matchar inte den arbetskraft som är inskrivna på arbetsförmedlingen idag.

7 7(23) Resultatet av omvärldsanalysen kopplad till förstudiens tema och målgrupp. En omvärldsanalys genomfördes där 200 projekt undersöktes, varav 100 gav en rad nycklar till lyckade åtgärder, men även en varning om vissa risker som bör undvikas. Intervjuer med intressenter genomfördes och forskningen skannades av En nyckel är t.ex. att projekt bör fokusera på individens goda sidor, om det ska leda till personlig utveckling hos individen och höja chanserna för att få ett arbete. En stor risk däremot är att individer faller mellan stolarna när samverkan brister i överlämnandet bland aktörernas ansvarsområden. Förutsättningarna för långsiktigt funktionella insatser blir då sämre i betydande utsträckning. En risk är också att erbjuda allt till en individ, enbart med hänsyn till individen enskildes behov. Nyckeln är att kunna hitta en s.k. mainstreammetod som sedan kompletteras med individuella insatser. I annat fall riskerar man att inte få en trygg och fungerande verksamhet. Ett varaktigt projekt utgår från att resultat tas om hand av starka projektägare, och att rätt aktörer samverkar, och en nyckel är att ägarskapet ska bestå av en professionell styrning som är nära interagerat med projektledningen. Ytterligare en nyckel är arbeta strategiskt, t.ex. med hjälp av en professionell styrgrupp. För att lyckas behöver det finnas en förenad strävan och målmedvetenhet hos externa aktörer som har en strategisk påverkan på frågan. Riskerna visar sig vara stora i relation till projektorganisation, där kombinationen mellan oerfarna projektledare och ett svagt projektägarskap ger de allvarligaste konsekvenserna. En risk är också när projektens mål och syfte inte varit fullt förankrade hos aktörer och deltagare. En nyckel däremot är personalens bakgrund som visar sig vara av vikt för individen, bra förebilder behövs. En risk är också när projektsyftet styrs av plan, aktiviteter och administrativa mål, medan en nyckel är när det styrs av vilka effekter man vill åstadkomma och hur effekterna ska bli på lång sikt, redan från idéstadiet. Det finns ingen verksamhet eller aktör som ensam klarar att reda ut individens sammanställda behov. En nyckel är därför en bra kommunikation och ett gott samarbete bland aktörerna inom bl.a. integrations- och arbetsmarknadsområdet. En nyckel är också att insatser bör vara så jobbrelaterade som möjligt. En risk med projekt som använder nyföretagandet som lösning på arbetslöshet är att företag startar med fel förutsättningar och inte blir hållbara. En nyckel är den entreprenörskompetens som finns inom olika etniska kulturer och branschmässiga subkulturer. En risk är att inte säkerställa möjlighet till nätverk och en nyckel är utnyttja mötesplatser med andra företagare på lokalt plan. Risker är dessutom om finansieringsfrågor och språkhinder samt förståelse för och hantering av regelverk Intervjuer med intressenter från näringslivet och samhälle Resultatet av omvärldsanalysen från intressenter genom intervjuer visar att näringslivet ser ett stort behov av industriteknisk kompetens och att det behöver arbetas med en förlegad syn på industrin i samhället.

8 8(23) Det är för näringslivet också svårt att hinna med att kompetenshöja sin egen personal. De är idag slimmade i sina organisationer och behöver därför kunna anställa färdigutbildad personal. Näringslivet behöver, utöver kompetens, personer med social kompetens och goda språkkunskaper i allmänhet men i synnerhet i svenska. Föreningarna är en nyckel till nätverksbyggande för individer. Föreningslivet missar invandrare i allmänhet men kvinnor i synnerhet. Det anses också viktigt att hitta en god balans i vad man kallar livskvalité. Det gäller att hitta en balans i fritid, arbete och övrig stimulans vilket är unikt för varje individ. Teoretiskt omvärldsanalys Varje upptäckt i omvärldsanalys o behovsanalys skickades till den teammedlem som hade som uppgift att scanna av forskningen och resultatet blev följande: Individuella behov (Många projekt talar om individuella behov, men genomförs det i praktiken?) Tidigare studier pekar på en bristfällig individanpassning och att deltagarna därigenom sett sina chanser till jobb som små. Med individanpassning kan deltagarna se sig som sedda och öka sin motivation till att ta steget mot självförsörjning. Individanpassningen betonas som väldigt viktig och direkt avgörande för en lyckad utgång. I de fall där utgångspunkten varit att individen ska skapa samhället och inte tvärtom så har åtgärdsarbetet gått i en utveckling där strukturen anpassas efter den arbetslösa istället för tvärtom. Man utgår från individens vilja och förutsättningar när det handlar om att välja arbetsplats och arbetsuppgifter. Nätverk (Finns det forskning som påtalar nätverkets betydelse i arbetsmarknadsåtgärder?) Det lokala nätverksskapandet är jätteviktigt mellan de olika sektorerna. Det menas också att deltagare i olika arbetsmarknadsåtgärder ska känna att man deltar i samhället. Samhället som i allt högre grad tenderar att bygga på nätverk och här kan man hitta nya vägar att gå i relation till de som redan är etablerade. Man ska kunna vara en del av samhällsgemenskapen även om man inte arbetar. På så sätt ökar man sitt nätverk och sitt sociala kapital. Sociala företag: (Vad säger forskningen om sociala företag? En viktig faktor är ett bra samarbete med det lokala näringslivet och ett positivt stöd från den offentliga sektorn. Dessutom är den sociala gemenskapen viktig för samhället, inte bara i kronor och ören räknat, sociala företag bidrar också till en förstärkt egenmakt (empowerment). Folkhälsoaspekt: Det är inte bara försörjningsstöd, a-kassa och socialbidrag som är några av effekterna av arbetslöshet utan även ökade vårdkostnader och ökade kostnader för rättsväsende. Psykisk och fysisk ohälsa ökar och gör så att den arbetslöse kostar ännu mera pengar. Det finns med andra ord ytterligare incitament till att öka anställningsbarheten hos människor. Det är en god investering i att arbeta proaktiv med folkhälsoperspektivet då det dels sätter folk i arbete men även håller folk friska vilket innebär lägre vårdkostnader Näringslivets betydelse Vikten av ett bra företagsklimat och att det måste finnas en vilja och ett engagemang kring att anställa personer som inte kommer direkt från ett arbete. Förebilder och representation i projekt

9 9(23) Att företagsrepresentanter/näringslivet deltagit i styrgruppen av projekt, har inneburit att anskaffandet av praktik- och arbetsplatser varit framgångsrikt. Även en arbetsgrupp med handläggare från berörda myndigheter har varit ett tillägg. Finansiering för deltagare Att bilda aktiebolag och låna pengar av EU- baserade kooperativa organisationer har visat sig vara en första framgångsfaktor. Det finns olika modeller för hur deltagarna ska finansieras och på vilket sätt de ska finansieras. En tredje arbetsmarknad enligt nordisk forskning Första; ordinarie arbetsmarknaden: De som inte har problem att placera sig på den ordinarie arbetsmarknaden och som inte har behov av kvalificerande åtgärder. Arbetskraften tävlar med sina kunskaper och sin kompetens. Andra; aktiva arbetsmarknadsåtgärder: De som har problem att placera sig på den ordinarie arbetsmarknaden och som har behov av kvalificerande åtgärder. Målsättningen är att öka individens färdigheter och möjligheter att placera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Tredje; alternativa arbetsmarknaden: De som inte kan, oberoende av kvalificerande åtgärder, eller vill placera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Innehåller speciella sysselsättnings- och aktiveringsmöjligheter för individer, som inte klarar av de krav som ställs i arbetslivet och som troligen inte heller kan placera sig på den ordinarie arbetsmarknaden. Den alternativa arbetsmarknaden utgör också en möjlighet för människor som väljer en alternativ livsstil, vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden. Det finns projekt bl.a. i Danmark med erfarenhet av detta Validering Vad säger forskningen om validering som en möjlighet? Det finns valideringssystem idag i Norden, men med huvudinriktning mot utbildningssystem. Denna del skulle kunna utvecklas mot den tredje sektorn. Mikrofinans Underlag kring hur man arbetat med mikrofinansiering finns, men har inte ännu bearbetats tillräckligt för att föreslå som en del av metod. Denna del kan undersökas vidare i ett genomförande. Inlåsningseffekter och resultat av arbetsmarknadsåtgärder Forskning visar på att resultat av arbetsmarknadsåtgärder i de projekt som genomförts inte har en långsiktig effekt. Deltagare återgår till a-kassa, försörjningsstöd etc. efter månader efter projektens slut. Det finns också en hög risk för inlåsningseffekt, där individen upplever en så hög trygghet i arbetsmarknadsåtgärden att det inte blir någon vidare utveckling därifrån. Mer information finns kring den teoretiska omvärldsanalysen för intresserade.

10 10(23) Resultatet av problem- och behovsanalysen del 2 - fördjupning En bit in på omvärldsanalysen uppstod behovet av att fördjupa sig i vissa frågeställningar från problem och behovsanalysen direkt med målgruppen. Intervjuer gjordes med deltagare i ett arbetsmarknadsprojekt för personer med utomnordisk bakgrund samt med inskrivna arbetslösa på arbetsförmedlingen samt att två enkätundersökningar genomfördes. En för gymnasielever åk III för att stämma av med unga mellan studier o arbetsliv och för att se tendenser till signaler inför framtiden, samt en för vuxna arbetslösa. Slutsatserna från intervjuerna samt resultaten från enkäterna var avgörande för förstudiens resultat, och handlar mycket om individens egna förutsättningar. Svaren i enkäten var i sin tur det som skakade om föreställningarna allra mest. Både den enkät som gick till ungdomar i åk III för att känna av målgruppen mellan studier och arbetsliv och hitta signaler, samt den som gick till inskrivna på arbetsförmedlingen där majoriteten hade varit arbetslösa i mer än 12 månader. Innan enkäten så fanns det en klar föreställning om att utbildning är rätt väg för alla, och bara vi ger kompetensutveckling så finns det jobb för alla. Men alla har inte behov av mer utbildning, och om vi inte samtidigt skapar fler jobb av olika typer, så finns det inte jobb för alla hur mycket vi än utbildar. En annan föreställning som ändrades var den att alla arbetslösa har en dålig psykisk och/eller psykisk hälsa. Så ser inte bilden ut om målgruppen själv tillfrågas. De tänkta insatserna kring utbildning och hälsofrämjande åtgärder är alltså inte självklara för alla. (Se bilagor båda enkäterna som rapporter) Omvärldsanalysen gav huvudnyckeln kring förhållningssättet till individen, Problem och behovsanalysen gav huvudnyckeln kring behovet av parallella insatser; Paket för arbetslösa har inte någon nytta om inte nya jobb också skapas. Det framkom också insikten att det inte är självklart vad som skall ingå i ett paket, samtidigt som behovet av nätverk styrktes. I researchen kring möjliga insatser så landade det i sju spår som sedan bearbetades av referensgruppen i workshopform efter att man fått en ordentlig genomgång av omvärldsanalysens resultat samt problem och behovsanalysens resultat. Spåren var: Kombinationspraktik (En praktik där mer än ett kompetensområde utnyttjas, och minst en kompetens är en kreativ sådan) Föreningskontor (Kombinera arbetsintegrerande insats med nytta för föreningar) Lyfta och bli lyft (Arbetslösa som får växa genom att prova en ledarroll, gärna i kombination med fysisk aktivitet som utegym eller sport) Tematiska experter (Branschexperter som leder individen vidare i sin dröm) Kooperativ bemanning (En kooperativ lösning på när det krävs en anställning Attraktion för säsong kring bransch(testa punktinsatser inom olika branscher) YHL (Yrkeshögskola light) hantverksyrken och serviceyrken Ändrade upphandlingskrav där sociala krav ingår Fler företag genom att sälja UF-idéer samt stödja generationsskifte

11 11(23) Identifierade metoder eller behovet av nya metoder för målgruppen Huvudfokuset i metoden som framkommit handlar om hur vi förhåller oss till individen när vi erbjuder en insats eller en åtgärd. Detta kan sedan ses utifrån olika perspektiv, vilka också utgör de olika delarna av metoden: 1) Hur förhållningssättet ser ut generellt för att på riktigt ta hänsyn till individen 2) På vilket sätt vi skapar förutsättningar för individen att kunna ta del av insatsen 3) På vilket sätt vi styr processen för att inte störa individens och de samverkande aktörernas ordinarie processer 4) På vilket sätt vi använder individens egna drivkrafter att komma framåt 5) Hur vi säkerställer att individen slussas in i ett nätverk 6) Vilken typ av insatser vi kan och bör vi leverera 7) Hur vi kan anpassa insatsen efter konjunkturläget samt fånga upp signaler 8) Hur vi säkerställer att projektet fasas ut men inte metoden 1) Hur ser förhållningssättet ut generellt för att på riktigt ta hänsyn till individen? Svaret på denna frågeställning är ett antal ställningstaganden som utredningen succesivt hittade fram till: a) Det krävs parallella insatser, det räcker inte med insatser för individen i form av ex kompetensutveckling. Nya jobb måste också skapas. b) Det skall vara fokus på vad individen kan, förstärka det som redan finns, istället för tvärtom. c) Det skall inte vara fokus på hur man organisatoriskt tänkt försörja sig (anställning, eget företag, delägare, annat) d) Insatserna får aldrig skapa en inlåsningeffekt, där individen inte kommer vidare efter insatsen av trygghetsskäl e) Insatsen måste vara kompatibel med befintliga organisationsstrukturer och komplettera, inte ersätta befintliga aktörer. f) Varje bransch har sina egna begrepp, men på ett generellt plan kan vissa ord skapa ett ökat eller ett minskat förtroende. g) Det måste finnas en långsiktighet i metoderna och insatserna för att minska risken för att individen går tillbaka till status quo vid eller en tid efter insatsens slut. 2) På vilket sätt vi skapar förutsättningar för individen att kunna ta del av insatsen Denna fråga uppkom när utredningen visade på risken att det dels är väldigt olika hur man försörjer sig som arbetslös och att det samtidigt är olika hur mycket struktur kring insatsen som behövs. Lösningen här blev en trestegsnivå av struktur för insatsen, där nivå 1 inte innehåller någon struktur alls, enbart det överenskomna insatspaketet (Deltagaren har ex. a-kassa eller liknande och har drivkraft att själv styra sin tid) och där nivå 2 innehåller någon form av struktur beroende på insats och behov, ex. ett socialt kooperativ eller en praktik/stödanställning på ett privat

12 12(23) företag och nivå 3 innebär ett så stort behov av struktur att det krävs en visstidsanställning i offentlig sektor av deltagaren för att kunna lyckas med insatsen och/eller lösa försörjningsproblemet under insatsen. Det viktiga här är också att en individ kan få röra sig mellan de olika nivåerna och inte låsas fast för evigt i strukturer. Det måste vara möjligt för individen att byta och bryta mönster. Det skall därför ingå i ett genomförande att individen kan förflytta sig, inte bara mellan olika nivåer av insats, utan även mellan t.ex. geografiska områden. En individ som gått länge utan arbete i en kommun kan genom att byta miljö få en annan chans att byta och bryta mönster och samtidigt öka sina chanser på en bredare yta. Detta ställer dock krav på samverkan mellan aktörer, att möjliggöra rörligheten utan att störa den ordinarie processen som dels bör finnas där av trygghetsskäl för individen, men också av effektivitetssynpunkt för involverade organisationer. 3) På vilket sätt vi styr processen för att inte störa individens och de samverkande aktörernas ordinarie processer Det kan finnas olika ingångar till projektet, och det behöver få vara det för att säkra individens förutsättningar. För att testa metoden i ett projekt rekommenderas därför inte att projektet ersätter någon av de aktörer som redan finns för individen, utan snarare kompletterar som en utanpå-hängande process. En individ som exempelvis har en handläggare eller kontakt på en myndighet, skall ha kvar den kontakten. Samtidigt måste man säkerställa insatsen, utan att individen förlorar ansvaret för sitt vägval en av grundtankarna i denna metod. Förslaget är därför att handläggaren kontaktar projektet, projektet ordnar insatsförslag, insatsförslaget skickas direkt till individen, individen rapporterar sedan till sin handläggare. På så sätt har befintlig aktör kvar sin roll medan individen har ansvaret för att ta ställning till insatsen, samtidigt som tryggheten i den ordinarie processe finns kvar. Fyra olika typer av ingångar har identifierats i förstudien: a) Aktiv ingång (individen söker aktivt ett arbete/försörjning) b) passiv ingång, (individen söker inte nödvändigtvis aktiv försörjning) c) Studier och d) Osynlig i systemen a) Individer som skulle kunna ha en aktiv ingång till en insats, söker troligtvis aktivt arbete på något sätt genom antingen arbetsförmedling, bemanningsföretag, branschorganisation eller annan organisation. b) Individer som skulle kunna ha en mer passiv ingång till projektet är inskrivna på Försäkringskassan, Individ och Försörjningsstöd eller andra myndigheter. Individer kan också redan befinna sig inom en insats på t.ex. den kommunala arbetsmarknadsorganisationen.

13 13(23) c) Individer som befinner sig i studier kan befinna sig på Gymnasium, högskola/universitet, SFI eller annan utbildning. d) Individer som är s.k. osynliga i systemen finns inte registrerade någonstans av ovanstående. Individen kan befinna sig i vilken som helst av dessa ingångar. För att få ett mervärde i ett genomförande så krävs samverkan mellan aktörer. Rekommendationen är dock inte att skapa arbetsgrupper, utan istället utöka befintliga samverkansgrupper med de parter som behövs. Detta för att inte skapa parallella system utan bygga på befintligt gott samarbete. 4) På vilket sätt använder vi individens egna drivkrafter att komma framåt En individ har i denna metod eget ansvar för sina val, det är därför viktigt att hjälpa individen att se sin egen nivå av drivkraft och själv komma till insikt om vilken nivå av insats som är lämplig, innan ett konkret paket av utbildning eller liknande skapas Denna del går ut på att individen själv (med hjälp/råd vid behov)får ta ställning till ett antal enklare frågor som besvaras med ja eller nej. Beroende på svar så kommer individen till en rekommenderad väg att välja. För de individer som har klart för sig vilken bransch eller vilket yrke som de skulle kunna tänka sig att prova på, alternativt undersöka möjligheterna inom, får sedan hjälp via projektet att möta en expert inom den branschen vid exempelvis två tillfällen. Detta skall inte vara en långvarig relation, utan endast bidra med att ge individen inspiration och mer kunskap om det yrke eller den bransch man har drivkraft att söka sig till. De individer som inte vet vad de vill, men är nyfikna på något, ka också få samma möte. De individer som inte vet vilket område, och inte heller är nyfikna, bör istället få delta i någon form av inspirationsaktivitet. Det kan också finnas olika nivåer av självförtroende/mod, vilket kan ge anledning att delta i delprojekt/aktiviteter som jobbar med den frågan. Exempel delprojekt för bättre självförtroende: Lyft och Bli lyft- Ett spår som framkom genom utredningen som handlar om att kombinera en insats, exempelvis för bättre hälsa, där arbetslösa får leda utegympa för andra arbetslösa, eller där man får prova på att leda ett fotbollsteam. Det finns forskning som visar på att individens självförtroende ökar genom exempelvis få prova på att leda en aktivitet. Ett annat exempel är kombinationspraktik, där individens ena kreativa kompetens tas tillvara samtidigt som man praktiserar/arbetstränar inom ett mer praktiskt område. Exempelvis kan en som befinner sig mellan studier och arbetsliv få prova på

14 14(23) att montera, städa, arkivera, servera, packa på ett företag 4 dagar i veckan, och arbeta med företagets hemsida/sociala medier 1 dag i veckan. Ett annat exempel är en individ som kan andra språk och som kan praktisera/arbetsträna inom äldreomsorgen med att göra dagliga sysslor ena delen av tiden, och hjälpa de äldre som vill öva sig i språk andra delen av tiden. Detta i kombination med utbildningsmoment och hälsofrämjande åtgärder och det är applicerbart. Se bilaga 7 Beskrivning av Metod och förslag till genomförande s.5-7 4) Hur vi säkerställer att individen slussas in i ett nätverk När individen kommer dithän i sitt vägval att man är redo att förhöra sig om ett visst ämne eller yrke för framtida försörjning (oavsett om det är genom att starta eget eller starta tillsammans eller bli anställd) så får man träffa en tematisk expert, ex. en journalist, en trädgårdsmästare, en kaféföreståndare eller annat, helt styrt av individens intresseinriktning för framtida arbetsmöjligheter. Det skall exempelvis ske två träffar på vardera en till två timmar där individen får ställa alla möjliga frågor och få svar. Den tematiske experten förväntas berätta om sina erfarenheter att arbeta med/som/inom ett visst område, hur branschen ser ut konjunkturmässigt, vilka jobbmöjligheter/företagsmöjligheter som kan finnas, vilka utbildningar/kompetensnivåer som förväntas, förutsättningar etc. Ett krav är också att det runt denna tematiske expert finns ett nätverk som individen skulle kunna utnyttja, exempelvis ett företag att göra studiebesök på, kanske t.o.m. praktisera på, ett mentorskapsprogram inom branschen, tips om nätverksmöten inom branschen att kunna närvara på etc. Om individen inte når fram till att man är redo att förhöra sig om ett visst ämne eller yrke för framtida försörjning, så skall en annan form av nätverkande in. Här har exempelvis AMO tagit fram ett mentorskapsprogram som kan tillämpas. Det finns också delprojekt/aktiviteter som syftar till att inspirera. 5) Vilken typ av insatser vi kan och bör leverera Att kunna förhöra sig om ett särskilt ämne utifrån intresse och kunskap är en mindre insats som metoden använder som genomgående tema för alla deltagande individer. De individer som under vägvalet hittar sin egen väg ramlar sedan ur projektet och in i de vanliga systemen. Det kommer dock finnas de som har behov av ett insatspaket bestående av en eller flera delar: Utbildning, Praktik, Hälsofrämjande insats och/eller Hjälp med företagsutveckling De insatsförslag som framkommit i denna förstudie är:

15 15(23) a) Utbildningsinsatser i ny form, s.k. YHL Yrkeshögskola light. Det har i förstudien inte varit självklart att utbildning alltid är det som behövs. Många som är utan arbete har idag en lång utbildning, och/eller är i en ålder då det inte känns relevant att genomgå en längre ny utbildning på 1-3 år, dessutom med studielån. Det efterfrågas därför en kortare, mer yrkesfokuserad utbildning som ger endast de kompletterande alternativt uppdaterade kunskaper som behövs för ett specifikt yrke. Ex 10 veckor. Det är också viktigt att det är rätt pedagogiska grepp för individen. b) Praktik kallas olika i olika branscher praktik/lärling/träning. Denna ingrediens har visat sig ge bäst effekt när det gäller individer som varit arbetslösa en längre tid. c) Behovet av hälsofrämjande insats i ordets vidare bemärkelse kan handla om allt från att lyfta individens mod till att få en bättre fysisk ork. Här bör det därför finnas olika delprojekt som kompletterar de aktiviteter som redan görs. d) Företagsutveckling de individer som har drivkraften att själva eller tillsammans med andra starta ett nytt företag eller ta över ett befintligt, skall få stöttning med detta dels genom befintliga system men även kompletterande insatser. Det skall t.ex. ingå i projektet att ha ett delprojekt med möjlighet att dela ut konsultcheckar för hjälp med produktutveckling, prissättning, marknadsföring, juridiska frågor, redovisningsfrågor eller liknande. Det finns andra projekt som lyckosamt arbetat med övertag av företag som p.g.a generationsskifte eller dylikt. En annan idé som framkommit genom denna förstudie är att kombinera UF-företag med arbetsträning för arbetslösa, alternativt försäljning av UF-företagsidéer. Det finns också alternativa företagsformer där man har företags tillsammans som skall kunna appliceras här. Paketeringen av insatserna kan, beroende på individens behov, exempelvis delas upp på följande sätt: 10 veckors utbildning varav individen deltar 2 timmar i veckan i ett hälsofrämjande delprojekt, t.ex. själv prova på att leda utomhusgymnastik, 8 timmar i veckan praktik/lärling/träning direkt på en arbetsplats, 4 timmar i veckan få svar på frågor kring ex. företagsutveckling eller framtida försörjningsmöjligheter av olika representanter, resterande tid utbildning i pedagogiskt format anpassat för individen. Det pedagogiska formatet är också viktigt att forma för att få så bra resultat som möjligt. Det pågår mycket försök ute i Europa bl.a. om Flipped clasroom/omvänt klassrum samt s.k. utdragen inlärning där processen för ett kursmoment delas upp och tänjs ut så att det kommer utrymme för reflexion och praktiska moment mellan. Komvux är redo att skapa YHL, kortare yrkesinriktade utbildningar. Det finns också andra aktörer som kan komplettera som Högskolan på hemmaplan, studieförbund, privata utbildningsaktörer samt näringslivet själva som redan har en hel del befintliga interna utbildningar man kan ta tillvara på.

16 16(23) 7) Hur vi kan anpassa insatsen efter konjunkturläget samt fånga upp signaler Branschorganisationer knyts till projektet, bl.a. genom de mindre insatserna i form av att de individer som passerar projektet skall få träffa tematiska branschexperter vid ett par tillfällen. Branschorganisationerna förväntas sedan ge projektet de signaler som behövs för att kunna bedöma jobbmöjligheter i nutid och i framtiden. I varje kommun finns någon form av avstämning av arbetsmarknaden regelbundet. Istället för att skapa parallella samverkansgrupper så förväntas den befintliga avstämningen växlas upp med nödvändiga aktörer, t.ex. representanter för de branschorganisationer som är relevanta för projektet och därmed kommunens arbetsmarknad. Genom en tätare dialog och samlad plattform i varje kommun för branschernas specifika läge, så ökar förutsättningarna generellt för att ha mer förvarning om konjunkturläget inom olika branscher. Även säsong under året kan ha stor betydelse för vissa branscher och kan påverka tiden för insatser. De lokala bemanningsföretagen har ofta de signalerna hos sig då de inte bara följer företagens produktionssvängningar utan planerar sin verksamhet helt efter dessa. Vad gäller utbildningsplatser så behövs ett antal nya platser tillsättas som kan variera mellan olika branschkunskaper beroende på vad plattformen och dialogen kommer fram till. Projektet skall även testa ett nytt sätt att finansiera insatserna genom att sätta en budget för ett antal deltagare med ett totalt maxtak och sedan begära ut medel genom avrop, beroende på konjunkturläge och säsong. För att få signaler från målgruppen, ex. från de som befinner sig mellan studier och arbetsliv, så har denna förstudie visat att enklare enkäter via t.ex. sociala medier kan vara ett bra komplement. Att stämma av med målgruppen själv ger svar på vissa frågor som aktörerna som stödjer dem inte kan ge. De branschorganisationer som deltar förväntas på sikt kommunicera tidigare signaler om bristyrken. Idag skickas signalerna försent helt enkelt därför att näringsliv och offentlig sektor dels inte möts i tillräcklig omfattning, men också för att det saknas vissa aktörer i de regelbundna avstämningar som faktiskt äger rum. 8) Hur vi säkerställer att projektet fasas ut men inte metoden Projektet och därmed metoden är tänkt att fasas in genom en mobiliseringsfas och en smygande uppstart, där samarbetspartners redan från start får i uppgift att fasa ut sin medverkan i projektform och hitta ett sätt att kunna delta som en del av sin drift. Mobiliseringsfasen skulle kunna inrymma en pilot med 15 deltagare från start som är med och utformar insatserna och testar olika former av insatser samt hjälper till att utvärdera metoder och insatser. Projektkoordinator, ekonomiadministration och informationsfunktion knyts till projektet, dessa funktioner avslutas när projektet tar slut. Branschorganisationer knyts till projektet och förväntas leverera experter som får en

17 17(23) viss form av mindre ersättning vid insats under projektet, men vars arvode skall finansieras av branschorganisationerna innan projektet är slut. Olika funktioner som affärsutvecklare, beteendevetare, friskvårdare, utbildningspedagog knyts till projektet. Dessa skall helst finnas hos samarbetspartners innan så att de finns kvar efter projektets slut. Smygande uppstart innebär att de 15 deltagare som startar upp blir fler så fort metoder och rutiner börjar ramla på plats. Partners Som statistiken visar så ser utvecklingen inte ut på samma sätt i en kommun som i en annan. Olika aktörer har dessutom olika uppdrag. Varje aktör som går in i projektet får själva definiera vilken målgrupp man vill satsa en insats på, och det behovet kan dessutom ändra sig över tid. Det blir således ett projekt med över tid olika målgrupper och insatser, vilket ger behov av en kombination av resurser i finansiella medel och i tid från ESF, Tillväxtverket, deltagande kommuner, andra organisationer som arbetsförmedlingen, Coompanion, branschorganisationer, bemanningsföretag, näringslivsföreningar, andra lokala intresseorganisationer m.fl. Budget med maxtak och avrop: Varje deltagande kommun får inledningsvis definiera en målgrupp där behovet är störst för just det området, samt ett mål för hur många deltagare/insatser man vill uppnå. Med ett växande antal deltagare under projektets gång med insatser som är individuellt anpassade så behövs en viss flexibilitet i budgeten. Konjunktur och säsong kan också spela in i när olika insatser skall ske. Förslaget är därför att likt industriella leverantörsavtal ha ett avtal med ett maxtak på finansiella medel, tid, konsultcheckar, utbildningsplatser och andra insatser, och ropa av efter behov beroende på antal deltagare och insats. Smygande övergång till drift Redan från projektets start så skall alla deltagande partners allt eftersom de kommer in i projektet, få i uppdrag att hitta ett sätt att delta i framtida insatser genom driften. Detta tvingar samtliga att tänka till redan vid ingången till projektet. Innan projektet är slut så skall allt utom projekt-organisationen samt ev. extrainsatser som inte behöver vara kvar, vara finansierat av vanlig drift Tematisk expert 2x2 timmar/deltagare skall innan projektets slut finansieras av branschorganisationerna själva YHL skall så småningom finansieras genom ett antal extra statsfinansierade platser (utan regler för vem som får gå utbildningen) Konsulthjälp/Affärsutveckling skall så småningom finansieras genom företagscheckar etc. via Almi och normala system

18 18(23) Studievägledare, beteendevetare och friskvårdare skall finnas inom de organisationer som deltar, och endast i nödfall vara anställda inom projektet, och i sådana fall vid behov överföras till befintliga organisationer Koordinator, informatör, projektekonom avslutas vid projektets slut (En växande databas skall kunna ersätta delar av koordinatorns roll) Handläggare på resp. organisation är kvar på sina respektive organisationer och har förhoppningsvis anammat metoden för de individer det passar för en del av det normala löpande arbetet Växande Informationsbas Varje insats och tematisk expert som resulterat i något skall av informationsfunktionen läggas in på en användarvänlig websida som skall fungera som en sökmotor för framtida arbetssökande och arbetsgivare och andra som skulle ha nytta av att hitta information. Den växande informationsdatabasen förväntas sedan bli en digital mötesplats som ersätter projektkoordinatorns funktion och underhålls dels av sig själv (alla deltagande branschorganisationer och myndigheter m.fl. skall kunna lägga upp information) dels genom att de webbansvariga i deltagande organisationer har en årlig avstämning kring verktyget En huvudman kommer dock krävas för databasen av avtalstekniska skäl. Samverkanspartner i projektet blir således på resursmässig och kompetensmässig grund, samt baserat på att det måste säkerställas att projektet kan fasas ut men metoden bli kvar. Samverkanspartner kommer också ha betydelse ur geografisk och organisatorisk grund eftersom deltagare skall kunna byta och bryta mönster geografiskt eller insatsmässigt för att undvika låsningseffekt. Det finns tre möjliga nivåer av genomförande i dagsläget: 1) Sprida metodens olika delar på ett enkelt sätt, genom en broschyr eller liknande, där det är fritt för såväl aktör som arbetssökande själv att använda 2) Testa delar av metoden inom en kommun eller mellan två kommuner. 3) Skapa ett genomförandeprojekt mellan 4-6 kommuner där det krävs en finansiering av kommunala medel (6 kommuner ger ca kr/kommun och år i tre år, drygt 3 milj från ESF och 1, 8 milj från Tillväxtverket hela projektperioden samt 450 extra utbildningsplatser) Beräkningen bygger på 6 kommuners deltagande med tillsammans 600 insatser kring ingång i en bransch 450 utbildningsinsatser och 120 insatser för att starta/utveckla/ta över företag. Se även beskrivning av samverkan med aktörer och andra projekt s. 7 i Bilaga 7 Beskrivning av metod och förslag till genomförande.

19 19(23) Jämställdhetsintegrering Sammansättningen av projektteamet och referensgruppen gjordes utifrån ett mångfaldsperspektiv vad gäller ålder, kön och bakgrund för att kunna relatera till olika målgrupper. Samtliga analyser och framtagen statistik har lyfts i ett perspektiv av uppdelning på kön, ålder och etnicitet, i den mån det varit möjligt. Ålder för att konjunkturen påverkat olika åldersgrupper på olika sätt, etnicitet för att Gislaveds kommun har 20% andel invånare med utländsk bakgrund. Uppdelning i ålder och kön redovisas en utveckling sedan , medan uppdelning mellan inrikes och utrikes födda redovisas en utveckling Antalet inskrivna på arbetsförmedlingen ökade dramatiskt främst för både kvinnor och män i åldern efter krisen 2008, där antalet män i åldern minskat snabbare än antalet kvinnor som dröjt sig kvar i högre antal lite längre. I Gislaved kommun är det utrikesfödda kvinnor som, till skillnad från riket, länet och GGVV, utgör den största andel arbetslösa (både öppet och inskrivna i program). Därefter kommer män oavsett födelseland (öppet arbetslösa) men främst utrikesfödda som är inskrivna i program. Se bilaga 1 summering statistik Tillgänglighet för personer med funktionshinder Vilka åtgärder har ni vidtagit för att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt? Frågan kring att säkra tillgänglighetsarbetet i ett eventuellt genomförandeprojekt har varit en del under förstudien och det har diskuterats utifrån Gislaveds tillgänglighetsstrategi. En strategi om rättigheter för funktionsnedsatta i Gislaveds kommun Specifikt har språk uppkommit som ett hinder, liksom att utsatta grupper, varav personer med funktionshinder, ökar i antal i arbetslöshetsstatistiken medan andra grupper minskar. Inför ett genomförandeprojekt finns behov av att samverka med de regionala förstudier som har metoder och kunskap om psykiska och fysiska funktionshinder och på vilket sätt och med vilka metoder en insats kan kompletteras för att överbrygga olika hinder men även hur ett hinder kan skapa mervärde. Även regionala förstudier som arbetat utifrån arbetsgivarens synvinkel kan användas här. Det finns t.ex. för liten kunskap hos arbetsgivare om hur man kan anställa personer med olika former av hinder

20 20(23) Programkriterier (samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Strategisk påverkan En viktig utgångspunkt för projektet var delmålet att uppnå en metod som skulle möjliggöra för en bredare arbetsmarknad. Detta kräver i sig en samverkan tvärs över administrativa gränser både geografiskt och organisatoriskt. En grundtanke om att möjliggöra för geografiskt utbyte av deltagare har funnits med sedan start, liksom at utnyttja mer än ett av individens kompetensområden. För att kunna genomföra detta så behövs inte bara kommunikation mellan olika parter utan också kännedom om varandra. Detta är ett delmål i ett genomförande. En spridningskonferens genomfördes där alla 9 grannkommuner bjöds in, liksom alla potentiella samverkanspartner inklusive alla som deltagit i projektet med sin erfarenhet. Spridningen av resultatet pågår fortfarande efter förstudiens slut, inte bara för att förankra inför ett genomförande utan för att olika delar generellt kan bidra i befintlig verksamhet hos olika parter. Resultatet också fått lite av ett eget liv och har börjat forma om sig allteftersom olika aktörer börjat fundera över vilka delar som passar in i deras egen verksamhet. Det är därför viktigt med en mer avancerad visualisering när tiden är mogen, så att ännu fler kan ta del av metoden eller delar av den. I ett genomförande är även tanken att en internetsida skall skapas, med en sökmotor som kan växa av sig själv beroende på vilka branscher och aktörer som deltar, för individer att kunna använda fritt både under och efter projektet. Härmed samlas projektets nätverk och kunskap att leva vidare och fortsätta växa efter projektets slut. Intressant reflexion är att under förstudiens gång så har olika möten lett till ändrade föreställningar hos organisationer och individer. T.ex. så har förståelsen ökat för nyttan av andra organisationer, och dess roll i samhällsutvecklingen. Kommunstyrelsen., Planeringssamråd Mjuk samt referensgruppen för arbetsmarknadsfrågor, är de forum som Gislaveds kommun hanterar resultatet av förstudien. Begreppet Konjunkturpaketet används numera ofta i samband med dialog om framtida samarbeten, och presentation kommer därmed göras i alla de forum som är lämpliga. Gislaveds kommun samverkar idag med 9 grannkommuner och tre län utöver Jönköpings län, inom Entreprenörsregionen, Gnosjöregionen/GGVV, Bolmensamverkan m.fl.

Konjunkturpaketet 2015-2018 / projektplan publicerad 20150630

Konjunkturpaketet 2015-2018 / projektplan publicerad 20150630 Konjunkturpaketet 2015-2018 / projektplan publicerad 20150630 Projektägare: Kontaktpersoner: Gislaveds kommun, Kommunstyrelsekontoret Projektägaransvar: Karin Gustafsson, kommundirektör Projektekonomi:

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet

Insteget. Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå. Deltagande parter bakom projektet 2011-03-01 Insteget Projektansökan till Samordningsförbundet i Umeå Deltagande parter bakom projektet Umeå kommun, VIVA Resurs och Socialtjänsten Arbetsförmedlingen INSTEGET Ett metodprojekt mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost

FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost FIA, Fler i Arbete ett EU-projekt i Skåne Nordost Skåne Nordost Tillsammans är vi starka Med fokus på samarbete Vi verkar i ett sammanhang som är större än den enskilda kommunen. I Skåne Nordost identifierar

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30

Genomförda aktiviteter 2014-02-01 till 2014-04-30 Samordningsförbundet Utskriftsdatum 2014-04-30 Lägesrapport till Region Värmland Projektnamn: Förstudie Arena Organisation: Samordningsförbundet Samspelet Rekvisitionsperiod: 2014-02-01 till 2014-04-30

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment

Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment Romané Bučá Romané Bučá Eskilstuna arbete och studier genom empowerment (ett nationellt arbetsmarknadsprojekt för romer) Bakgrund 2011-2014 Förfrågan till Eskilstuna och AMF 2011 Mobiliseringsfas november

Läs mer

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013

Mötesplats Arbetsmarknad. Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Mötesplats Arbetsmarknad Bildminnen från nätverksträffen 18 april 2013 Lärorika samarbeten och regional samverkan Här erbjuds du en arena för erfarenhetsutbyte och inspiration. Erfarna projektledare presenterar

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-04-01 .~.._o...,.. ~:. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-04-01 s (29) 81 Projekt Sociala företag Dnr 2014/401 ~ 3 INLEDNING De sociala företagen erbjuder möjligheter

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

Projektplan, självhjälpsgrupper

Projektplan, självhjälpsgrupper REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D)

Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Stockholm 2015-06-10 Arbetsmarknadsdepartementet Mäster Samuelsgatan 70 111 21 Stockholm Remissvar matchningsanställningar (A 2014: D) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta en särskild

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer

NEW BRIGHT FUTURE. En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer NEW BRIGHT FUTURE En förstudie om integration av högutbildade, nyetablerade utrikesfödda personer Ett samverkansprojekt med Strängnäs Business Park och Arbetsförmedlingen 2015-02-20 Förstudie New Bright

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb

Resursjobb. Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Resursjobb Sigtunamodellen 1.0 Från passiva bidrag till viktiga välfärdsjobb Bakgrund Låg utbildningsnivå Stor inflyttning Hög andel invånare som är utrikesfödda Regionens bästa arbetsmarknad men Svårigheter/utmaningar

Läs mer

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser

Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Dnr: Kon 2015/41 Välfärdsjobb i Järfälla kommun. Inriktning och budget för arbetsmarknadsinsatser Maja Jansson 2015-04-07 2015-04-07 1 (9) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3.

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Vägen till självförsörjning

Vägen till självförsörjning Monica Gullin projektledare Thomas Franzén chef ARE Ansökan Gällande ansökan om medel från Samordningsförbundet för att tillämpa föreslagen modell för identifierad målgrupp inom Torsås kommun. Vägen till

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund

Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund 1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby-Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning

Läs mer

Program för att stödja och utveckla sociala företag!

Program för att stödja och utveckla sociala företag! Program för att stödja och utveckla sociala företag! Detta är SKOOPIs viktigaste krav till myndigheter och politiker på främst riksnivå, men även i kommunerna. De arbetsintegrerande sociala företagen måste

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-07-23 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(7) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011

Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning Yrkesvux januari - juni 2011 Studerandeuppföljning januari - juni 2011 Till kontaktperson för yrkesvux. Om byte av kontaktperson för yrkesvux sker, ska detta meddelas till Skolverket.

Läs mer

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019.

Projektdirektiv. Projektnamn: Projektägare: Styrgrupp: Projektledare: Startdatum: Januari 2010. Slutdatum: December 2019. Projektnamn: Färdplan Flen Projektägare: Kommunfullmäktige Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott, Lars Rådh, Sari Eriksson, Karin Lindgren och Arne Fältin Projektledare: Karina Krogh Startdatum: Januari

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen

Bran schi nrikt ad lä rling sutbildning inom besöksnäringen VIP Branschinriktad lärlingsutbildning VÄRDSKAP I PRAKTIKEN inom besöksnäringen Branschinriktat projekt inom besöksnäringen. November 2012 Mars 2013 Samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen och Entreprenörerna

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng

Försörjningsmåttet 3 kv 2013 i Bengtsfors, Dals-Ed, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Ulrica Sandzen 531526929 Försörjningsmåttet 3 kv 213 i Bengtsfors, DalsEd, Åmål, Säffle Årjäng Försörjningsmåttet Samordningsförbundet

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen.

Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. IFO/Omvårdnadsförvaltningen Arbetsförmedlingen Filipstad/Storfors/Kristinehamn Samordningsförbundet Samspelet Ansökan om ek. medel till anställning av 1,0 coach inom samverkansprojekt mellan IFO/Omvårdnadsförvaltningen

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Korta eller långa vägen?

Korta eller långa vägen? Korta eller långa vägen Rapport nummer 2 www.uti.se www.legitimation.nu www.hb.se/ia www.valideringscentrum.nu Korta eller långa vägen? Varje år anländer ett stort antal personer till Västra Götalands

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

Fler jobb i Västerås med växande företag

Fler jobb i Västerås med växande företag Fler jobb i Västerås med växande företag Västeråsmoderaternas jobb- och näringslivsprogram för 2014-2018 1 Inledning Detta är Västeråsmoderaternas program för att fler västeråsare ska ha ett arbete. Företag

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt Projekt inom ramen för Stimulansmedel Rådet för Trygghet och Folkhälsa Projektnamn och datum Kontaktperson: Telefon: Projektstöd

Läs mer

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb

Framtidskontrakt för Värmdös. jobb Framtidskontrakt för Värmdös jobb 2014-2018 Jobben först Det går bra för många i Värmdö. Många får en allt bättre ekonomi beroende på en god reallöneutveckling och växande kapitaltillgångar. Samtidigt

Läs mer