Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier

Transkript

1 Påverkan genom dialog -en utvärdering av dialogprojektet om textilier Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg R 2010:8 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Påverkan genom dialog R 2010:8 Förord Miljöförvaltningen har sedan 2004 drivit en särskild satsning kallad Giftfritt Göteborg. Syftet är att driva på utvecklingen med att minska användningen av farliga kemikalier i bland annat varor. Under 2009 har Miljöförvaltningen bedrivit dialog med textilföretag i Göteborg som ett av delprojekten. Syftet har varit att genom dialog nå ut med information och diskutera frågor om kemikalieinnehåll i textilier och möjligheter till substitution hos textilföretag. För att kunna få en bild av om detta arbete påverkat textilföretagen och om arbetssättet uppskattas av företagen har Miljöförvaltningen beslutat att utvärdera arbetet. Kunskapen från denna utvärdering är tillämpbar även i övrigt kommunikationsarbete som bedrivs på miljöförvaltningen. EnviroPlanning AB har genomfört denna utvärdering på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg med Helena Norin som uppdragsledare. EnviroPlanning AB svarar även för rapportens utformning och innehåll. Victoria Lind Magnusson har varit Miljöförvaltningens projektledare. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

4

5 Påverkan genom dialog en utvärdering av dialogprojektet om textilier. Utvärderingen är utförd av EnviroPlanning AB på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg. Foto: Helena Norin Helena Norin EnviroPlanning AB

6

7 Påverkan genom dialog R 2010:8 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Metoder... 5 Genomförande... 6 Resultat webenkät... 6 Resultat djupintervjuer... 8 Diskussion Slutsatser och rekommendationer Företag som ingått i utvärderingen Referenser Bilageförteckning: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Djupintervjufrågor Webenkät Rapport från webenkäten Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

8 Påverkan genom dialog R 2010:8 Sammanfattning Under 2009 har Miljöförvaltningen bedrivit dialog med textilföretag i Göteborg som ett av delprojekten inom den särskilda satsningen kallad Giftfritt Göteborg. Syftet har varit att genom dialog nå ut med information och diskutera frågor om kemikalieinnehåll i textilier och möjligheter till substitution hos textilföretag. Inom delprojektet har Miljöförvaltningen besökt eller haft kontakt med ca 17 företag, motsvarande samtal med ca 30 enskilda personer. Företagen har varit dels butiker som säljer textilprodukter till privatkonsumenter, dels några av stadens leverantörer som säljer produkter som består av textil. För att kunna få en bild av om detta arbete påverkat textilföretagen och om arbetssättet uppskattas av företagen har Miljöförvaltningen beslutat att utvärdera arbetet. EnviroPlanning AB har genomfört denna utvärdering med Helena Norin som uppdragsledare och Carina Loh Lindholm som handläggare. Victoria Lind Magnusson har varit Miljöförvaltningens projektledare. Kunskap, Insikt, Medvetenhet Dialogprojektet bedöms ha bidragit till ökad medvetenhet och kunskap till viss del. För att ytterligare fördjupa kunskapen rekommenderas Miljöförvaltningen att i framtida dialogprojekt anpassa informationen efter målgruppens behov. Ett sätt att förstå målgruppens behov skulle kunna vara olika fokusgrupper med butiksanställda, stadens mindre leverantörer och större leverantörer. För stadens leverantörer är offentlig upphandling mycket viktigt och Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier påverkar mycket. Ytterligare dialog med mindre företag skulle därför kunna inriktas på innehållet i upphandlingskriterierna. Attityd, Beteende Samtliga intervjuade anger i mycket stor utsträckning att de uppmärksammat nyheter om kemikalier i textil mer sedan dialogen med Miljöförvaltningen hölls och kan nämna exempel. I webenkäten anger ungefär hälften av de butiksanställda att deras eget agerande ändrats, medan endast en femtedel av respondenterna från stadens leverantörer anger detsamma. Webenkäten visar att ungefär hälften av företagen anger att företagens arbete med kemikalier i textil förändrats sedan kontakten med Miljöförvaltningen. Detta gäller främst för butiker, av stadens leverantörer är det bara en femtedel som anger att arbetet förändrats. Detta tyder på att dialogprojektet bidragit till förändrat beteende både hos individer och hos företag. För att uppnå detta även hos stadens leverantörer behövs troligen mer arbete, förslagsvis tillsammans med upphandlande enhet. 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Påverkan genom dialog R 2010:8 Behov av stöd Eftersom 80 % av alla respondenter anger att de behöver veta mer om kemikalier i textilier och andra varor finns ett stort behov av stöd. Framförallt efterfrågas broschyrer och webbaserat material. Miljöförvaltningen rekommenderas därför att fortsätta med den typen av information, särskilt till butiker och mindre företag. Kontakten med Miljöförvaltningen Samtliga respondenter är mycket positiva till dialogprojektet och Miljöförvaltningen upplevs som professionell. Samtidigt framkom att Miljöförvaltningen använder svåra begrepp och kan uppfattas som myndighetsutövande även om detta projekt ska vara skiljt från tillsynen. Detta är något som kan vara värt att lägga kraft på att förändra i samband med framtida dialogprojekt. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

10 Påverkan genom dialog R 2010:8 Bakgrund Miljöförvaltningen har sedan 2004 drivit en särskild satsning kallad Giftfritt Göteborg. Syftet är att driva på utvecklingen med att minska användningen av farliga kemikalier i bland annat varor. Det nationella miljömålet för giftfri miljö har sedan starten varit grunden för det arbetet. Det lokala miljömålet för giftfri miljö antogs 2008 och sedan dess har satsningen även syftat till att bidra till detta måls uppfyllelse. Det lokala miljömålet är uttryckt som Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt och har i sin tur delmål inom tre olika områden Gifter i barns vardag har delmålet Minskad förekomst av miljögifter i barns vardag Utfasningsämnen 1 har delmålet Utfasningsämnen ska inte användas eller släppas ut i Göteborg Förorenade områden har delmålet Förorenade områden i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö Det lokala miljömålet bedöms vara mycket svårt att nå, men trenden är positiv enligt den uppföljning som gjorts. 2 Under 2009 har Miljöförvaltningen bedrivit dialog med textilföretag i Göteborg som ett av delprojekten. Syftet har varit att genom dialog nå ut med information och diskutera frågor om kemikalieinnehåll i textilier och möjligheter till substitution hos textilföretag. Inom delprojektet har Miljöförvaltningen besökt eller haft kontakt med ca 17 företag, motsvarande samtal med ca 30 enskilda personer. Företagen har varit dels butiker som säljer textilprodukter till privatkonsumenter, dels några av stadens leverantörer som säljer produkter som består av textil. För att kunna uppskatta om detta arbete påverkat textilföretagen och få en bild av om arbetssättet uppskattas av företagen har Miljöförvaltningen beslutat att utvärdera arbetet. EnviroPlanning AB har genomfört denna utvärdering. Victoria Lind Magnusson har varit Miljöförvaltningens projektledare. 1 Utfasningsämnena är de högst prioriterade ämnena i det nationella giftfria miljömålet 2 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg. Göteborgs Stad Miljö. R 2009: Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Påverkan genom dialog R 2010:8 Metoder Miljöförvaltningens arbetshypotes har varit att en av drivkrafterna bakom möjligheten till utbyte av farliga kemikalier i varor kan vara ökad kunskap. Ökad kunskap bidrar i sin tur kanske till ett förändrat beteende och medvetna handlingar i fråga om att själv söka kunskap om varor. Genom kunskap om varors innehåll av kemikalier finns kanske möjligheten att påverka innehållet och substituera de varor som innehåller farliga ämnen och som köps in och säljs till konsument. För att kunna utvärdera hypotesen har en webenkät skickats till 28 personer och sju djupintervjuer genomförts. Webenkäten syftade till att ge ett kvantitativt underlag för utvärderingen som sedan följdes upp med kvalitativa djupintervjuer. För att kunna utvärdera dialogprojektet har de checklistor Miljöförvaltningen fyllde i under dialogprojektet studerats. Miljöförvaltningen hade också tagit fram en kommunikationsplan för projektet som legat till grund för hur vissa av frågorna har ställts. I kommunikationsplanen fanns nio olika målgrupper, men utvärderingen har endast inriktats på de primära målgrupperna: Lokala inköpare, tillverkare och leverantörer som gör varor tillgängliga för konsumenter Tillverkare och leverantörer som har inköpsavtal med Staden Anledningen till detta var att Miljöförvaltningen hittills i projektet inriktat sig på dessa målgrupper. Övriga målgrupper bedömdes därför inte kunna tillföra något till utvärderingen, eftersom inga aktiviteter riktats mot dem ännu. Enkätfrågorna har utformats både som gradientfrågor, flervalsfrågor och ja/nejfrågor. Samtliga personer som Miljöförvaltningen varit i kontakt med har fått webenkäten. För att kunna jämföra resultatet med en liknande utvärdering av Kemikalieinspektionens dialogprojekt 3 med textilbranschen har några av frågorna getts samma utformning. Webenkätens utformning återfinns i Bilaga 2 till denna rapport. Vissa personer som var tjänstlediga eller som bytt till annat jobb vid genomförandet av webenkäten har uteslutits ur svarsgruppen. För att ändå få samma antal respondenter lades kontaktpersoner till från ett liknande projekt om antibakteriella tillsatser i varor som genomfördes av Miljöförvaltningen Som ett komplement till webenkäten har djupintervjuer genomförts. I djupintervjuerna har respondenterna getts möjlighet att utveckla sina tankar om kemikalier i textil och Miljöförvaltningens projekt. Den frågemall som användes vid djupintervjuerna finns i Bilaga 1. Djupintervjuerna har genomförts både med butikspersonal och medarbetare hos stadens leverantörer. 3 KemIs dialog med textilbranschen. För ökad riskminskning och bättre uppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Faugert & Co Utvärdering AB Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

12 Påverkan genom dialog R 2010:8 Genomförande Webenkäten skickades ut under vecka Tre påminnelser skickades under vecka , vecka samt vecka Djupintervjuerna bokades i förväg och genomfördes som telefonintervjuer under veckorna 50 och respektive veckorna 1 och Respondenterna fick själva välja om de ville bli intervjuade per telefon eller vid ett personligt möte, samtliga valde telefonintervju. Resultat webenkät Webenkäten skickades till 28 mottagare och hade en svarsfrekvens på 68 %. I webenkäten har frågor ställts inom de tre områdena: Kunskap, Insikt, Medvetenhet Attityd, Beteende Kontakten med Miljöförvaltningen. Kunskap, Insikt, Medvetenhet Medvetenheten om textiliers eller andra varors innehåll av kemikalier har ökat hos 79 % av de som svarat. De källor som samtliga svarande angett för den ökade medvetenheten är: Information från leverantörer av textilier eller andra varor (37 %) Information från leverantörer av kemikalier (21 %) Information från arbetsgivare/huvudkontor/miljöansvarig etc (26 %) Frågor från kunder (42 %) Nationella myndigheter (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) (37 %) Lokala myndigheter (Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen) (32 %) Branschorganisationer (37 %) Fackförbund (0 %) Miljöorganisationer (42 %) Massmedia (26 %) Om annat, specificera (21 %) Respondenter från stadens leverantörer svarar i högre utsträckning att de fått ökad medvetenhet genom information från kemikalieleverantörer (40 %) och lokala myndigheter (60 %). Som en övrig källa nämndes Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Påverkan genom dialog R 2010:8 På frågan om kontakten med Miljöförvaltningen bidragit till ökad medvetenhet svarar 58 % av samtliga respondenter att den gjort det till viss del. Det är värt att notera att ingen av respondenterna svarat till stor del eller till mycket stor del. Vad gäller kunskapen om textilers och andra varors innehåll av kemikalier anger 47 % att den ökat till viss del genom dialogen, 5 % att den ökat till stor del. När det gäller att ge kunder bättre information om kemikalier i varor anger 32 % att dialogen ökat deras möjligheter till viss del. Övriga svarar till mindre del eller nej, inte alls. Attityd, beteende Drygt hälften (53 %) av de svarande anger att företagets arbete med kemikalier i textilier och andra varor har förändrats sedan dialogen med Miljöförvaltningen. Av de som svarar att arbetet förändrats anger de flesta att företaget ställt frågor till leverantörer om innehåll av farliga kemikalier. De näst vanligaste svaren är att företagen valt att inte sälja produkter när de fått vetskap om innehåll av farliga kemikalier och att man bett leverantörer ändra produkter när man fått vetskap om innehåll av farliga kemikalier. Bland stadens leverantörer anger 80 % att företagets arbete inte ändrats sedan kontakten med Miljöförvaltningen. Detta gäller även för det egna agerandet vad gäller arbetet med textiliers eller andra varors innehåll av kemikalier. När det gäller det egna agerandet har 42 % av samtliga svarande angett att det förändrats sedan dialogen med Miljöförvaltningen. De vanligaste svaren på vad som förändrats är Jag söker egen kunskap om textiliers innehåll av kemikalier och Jag har fört dialog med mina kolleger och chefer om bättre alternativ. En dryg tredjedel (37 %) av de svarande anger att de till viss del uppmärksammat nyheter och information om textiliers eller andra varors innehåll av kemikalier mer efter dialogen med Miljöförvaltningen. 10 % svarar Ja, till stor del. På frågan om respondenterna skulle vilja/behöva veta mer om textiliers eller andra varors innehåll av kemikalier svarar 74 % ja. Detta gäller både stadens leverantörer och butiker. Webbaserad information och broschyrer i tryckt form är de sätt som flest vill få information på. Inga av de svarande ville få information via informationsmöten på annan plats på arbetsorten, medan 10 % kunde tänka sig informationsmöten på arbetsplatsen. Bland stadens leverantörer vill hela 80 % ha webbaserad information, 20 % föredrar broschyrer och ingen vill ha informationsmöten. Av de som svarat att de behöver information vill flest få information från nationella myndigheter, lokala myndigheter, branschorganisationer och Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

14 Påverkan genom dialog R 2010:8 miljöorganisationer. Ingen angav Köpmannaföreningen eller massmedia som svarsalternativ på varifrån de skulle vilja ha information om textiliers eller andra varors innehåll av kemikalier. För stadens leverantörer är information från leverantörer av textilier och andra varor, leverantörer av kemikalier och branschorganisationer vanligare svar än för samtliga svarande. De typer av information som de svarande tyckte att de behövde mest var väl spritt mellan de 18 svarsalternativen, men flest svarade information om vilka kemikalier som är viktiga att undvika följt av lagstiftning som påverkar textiliers och andra varors innehåll av kemikalier, information om vilka kemikalier som använts vid tillverkning av textilierna, hur miljön i Sverige påverkas av kemikalierna, hur konsumentens hälsa påverkas av kemikalierna och hur arbetarna i tillverkningslandets hälsa påverkas av kemikalierna. De vanligaste svarsalternativen bland stadens leverantörer var lagstiftning som påverkar textiliers och andra varors innehåll av kemikalier och information om vilka kemikalier som är viktiga att undvika. Skillnader gentemot hur samtliga respondenter svarat är att stadens leverantörer i mindre utsträckning svarat att de vill ha information om vilka kemikalier som använts vid tillverkning av textilierna, hur konsumentens hälsa påverkas av kemikalierna och hur arbetarna i tillverkningslandets hälsa påverkas av kemikalierna. I större utsträckning skulle man vilja ha information om miljömärkning och miljövarudeklarationer. Kontakten med Miljöförvaltningen De allra flesta (74 %) upplevde att kontakten med Miljöförvaltningen var värdefull för dem, medan 26 % angav att kontakten var värdefull till mindre del. Även den skriftliga information upplevdes som värdefull i ungefär samma utsträckning. Två av respondenterna kommenterade att de inte erhållit någon skriftlig information. Miljöförvaltningens bemötande upplevdes överlag som professionellt både i den inledande kontakten via brev eller telefon och vid möte eller telefonintervju. De flesta som svarat har angett att kontakten till stor del upplevdes som professionell. Resultat djupintervjuer Sju personer har djupintervjuats inom projektet. Samtliga dessa hade Miljöförvaltningen varit i kontakt med i projektet om kemikalier i textil. Av de som djupintervjuats representerar fyra stadens leverantörer och tre butiker. Storleken på företagen varierar mellan tre anställda och över 200 anställda. Både 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Påverkan genom dialog R 2010:8 inom gruppen butiker och gruppen stadens leverantörer har både små och stora företag intervjuats. Respondenterna i butik har alla direkt kundkontakt. Respondenterna hos stadens leverantörer har olika befattningar, VD, miljö- /kvalitetsansvarig, avtals- och anbudsansvarig och tekniskt ansvarig textil. I djupintervjuerna har frågor ställts inom de fyra områdena: Kunskap, Insikt, Medvetenhet Attityd, Beteende Behov av stöd Kontakten med Miljöförvaltningen. De frågor som ställts återges i Bilaga 1. Kunskap, Insikt, Medvetenhet - butiker De intervjuade som arbetar i butik har alla ett miljöintresse och kan redogöra för miljöarbetet till vardags. Det kan handla om att sortera avfall, fråga om kunderna vill ha påse (istället för att slentrianmässigt packa ner kundens varor i en ny påse) och att tillhandahålla papperspåsar istället för plastpåsar. Svaren från anställda som arbetar i butiker som tillhör kedjor visar att huvudkontoren har stor makt över sortimentet och vilka miljökrav som ställs. Ingen av kedjorna har erbjudit sina anställda i butik miljöutbildning. För den kedja som har ett aktivt miljöarbete och säljer produkter i ekologisk och rättvisemärkt bomull sköts detta från huvudkontoret, men butikerna får mycket information om produkterna och kan på detta sätt informera intresserade kunder. Huvudkontoret och företagets grundare framhålls som mycket miljöintresserade med filosofin att ekologiska produkter inte ska vara dyrare än konventionella. Hellre tar man ut mindre marginaler på de ekologiska produkterna. I ett annat fall med en butikskedja är miljöarbete på huvudkontoret okänt för butikschefen och det miljöarbete som sker har initierats lokalt. Förslag på förbättringar till huvudkontoret har ej besvarats. Personalen i butiken upplevs av butikschefen som miljöintresserad, men information om miljöfrågor får de söka själva. Huvudkontoret ger ingen miljöinformation, utom i de fall något blivit förbjudet. Ett exempel som gavs gällde de små påsar med antimögelmedel eller torkmedel som kan innehålla dimetylfumarat. I detta fall informerade huvudkontoret om att påsarna skulle plockas ut ur t ex ridhjälmar och lämnas som farligt avfall. 4 I de fall det finns ett aktivt miljöarbete har butikerna valt att inte ta in produkter där inköpare bedömt att miljöegenskaperna inte varit tillräckligt bra. Under intervjuerna framkom att producenter i Europa upplevs vara enklare att 4 Bakgrunden till detta var information till huvudkontoret från Kemikalieinspektionen hösten 2008, men detta kände inte respondenten inte till. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

16 Påverkan genom dialog R 2010:8 kommunicera med och ha bättre miljöarbete än företag i Asien. Men som en av respondenterna sa det kan nog vara kulturkrock många gånger. Alla intervjuade har märkt det ökade miljöintresset från kunder under senare år. När det gäller frågor om kemikalier i varor upplever flera att det går i vågor och ofta beror på vad som presenterats i massmedia. Oftast frågar inte kunder om någon specifik kemikalie, men ftalater är ett undantag. Oftast kan huvudkontor eller leverantör hjälpa till med svar om den butiksanställde inte kan svara själv. Den respondent som arbetar för en lågpriskedja angav att deras kundkrets aldrig frågar och reflekterar att detta beror på att deras kundkrets inte har den medvetenheten. Ingen av butikerna har fått information från någon av sina leverantörer om att produkter de köper innehåller kemikalier som finns på den s.k. kandidatlistan över särskilt farliga ämnen enligt REACH. Intervjuaren fick dock informera om kandidatlistan och ge exempel på ämnen som idag finns på listan och för vilka produkter det vore troligt att de skulle kunna få information om farligt innehåll. Den mindre butik som intervjuades angav att de skulle sluta sälja produkten om de fick sådan information. För kedjorna uppfattades detta som en fråga för huvudkontoret och de kände inte till om huvudkontoret fått sådan information. För den kedja som har stort miljöintresse sa respondenten Jag kan inte tänka mig att våra leverantörer har sådana ämnen. Kunskap, Insikt, Medvetenhet stadens leverantörer Alla de intervjuade har en medvetenhet om miljöfrågor, men tendensen verkar vara ju större företag desto mer miljöarbete, även om de mindre företagen förstår värdet av miljöarbete. Det skulle vara förödande för oss om barnarbete eller gifter i produkterna skulle finnas. Det lilla företaget som handlar mest med företag i Sverige och Europa upplever att det skulle bli mycket svårare att kontrollera miljö, kvalitet och leveranssäkerhet om man arbetade med asiatiska leverantörer. Företagen nämner spontant att de är certifierade enligt ISO och därför jobbar med uppsatta miljömål som skärps kontinuerligt. Alla respondenter anger att de påverkas mycket av krav i offentlig upphandling. En av respondenterna anger att Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier används även för att ställa krav på underleverantörer. Kunderna påverkar över huvud taget mycket i miljöfrågor och förfrågningsunderlag kan vara en källa till information som också innebär att företagen måste lära sig mer om sina produkter. Aktuella miljöfrågor för flera av respondenterna gäller transporter. Det kan vara både att ställa krav på de transporter som köps in och att minska säljarnas tjänstebilskörande. En av respondenterna berättar att de arbetar allt mer med att återvinna material. Ett exempel är textilspill som kan användas som stoppning istället för att deponeras. Denna fråga var egentligen mer ekonomisk än ekologisk, då kostnaden för avfallshantering kunde minska. 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Påverkan genom dialog R 2010:8 Miljömärkta produkter är viktigt för en av respondenterna som tillhör ett företag som har mycket stor andel miljömärkt i sortimentet. En fråga som växer mycket för detta företag gäller socialt ansvar. Man vill fokusera på att kräva större socialt ansvar av leverantörer som tillverkar i Asien. De frågor som ställs i förfrågningsunderlag om kemikalier i textil brukar enligt två av respondenterna vara kryssrutor på ämnesgruppsnivå. En av respondenterna upplever att kompetensen hos upphandlare inte är så hög i miljöfrågor. Frågor kunder ställer kan gälla bromerade flamskyddsmedel, formaldehyd, azofärgämnen, om textilierna som används på sjukhus tål Virkon (ett desinfektionsmedel) eller om metallkomplexfäger är kromfria. En av respondenterna nämner kunder som frågar efter säkerhetsdatablad, men det gäller andra produkter i sortimentet än textil. Inget av företagen har, så vitt respondenterna känner till, fått information om att ämnen på kandidatlistan ingår i produkterna. Några säger att den informationen i så fall finns hos inköpare, vilket en av respondenterna tycker är olyckligt eftersom den informationen skulle behöva nå miljöansvarig eller produktutveckling. För att förbättra detta håller inköpare på att utbildas av miljöavdelningen. En annan respondent nämner att Kemikalieinspektionens broschyr Kemikalier i textilier råd till dig som handlar har använts för att utbilda säljkåren. Attityd, Beteende - Butiker Företagens arbete med textiliers innehåll av kemikalier har enligt respondenterna inte förändrats sedan kontakten med Miljöförvaltningen när de svarar spontant. Vid följdfrågor framkommer att ett av företagen ställt frågor till leverantörer och Man har det i tanken. Man är inte ensam, det arbetas effektivt från myndigheters sida. Bra med flera som jobbar åt samma håll. Som personer anger alla respondenter att de uppmärksammat nyheter och information om kemikalier i textil mer efter kontakten med Miljöförvaltningen. Spontant kan de nämna nyheter om ridhjälmar, tröjor, jeans och Björn Borg kalsonger. När det gäller de krav som ställs på kemikalieinnehållet i varor anger båda kedjeanställda att det är en fråga för huvudkontoret. En känner till att krav ställs, men vet inte hur kraven ser ut eller vilka svar leverantörerna brukar ge. Den respondent som jobbar i en mindre butik anger att leverantörer ibland kan ställa sig frågande till de frågor som ställs, men respondenten framhärdar i sitt kravställande. Ett exempel är att respondenten känt sig frågande till om Ökotex verkligen är en miljömärkning. Intervjuaren kunde upplysa om att Ökotex ställer krav på de kemikalier som finns kvar i produkten, men mer är att betrakta som en hälsomärkning än en miljömärkning. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

18 Påverkan genom dialog R 2010:8 Flera av respondenterna hade själva upplevt att de påverkades av kemikalierna vid uppackning av textilier. En berättade att hon hos en tidigare arbetsgivare alltid använde astmamedicinen Bricanyl när hon packade upp jeans, men att besvären nu försvunnit när hon jobbar på ett miljömedvetet företag. En annan respondent upplever besvär av de små påsarna med antimögelmedel eller torkmedel och har därför handskar vid uppackning av varor. Intervjuaren upplyste om dimetylfumarat som förbjudits Respondentens reaktion då var att då ska jag tänka på om det ändrat sig sedan förra våren. Respondenterna svarar mycket olika på frågan om vilka aktörer som kan påverka företagens arbete med kemikalier i textil. Svaren som ges är Miljöförvaltningens krav, alla kunders krav, interna krav och leverantörer i Kina. När det gäller kedjorna anger en respondent interna krav, men säger också att huvudkontoret kanske skulle svara annorlunda. Attityd, Beteende Stadens leverantörer Företagens arbete med textiliers innehåll av kemikalier har enligt respondenterna inte förändrats sedan kontakten med Miljöförvaltningen när de svarar spontant. En av respondenterna nämner att medvetenheten ökat och att man kommer att ställa mer krav på leverantörer i framtiden. Hade inte en tanke på detta innan brevet [från Miljöförvaltningen] kom. Några av respondenterna har uppmärksammat nyheter om kemikalier i textil mer sedan kontakten med Miljöförvaltningen och nämner skor som innehåller kemikalier. Flera av respondenterna upplever att det blir mer och mer fokus på detta i omvärlden. En av respondenterna säger Det kommer att bli mer och mer syning i framtiden. Möbeltyg kräver 250 kemikalier och tio får finnas kvar i textilien, det visar på hur många som når miljön. Den som säljer tyg har ofta dålig kunskap bakåt. Den respondenten tror att ursprungsmärkning kommer att krävas i framtiden. När det gäller att ställa krav på egna leverantörer när det gäller varors innehåll av kemikalier varierar svaren stort. Det finns allt ifrån det stora företaget som håller reda på olika lagkrav runt om i världen till det lilla företaget som skulle behöva branschhjälp för att ställa rätt frågor. En medelväg utgörs av de företag som använder Miljöstyrningsrådets upphandlingskrav eller anpassningar av dessa för att ställa krav på leverantörer. I vissa fall fås svar som måste följas upp för att de är svårtolkade eller ofullständiga. Aktörer som skulle kunna påverka hur stadens leverantörer arbetar med kemikalier i textil är offentliga upphandlare, andra kunder och egna anställda. En av respondenterna anger att lagar och förordningar påverkar detta arbete, men att det kan vara svårt att ha kontroll över vilka regler som gäller olika produkter. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Påverkan genom dialog R 2010:8 Behov av stöd - Butiker Två av frågorna gällde vart respondenterna skulle vända sig om de behövde veta mer om textiliers innehåll av kemikalier och om de behövde hjälp med att ställa krav på textiliers innehåll av kemikalier. Två av respondenterna anger Miljöförvaltningen om de behöver veta mer, en anger huvudkontoret. För att få hjälp med att ställa krav är svaren desamma, men en av respondenterna nämner att hon känner till Swerea IVF (även om det är deras föregångare TEFO som nämns). Behov av stöd Stadens leverantörer Två av frågorna gällde vart respondenterna skulle vända sig om de behövde veta mer om textiliers innehåll av kemikalier och om de behövde hjälp med att ställa krav på textiliers innehåll av kemikalier. När det gäller källor för ökad kunskap nämns följande svar Leverantörer av textiler Arbetsgivaren/huvudkontor/miljöansvarig etc Nationella myndigheter (Kemikalieinspektionens databaser) Testinstitut (SP och Swerea IVF nämns) Annan, ange vilken (ECHAs hemsida) Om de skulle behöva hjälp med att ställa krav på textiliernas innehåll av kemikalier anger respondenterna att de skulle vända sig till följande aktörer Leverantörer av textiler (som respondenten har långvarig relation till) Konsultföretag Testinstitut (SP och IVF Swerea nämns) Annan, ange vilken (Miljöstyrningsrådet) Kontakten med Miljöförvaltningen - Butiker Samtliga respondenter är mycket positiva till Miljöförvaltningen och dialogprojekt. Huvudsakligen ser respondenterna Miljöförvaltningens dialog som ett sätt för dem att få information som de annars inte får. De anger att det bör vara återkommande, men någon nämner också att det var svåra begrepp som Miljöförvaltningen använde sig av. Dialogprojekt är ett sätt för företagen att få upp ögonen för frågorna, men sedan måste företagen själva jobba vidare med frågorna för att de inte ska falla i glömska. Idéer för framtida aktiviteter kom fram i intervjuerna. Mer miljöinformation (broschyrer) till ungdomar som handlar mycket, men som också är förändringsbara skulle vara värdefullt. Nyhetsbrev till butiker om kemikalier i textil med exempel på olika tester Kalsonger innehöll detta gift som har denna påverkan var ett annat exempel. En av respondenterna säger att dialogprojekt Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

20 Påverkan genom dialog R 2010:8 kan hjälpa butiken att ta sitt miljöansvar Ansvaret ska inte läggas på kunden. För att kunna nå ut till fler samtidigt nämndes företagarföreningar som ett bra forum, även om de inte jobbat med miljö tidigare. Större samarbete mellan näringsliv och myndigheter vore bra på miljöområdet, det är inte vanligt. Kontakten med Miljöförvaltningen Stadens leverantörer Samtliga respondenter är mycket positiva till Miljöförvaltningen och dialogprojekt. Flera av respondenterna anknyter till Göteborgs stad upphandling, men åsikterna går isär. Dels nämns att Göteborgs stad är duktig på uppföljning efter upphandling genom att försöka få till förändring under avtalstiden, dels nämns att staden ställer höga krav i upphandling, men sedan ändå köper billiga produkter med högt innehåll av kemikalier. Respondentens företag hade låtit testa konkurrentens produkter för att kontrollera kemikalieinnehåll. Respondenten menade ändå att dialogprojektet var ett tecken på att Göteborgs stad jobbar med frågan och kan bättra sig. Någon av respondenterna tyckte att Miljöförvaltningens formulär var svårt att fylla i trots att de bad sina leverantörer om hjälp. Efter telefonkontakt med Miljöförvaltningen gick det lättare att fylla i. En av respondenterna upplevde att Miljöförvaltningen agerade som en myndighet i dialogprojektet, snarare än att de sökte samarbete. Respondenten menade att Miljöförvaltningen skulle tjäna på att inte ställa krav när de jobbar med ett dialogprojekt. En av respondenterna uppskattade att Miljöförvaltningen hörde av sig per telefon istället för att kalla till halvdagsseminarium eftersom detta var mer tidseffektivt. Dialogprojekt upplevs av flera respondenter som att de kan vara lärande för båda parter och att erfarenhetsåterföring till potentiella kunder kan vara mycket viktigt. En av respondenterna uppger även att det är bra att veta vad som på gång från myndighetshåll. En av respondenterna ser bredare, Det kan ge bättre villkor för arbetarna i Kina. Diskussion Olika målgrupper Samtliga respondenter i djupintervjuerna har varit mycket positiva till kontakten med Miljöförvaltningen. Resultaten från webenkäten visar att dialogen till viss del ökat kunskapen och möjligheten att ge kunder bättre svar på frågor om kemikalier i textil. Om Miljöförvaltningen ska fortsätta med dialogprojekt bör man undersöka vad som skulle behövas för att dialogen i ännu högre grad ska leda till ökad kunskap. Kännedom om målgruppen ökar möjligheten för att kunna anpassa informationen efter deras behov. Förhoppningsvis ger denna utvärdering ytterligare kunskap om målgrupperna och deras behov. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Påverkan genom dialog R 2010:8 Det finns en del skillnader mellan olika grupper som framkommer i utvärderingen. Särskilt gäller det mellan butiker och stadens leverantörer, men även vad gäller storlek på företag. Att storleken på företag spelar roll för miljöarbetet är föga förvånande, likaså att engagemang hos anställda är mycket viktigt. För personal i butik finns klara skillnader i vilken information de får från huvudkontoret. I fallet med en kedja med starkt miljöarbete upplever personalen i butik att de får mycket miljöinformation och har lätt att få svar på frågor. I den butikskedja där det centrala miljöarbetet är särskilt utvecklat, alternativt ej kommunicerat till butikspersonal, får personalen i butik själva söka den miljöinformation de behöver. Då blir engagemanget ännu viktigare. Värt att notera är att ingen av dessa kedjor anordnat någon särskild miljöutbildning för personalen. Hos stadens leverantörer finns också stora skillnader i miljöarbete, något som Miljöförvaltningen bör ta hänsyn till i framtida dialoger. Potential för ökad kunskap finns främst hos de mindre företagen, större företag har inte fått ökad kunskap genom dialogen på samma sätt. En anledning till detta kan vara att de har personal som redan följer de frågor som Miljöförvaltningen tog upp. Att jobba med förbättring under avtalstiden, som en av respondenterna tog upp, kan vara ett bra sätt för Göteborgs stad att både påverka sina leverantörer till bättre miljöarbete och bidra med ökad kunskap. Detta ställer dock krav på att den upphandlande enheten har kompetens på samma områden som Miljöförvaltningen eller att de skaffar sig den genom samarbete med Miljöförvaltningen eller andra aktörer. Arbete med förbättring under avtalstiden skulle kunna innebära ökade kostnader, något upphandlande enhet i så fall bör följa. Jämförelse med Kemikalieinspektionens utvärdering Kemikalieinspektionen (KemI) arbetade under med ett dialogprojekt inom textilområdet som riktade sig mer till textiltillverkare och textilimportörer. Erfarenheterna från utvärderingen av KemIs projekt liknar i många fall erfarenheterna från denna utvärdering. KemIs utvärdering pekar på att myndigheter kan ändra attityder hos företag, men att kunskap i allmänhet söks på annat håll. Den erfarenheten stämmer överens med resultaten i denna utvärdering. Vikten av aktiva tillsynsmyndigheter har tidigare lyfts fram som en framgångsfaktor för att påverka företags substitutionsarbete. 5 Det är utvärderarens bedömning att Göteborgs stad är att betrakta som en aktiv tillsynsmyndighet. 5 Att arbeta med produktval i praktiken. Kemikalieinspektionen. Rapport Nr 2/08 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

22 Påverkan genom dialog R 2010:8 Även KemIs utvärdering pekar på att det är de företag som har minst kunskap som tjänar mest på en dialog. En kommentar kan vara att det förutsätter en viss medvetenhet för att över huvud taget ställa sig positiv till dialog. I denna utvärdering har respondenterna angett i ungefär samma utsträckning att de behöver veta mer om kemikalier i textil som i KemIs utvärdering. Detta tyder på att behovet är stort hos allt från textiltillverkare till butiksanställda. Båda projekten har bidragit till att företag ställer ändrade krav på kemikalier i textil. Utvärderingen Utvärderingen i sig har bidragit till att ytterligare sätta fokus på frågan om kemikalier i textil genom att påminna respondenterna om frågan. Särkilt under djupintervjuerna har tillfälle att ge ytterligare information om kemikalier förekommit, liksom möjlighet till en mer fördjupad diskussion. Detta har möjliggjorts av utvärderarens kunskap inom ämnesområdet. Respondenterna upplevs ha uppskattat att kunna ha dialog även med utvärderaren. Genomförandet av utvärderingen har försvårats av julhandeln. I synnerhet respondenter i butik har varit mycket svåra att komma i kontakt med. Antalet djupintervjuer fick reduceras för att det var omöjligt att komma i kontakt med personer i butik, trots åtskilliga försök. Mot bakgrund av att alla respondenter varit positiva till kontakten med Miljöförvaltningen och även utvärderaren rekommenderas Miljöförvaltningen vid framtida utvärderingar som inkluderar butikspersonal att förlägga utvärderingen vid annan tidpunkt på året. Slutsatser och rekommendationer I denna del görs en bedömning av hur Miljöförvaltningens projekt uppnått de mål som satts upp och formulerats i uppdragsbeskrivningen. Vidare ges rekommendationer till hur Miljöförvaltningen kan gå vidare med dialogprojekt. Har kontakten/dialogen med Miljöförvaltningen bidragit till ökad kunskap (Kunskap, Insikt, Medvetenhet) Dialogprojektet bedöms ha bidragit till ökad medvetenhet och kunskap till viss del. För att ytterligare fördjupa kunskapen rekommenderas Miljöförvaltningen att i framtida dialogprojekt anpassa informationen efter målgruppens behov. Ett sätt att förstå målgruppens behov skulle kunna vara olika fokusgrupper med butiksanställda, stadens mindre leverantörer och större leverantörer. Det är utvärderarens bedömning att olika typer av dialog behövs för butiker och stadens leverantörer. I de fall det skulle röra sig om dialogprojekt med butikskedjors huvudkontor skulle likhet antagligen finnas med stadens 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

23 Påverkan genom dialog R 2010:8 leverantörer. Om sådan dialog förs bör den ta upp miljöinformation till butiksanställda från huvudkontor, något som verkar kunna förbättras. För stadens leverantörer är offentlig upphandling mycket viktigt och Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier påverkar mycket. En tendens till att de uppfattas endast som kryssrutor som ska fyllas i kan dock skönjas. Ytterligare dialog med mindre företag skulle därför kunna inriktas på innehållet i upphandlingskriterierna. Har den ökade kunskapen i så fall bidragit till förändrad attityd eller förändrat beteende hos individen eller på företaget (Attityd, Beteende) Samtliga intervjuade anger i mycket stor utsträckning att de uppmärksammat nyheter om kemikalier i textil mer sedan dialogen med Miljöförvaltningen och kan nämna exempel. I webenkäten anger ungefär hälften av de butiksanställda att deras eget agerande ändrats, medan endast en femtedel av respondenterna från stadens leverantörer anger detsamma. En tolkning efter djupintervjuerna är att detta beror på att stadens leverantörer redan hade en viss medvetenhet, men skulle även kunna bero på att ointresse föreligger. Webenkäten visar att ungefär hälften av företagen anger att företagens arbete med kemikalier i textil förändrats sedan kontakten med Miljöförvaltningen. Detta gäller främst för butiker, av stadens leverantörer är det bara en femtedel som anger att arbetet förändrats. Detta tyder på att dialogprojektet bidragit till förändrat beteende både hos individer och hos företag. För att uppnå detta även hos stadens leverantörer behövs troligen mer arbete, förslagsvis tillsammans med upphandlande enhet. Finns behov av stöd och hur ser det i så fall ut (Stöd) Eftersom 80 % av alla respondenter anger att de behöver veta mer om kemikalier i textilier och andra varor finns ett stort behov av stöd. Framförallt efterfrågas broschyrer och webbaserat material. Lokala myndigheter anges som en av de källor respondenterna vill få information ifrån, vilket tyder på att Miljöförvaltningen har stor trovärdighet. När respondenterna i djupintervjuerna fick ange spontant vart de skulle vända sig för att söka kunskap eller hjälp vid kravställande nämner butiker Miljöförvaltningen, medan stadens leverantörer nämner statliga myndigheter, testinstitut och leverantörer av textilier. Miljöförvaltningen rekommenderas därför att fortsätta med den typen av information, särskilt till butiker och mindre företag. Kontakten med Miljöförvaltningen Samtiga respondenter är mycket positiva till dialogprojektet och Miljöförvaltningen upplevs som professionell. Samtidigt framkom att Miljöförvaltningen använder svåra begrepp och kan uppfattas som Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

24 Påverkan genom dialog R 2010:8 myndighetsutövande även om detta projekt ska vara skiljt från tillsynen. Detta är något som kan vara värt att lägga kraft på att förändra i samband med framtida dialogprojekt. Företag som ingått i utvärderingen ABA-Skol AB Benetton Bolagret Dressman Formec AB Frimeko AB Granit Gudrun Sjödén Haga Interiör Kinnarps AB Lagerhaus Rusta Senab Överskottsbolaget Åhlens Peak Performance General Store Löplabbet Intersport Nordstaden Nilsongroup Femmans sport Naturkompaniet Fjällsport Referenser Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg. Göteborgs Stad Miljö. R 2009: KemIs dialog med textilbranschen. För ökad riskminskning och bättre uppfyllelse av miljökvalitetsmålen. Faugert & Co Utvärdering AB Att arbeta med produktval i praktiken. Kemikalieinspektionen. Rapport Nr 2/08 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

25 Bilaga 1

26

27 Påverkan genom dialog R 2010:8 Bilaga 1 Frågor i djupintervjuerna Allmänt 1. Kan du kort beskriva företaget och din roll i företaget? 2. På vilket sätt hade ni kontakt med Miljöförvaltningen? Via besök Via telefon Via brev/e-post Kunskap, Insikt, Medvetenhet 3. Arbetar ni aktivt med att förbättra företagets miljöarbete? Kan du ge exempel på viktiga frågor för er? Vad skulle du säga påverkar hur ert företag ställer krav på kemikalier i textil? Hur får du ökad kunskap? Spontana svar 4. Brukar kunder fråga om innehåll av kemikalier i varorna? Är det särskilda kemikalier de frågar om i så fall? Brukar du kunna ge svar kunderna är nöjda med? Om inte, har du lätt att få fram information om kemikalieinnehållet? Varifrån får du miljöinformation? 5. Har ni fått information från någon av era leverantörer om att produkter ni köper innehåller kemikalier som finns på den s.k. kandidatlistan över särskilt farliga ämnen enligt REACH? Om ni fått sådan information, har ni övervägt att inte fortsätta sälja produkten? Attityd, Beteende 6. Har något förändrats vad gäller företagets arbete med textiliers innehåll av kemikalier sedan kontakten/dialogen med Miljöförvaltningen? Spontana svar. 7. Har du uppmärksammat nyheter och information om textiliers innehåll av kemikalier mer efter kontakten/dialogen med Miljöförvaltningen. Kan du ge några exempel som du kommer ihåg? Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

28 Påverkan genom dialog R 2010:8 8. Ställer ni krav idag på era leverantörer när det gäller varors innehåll av kemikalier? Om ja, hur ställer ni krav och får ni bra svar som ni kan tolka? Om nej, vad är största hindret till att ni inte ställer krav? 9. Vilka aktörer skulle i högsta grad kunna påverka ert arbete med kemikalier i textil? Behov av stöd 10. Om du behöver veta mer om textiliers innehåll av kemikalier, vart vänder du dig? Spontana svar. Leverantörer av textiler Leverantörer av kemikalier Arbetsgivaren/huvudkontor/miljöansvarig etc Kunder Nationella myndigheter (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) Lokala myndigheter (Miljöförvaltningen, länsstyrelsen) Köpmannaförening Branschorganisationer Fackförbund Miljöorganisationer Massmedia Konsultföretag Testinstitut Annan, ange vilken 11. Vart skulle du vända dig till om ert företag behövde hjälp med att ställa krav på textiliers innehåll av kemikalier? Spontana svar. Leverantörer av textiler Leverantörer av kemikalier Arbetsgivaren/huvudkontor/miljöansvarig etc Kunder Nationella myndigheter (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) Lokala myndigheter (Miljöförvaltningen, länsstyrelsen) Köpmannaförening Branschorganisationer Fackförbund Miljöorganisationer Massmedia Konsultföretag 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

29 Påverkan genom dialog R 2010:8 Testinstitut Annan, ange vilken Kontakten med Miljöförvaltningen 12. Hur upplevde du kontakten/dialogen med Miljöförvaltningen? Hur kan Miljöförvaltningen inom ramen för sitt uppdrag stötta företag i arbetet med kemikalier i textil? Är dialogprojekt ett bra sätt för Miljöförvaltningen att försöka påverka företag? 13. Vilken typ av effekter tror du en dialog kan ge i form av förändring, kompetens, nätverkande eller dylikt? Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 21

30

31 Bilaga 2

32

33 Preview survey 1 av :34 Enkätinbjudan från Miljöförvaltningen i Göteborg Miljöförvaltning i Göteborg har under varit í kontakt med ett flertal företag för att informera och ha dialog kring farliga kemikalier i textilier och/eller antibakteriella ämnen i varor. Du är en av dem som tidigare kontaktats av Miljöförvaltningen. Denna enkät är ett led i utvärderingen av projektet. Vi hoppas att ni kan ta er tid att besvara enkäten. EnviroPlanning AB har anlitats av Miljöförvaltningen för att genomföra utvärderingen. Vid eventuella frågor om enkäten, kontakta gärna Carina Loh Lindholm, EnviroPlanning AB, Telefon , e-post carina.loh@enviroplanning.se Vid eventuella frågor om projektet, kontakta gärna Victoria Lind Magnusson, Miljöförvaltningen i Göteborg, telefon , e-post victoria.lind.magnusson@miljo.goteborg.se Med vänliga hälsningar Victoria Lind Magnusson Projektledare Miljöförvaltningen i Göteborg Allmänna frågor 1 Jag som svarar är Butiksanställd Butikschef Inköpare Miljö-, kvalitets- eller CSR-ansvarig Om annat, specificera 2 Företaget där jag arbetar har 1-4 anställda 5-9 anställda anställda anställda anställda Fler än 200 anställda 3 På vilket eller vilka sätt har kontakten med Miljöförvaltningen genomförts? Ange ett eller flera alternativ. Via besök Via telefon Via brev/e-post

34 Preview survey 1 av :35 Frågor kring Kunskap, Insikt, Medvetenhet "Medvetenhet" kan beskrivas som "Jag känner till att varor kan innehålla kemikalier som kan vara skadliga för miljön och/eller hälsan". "Kunskap" kan beskrivas som "Jag känner till varför varor kan innehålla kemikalier, hur de kan vara skadliga för miljön/hälsan och kan ge exempel på bättre alternativ" 4 Har din medvetenhet om textiliers eller andra varors innehåll av kemikalier ökat det senaste året? Ja Nej 5 Om Ja på fråga 4 - Vilken eller vilka källor har ökat din medvetenhet? Välj ett eller flera alternativ. Information från leverantörer av textilier eller andra varor Information från leverantörer av kemikalier Information från arbetsgivare/huvudkontor /miljöansvarig etc Frågor från kunder Nationella myndigheter (Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket) Lokala myndigheter (Miljöförvaltningen, Länsstyrelsen) Branschorganisationer Fackförbund Miljöorganisationer Massmedia Om annat, specificera 6 I vilken grad har din medvetenhet om textiliers eller andra varors kemikalieinnehåll ökat genom kontakten med Miljöförvaltningen? Inte alls Till mindre del Till viss del Till stor del Till mycket stor del 7 I vilken grad har din kunskap om textiliers och andra varors innehåll av kemikalier ökat genom kontakten/dialogen med miljöförvaltningen? Inte alls Till mindre del Till viss del Till stor del Till mycket stor del

35 Preview survey 2 av :35 8 Har du upplevt att du kunnat ge kunder bättre information om innehåll av kemikalier efter kontakten/dialogen med miljöförvaltningen? Nej, inte alls Till mindre del Ja, till viss del Ja, till stor del Ja, till mycket stor del Sida: