Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment. kemikalier i varor R 2009:9. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg

Transkript

1 Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:9 ISSN X

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Förord Kemikaliefrågorna står i fokus när det gäller att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Det handlar bland annat om bättre kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, bättre miljö- och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt farliga ämnen och fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker vid framställning och användning av kemikalier. Miljönämnden som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främsta pådrivare i miljöfrågor har en tydlig roll i arbetet för att begränsa förekomsten av kemikalier som kan skada göteborgarnas hälsa och miljö. Miljönämnden har lyft fram behovet av särskilda insatser inom kemikalieområdet. I nämndens budget är denna satsning preciserad som Giftfritt Göteborg. Denna rapport beskriver ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg, hur vi har undersökt förekomsten av antibakteriella ämnen i varor, framförallt tandkräm, deodoranter, sportkläder och skoartiklar. Undersökningen har också haft som syfte att förmedla kunskap till butiker samt få en uppfattning om kunskap och medvetenhet kring kemikalier i varor i allmänhet i försäljningsledet. Detta arbete är också ett exempel på hur vi har samverkat med Konsument Göteborg. För innehållet i rapporten svarar Victoria Lind Magnusson, projektledare för Giftfritt Göteborg. Göteborgs Miljöförvaltning 1

4 Innehållsförteckning Sid Förord 1 Inledning 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Genomförande 7 Resultat 8 Slutsatser 12 Källförteckning 15 Bilagor Bilaga 1, Brev till butiker Bilaga 2, Informationsblad om antibakteriella tillsatser 2 Göteborgs Miljöförvaltning

5 Inledning Giftfritt Göteborgs genomgående tema under 2008 var och är fortfarande att fokusera på Faror i varor genom olika delprojekt. I det här fallet har fokus varit kring antibakteriella ämnen i varor, med inriktning på kosmetiska och hygieniska produkter samt kläder. Genom det direkta mötet med personal i butiker och telefonsamtal med inköpsansvariga alternativt miljöansvariga för de aktuella verksamheterna har det funnits en möjlighet till informationsutbyte och diskussion kring kunskap om kemikalier i varor. Detta delprojekt inom Giftfritt Göteborg har genomförts i samarbete med Konsument Göteborg. I samband med denna undersökning har också utlakning vid tvätt och innehållet av antibakteriella tillsatser i kläder analyserats. Se rapporten Analyser av kemikalier i varor- ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg, R 2009:8. För att komma vidare mot miljömålet Giftfri miljö kommer samtalet och mötet med människor att vara ett fortsatt viktigt inslag i delprojekten inom Giftfritt Göteborg. Sammanfattning Som en del av Giftfritt Göteborg har sortimentet av antibakteriella ämnen i varor undersökts i Göteborgs handel. Den mest positiva erfarenheten är att branschen frivilligt tycks ha fasat ut användningen av triclosan i tandkräm. Triclosan används fortfarande i deodoranter av dyrare märkesparfymer. Antibakteriella ämnen förekommer också i olika typer av varor. Informationen om antibakteriell behandling eller funktion på varorna är inte enhetlig. Här finns inte kravet på innehållsförteckning vilket finns för tandkräm och deodoranter dvs kosmetiska och hygieniska produkter. Intrycket är att endast fantasin sätter gränser för i vilken typ av produkter dessa funktioner kan förekomma, att det kommer nya varor hela tiden. Kunskapen om antibakteriella ämnen i varor och medvetenhet om utbudet i butik varierar mellan butiker i försäljningsledet och den centrala inköpsnivån. Ansvaret för att minska användningen av antibakteriella ämnen som kan bidra till resistensbildning och kanske i förlängningen antibiotikaresistens borde i första hand ligga hos tillverkare, leverantörer och de inköpsled som i slutändan säljer den här typen av varor. I annat fall behövs det en tydlig lagstiftning med begränsningar eller krav på tydlig miljö- och hälsoinformation till konsumenten. Tills vidare är projektet Giftfritt Göteborgs inriktning att fortsätta informera om kemikalier i varor och giftfri miljö i dialog med handeln i Göteborg. Göteborgs Miljöförvaltning 3

6 Bakgrund Förekommer antibakteriella ämnen fortfarande i varor? Kemikalieinspektionen och Stockholms miljöförvaltning har var för sig tidigare undersökt utbudet och kunskapsnivån om kemikalielagstiftningen och användningen av antibakteriella ämnen i varor. Giftfritt Göteborgs undersökning i detta delprojekt har haft som syfte att, i debattens fotspår och löften följa upp förekomsten av triclosan i tandkräm och användningen av antibakteriella ämnen i sportkläder och andra varor. Det har också varit angeläget att få en uppfattning om medvetenhet och kunskap i butiksledet gentemot kunden. Vi har i första hand undersökt sportkläder, skor, hygienprodukter, tandkräm och deodoranter. Arbetet har ingått som ett led i det övergripande målet för Giftfritt Göteborg att driva på och minska användningen av farliga kemikalier i varor. Antibakteriella ämnen i allmänhet Användningsområdet för antibakteriella ämnen är brett. Ämnenas funktion är att vara bakteriedödande och ha konserverande effekt. De förekommer bland annat inom sjukvården, inom rengöringsindustrin, livsmedelsindustrin och dess användning av desinfektionsmedel. Antibakteriella ämnen förekommer även i konsumentprodukter såsom kosmetiska och hygieniska produkter tex i tandkräm och deodoranter eller som antibakteriellt ämne i andra konsumentprodukter tex kläder och tvättmaskiner. I konsumentprodukter kan de även beskrivas som att de motverkar lukt. I början av 90-talet ökade utbudet av antibakteriella ämnen i konsumentprodukter vilket orsakade debatt. Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Konsumentverket, Socialstyrelsen och Smittskyddsverket kom då tillsammans fram till att det inte finns något behov av sådana produkter. 1 Sedan dess har tex triclosan i tandkräm varit särskilt omdiskuterat. Naturskyddsföreningen har länge drivit frågan om triclosan i konsumentprodukter. Miljöförvaltningen i Göteborg anordnade i början av 2000-talet ett seminarium om användningen av triclosan. Coop och Ica lovade för ett par år sedan att detta ämne skulle fasas ut från deras tandkrämssortiment. Kunskapen om de antibakteriella ämnenas hälso- och miljöegenskaper är fortfarande inte helt utredd men det finns undersökningar som visar på att tex triclosan återfinns både hos människa och i miljön. Det finns också misstankar om att denna typen av ämnen kan orsaka bakterieresistens och i förlängningen risk för antibiotikaresistens, vilket är allvarligt. Funktion och risker för hälsa och miljö med silver och triclosan Triclosan och silver har båda miljöskadliga effekter. Det finns därför skäl att tillämpa försiktighetsprincipen och noga välja i vilket sammanhang dessa ämnen verkligen måste användas. Stockholms miljöförvaltning publicerade 2007 en studie av antibakteriellt behandlade konsumentprodukter. Studien bekräftar tidigare misstankar att triclosan minskat i användning bland konsumentprodukter medan silver verkar ha ökat. Triclosan i tandkräm verkade i det skedet vara den enskilt största källan till exponering av triclosan för människa 1 Antibakteriella medel Göteborgs Miljöförvaltning

7 och miljö. Göteborgs miljöförvaltning har granskat användningen av desinfektionsmedel inom livsmedelsindustrin 2. TRICLOSAN Triclosan är en fettlöslig kemisk substans med bakteriedödande egenskaper. Ämnet är inte akuttoxiskt för däggdjur men hälsoriskerna för människa vid lång exponering är inte utredda. Det finns studier som visat att triclosan kan störa biologiska system genom påverkan på metabolism och hormonbalans. Det finns även misstankar om att användningen av triclosan kan öka risken för antibiotikaresistens hos bakterier. Stockholms studie pekar även på triclocarban som ett ämne vilket kan bli vanligare i konsumentprodukter. 3 Triclosan har påvisats i människans blod och i bröstmjölk. Triclosan är klassificerat som ett prioriterat riskminskningsämne som är miljöfarligt och kan orsaka långtidseffekter i miljön. SILVER Silver i jonform är mycket giftigt för fiskar och andra vattenlevande organismer samt jordlevande naturliga bakterier. Det finns även studier som påvisar utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier som utsätts för silver vilket ur hälsosynpunkt är oroande. 4 Silver är som ämnesgrupp klassificerat som prioriterat riskminskningsämne som är miljöfarligt och som kan orsaka skadliga långtidseffekter i miljön. 5 Lagstiftningen BIOCIDDIREKTIVET EU s översynsprogram av biocidprodukter (1451/2007) innebär att många av de ämnen som idag är undantagna biociddirektivets krav kommer att fasas ut år 2010 när biociddirektivet ska börja gälla fullt ut. 6 Användningen av tex silver och triclosan som biocider är under utredning. Danmark utreder triclosan och Sverige utreder silver som biocid. Översynsprogrammet är uppdelat i 23 olika produkttyper. Silver utreds med avseende på användningsområdena 2,4,5,9 och Triclosan utreds med avseende på användningsområde 1,2,7 och 9. Allteftersom utredningarna av de enskilda ämnena blir klara beslutar medlemsländerna om upptag eller icke upptag i bilagorna I, II, eller III till direktiv 1998/87/EG vilket är implementerat i KIFS 2008:3. 2 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin - förekomst och användning i Göteborg, Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg, R 2008:11 3 Antibakteriellt behandlade konsumentprodukter källa till exponering av människa och miljö, Margaretha Adolfsson- Erici och Mats Allmyr, ITM, Stockholms Universitet, Stockholms Stad (Nya Gifter Nya verkktyg) 4 Stockholms väg mot en giftfri miljö, Stockholms miljöförvaltning 5 Kemikalieinspektionens Priodatabas, 6 R 2008:11, Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin- förekomst och användning I Göteborg, ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg 7 KIFS 2008:3, bilaga 9 Göteborgs Miljöförvaltning 5

8 LÄKEMEDELSVERKETS FÖRESKRIFTER OM KOSMETISKA OCH HYGIENISKA PRODUKTER Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2007:4, med ändringar) om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska och hygieniska produkter, omfattar tillåten användning, förbud och begränsningar beroende på ämnenas funktion eller användningsområde i en hygienisk eller kosmetisk produkt. Triclosan och silverklorid finns upptagna i listan över konserveringsmedel som är tillåtna att användas i kosmetiska och hygieniska produkter med vissa begränsningar. 8 Silver får lov att användas i form av silverklorid placerat på titandioxid. Däremot är det inte tillåtet i produkter för barn under 3 år samt i munhygienprodukter och i produkter som är avsedda att appliceras runt ögon eller på läppar. 9 REACH Reach skiljer mellan ämnen, beredningar (blandningar av ämnen) och varor. I miljöbalken kallas ämnen och beredningar för kemiska produkter. I första hand är det ämnen och beredningar som regleras i Reach. Vissa av reglerna gäller dock även varor som innehåller farliga ämnen. I princip är det tillverkare och importörer av dessa farliga ämnen som har huvudansvaret för att kraven uppfylls. Men det finns också vissa skyldigheter som direkt riktar sig mot dem som hanterar varor. 10 Det kan tex handla om skyldigheten att informera om varors innehåll av särskilt farliga ämnen. Som konsument kan man på begäran få sådan information. Särskilt farliga ämnen som ingår i varor ska i vissa fall anmälas till den europeiska kemikaliemyndigheten. Det gäller ämnen som har identifierats i den så kallade kandidatförteckningen för tillståndsprövningen i Reach. Det rör sig om CMR 11 - ämnen med särskilda egenskaper och som uppfyller kriterierna för klassificering och märkning enligt direktiv 67/548/EEG 12 och långlivade, bioackumulerande och toxiska eller mycket långlivade och mycket bioackumulerande enligt kriterierna i bilaga XIII till förordningen. Andra allvarliga egenskaper kan vara hormonstörande. Läs mer om begränsningar på om Reach och varor. MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER Syftet med miljöbalken är att främja en hållbar utveckling och genom det se till att både nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god livsmiljö. 13 Tillämpningen av hänsynsreglerna ska ske mot bakgrund av miljöbalkens övergripande målbestämmelse om hållbar utveckling. Vidare vägledning ska bland annat hämtas från de miljömål som riksdagen har fastställt Läkemedelsverkets föreskrifter om förbud och begränsningar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produkter, bilaga 4, LVFS 2007:4 och 2007:11. 9 Läkemedelsverket bilaga 4, LVFS 2007:4 10 Reach och varor CMR står för cancerframkallande, Mutagent (som kan skada arvsmassan) och Reproduktionstoxiskt (som kan påverka fortplantningen). 12 Implementerat i svensk lagstiftning genom KIFS 2005:5 och 2005: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 14 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 6 Göteborgs Miljöförvaltning

9 Miljöbalkens andra kapitel innehåller de allmänna hänsynsreglerna. Den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd är skyldig att beakta dessa regler parallellt med annan lagstiftning för att skydda människors hälsa och miljön. Bevisbörderegeln innebär att den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska visa att hänsynsreglerna följs. Kunskapskravet innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljö mot skada. Försiktighetsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska vidta de försiktighets mått som behövs för att förebygga skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Produktvalsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska undvika att sälja eller använda kemiska produkter som kan vara skadliga för människor och miljö om de kan ersättas med andra mindre farliga produkter. Detsamma gäller även varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt. Giftfri miljö, nationellt och lokalt miljömål Det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö handlar om att skaffa kunskap om farliga ämnens hälso- och miljöegenskaper, att varor ska vara försedda med hälso- och miljöinformation om de farliga ämnen som ingår, utfasning av farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier, riktvärden för miljökvalitet, efterbehandling av förorenade områden, dioxiner i livsmedel och om exponering av kadmium via föda och arbete. 15 Göteborgs kommunfullmäktige beslutade 2008 om lokala miljökvalitetsmål för Giftfri miljö. Målen utgår ifrån vad vi i Göteborg tillsammans kan åstadkomma lokalt för att göra vår miljö fri från gifter. Göteborg ska vara så giftfritt att inte människor eller miljö påverkas negativt. Det övergripande målet är uppdelat i tre delmål; minskad förekomst av miljögifter i barns vardag, utfasningsämnen ska inte användas och släppas ut i Göteborg, förorenade områden i Göteborg ska inte orsaka skada på människors hälsa eller miljö 16. Giftfritt Göteborg strävar efter att jobba mot dessa formulerade mål för Giftfri miljö, både de lokala och nationella. Genomförande Undersökningen av butikssortiment och kunskap i butiksledet har skett i två steg. I det första steget (maj-juni 2008) besöktes ett antal utvalda butiker för en genomgång av sortimentet och dialog med säljare. Detta arbete har utförts i samarbete med Konsument Göteborg. Undersökningen genomfördes genom att granska innehållsförteckningen på produkterna och genom att leta efter annan produktinformation som antydde antibakteriell funktion. I steg två (oktober-januari 2009) kontaktades miljöansvarig eller inköpsansvarig för de butiker där vi 15 Nationella miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö, 16 Göteborgs Miljökvalitetsmål för Giftfri miljö, Göteborgs Miljöförvaltning 7

10 fann varor med antibakteriella ämnen. Vid telefonkontakten besvarades frågor om rutiner vid inköp och eventuella miljöledningssystem. Samtliga butiker som fick besök, fick i förväg också ett brev med information om projektet och om antibakteriella ämnen. Denna undersökning har också kompletterats med analyser av varor för att undersöka halten av antibakteriellt ämne samt hur mycket som tvättas ut från ett plagg. Resultatet från analyserna redovisas i en separat rapport 17. Resultat Kunskap Tjugoen butiker har fått besök med frågor relaterade till kunskap om antibakteriella ämnen i varor och undersökning av butikssortiment med inriktning på tandkräm, deodoranter, hygienartiklar, skor och sportkläder. I åtta av de besökta butikerna hade personalen möjlighet att svara på våra frågor. Telefonintervjuerna har besvarats av sexton företag. I fyra av elva butiker fanns deodoranter med innehåll av triclosan. Triclosan i tandkräm återfanns i tre sorter i tre butiker. När detta senare följdes upp i telefonintervjuerna var dessa borta från butikerna. Vi fann även kläder och andra varor som marknadsförs som antibakteriella i sammanlagt elva butiker. I de fall innehållet deklarerats har den aktiva substansen varit silver i jonform. Kunskapen i butik varierar. I denna undersökning har vi fått uppfattningen att kunskapen med ett undantag är centraliserad till huvudkontoren i de fall butikerna ingår i större kedjor. I de mindre verksamheterna förefaller man ha större kunskap och medvetenhet om varorna på lokal nivå. Antibakteriella ämnen och varor Sammanfattningsvis har vi identifierat 13 olika varor med 14 olika typer av antibakteriell behandling. Dessa produkter salufördes med 10 olika formuleringar som syftar på antibakteriell funktion. TRICLOSAN Vi fann sammanlagt tre tandkrämssorter med triclosan i tre butiker. Vid uppföljande telefonintervjuer tre månader senare uppgavs dessa vara borta från sortimentet. Vi fann deodoranter med triclosan i tre butiker. I två av dem var utbudet begränsat till sammanlagt fyra sorter. I den tredje butiken identifierades sextiosju olika deodoranter av dyrare sorter (169 kr- 319 kr) som innehöll triclosan. Av dessa noterades tolv stycken för kvinnor och femtiofem för män. SILVER Vi fann även kläder och andra varor som marknadsförs som antibakteriella i sammanlagt elva butiker. I de fall innehållet deklarerats har den aktiva substansen varit silver i jonform. 17 R 2009:8, Analyser av kemikalier i varor Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg 8 Göteborgs Miljöförvaltning

11 Vi fann sockar, linne, underställ (överdelen), sandal, och jacka som saluförs som antibakteriellt med innehåll av joniserat silver. På produkterna förekom följande information; Reduce odor, Silver NoDor, odörkontroll, SALUFÖRDA ANTIBAKTERIELLA PRODUKTER Vi fann även produkter som saluförs som antibakteriella där det inte framgår av plaggets märkning vilken den aktiva substansen är: reseficka, tjejkalsong, kalsong, skosulor, sandal, liggunderlag, antibaktkulor för skor. Informationen till kunden var formulerad på följande sätt: motverkar dålig lukt, antimicrobial fabric, mot dålig lukt, odor protection, antimicrobial protection, antibakt behandling, antifungal treatment, luktätare, antiodör, antibakteriell, antilukt, tar bort dålig lukt, Svar på frågor i butiken Vid undersökningen av butikssortimentet var bemötandet genomgående positivt och personalen intresserad av frågorna. Två av företagen som vi har haft kontakt med är väldigt intresserade av mer information, fortsatt samarbete och att få ta del av rapporten. Här följer en sammanställning av de svar som framkom i butiken. Av tjugoen besökta butiker har vi haft möjlighet att ställa fyra frågor till personalen i åtta butiker och fått följande svar. Vilken information får kunden om innehåll i varan och miljövänliga alternativ? Av dessa åtta är det ingen som lämnar information om innehåll i produkterna och visar på miljövänligare alternativ. Frågar kunden efter innehåll på varan och miljövänliga alternativ? En svarar att de aldrig får sådana frågor från kunder. Fyra svarar att kunderna ställer frågor. Av de fyra som fått kundfrågor har två upplevt att det händer att kunden ställer frågor men att det är väldigt sällan. En svarar att kunderna ofta tycker det är för dyrt med dessa varor. En annan har haft efterfrågan på sandaler som inte luktar. Vilka varor i butiken är antibakteriella som säljaren känner till? På frågan om säljaren känner till vilka antibakteriellt behandlade varor som säljs i butiken är det tre som känner till att det finns i sortimentet, eller delvis känner till sortimentet. Två har svarat att de inte vet. Har företaget någon form av miljöcertifiering? Ett av de svarande företagen är miljöcertifierade (svanen). Två säger att de inte vet. En hänvisar till huvudkontoret. Ett företag har gjort ett aktivt val att inte sälja produkter som innehåller silvertråd eller triclosan. Ett av företagen är intresserade av någon form av miljöcertifiering. Göteborgs Miljöförvaltning 9

12 Svar från telefonenkäten Besöken ute i butikerna kompletterades med telefonkontakter och frågor till ansvarig för butikssortimentet eller i vissa fall frågor till miljöansvarig. Sexton företag har ingått i telefonintervjuerna. Finns miljöaspekter upptaget i företagets policy? Tex transporter, miljömålen, giftfri miljö Nio av sexton som har svarat på enkäten, svarar att de har miljöaspekter upptaget i företagets policy. De miljöaspekter som tas upp är: transporter, så lite gifter som möjligt, avfall, energi, miljöinformation till konsumenter, miljövänliga alternativ, förpackningar och sopsortering. Har företaget någon form av miljöcertifiering? (EMAS, ISO 14001, etc) Ett av de sexton tillfrågade företagen har miljöcertifiering, i detta fallet svanencertifiering. Känner ni till lagstiftningen om kemikalier på varuområdet? (3 förordningen 1998:941 om kemiska produkter och biotekniska organismer, Reach förordningen bilaga XVII) Sex av sexton har svarat att de känner till lagstiftningen. Ett företag hänvisar till sin centrala inköpsavdelning. De övriga nio svarar att de inte känner till lagstiftningen. Om varor. Säljer ni några antibakteriellt behandlade produkter? Elva av sexton svarar att de säljer antibakteriellt behandlade produkter. Ett företag av sexton svarar att de inte vet om de säljer antibakteriellt behandlade produkter. Två av sexton svarar att de inte säljer antibakteriellt behandlade produkter. Ett företag av dessa nio anger att de har en policy att inte sälja antibakteriellt behandlade produkter av det sortiment som är kopplat till det egna varumärket, men att det kan förekomma för övrigt. Vilken vara/ typ av produkt? Elva olika varor är identifierade genom telefonenkäten. De som säljer antibakteriellt behandlade varor anger att de säljer: sandal, reseficka, handduk, jacka, skosula, märkesdeodorant, kalsong, skospray, doftkula, fotdeodorant och sko. Ämne: Alla utom ett företag som säljer antibakteriellt behandlade produkter har svarat på vilka ämnen som ingår i den antibakteriella behandlingen. Bland svaren anges följande ha antibakteriell funktion; joniserat silver, lavendel, eucalyptus, naturliga mineralsalter, antimicrobial additive, teva-kisel, msr-, silver, zink, triclosan, bardac, sanitized, aluminium, aktivt kol. (Miljöförvaltningen har endast granskat silver och triclosan som antibakteriellt ämne i denna rapport.) Ev halt eller mängd: Fem företag av nio som svarat att de säljer antibakteriellt behandlade varor har lämnat halt eller mängduppgifter. Ett företag uppger att man följer kosmetika direktivet. Ett annat anger mängd av varan (antal skosulor). Tre (skobutiker) anger mindre än 0,1% bardac. Varför finns det med i produktionen? Vilken är dess nytta/effekt? Åtta av nio företag som säljer antibakteriell behandlade produkter har svarat. Sex av dessa anger att det är för att minimera lukt. Ett företag vet inte och ett annat svarar att effekten inte efterfrågas. 10 Göteborgs Miljöförvaltning

13 Får ni någon information från tillverkare om varor som är antibakteriellt behandlade? Tre företag svarar att de inte har någon egen tillverkning av antibakteriellt behandlade produkter. Fyra svarar nej, att de inte får någon information. Fyra svarar ja, att de får information. Två av dessa företag har förtydligat svaret med att informationen är knapphändig och att den lämnats först efter påtryckningar. Hur försäkrar ni er om att produkterna inte kan orsaka skador hos kunderna eller i miljön? (kravspecifikationer, tester, analysprotokoll, annat) Nio företag har svarat på frågan. Två av företagen förlitar sig på leverantören. Tre av företagen tar reda på uppgifterna själva, två av dessa svarar att de gör egna stickprovsanalyser och att man följer textilimportörernas kemikalieguide. Ett av företagen svarar att man har kemiska och fysikaliska kravspecifikationer. Ett företag svarar att det är omöjligt att veta. Ett annat stämmer av mot rådgivningsföretag. Försöker ni undvika varor som är behandlade med antibakteriella tillsatser? Nio företag svarar att de försöker undvika dessa produkter. Man har förbud mot varor som avger ämnen, eller uppger att man har en diskussion med huvudleverantören och väljer naturliga material framför syntetmaterial. Två företag har svarat nej på frågan. Bland de som svarat ja anger en att det inte finns någon kundefterfrågan. Hur har kemikalieinspektionens tillsynskampanj under år 2004/2005, om antibakteriella substanser i varor, påverkat er? Hur har ert sortiment/utbud påverkats av debatten kring antibakteriella ämnen i varor? Två företag känner till KemIs kampanj, ett av dessa har därefter tagit ställning till att det egna butikssortimentet inte ska innehålla varor med antibakteriella ämnen. Fyra företag uppger att de har bytt bort en produkt av andra orsaker. Fem företag har svarat att de inte känner till KemIs kampanj eller att deras utbud har påverkats av debatten. Ett av företagen som svarat nej svarar däremot att de har blivit påverkade av Naturskyddsföreningens rapporter. Kunder: Ger ni någon information till kunden om antibakteriellt innehåll i era varor? Fem företag svarar att de ger information till sina kunder. Fem svarar att de inte ger någon information till sina kunder. Ett företag hänvisar till produktmärkningen. Efterfrågar era kunder varor med/utan antibakteriella substanser? Informerar ni om alternativ? Av elva företag som svarat på frågan är det tre som svarar att det finns kundefterfrågan. För dessa företag handlar det om skosulor. Ett av dessa företag försöker hänvisa till alternativ medan ett annat uppger att de inte gör det. Sex av företagen säger att det inte finns någon kundefterfrågan. Får ni frågor/klagomål angående varor som innehåller antibakteriella tillsatser? Tio av elva svarar nej, att de inte får några klagomål. Ett företag har svarat ja, att de har fått klagomål, med kommentaren: om det tagits upp i media så märks det. Vilka åtgärder vidtar ni? (om det förekommer klagomål) Ett företag har fått klagomål och svarar att de har bytt leverantör. Göteborgs Miljöförvaltning 11

14 Har ni någon gång bytt leverantör pga att de inte uppfyller kraven? Fem företag svarar att de byter leverantörer, ett av dessa försöker påverka leverantören istället. Tre svarar att de har bytt leverantör men det har inte varit med anledning av antibakteriella substanser. Ett företag har bytt pga impregneringsspray. Slutsatser Kunskap om kemikalier i varor Kunskap om varors innehåll av kemiska ämnen är viktig för att kunna göra rätta val ifråga om att undvika påverkan på hälsa och miljö. Miljöfrågornas fokus har förflyttats alltmer från att handla om utsläpp till miljön vid tillverkning och produktion till att handla om hållbar livsstil och konsumtion. De stora flödena av kemikalier och farliga ämnen följer numer med varuströmmarna från produktionen ut till samhällets olika behov av varor vid t ex byggande och konsumtion. Det blir allt mer tydligt att tillverkare, leverantörer och försäljare måste skaffa sig kunskap om kemikalier i varor för att kunna styra och påverka innehållet i dessa och välja bort de farligaste ämnena. Kunskapen i inköpsledet om varors innehåll av kemikalier är mycket viktig för att kunna göra medvetna val av produkter och svara på kundernas frågor. Detta gäller i såväl offentlig miljö som samhället i stort. Kunskapen om antibakteriella ämnen i varor varierar. I de mindre butikerna som inte ingår i större kedjor är vårt intryck att det generellt verkar som man har större kontroll på sortiment och en större medvetenhet. I de butiker som ingår i större kedjor sker inköpen centralt och man hänvisar till central nivå i fråga om kunskap om innehåll, miljöledningssystem och rutiner vid inköp. Telefonenkäterna visade att man på central nivå oftast har en medveten kunskap och strategi i miljöfrågor men att kunskapen stannar där. Det finns trots det exempel på företag som har utbildat ansvarig personal i butiker på lokal nivå. Undersökningen i butikerna visar att kunden väldigt sällan ställer frågor om varors innehåll. Vad det beror på blir i det här läget endast spekulationer. Som kund utgår man kanske ifrån att de varor man köper på något sätt är godkända. Det går ju heller inte att se på en vara om den innehåller farliga ämnen. Varför ska man ifrågasätta det som inte syns? Personalen i ungefär hälften av butikerna hade koll på utbudet av antibakteriellt behandlade produkter Ansvaret för att minska användningen av farliga ämnen i varor vilar inte i första hand på konsumenterna utan på tillverkare, inköpsansvariga leverantörer och försäljare. Mötet med handeln ute på plats har varit genomgående positiv. Utbudet av antibakteriella varor Inom hygienområdet tycks branschen ha genomfört det frivilliga åtagandet att fasa ut triclosan i tandkräm. Frågan är vad vi får för ersättningsprodukter istället och vilken kunskap som finns 12 Göteborgs Miljöförvaltning

15 om dessa? Att triclosan användes i så stor utsträckning i herrdeodoranter av dyrare märkesparfymer var en överraskning. Sedan genomgången av butikssortimentet utfördes har vi blivit uppmärksammade på att silver kan vara en uppkomling bland de antibakteriella tillsatserna på hygienområdet. En utveckling som är oroande och absolut inte önskvärd. Bland övriga varor tycks det finnas en stor variation när det gäller olika typer av antibakteriellt behandlade produkter. Benämningarna för antibakteriellt behandlade produkter är många. I vissa fall framgår vilken aktiv substans som ingår. I andra fall kan man inte säkert veta om det är ett kemiskt ämne som är tillsatt och i så fall vilken betydelse det har som bakteriehämmare. Det finns än så länge ingen reglering av den här typen av användning i varor förutom på hygienområdet. Myndigheternas möjligheter att påverka I Sverige har flera olika myndigheter ansvaret för kontrollen av antibakteriella ämnen i varor. Läkemedelsverket har tillsammans med kommunerna ansvaret för tillsynen av innehållet i kosmetiska och hygieniska produkter vilket regleras i läkemedelsverkets föreskrifter och den gemensamma EU-lagstiftningen på området. Kemikalieinspektionen ansvarar för tillsynen och innehållet av antibakteriella ämnen i varor vilket regleras i kemikalieinspektionens föreskrifter och den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen, Reach. Än så länge är mycket oreglerat inom det här området som fortfarande är under uppbyggnad. Under tiden finns varorna ute på marknaden och kunskapen om konsekvenserna har hittills kommit i andra hand. Projektet Giftfritt Göteborgs anser att försiktighet måste tillämpas. Det innebär att man förutom att se till de direkt skadliga effekterna vid riskbedömningen av kemikalier i varor även måste ta hänsyn till kunskap vi inte har idag. Det kan tex vara konsekvenser på lång sikt, risker för synergieffekter eller risker för resistensbildning, vilket har betydelse för både människa och miljö. Miljöbalkens hänsynsregler beaktar detta vilket är viktigt att poängtera i diskussionen om varor och olika aktörers ansvar. Både Läkemedelsverkets och Kemikalieinspektionens föreskrifter utgår ifrån just miljöbalken. I första hand är det Kemikalieinspektionen som med stöd av lagen kan pröva användningen av vissa kemikalier i varor. Det är viktigt att Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket kontrollerar efterlevnaden inom de områden där det finns haltbegränsningar eller andra begränsningar för varor. Även analyser och kontroller där det inte finns regleringar kan visa på hur efterlevnaden av miljöbalkens hänsynsregler fungerar i praktiken. Miljöbalkens hänsynsregler Med stöd av miljöbalkens hänsynsregler kan man i praktiken ställa krav på butiker att ha kunskap om de produkter och varor som säljs, i de fall de innehåller kemikalier som kan vara skadliga för människor och för miljön. Kunskapskravet kan innebära att man skaffar sig information så att man kan svara på kundens frågor, att ha pålitliga leverantörer som kan lämna den information om varan som behövs. Att skaffa sig kunskap om en varas innehåll kan också innebära att man gör egna kontroller av Göteborgs Miljöförvaltning 13

16 varor som kan riskera att innehålla farliga ämnen. Det innebär att det är viktigt som försäljare att hålla sig informerad om lagstiftning och ny kunskap på kemikalieområdet. Bevisbörderegeln innebär i praktiken att butiken ska ha dokumenterade inköpskrav och dokumenterade rutiner för att man håller sig informerad och har kunskap, en egenkontroll. Försiktighetsprincipen skulle kunna innebära att man väljer att inte köpa in och sälja en vara som innehåller farliga ämnen. Produktvalsprincipen kan innebära ett ansvar att inte sälja varor som innehåller eller är behandlade med farliga kemikalier om det finns andra ersättningsalternativ och att man håller sig uppdaterad om nya alternativ. Framtiden Användningsområdet för antibakteriella ämnen i varor är brett och endast fantasin tycks vara begränsningen för i vilka varor de kan ingå. Uppfattningen är att denna trend håller i sig och att nya varor och behandlingar kommer fram hela tiden. En reglering borde finnas på det här området. Om triclosan och silver kommer att tillåtas i framtiden borde minsta kravet vara att det finns en tydlig och enhetlig konsumentinformation på varan om innehåll och riskerna med användningen. Vi kan inte förvänta oss att konsumenterna i alla lägen ska kunna göra de aktiva valen. Däremot kan konsumenternas medvetande och kunskap om att det förekommer farliga ämnen i varor påverka försäljnings- och produktionsledet att ta ett större ansvar för de varor som släpps ut på marknaden. Riskerna med resistensbildning och i förlängningen risker för antibiotikaresistens borde tas på större allvar och även vägas in i det nationella Giftfria miljömålet. Projektet Giftfritt Göteborg anser att det är motiverat att driva på i frågan om kunskap i försäljnings- och inköpsledet genom dialog med handeln. På det viset finns möjligheten att påverka till en förändring i fråga om val av produkter så länge det inte finns en lagstiftning som reglerar det här området tillräckligt. 14 Göteborgs Miljöförvaltning

17 Källförteckning 1. Analyser av kemikalier i varor Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg, R 2009:8 2. Antibakteriellt behandlade konsumentprodukter källa till exponering av människa och miljö, Margaretha Adolfsson-Erici och Mats Allmyr, ITM, Stockholms Universitet, Stockholms Stad (Nya gifter Nya verktyg) 3. Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning, Ett delprojekt inom Giftfritt Göteborg, R 2008:11 4. Assessment of the Antibiotic Resistance Effects of Biocides, SCENIHR, Scientific Committee in Emerging and Newly identified health Risks, Directorate-General for health & Consumers, European Commission 5. Göteborgs miljökvalitetsmål för Giftfri miljö, 6. Kemikalieinspektionens Priodatabas, 7. Kemikalieinspektionens föreskrifter om bekämpningsmedel, KIFS 2008:3 8. Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter, KIFS 2005:5 9. Läkemedelsverkets föreksrifter om förbud och begränsnigar för vissa ämnen att ingå i kosmetiska eller hygiensiska produkter LVFS 2007:4 med ändringar 10. Miljöbalken, 1998: Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, Nationella miljökvalitetsmålet för Giftfri miljö, Omfattningen av antibakteriella tillsatser inom sport och fritidsbranschen har det skett någon förändring, Björn Johnsson, Ett examensarbete i miljö- och hälsoskydd, HT 2007, Lunds Universitet, Stockholms miljöförvaltning 14. Reach och varor, Stockholms väg mot en giftfri miljö, Stockholms miljöförvaltning 16. Varor utan faror Genomförande av nya riktlinjer inom kemikaliepolitiken, SOU 2000:53 Göteborgs Miljöförvaltning 15

18

19 Bilagor

20

21 Bilaga 1 Konsument Göteborg och Göteborgs Miljöförvaltning frågar Er om Antibakteriella ämnen i varor Bakgrund Miljöförvaltningen driver projektet Giftfritt Göteborg med målet att farliga kemikalier och ämnen i Göteborgssamhället ska minska. Som en del i projektet har vi bland annat valt att fokusera på spridningen av antibakteriella ämnen i varor. Antibakteriella ämnen är tex. triclosan, tennorganiska föreningar och silver. Vi vill undersöka om den här typen av ämnen finns till försäljning i varor ute i butiker och i vilken omfattning. Vi vill också undersöka vilken kunskap som finns i butiksledet om antibakteriella ämnen i de varor som eventuellt säljs och om det finns någon efterfrågan. Det är viktigt att den som säljer dessa varor har kunskap om produkterna och kan sprida informationen vidare till sina kunder. Det är också viktigt att ifrågasätta om den här typen av produkter behöver säljas eller om man som återförsäljare eller kund kan överväga vilka andra mindre miljöfarliga alternativ som kan användas istället. Miljöpåverkan Användning av antibakteriella ämnen i varor kan påverka både människors hälsa och miljön. Antibakteriella ämnen är en grupp av olika ämnen som kan vara svårnedbrytbara, påverka vårt immunsystem, vara giftiga för vattenlevande organismer och riskera att orsaka bakterieresistens. Vår kontakt med er Undersökningen av antibakteriella ämnen i butiker kommer att delas upp i två delar. Den ena genom besök i ett antal utvalda butiker för att undersöka sortimentet och ställa frågor. Den andra är att ställa frågor till inköpsansvariga eller verksamhetsansvariga via en telefonenkät. Besök ute i butiker Konsument Göteborg och Göteborgs Miljöförvaltning kommer under de närmaste veckorna, med start i vecka 22 att besöka dagligvaruhandeln, sportbutiker och skobutiker i Göteborg för att undersöka förekomsten av varor med antibakteriella ämnen. Detta utskick är

22 bakgrundsinformation så att ni skall kunna förbereda er inför vårt besök. Genom att svara på våra frågor bidrar ni till att driva på arbetet för ett Giftfritt Göteborg. Göteborg den 20 maj 2008 Anna Fjellman Victoria Lind Magnusson Konsument Göteborg Miljöförvaltningen Göteborg Tel: Tel:

23 Till Er som vill veta mer Bilaga 2 Bilaga 1. Informationsblad Detta material är hämtat från Björn Johnssons examensarbete som är angivet i källförteckningen. Antibakteriella tillsatser användning och miljöproblem Vad är antibakteriella tillsatser och vad kan de användas till? Kläder och textilier är varor som kan innehålla miljö- och hälsofarliga kemikalier. De kan vara kvar som rester från tillverkningen eller vara tillsatta av producenterna för att ge textilen olika egenskaper. Antibakteriella tillsatser är exempel på sådana kemikalier. De regler som gäller för varor är inte lika omfattande som reglerna för kemiska produkter. Men regler om allmän försiktighet omfattar även varor, vilket innebär att alla verksamhetsutövare ska vidta nödvändiga försiktighetsmått för att förhindra skada på människors hälsa och miljön. Ansvaret gäller hela kedjan från importör/tillverkare ner till detaljisterna. Antibakteriella tillsatser som används är till exempel silvertrådar invävda i tyget, triclosan och triclocarban i strumpor och iläggssulor eller dibutyltenn i tofflor, som alla ska förhindra dålig lukt. Triclosan har visats kunna bilda dioxiner vid exponering för solljus. Dioxiner är mycket giftiga och farliga för människa och miljö. Det diskuteras också om att triclosan och silver kan bidra till ökad resistens hos bakterier. I vilken form silver antar har stor betydelse för hur farligt det kan vara. Silver i jonform är giftigt för både människa och miljö, medan det inte är tillgängligt i föreningar som är hårt bundet. Antibakteriella tillsatser i tyger kan tas upp genom huden. En annan möjlig exponeringsväg för människor kan vara via maten. Triclosan har påvisats förekomma i bland annat bröstmjölk och fisk. När sport- och fritidsprodukter som har behandlats med antibakteriella tillsatser tvättas kan de ämnena lakas ur tygerna, för att till slut nå avloppsreningsverk och vattendrag där ämnena kan tas upp av bland annat fisk. Exempel på varor där antibakteriella tillsatser har använts Kemikalieinspektionen hade en tillsynskampanj år 2004/2005 som bland annat handlade om antibakteriella substanser i olika varor. Det visade sig att på 18 varuföretag, var det 11 som sålde någon typ av antibakteriellt behandlad vara. Institutionen för Tillämpad Miljövetenskap, ITM, analyserade år 2007 olika konsumentprodukter. De fann att flera innehöll olika antibakteriella tillsatser. Tabellen är en sammanställning av exempel på varor där antibakteriella tillsatser har använts. Mer om detta kan du läsa i rapporterna som finns under Litteratur nedan. Exempel på ämne/förening Exempel på varor Silvertråd Skidkläder, underställ, pikétröjor, skor, strumpor Tennorganiska föreningar Tofflor, olika sportkläder, Triclosan Underställ, strumpor, iläggssulor, hörselpropp, strumpbyxa Triclocarban Linnetröja, iläggssulor, strumpor Zinkföreningar Skor Kvartär ammoniumförening Strumpor, cykelbyxor

24 Vad kan dessa ämnen ge för effekter? Tennorganiska föreningar kan påverka immunsystemet vid upprepad utsättande, irriterande på hud och ögon. Tennorganiska föreningar och triclosan kan ge skador på vattenorganismer. Triclosan har påträffats i bröstmjölk och fisk. Triclosan kan bilda dioxiner (gift) vid exponering av solljus. Silver och triclosan kan ge upphov till ökad bakterieresistens. Silver ställer till med problem i reningsverk. För höga halter av silver gör bland annat att rötslam inte kan spridas på åkrarna som gödningsmedel. Vad kan ni som företagare göra för att minska effekterna? Inte använda ämnet i produkterna. Välja produkter utan antibakteriella tillsatser, och informera konsumenten att företaget gjort detta val. Ifrågasätta leverantörer om antibakteriella tillsatser verkligen behövs. Byta ut ämnet i produkterna mot ett mindre skadligt, om det finns. Undersöka om det verkligen finns en efterfrågan på antibakteriellt behandlade produkter från konsumentled. Märka ut produkter som innehåller antibakteriella tillsatser, och vilka egenskaper dessa tillsatser har, så att konsumenten kan göra ett aktivt val. Miljömål Sveriges riksdag har satt upp 16 s.k. miljökvalitetsmål, varav ett kallas Giftfri miljö som övergripande innebär att Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Lagstiftning Miljöbalk (SFS 1998:808) 2 kap. Allmänna hänsynsregler m.m. och 14 kap. Kemiska produkter och biotekniska organismer. Se Förordning (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer. Senast ändrad genom (2007:274). Se Litteratur Antibakteriellt behandlade konsumentprodukter källa till exponering av människa och miljö? Finns att hämta på, Antibakteriella substanser och azofärgämnen i varor. Finns att hämta på, aspx

25 Kemikalier i textilier. Finns att hämta på, Tennorganiska föreningar förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg Finns att hämta på, Silver sjukvårdens nya miljöfara. Finns att hämta på, För mer information besök gärna: Kemikalieinspektionen, Göteborgs Stad,

26

27 Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN X): R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 R 2209:9 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg Antibakteriella ämnen i varor en undersökning av butikssortiment och kunskap om kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:1 Årsrapport Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2007:19 Miljöutställning på Båtmässan Göteborgs Stad i samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland.

28