Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln Giftfritt Göteborg Miljöförvaltningen R 2011:8. ISBN nr:

Transkript

1 ISBN nr: R 2011:8 Foto: Colourbox Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln Giftfritt Göteborg Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Förord Miljöfrågorna står i fokus när det gäller att nå miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Det handlar om bland annat kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, bättre miljö och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt farliga ämnen och fortlöpand minskning av hälso- och miljörisker vid framställning och användning av kemikalier. Miljö- och klimatnämnden som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främsta pådrivare i miljöfrågor har en tydlig roll i arbetet för att begränsa förekomsten av kemikalier som kan skada göteborgarnas hälsa och miljö. Dåvarande miljönämnden lyfte 2004 fram behovet av särskilda insatser inom kemikalieområdet. I nämndens budget preciserades detta som ett kemikalieprojekt med namnet Giftfritt Göteborg. Detta ledde till ett utvecklingsarbete som startade Arbetet har gjort det möjligt att utvidga miljöförvaltningens arbetsfält och bidragit till ökad kunskap inom många områden. Giftfritt Göteborg avslutades Från och med 2011 kommer delar av arbetet inom Giftfritt Göteborg att fortsätta inom ramen för miljöförvaltningens ordinarie verksamheten. Samhällets flöde och utsläpp av kemikalier är alltmer knuten till vår konsumtion av varor. Kemikaliefrågan kommer därför i framtiden att handla mer om innehållet i de varor som vi konsumerar. Inom textilområdet återfinns många högt prioriterade ämnen som bör minska eller fasas ut för att nå miljömålet giftfri miljö. I denna rapport redovisas Giftfritt Göteborgs dialogarbete inom textilområdet under 2009 och För innehållet i rapporten svarar Victoria Lind Magnusson, projektledare för Giftfritt Göteborg, miljöförvaltningen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

4 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 Bakgrund 8 Metoder 9 Genomförande 9 Resultat 10 Slutsatser 16 Källförteckning 19 Bilageförteckning: Bilaga 1, Information i butik om REACH, textilier och kemikalier Bilaga 2, Åtta steg för att komma igång med kemikaliearbetet Bilaga 3, Lista över företag som deltagit i dialogarbetet Bilaga 4, Checklista med frågor 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

5 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Sammanfattning Denna rapport beskriver ett dialogarbete som utförts i handeln under 2009 och Det övergripande syftet har varit att öka kunskapen om kemikalier i varor med inriktning på kläder och textil. Arbetet har delvis samordnats mellan miljöförvaltningarna i Stockholm, Malmö och Göteborg. Sammanlagt har vi haft kontakt med ca 180 olika företag. Arbetet har utförts i fem olika delar: Butiksdialog - Göteborg, Stockholm och Malmö, 2009 Leverantörsdialog Göteborg, 2009 Utvärdering av dialog som metod Göteborg, 2009 Dialog med mindre butiker Göteborg, 2010 Information till mindre butiker Göteborg, 2010 Butiksdialogen 2009 Denna del har varit ett samordnat arbete mellan miljöförvaltningarna i Malmö, Stockholm och Göteborg. Det fanns ett gemensamt intresse av att fokusera på kemikalier i varor med inriktning på textil. Vi har utgått ifrån ett gemensamt frågeunderlag men haft lite olika genomförande. Malmö har låtit göra ett examensarbete med fokus på ekologiska kläder. Stockholm har haft fokus på textil inredning. Göteborg har varit inriktat på kläder och kommunleverantörer av textil inredning. Tillsammans har vi haft dialog med ca 30 företag. Kontakterna har omfattat både större kedjor och mindre butiker. De större företagen har centrala inköpsfunktioner där mycket kunskap finns samlad. I butiksledet hänvisar man till dessa centrala funktioner i frågor om inköp och kunskap om kemikalier i varor. Hos de mindre företagen finns några goda förebilder i fråga om kunskap och aktiva inköp men det stora flertalet känner inte till att det finns en kemikalielagstiftning och att deras verksamhet kan omfattas av denna. De företag som väljer att ha ett ekologiskt sortiment har god kunskap om kemikalier i varor och lagstiftningen. De har i allmänhet också mycket kunskap om miljö- och hälsoeffekter och en hög vilja att bidra till förändring. Leverantörsdialogen 2009 Miljöförvaltningen i Göteborg kontaktade nio företag bland stadens leverantörer av textil och inredning. Fem av dessa valde att delta genom att diskutera med oss och svara på våra frågor. Alla arbetar med miljöledningssystem och har med något undantag kunskap om innehållet i de varor som säljs. De flesta ställer i sin tur även krav på sina leverantörer och tillämpar miljöstyrningsrådets kriterier för textil vid inköp. Stickprov på varor för analys görs endast vid misstanke om icke önskvärda kemikalier. Ett av de fem företagen som deltog blev upplyst och fick ny kunskap om kandidatlistan i REACH. De övriga hade denna kunskap sedan tidigare. Utvärdering av dialog som metod Göteborgs miljöförvaltning lät göra en utvärdering bland de företag i Göteborg som deltagit i dialogen. Tjugotvå företag av tjugoåtta tillfrågade svarade på utvärderingen. Utvärderingen visade att dialogarbetet har bidragit till ökad medvetenhet och kunskap. Resultatet tyder också på ett ändrat beteende hos både individer och företag. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

6 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Företagen har börjat fråga leverantörerna om innehållet av farliga kemikalier. Dialog som metod för att påverka och öka kunskapen om kemikalier i varor påverkar främst de mindre företagen. Stadens leverantörer hade inte påverkats lika mycket. Antagligen för att de redan arbetade miljöorienterat och hade aktuell kunskap om kemikalier i varor. Dialog och med mindre butiker 2010 Denna del utfördes av Göteborg som ett resultat av utvärderingen. Inriktningen var mindre butiker med försäljning av barnkläder. Åtta av femton kontaktade butiker deltog. Alla fick information om kemikalier i textil och lagstiftningen kring kemikalier i varor. Inget av företagen kände sedan tidigare till kandidatlistan i Reach. Miljöaspekter har betydelse för hälften av butikerna vid valet av leverantör. Man gör inga egna kontroller avseende kemikalieinnehåll i varor utan litar på att leverantören inte säljer sådant som kan innehålla något farligt. Information till mindre butiker 2010 Vår erfarenhet från dialogarbetet med de mindre butikerna var att de oftast inte hade tid att delta. Miljöförvaltningen i Göteborg (Giftfritt Göteborg) valde därför att satsa på informationsspridning om kemikalier i varor och textil genom att gå ut direkt till handeln, utan några förhandskontakter. De butiker som var intresserade och hade tid fick en längre muntlig och skriftlig information. De som inte hade tid fick endast skriftlig information. På det här sättet besöktes hundratjugotre företag i Göteborgs innerstad. Erfarenheten från dessa besök är att det är få företag som känner till kandidatlistan i REACH. Än mindre känner man till att kemikalier i varor berör den egna verksamheten. Denna insats ledde till ett samarbete med föreningen Innerstaden Göteborg 1 som kommer att ta in frågan om kemikalier i varor i sitt arbete med hållbar utveckling. Slutsatser De stora företagen har sin kunskap på miljöområdet samlad till sina huvudkontor. Inköpen och kravlistor mot leverantörerna styrs från huvudkontoren. Rutiner för att ta emot kundfrågor och kundens rätt till information om ingående ämnen från kandidatlistan var 2009 inte genomgående spridd i butiksledet. De små företagen saknar kunskap om kemikalielagstiftningen och har i allmänhet låg kunskap om kemikalier i varor. De har liten förståelse för att de omfattas av kemikalielagstiftningen. De förstod inte sitt ansvar utan förutsatte att myndigheterna hade granskat och godkänt de varor som finns på marknaden. Man behöver börja jobba med kemikaliefrågan, ställa krav och specificera sina önskemål gentemot sina leverantörer. Även här behövs rutiner för att ta emot kundfrågor. En möjlighet är ta hjälp av de branschföreningar som finns. Mindre företag som medvetet har valt att sälja ekologiska kläder har en bättre kunskapsnivå. Ett företags kultur och individens inställnings styr hur förändringsbenäget ett företag är. 1 Innerstaden Göteborg är ett samarbete mellan näringsidkare och fastighetsägare inom vallgraven samt Göteborgs Stad. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

7 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Stadens leverantörer de företag som deltog i dialogarbetet har i allmänhet god kunskap om kemikalier i varor och rutiner för kravställande mot sina leverantörer. Alla fem har en miljöpolicy. Kunskapen om Reach och varor är god men det fanns något företag som blev lite mer upplyst än de andra. Det är anmärkningsvärt att endast hälften ville delta genom att svara på våra frågor. Konsumenterna har liten kunskap om att det finns kemikalier i varor över huvudtaget och att användningen kan påverka hälsa och miljö. Få butiker upplevde att de fick kundfrågor som handlade om detta. Konsumentens rätt, enligt REACH, att få information om en varas innehåll av ämnen på kandidatlistan, är inte tillämpar i praktiken om handeln saknar rutiner för att ta emot kundfrågor. Tillämpningen av ett miljöledningssystem tycks höja kunskapsnivån och ansvarstagandet hos företagen i fråga om innehållet av kemikalier i de varor som säljs. Genom tillsyn och analys av varor har miljöförvaltningen möjlighet att driva på utvecklingen mot mer kunskap och ansvarstagande i fråga om innehåll i varor som sätts ut på marknaden. Fortsatt arbete Under hösten 2010 har Göteborg, Stockholm och Malmö fortsatt arbeta med tillsyn på textilområdet med inriktning på skor och möbler. Miljöförvaltningen i Göteborg har tagit fram förslag till verktygslåda, riktad till mindre företag. Åtta steg för att komma igång med sitt kemikaliearbete. (Bilaga 2) Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

8 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Bakgrund Textilier kan innehålla många kemikalier. Eftersom leden i textiltillverkningen är många kan det vara svårt att ha kontroll över dessa och veta vilka kemikalier som finns i den textil som säljs. Textilier behandlas dessutom ibland för att få en önskad funktion som gör dem t ex vatten- eller smutsavstötande, antibakteriella, skrynkelfria, lättstrukna, flamskyddade eller liknande. Denna beskrivning av textiliens egenskaper är den enda informationen som kan avslöja att det ingår kemikalier i behandlingen. Det finns ingen märkning som informerar om sådant innehåll. Företag har ett ansvar när de sätter ut varor på marknaden, ansvar för att varorna inte skadar människors hälsa eller miljön. En del svenska företag som hanterar textilier har länge arbetat för att minska kemikalieriskerna, medan andra ännu inte hunnit börja Huvudansvaret för att de textilier som säljs är fria från farliga kemikalier ligger främst hos tillverkare och importörer men det vilar även ett ansvar på detaljistledet gentemot kunder, för de varor som säljs. Kemikalieinspektionen drev under hösten 2008 ett textilprojekt i dialogform och träffade i samband med detta bland annat representanter för branschen, anordnade ett seminarium och tog fram en informationsfolder om kemikalier i textilier. Som en fortsättning av detta projekt har miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö besökt företag och butiker som importerar och säljer textilier. Besöken har gjorts för att fortsätta dialogen om kemikalier i textil och textila varor och hur man skaffar sig kunskap om vilka kemikalier som kan finnas i textilier. Det har också varit en möjlighet för detaljhandeln att få information om den nya kemikalielagstiftningen REACH och vad den konkret kan innebära för den som säljer eller importerar textila varor. REAH innebär ur ett varuperspektiv att alla som tillverkar, importerar eller säljer varor som innehåller mer än 0,1 viktprocent av ett särskilt farligt ämne som finns upptaget på Reachförordningens kandidatförteckning 2 för tillståndsprövning, är skyldiga att tillhandahålla sina kunder sådan information att varan kan hanteras på ett säkert sätt (EG nr 1907/2006, artikel 33). Denna information ska åtminstone omfatta ämnets namn. Informationen ska även lämnas till konsumenter på konsumenternas begäran inom 45 dagar. 3 2 Kandidatförteckningen kommer att kompletteras succesivt. En aktuell version av kandidatförteckningen nås via Kemikalieinspektionens webbplats. 3 Kemikalier i textilier, råd till dig som importerar och säljer textilier. Kemikalieinspektionen 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

9 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Metoder En kommunikationsplan med effektmål formulerades för projektet. Utgångspunkten för det gemensamma arbetet mellan miljöförvaltningarna i Stockholm, Malmö och Göteborg var en enkät som användes som diskussionsunderlag i dialogen med företagen. Dialogarbetet har innehållit besök i butiker, telefonintervjuer och samtal med företrädare i olika roller såsom, säljare, inköpare, miljöansvarig eller ägare. Ett urval av detaljister som överlåter hemtextilier och sportkläder gjordes. Hemtextil därför att de visat sig innehålla restkemikalier som nonylfenoler från tillverkningsprocessen. Sportkläder därför att de kan vara behandlade med antibakteriella ämnen för sin funktion där förhindrar dålig lukt kan vara ett säljande argument. Genomförande I det storstadsgemensamma arbetet mellan miljöförvaltningarna i Göteborg, Malmö och Stockholm fördelades olika butikskedjor mellan städerna för att inte dubbelarbete skulle ske. Sammanlagt har 26 butiker fått besök. Dialogen inleddes med att informationsbrev skickades ut till butiker och leverantörer, varefter detta stämdes av per telefon. Informationen skickades även via e-post. Tillsammans med brevet bifogades också ett frågeformulär om kemikaliefrågor, KEMI:s informationsblad REACH och varor samt deras broschyr Kemikalier i textilier. I brevet ombads butiken/leverantören att besvara frågeformuläret i förväg. Dialogen med företagen har genomförts på skiftande nivåer. I de mindre butikerna har vi företrädesvis haft kontakt med butikschef alternativt ägare men även säljare. Hos de större kedjorna har vi haft kontakter med huvudkontorens centrala inköpare eller miljöansvariga. I de fall vi inte har varit ute i butiken har dialogen förts via telefon eller som en enkät via e-post. Göteborg valde även att på samma sätt kontakta stadens leverantörer av textilier och inredning samt att utvärdera dialogen som metod 4. Slutsatserna från utvärderingen ledde till fortsatt dialog 2010 med fokus på de mindre butikerna och utöver det en informationsinsats till ett flertal mindre butiker 5. Malmö genomförde dialogarbetet som ett examensarbete med utgångspunkt från samma frågor men med ett lite annat perspektiv. Inom ramen för examensarbetet gjordes en uppföljning och analys av mekanismerna bakom ett förändrat beteende, 4 Påverkan genom dialog en utvärdering av dialogprojektet om textilier, R 2010:8, Göteborgs Stad, Miljö 5 Se bilaga 1 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

10 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 företagskulturer och miljöstrategier. Examensarbetet finns redovisat i en egen rapport. 6 Endast kortfattade slutsatser och resultat från Malmös arbete tas med i denna rapport men pekar ändå på en samstämmighet med Stockholms och Göteborgs dialogarbete. Följande effektmål för dialogarbetet formulerades: Ökad kunskap om farliga kemikalier i textilier bland lokala inköpare i handeln Stimulera till en förändringsprocess bland företag, inköpare och tillverkare tex ändrade inköpsrutiner, miljöcertifiering, ändrade krav på innehåll av textilier, ändrade tillverkningsprocesser Skapa medial uppmärksamhet kring farliga kemikalier i textilier Mätbara miljöeffekter på lång sikt Resultat Storleken på de företag som fått besök har varierat. De större kedjorna är organiserade med huvudkontor som sköter inköpen och har kunskapen om frågor som rör lagstiftning och kemikalieinnehåll. Intrycket är att kedjornas enskilda butiker hade varierande kunskap i dessa frågor. De hänvisade oftast till sina huvudkontor. På butiksnivå såg man små möjligheter att påverka innehållet av kemikalier i varor och det saknades kunskap om kemikalieinnehållet i de varor som såldes. Hos några fanns kunskap om vilka produkter som kunde vara funktionsbehandlade med kemikalier tex antibakteriell funktion eller impregnering. Mindre butiker som inte är knutna till någon kedja utan själva står för inköpen, har i allmänhet väldigt lite kunskap om lagstiftningen och kemikalier i varor. Man är i hög grad beroende av information från leverantören. Man litar i första hand på leverantören framför att ställa krav eller avtala om innehållet i de varor som köps in. De som har en ekologisk inriktning på sitt sortiment har en högre kunskapsnivå och medvetna kunder som ställer krav. Innehållet av kemikalier i textila varor kan variera. Allt från att vara ett medvetet val som funktion vid tillverkning och design tex antibakteriellt i sportkläder eller vattenavvisande i ytterplagg, till att vara restkemikalier från produktion, tillverkning och transport. Exempel på restkemikalier är nonylfenoler och färgämnen. För att klara fuktigt klimat eller långväga transporter kan antimögelmedel vara tillsatt och följa med en vara från avsändaren. 6 Kemikalier i textil företags kultur och butikers miljöstrategier, Lena-Karin de Carvalho, Malmö högskola 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

11 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Butiksdialogen 2009, Stockholm, Göteborg och Malmö Resultatet som redovisas är baserat på de svar vi fått genom arbetet i Göteborg vilket, i stora delar stämmer överens med Stockholms erfarenheter. Malmös arbete återges i korthet här nedan. Miljöledning Lite drygt hälften av butikskedjorna hade någon form av miljöpolicy, men kunskapen om vad den innebar hade oftast inte spritt sig till butiksnivån. I något fall svarade den butiksansvarige att en miljöpolicy inte fanns, vilket det sedan visade sig finnas på huvudkontoret. Ett företag uppgav att de har en dialog med sina leverantörer och att leverantörernas miljöpolicy är en viktig del i utvärderingen av om en produkt eller ett varumärke ska saluföras i butiken. Krav på leverantörer Sex av tio företag uppger att miljöaspekter spelar in vid val av leverantör. De uppger också att leverantörer har valts bort på grund av miljökrav. Från butikernas huvudkontor ställer man olika kemikaliekrav på sina leverantörer. En del kedjor har upprättat egna listor till leverantörerna över kemikalier som man inte vill ha i sina produkter. Ett företag har krav på att varor skall märkas om de innehåller mer än 0,1 % av ämnen som finns upptagna på kadidatlistan (SVHC-ämnen) enligt REACH. I något fall förlitar man sig på Öko-tex standarden. Gemensamt för butikernas huvudkontor är att det finns någon form av krav på dokumentation om varornas kemikalieinnehåll. De flesta företagen hade textila varor som importerats från Asien. Viss import sker också från europeiska länder eller Afrika, Nord- och Sydamerika. Den största delen textilprodukter importeras från länder utanför EU. Frågan om man har olika krav beroende av om varan kommer från leverantörer inom EU eller utanför EU var inte relevant för de flesta företagen. Två av tio företag uppgav dock att de inte har samma krav på leverantörer inom EU, som utanför. Tre stycken uppgav att de har samma krav oberoende av varifrån varan kommer. En butik hade som bärande affärsidé att allt de saluför ska vara ekologiskt och kretsloppsanpassat. Olika miljöcertifieringar har varit vägledande för val av material och tillverkning. Naturmaterial som ull och lin är naturligt smuts- och vattenavvisande och används både till möbler och i andra hemtextilier. Lokalt producerade råvaror används företrädesvis. Företaget hade en uttalad miljöpolicy som fanns tillgänglig via internet. Kunskap om kemikalieinnehåll Endast två av butikerna visste om att någon av deras varor kunde vara behandlade med kemikalier /funktionsbehandling, men inte vilka kemikalier som kunde ingå i behandlingen. Kunskapen om funktionsbehandlade textilier finns i inköps- och tillverkarledet eftersom tex vattenavvisande eller förhindrar dålig lukt är försäljningsargument. Produkterna är framtagna för att fylla en viss funktion. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

12 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Kunskapen om restkemikalier eller innehåll av ämnen som kan finnas med på kandidatlistan i REACH är i första hand en fråga som de stora kedjorna och deras huvudkontor behärskar. De mindre butikerna saknade i allmänhet denna kunskap. (Speciellt den del av branschen som är knuten till en mer modestyrd tillverkning, där beställnings- och produktionsledet ska kunna ställas om snabbt, miljöförvaltningens slutsats). Hur vet då butikerna att de varor som säljs inte innehåller farliga kemikalier? Ingick butiken i en större kedja hänvisades till huvudkontoren. Informationen om varornas kemikalieinnehåll fanns sällan ute i butiken. Hos de mindre butikerna hade man i bästa fall frågat sin leverantör, men oftast ställdes inte frågan. Det saknas helt enkelt nödvändig kunskap i förhållande till lagens krav. Man förstår inte att det finns ett kemikalieperspektiv och ett eget ansvar. Det finns en utbredd tro på att de varor som säljs i den egna butiken är kontrollerade och godkända av någon myndighet, att det som inte har stoppats är ofarligt. Kandidatlistan och kundfrågor Kunskapen om kandidatlistan fanns på alla huvudkontor, men hade vid våra besök inte nått ut till personalen i butikerna. Endast två av de besökta butikerna kände till kandidatlistan. De hade inte kännedom om att de var skyldiga att inom 45 dagar inhämta information om en vara innehåller ämnen som är upptagna på REACH:s kandidatlista, om kunden frågar. Inga av butikerna som tillhörde större kedjor sa sig kunna svara på kundfrågor om deras varor innehåller några farliga kemikalier, utan dessa frågor bollas vidare till huvudkontoren. Endast två av butikerna har fått frågor från kunder om kemikalieinnehållet i sina varor. Det var över huvud taget sällsynt att kunderna frågade om textilens kemikalieinnehåll. De frågor som i några fall hade ställts rörde eventuell allergirisk. På huvudkontoren säger man sig kunna besvara dessa frågor, förutom på en kedja som uppger att de inte alltid kan veta detta. Egna kontroller Fyra av sex butikskedjor uppgav att de gör egna stickprovskontroller för att säkra att deras varor uppfyller de kemikaliekrav som ställs. Övriga två uppger att man inte gör det än, men att det kommer att ske i framtiden. Övrigt De besökta detaljisterna uttalade en allmän önskan att undvika textilier som behandlats med hälso- och miljöfarliga ämnen. Några detaljister ifrågasatte varför vi ville besöka just dem, med hänvisning till att de inte själva fattade beslut om inköp eller gjorde urvalet av vilka varor som skulle inköpas. I en del fall var det också lite problem med att avsätta tid för besöket, särskilt i små butiker med få anställda. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

13 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Malmös examensarbete, attityder och val Resultaten från Malmös examensarbete visar att ett företags kultur har betydelse för vilken kunskap man har om kemikalier i textila varor och vilken vilja till förändring som kan finnas. Här nedan återges sambandet mellan ett företags kultur och dess miljöstrategiska arbete. Från de som är passiva till de som är aktiva i fråga om val och kunskapsinhämtning. Resultatet i sin helhet återges i en egen rapport 7. Passivitet/Anpassning Företag som är passiva till sin hållning och sätter pris, kvalitet och passform främst har ingen kunskap om lagar och regler på området. Har låg eller ingen kunskap om kemikalier men lite kunskap om miljö- och hälsoeffekter. De får enstaka frågor om kemikalieinnehåll men känner ingen press från kunder. Lägger över ansvaret på leverantörerna och myndigheterna. Tror att de är för små för att kunna påverka. Anpassning/Aktivitet Företag som vill anpassa sig och är lite aktiva till sin hållning och som sätter stil och unika kläder främst har ingen kunskap om lagar och regler på kemikalieområdet. Har lite kunskap om kemikalier och är rätt så insatta i effekter på hälsa och miljö. Har alla en del ekologiska kläder och efterfrågar mer kunskap om ekologiska kläder. Känner ingen direkt konsumentpress men får fler frågor från kunder än tidigare. Efterfrågar även mer kunskap hos leverantörerna. Informerar sig via leverantörer och media. Aktivitet De företag som är aktiva i sin hållning är de som har enbart ekologiska kläder och är alternativ till större kedjor. De har viss kunskap om lagar och regler. Kan en del om kemikalier och mycket om miljö- och hälsoeffekter. Har kunskap om ekologiska kläder. Litar på sina leverantörer av ekologiska kläder men kräver i vissa fall ekocertifiering. Har medvetna kunder som fortsätter ställa krav på att kläderna ska vara så ekologiska som möjligt. För dessa är kunskap viktigt. Väljer ekologiskt för att det är bra för jorden. Har den ekologiska stilen som hjärtefråga eller hänger på trenden. Dialog med stadens leverantörer 2009, Göteborg Fem kommunleverantörer av nio har svarat på enkäten. Ett av företagen fick besök och ett annat hade vi kontakt med via telefon. De tre övriga svarade på frågor via mail och post. Miljöledning Av de kommunleverantörer som deltagit i dialogen är alla ISO-certifierade både på kvalité och miljösidan. 7 Kemikalier i textil- företags kultur och butikers miljöstrategier, Lena-Karin de Carvalho, Malmö högskola Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

14 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Kunskap I allmänhet är kunskapen god på så sätt att man tex känner till och tillämpar miljöstyrningsrådets kriterier samt har ett eget miljöledningssystem som tillämpas. När det handlar om kunskap om varors innehåll varierar svaren. Ett företag svarar att det inte skall förekomma några farliga kemikalier i deras varor, medan ett annat uppger att de inte har kunskap om deras varor kan innehålla några farliga kemikalier. Ett företag kan räkna upp de kemikalier som används för att få antimögel, flamskydd och smutsavvisande egenskaper för deras textiler. Egna kontroller Endast ett av de svarande företagen gör stickprovskontroller för att försäkra sig om att deras produkter inte innehåller farliga kemikalier. Stickprov görs inte regelbundet, utan då företaget har misstankar om icke önskvärda kemikalier. Företagen försäkrar sig om att deras varor inte innehåller några farliga kemikalier genom att tex begära in intyg om miljömärkning och varuinformation. Man använder sig också av kravspecifikationer eller ställer krav på sina leverantörer med stöd av sin miljöcertifiering eller miljöstyrningsrådets krav. Krav på leverantörer Samma kemikaliekrav ställs på leverantörer såväl inom som utanför EU. Textilierna importeras mestadels från EU, men ursprunget är oftast Asien. Ett av företagen ställer inga krav på att deras varor skall vara fria från farliga kemikalier. Tre av fem kommunleverantörer uppger att de har valt bort leverantörer på grund av att de inte har levt upp till de miljökrav som ställts. Kandidatlistan och kundfrågor Tre av de fem kommunleverantörer som svarat på enkäten får frågor om kemikalieinnhållet i sina varor. En av dem svarar till och med att de dagligen får denna typ av frågor. De svarar också att de då kan besvara de kemikaliefrågor de får. Alla utom en av de svarande leverantörerna hade vid intervjutillfället kunskap om kandidatlistan. Utvärdering av dialog som metod, Göteborg 2009 Dialogarbetet som utförts i Göteborg utvärderades under hösten 2009 som ett uppdrag av en utomstående konsult. Utvärderingen i sig gav ytterligare ett tillfälle att öka de kontaktade företagens medvetande om förekomsten av kemikalier i textila varor. Inom handeln visar resultatet från utvärderingen att dialogarbetet bidragit till ökad medvetenhet och kunskap. Resultatet tyder också på ett ändrat beteende hos både individer och företag t ex genom att man frågar leverantörer om innehåll av farliga kemikalier eller att man ber leverantören att ändra produkten om man fått vetskap om innehåll av farliga kemikalier. Det finns också ett behov av ökad kunskap om kemikalier i textilier och andra varor. Webbaserad information efterfrågas. 14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

15 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Kontakten med miljöförvaltningen har upplevts som professionell och de svarande har varit positivt inställda till dialogprojektet. Resultatet indikerar ett behov av att anpassa den fortsatta dialogen efter målgrupp; kommunens leverantörer, små butiker respektive större butikskedjor med centraliserad kunskap om kemikalier i textil. De mindre företagen har minst kunskap och därför mest att vinna på att delta i dialogarbetet i form av kunskap och medvetenhet om kemikalier i varor. Svaren från stadens leverantörer skiljer sig från de mindre butiker och större butikskedjor som tillfrågats. De har inte påverkats lika mycket av dialogarbetet. En förklaring kan vara att de redan har kunskap, följer aktuell lagstiftning och miljöstyrningsrådets kriterier vid upphandling. Dialog med mindre butiker fortsättning efter utvärdering, Göteborg 2010 Göteborg valde efter utvärderingen att fortsätta dialogarbetet i början av sommaren Ambitionen var att komma ut till ca 15 företag som säljer barnkläder för att förmedla kunskap och information men även för att ta del av de mindre företagens branschkunskap och syn på möjligheter att bedriva kemikaliearbete. Av de femton planerade besöken fick vi kontakt med 8 butiker som deltog i dialogarbetet. Ett av de övriga företagen (7 st) hade redan haft kontakter med Kemikalieinspektionen, de återstående hade inte tid att svara på frågor eller ville inte delta av olika skäl. Miljöledning Inget av de mindre besökta företagen hade en miljöpolicy för sin verksamhet. Leverantörer Bland dessa mindre företag varierar om varorna levererats inom eller utanför EU. Inget av företagen har egen import utan inköpen sker via leverantörer och på mässor. Inget av de tillfrågade företagen gör egna analyser eller ställer krav på kemikalieinnehåll. Man litar helt på leverantören och upplever det svårt att ställa krav på leverantören som man är beroende av. För fem av de svarande företagen har miljöaspekter betydelse vid val av leverantör. Ett företag bland dessa hade av den anledningen valt bort leverantör. Egna kontroller Det närmaste kontroll av varorna som görs, är två företag som luktar på varorna och utifrån det bedömer om varan är ok. Kandidatlistan och kundfrågor Inget av de företag vi har haft kontakt med känner till kandidatlistan i REACH. Två av företagen får frågor från kunder och märker ett ökat intresse. (Det ena av dessa två företag ligger nära miljöförvaltningen vilket kan ha betydelse.) Inget av företagen säger sig kunna svara på kundfrågor om kemikalieinnehåll. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

16 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Övrigt Ett av företagen köper och säljer begagnade barnkläder. Ett annat rekommenderar kunden att tvätta kläderna före första användningen. Vi har fått blandade reaktioner i kontakten med företagen. Hälften av de planerade besöken blev inte genomförda pga att man inte hade tid eller inte ville ha kontakt med oss. Information till mindre butiker, Göteborg 2010 Som följd av försommarens dialogprojekt riktad till mindre butiker gjordes en större informationsinsats bland göteborgs butiker i innerstaden. Syftet var att nå ut med så mycket information som möjligt om kemikalielagstiftningen och kemikalier i textil med fokus på varor till barn, där det var möjligt. Under fyra veckor besöktes 123 butiker som utifrån förutsättningarna på plats fick en kortare eller längre information. Informationen handlade om REACH, kemikalielagstiftningen, klandidatlistan och kemikalier i varor i allmänhet. Sammanställningen av detta arbete bifogas som bilaga till denna rapport 8. Resultatet pekar på låg kunskap kring kemikalier i varor, liten kunskap om kandidatlistan och REACH. Som en fortsättning av detta arbete kommer miljöförvaltningen i Göteborg fortsätta ett samarbete med Innerstaden Göteborg. Härigenom finns möjlighet att bjuda in föreningens medlemmar och informera ytterligare om kemikalielagstiftningen och ge praktiska råd till hur företagen själva kan fortsätta jobba med frågorna. Ett informationstillfälle genomfördes under hösten Innerstaden anordnade i samarbete med miljöförvaltningen ett frukostmöte för sina medlemmar där de fick ta del resultatet från sommarens arbete. Slutsatser Kunskapsläget De stora företagen som vi haft kontakt med är väl insatta och har sin kunskap på miljöområdet samlad till sina huvudkontor. Inköpen och kravlistor mot leverantörerna styrs från huvudkontoren. Rutiner för att ta emot kundfrågor och kundens rätt till information om ingående ämnen från kandidatlistan är inte genomgående spridd i butiksledet - här behövs rutiner och utbildning till personalen i butik för att ta emot kundfrågor. De små företagen saknar kunskap om kemikalielagstiftningen och har i allmänhet låg kunskap om kemikalier i varor. De små företagen har liten förståelse för att de omfattas av kemikalielagstiftningen. De förstod inte sitt ansvar utan förutsatte att myndigheterna hade tillåtit de varor som fanns i butiken, annars borde de vara förbjudna. Man behöver börja jobba med kemikaliefrågan, upprätta rutiner, ställa krav och specificera sina önskemål gentemot sina leverantörer. En möjlighet är ta hjälp av de branschföreningar som finns. Mindre företag som medvetet har valt att sälja 8 Se bilaga 1 16 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

17 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 ekologiska kläder har en bättre kunskapsnivå. Ett företags kultur och individens inställnings styr hur förändringsbenäget ett företag är. Stadens leverantörer har i allmänhet god kunskap om kemikalier i varor och rutiner för kravställande mot sina leverantörer. Alla har en miljöpolicy. Kunskapen om Reach och varor är god men det fanns något företag som blev lite mer upplyst än de andra. Det är anmärkningsvärt att endast hälften av leverantörerna ville delta genom att svara på våra frågor. Konsumenterna har oftast liten kunskap om att det finns kemikalier i varor och att de dessutom har rätt att få information om en vara innehåller ett farligt ämne. Få butiker upplevde att de fick kundfrågor som handlade om detta. Rätten till information om varor enligt REACH fungerar inte i praktiken om det saknas rutiner i handeln för att ta emot kundfrågor. Miljöledning Miljöledningssystem används av de större butikskedjorna och stadens leverantörer. Något som verkar bidra till en högre kunskapsnivå på miljöområdet. Det är däremot inte en garant för att man förstår innebörden av REACH och regleringen av varor. Krav på leverantörerna Hur når man butikernas leverantörer och vem ansvarar för att kontrollera att detta led har nödvändig kunskap om REACH och varor? Kommunens resurser räcker inte för att identifiera och nå dessa aktörer som kan finnas både innanför och utanför EU-s gränser. Större mässor i eller utanför Sverige verkar vara en av mötesplatserna för dessa företag. Detta borde vara ett område för centrala myndigheter att ta ansvar för och samverka över nationsgränserna. Frågan om en varas ursprung är relevant. Ett företag som anlitar leverantörer av varor som tillverkats inom EU har lite större möjligheter att köpa produkter som uppfyller kraven enligt REACH. Anlitar man leverantörer där varor tillverkats utanför EU måste man kanske bli noggrannare som företag med att ställa sina egna kemikaliekrav tex att de minst ska uppfylla EUs krav enligt REACH. Kandidatlistan och kundfrågor Kundens rätt till information är inte känd för flertalet av de som säljer textila varor i butiksledet. Här behöver butikerna upprätta rutiner för att tillmötesgå kundens behov av information och för att uppfylla lagstiftningen. Egen kontroll Det finns företag med rutiner för egna stickprovskontroller framförallt hos de större kedjorna. Bland de mindre företagen saknas oftast denna kontroll, trots att det finns ett uttalat ansvar enligt lagstiftningen i alla led - för den som sätter ut en vara på marknaden. Även de mindre butikerna har ett ansvar att följa kemikalielagstiftningen och hänsynsreglerna i miljöbalken. Det betyder att de behöver ha kunskap om sin verksamhet för att kunna bevisa och förhindra att de varor som säljs inte innehåller farliga ämnen som kan skada människa och miljö. Det är därför motiverat att även de mindre butikerna gör stickprovsvisa kontroller av sina varor via sin leverantör eller gentemot sin leverantör. Här kan branschorganisationerna utveckla sitt stöd till de mindre företagen. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 17

18 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Dialog som metod Dialogen som metod är ett sätt att nå de mindre företagen med kunskap och information om REACH och varuperspektivet. Det personliga mötet är bäst jämfört med att enbart skicka ut information som riskerar att förbli oläst. Dialogen har bidragit till ökad kunskap om kemikalier i varor och REACH ute i butiksledet, från ingen kunskap till mer kunskap. En uppföljning kan visa om en förändringsprocess har startat. Det som kan tyda på en påbörjad förändringsprocess är Innerstadens intresse för att ta upp frågan på sin agenda som en del av arbetet med hållbar utveckling. Arbetet med att nå ut medialt har infriats genom den diskussion som har varit om tex silver i träningskläder och ftalater i barnskor. Mätbara miljöeffekter är svåra att se, annat än på lång sikt, vilket också behöver följas upp längre fram men som kan bli svårt att koppla till just denna insatsen. Det gäller för företagen att komma igång med sitt kemikaliearbete. Miljöförvaltningen har formulerat en verktygslåda i åtta steg till de mindre företagen för att komma igång med sitt kemikaliearbete vilket presenteras i bilaga 1. Det lokala initiativet från Innerstaden Göteborg är ett mycket positivt föredöme. Vårt intryck är annars att handeln som övergripande organisation lyser med sin frånvaro istället för att stötta de mindre företagen. Här behövs informationsinsatser där man kan diskutera vad som är tillsynsmyndighetens roll och branschens ansvar för att stötta sina medlemmar. Istället för att ligga i framkant och se fördelar med ett framåtsyftande kemikaliearbete är den större andelen av de mindre företagen inom handeln helt ovetande om kemikalielagstiftningen. Tillsyn av varor Tillsyn på varuområdet för att följa att företagen har rutiner för att kontrollera sina varor så att man minst uppfyller lagens krav, är ett viktigt utvecklingsområde för tillsynsfunktionen i Sverige. Vi är bara i början av det arbetet. Många företag är inte medvetna om att de omfattas av REACH-lagstiftningen, fast den redan gäller på varuområdet. Samordning behövs mellan kommunen och Kemikalieinspektionen, kanske även på EU-nivå för att nå framgång i dessa frågor. Analyser är ett viktigt verktyg som även tillsynen behöver tillämpa för att kontrollera och driva på frågan om giftfri miljö och efterlevnaden av de begränsningar som finns. 18 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

19 Källförteckning Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Kemikalier i textil- företags kultur och butikers miljöstrategier, Lena-Karin de Carvalho, Malmö Högskola, 2009 Påverkan genom dialog en utvärdering av dialogprojektet om textilier, R 2010:8, Göteborgs Stad, Miljö Stockholms väg mot en giftfri miljö, Bo Bergbäck, Arne Jonsson, Stockholms Stad, miljöförvaltningen, Stockholm Vatten, 2008 Kemikalier i textilier, råd till dig som importerar och säljer textilier, Kemikalieinspektionen REACH, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 19

20 Kunskapen om kemikalier i textila varor i handeln - R 2011:8 Bilagor 20 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

21 Bilaga 1. Information i butik om REACH, textilier och kemikalier Utfört och sammanställt av Marco Bongiovanni Sammanfattning Giftfritt Göteborgs informationsinsats sommaren 2010 om REACH, textilier och kemikalier har precis som Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt Barn och textilier tittat på kunskapsnivån bland företagen om REACH. Kemikalieinspektionen gjorde sitt projekt under 2009 och 2010 bland 50 företag. Vart femte företag hade då goda kunskaper och bra rutiner medan hälften helt saknade kunskap och rutiner om kemikalier. För butikerna i Göteborgs innerstad visade sig kunskapsnivån vara mycket lägre. Av 123 besökta butiker saknade flertalet helt kunskap om REACH. Rutiner för att arbeta med kemikalier i varor fanns inte heller. Det återstår alltså en hel del arbete för företagen innan de har kontroll på de produkter som de sätter ut på marknaden när det gäller kemikalier. Ett samarbete i höst mellan Miljöförvaltningen och Innerstaden planeras för att stärka företagen i arbetet med kemikalier i varor. Med fokus på praktiska råd och tips om hur man kan jobba med kemikaliekrav skulle företagen kunna komma igång ganska enkelt. Bakgrund Kemikalieinspektionens fokus vid sin tillsyn var varor som används av barn och andra känsliga grupper. Butikerna som besöktes sålde kläder, inredningstextilier, bäddtextilier, klädslar och bilstolar. KemI fann alltså bland de 50 inspekterade butikerna att vart femte företag visade på goda kunskaper och bra rutiner för att säkerställa att de varor som man importerar inte innehåller farliga eller otillåtna kemikalier. Man fann även att hälften av företagen helt saknade kunskap om kemikaliefrågor och kemikalielagstiftning. Samma företag ställde heller inga krav på leverantörerna vad gäller kemikalier i de varor som de sätter ut på den svenska marknaden. Något som KemI i sin rapport om projektet beskriver som en olycklig kombination av dålig kunskap och en slentrianmässig tilltro till leverantörernas kontroll. Syfte och budskap med informationsinsatsen REACH omfattar även varor i detaljhandeln Kandidatförteckningen är ett levande dokument Kunder har inforätt inom 45 dagar när det gäller kandidatförteckningen Att arbeta med någon form av kemikaliekrav mot sina leverantörer Rutiner för att säkerställa innehåll i produkter är viktiga Kommande samarbete i höst mellan Miljöförvaltningen och Innerstaden Avgränsning Butiker med samma produktgrupper som KemI kollade på nämligen kläder, inredningstextilier, bäddtextilier, klädslar till barnvagnar och bilbarnstolar. Vidare geografiskt avgränsat till butiker innanför vallgraven i Göteborg exklusive de stora kedjorna såsom Intersport, Stadium, Kappahl, Lindex, H&M, Åhlens etc.

22 Resultat I Göteborgs innerstad besöktes totalt 123 butiker. Över lag var man positiv och nyfiken på informationen om REACH. (Personligen kan jag säga att jag hade nytta av den interna kommunikationsutbildning jag fick delta i här på Miljöförvaltningen under min praktik i våras. Att försöka förenkla vad som är budskapet och hitta kvitto på om det gått fram). Ca 50 besök resulterade i bokade möten som tog mellan minuter. Ca 30 besök genomfördes rakt upp och ner i butik på ca 5-10 minuter och vid ca 40 stycken av besöken blev det en kort sammanfattning på 1-5 minuter. Vid samtliga besök fick butikerna information om REACH, kunders informationsrätt och behovet av att kommunicera krav till sina leverantörer utifrån gällande lagstiftning. KemI:s broschyrer om textilier (och barn då det var relevant) samt broschyren om Giftfritt Göteborg. För butikerna i Göteborgs innerstad visade sig kunskapsnivån vara mycket lägre. Det återstår en hel del arbete innan de har kontroll på de produkter som de sätter ut på marknaden. 123 butiker besöktes och fick information om REACH, textilier och kemikalier. Kunskapen om just REACH, Kandidatförteckningen och kunders informationsrätt var i stort sett obefintlig i de besökta butikerna. Att de varor man sålde berördes av kemikalielagstiftning var i stort sett helt ny information. I de fall man ingick i en kedja så utgick man ifrån att kunskapen fanns där. I endast några fall hade man i butiken någon egentlig kunskap om kemikalielagstiftning och att man ställde krav mot leverantörerna. Vid ca 40 av de 123 besöken har det varit butikschefer, ägare eller tillfälligt ansvariga som fått informationen. I flera fall förberedde man sig precis för höstens inköpsresor och det var bra information att ta med sig. Några positiva exempel: Babyproffsen på Kaserntorget Använde en inköpsguide för barnleksaker från SIS-förlaget. Hade en del kunskap om REACH. Gjorde dock inga egna stickprov på huruvida leverantörerna faktiskt följde kemikaliekraven. Möbel Shop på Kungsgatan Jobbade aktivt med kemikaliekrav på sina leverantörer och valde produkter till sitt sortiment med ett hållbarhetsperspektiv. Rabalder på Södra Hamngatan Har sedan ett par år jobbat med kemikaliekrav gentemot sina leverantörer vilket initierades av att personalen fick arbetsmiljöproblem. Har i butiken information om sina kemikaliekrav och testrapporter från utförda analyser.

23 Bolia på Kyrkogatan Har nyligen börjat jobba med frågan, har en power point presentation i butiken om REACH och uppger sig få veckovis uppdatering och information på sitt intranät. Balders Hage på Södra Hamngatan Satt i en halvtimme med fyra i personalen, bland annat inköparen, och pratade om kemikalier och varor. De hade ingen tidigare kunskap om REACH men eftersom nästa inköpsresa stod för dörren blev det flera praktiska frågor och intressanta exempel som förberedelser för samtal med leverantörer. Flera företag satsade på att jobba med leverantörer som miljöprofilerar sig för att undvika farliga ämnen men visade sig inte riktigt ha reflekterat över att det är skillnad på att uppfylla rådande kemikalielagstiftning och att sälja produkter med något miljöpåstående. En del företag hade koll på något ämne som de sa sig arbeta aktivt med. Exempelvis krav på fritt från antibakteriella ämnen eller nickelfritt. Men det är tydligt att kunskap om kemikalier, strategier, metodik eller kontroller saknas för de flesta. Eftersom kunskapsläget varit så lågt om kemikalier tror jag att just det personliga mötet med ny information till skillnad från utskick har varit ett lyckat val. Om kunskapen i en fråga är låg så får den inget utrymme i företaget och ledningen ser heller inte till att frågan drivs. Men om det uppstår ett yttre tryck i en fråga (som ett besök av Miljöförvaltningen med information om rådande lagkrav) så kommer den inre dynamiken i företaget förskjutas så att frågan får större utrymme och tillåts påverka exempelvis inköpsprocessen. Då blir det inte bara lågt pris som avgör inköpet utan även sådant som kemikaliekrav av ren självbevarelsedrift är i alla fall min erfarenhet från mina år i textilindustrin. Sedan spelar företagskulturen och sättet man valt att utforma sin organisation på hur lätt det är att ta till sig nya krav och anpassa sig. Företaget Rip Curl på Kungsgatan hade en platt struktur där den enskilda butiken snabbt kunde vända sig inåt i företaget och ställa frågor om varorna via Skype. Medan en jämförbart butik som Hollywood på Södra Larmgatan själv fick söka tag i alla sina leverantörer och såg ett stort arbete framför sig.

24

25 Bilaga 2, Åtta steg att komma igång med kemikaliearbetet SNABBSTARTA DITT KEMIKALIEARBETE I 8 STEG Alla företag, stora som små, kan jobba metodiskt med kemikaliefrågor och uppfylla lagens krav. Genom att gå igenom steg för steg i rätt ordning kommer du igång med ditt företags kemikaliearbete. 1. Börja med ledningen 2. Skaffa kunskap 3. Gör en kemikalielista för företaget 4. Prioritera bland varorna 5. Starta dialog med leverantörerna 6. Skapa rutiner 7. Starta samarbete med testlaboratorier 8. Utforma information och hantera kundfrågor STEG 1 BÖRJA MED LEDNINGEN För att lyckas är det viktigt att starta på rätt sätt. Det är angeläget att ledningen förstår att det är företagets ansvar att arbeta med kemikaliesäkra varor. Skynda inte förbi detta steg. Till att börja med handlar det om att inse att miljö- och kemikalielagar har samma juridiska status som många andra av de lagar företagen redan jobbar med. Lika självklart som det är att följa reglerna när det gäller arbetsmiljö, bokföring och konsumenträtt, ska det vara att granska kemikalieinnehållet i de produkter som företaget tillhandahåller. Det räcker inte att göra detta i mån av tid och resurser. Som verksamhetsutövare har du ett ansvar för att arbeta med egenkontroll och att göra de försiktighetsåtgärder som behövs för att inte skada hälsa och miljö. Det innebär bland annat en skyldighet att inte använda eller sälja kemiska produkter som kan ersättas med mindre farliga. Ledningen bör känna till några centrala begrepp och principer från lagstiftningen som tillsynsmyndigheten utgår ifrån i sitt arbete.

26 I Göteborg är det miljöförvaltningen som är tillsynsmyndighet. I tillsynsarbetet ingår att göra inspektioner, kontrollera att företagen arbetar med egenkontroll och ge råd och information i miljöfrågor. Ledningens arbete bör utmynna både i en policy och en lite utförligare information till de anställda om varför arbetet är så viktigt. Se förslag på innehåll i ett lite utförligare policydokument om kemikalier. Vem som ska göra vad är viktigt att fundera över. STEG 2 SKAFFA KUNSKAP Att skaffa sig kunskap innebär att ställa ett antal kritiska frågor och samla information om sina produkter. Den mest effektiva skyddsåtgärden är att ta bort de produkter som innebär mest risker. Använder barn våra produkter? Riskanalys hur påverkar vi miljö och människors hälsa? Hur ser vårt leverantörsnät ut med tanke på kemikalierisker? Hur kan vi ytterligare minska risker? Behöver vi ta bort eller byta ut något? Hur följer vi med i utvecklingen av krav och kunskap? Kunskapsutbyte med liknande företag och branschorganisationer? Samarbete med expert/rådgivare? Olika ämnesområden hanteras av olika myndigheter - vilka kontakter kan vi behöva ta? Kunskapsfasen berör många personer i ett företag. Den behöver utmynna i någon form av systematik så att ny kunskap lättare kan tas in i företaget och spridas till dem som behöver den för sitt arbete. Ändringar i lagstiftning kan till exempel innebära att företagets befintliga rutiner behöver uppdateras. STEG 3 GÖR EN KEMIKALIELISTA FÖR FÖRETAGET Nu är det dags att bestämma företagets kemikaliekrav. Tabeller kan se ut på många sätt men det är viktigt att ha med ämnets namn, CAS-nummer, det krav man har och vilken testmetod som ska användas vid analys. Saknar man den kompetensen i företaget så finns extern hjälp att få, se Steg 7. Den policy som ledningen beslutade om i steg 1 visar vilken ambition företaget har och på vilken nivå arbetet ska ligga. Vill företaget lägga sig på lägsta nivå så är det lagens krav som man måste ha kunskap om. Vill företaget ligga på en högre nivå och ha marginal till förändringar i lagkrav kan man till exempel satsa på att börja med att miljömärka varor i någon del av sitt sortiment. Med miljömärkning menar vi här att det är en oberoende tredje part som garanterar produkternas innehåll i enlighet med allmänt kända kriterier. Exempel på några sådana är EU Ecolabel (tidigare EU-blomman), Svanen och Bra miljöval.

27 STEG 4 - PRIORITERA BLAND VARORNA Var ska arbetet börja någonstans? Det finns vare sig tid eller resurser att göra allt på en gång så det gäller att prioritera. Riskminskning för dem som är mest utsatta måste gå först. Eftersom barn inte är färdigutvecklade påverkas de av kemikalier i sin miljö mycket mer än vuxna. Det är också viktigt att ha klart för sig att det kan skilja sig stort mellan de produktsäkerhetskrav som gäller för en vara som ska säljas inom EU, jämfört med varor som produceras för andra marknader. Det är företagaren som ska veta att produkterna är kemikaliesäkra. Börja därför arbeta med de delar av sortimentet som kan vara producerade utan kunskap om EU:s lagkrav. Är produkter till barn eller deras miljö så är det viktigt att fokusera på det först. Frågor att fundera på när du prioriterar bland varorna: Är varan producerad utanför EU:s lagkrav? Ska varan användas av barn eller i barns miljö (bly i smycken, tröjtryck) Finns det känsliga grupper som till exempel allergiker för våra varor? Vilken produktgrupp säljer vi mest av, dvs. är vår största påverkan? STEG 5 STARTA DIALOG MED LEVERANTÖRERNA Med formulerade kemikaliekrav och prioritering av vilka produkter som ska få första fokus, är företaget redo att starta dialog med leverantörerna. Tillsammans kan arbetet utvecklas. Hur arbetar du som leverantör konkret för att garantera kemikalisäkra varor? Hur avtalar vi runt kemikalielistan och de prioriteringar som behöver göras? (Avtalstexter eller ordertexter är några saker som kan användas) Hur arbetar vi och kontrollerar, i enlighet med det vi beslutat om? (Rutiner) Hur följer vi upp specifika kemikaliefrågor från myndigheter och kunder? STEG 6 SKAPA RUTINER Rutiner är viktiga för att stödja och styra kemikaliearbetet så att alla jobbar på samma sätt. Stickprov är ett bra sätt att mäta och följa upp det man beslutat om. Avtalstexter - generella överenskommelser om kemikaliefrågor kan vara ett sätt att arbeta