Högre kognitiva funktioner. Olika typer av modeller: Exempel: Flowchart. Beslutsfattande/Bedömningar Resonemang Problemlösning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högre kognitiva funktioner. Olika typer av modeller: Exempel: Flowchart. Beslutsfattande/Bedömningar Resonemang Problemlösning"

Transkript

1 Högre kognitiva funktioner Beslutsfattande/Bedömningar Problemlösning Linnea Karlsson, Institutionen för IMB/Psykologi Resonerande & Informationsbehandling HT 14 Psykologiskt perspektiv på Resonerande och informationsbehandling : Vad vet vi om mänsklig förmåga till problemlösning, resonemang och beslutsfattande? Metodaspekter Metodaspekter: Hur studerar man högre kognitiva funktioner? Vanliga metoder: Papper-och-penna experiment Datoriserade experiment 1. Kognitiv modellering 2. Tänka högt Olika typer av modeller: 1. Verbala modeller: tex. Rökning orsakar cancer men bara vid genetisk predisposition 2. Matematiska modeller: tex y = a + bx 3. Flow charts : Visuella representationer som summerar steg i en process 4. Simuleringsmodeller: Datorsimuleringar av processer ofta i real-tid Exempel: Flowchart Viktig distinktion The stage model (Atkinson & Shiffrin, 1968) Iconic buffer Short-term memory Long-term memory Prediktioner: att predicera framtida aspekter av ett fenomen Beskrivning: att beskriva ett fenomen 1

2 Bayesianska modeller Beskriver tänkande utifrån sannolikhetslära (jmfr. Bayes teorem ) Forts. Bayesianska modeller Försöker ge en bild av den verkliga verkligheten och människors uppfattning om verkligheten Motsvarar våra uppfattningar om verkligheten den verkliga verkligheten? Ett av problemen: att formulera de hypoteser som går in i modellen Marr s beräkningsnivåer David Marr (1982) Vision. 1. Computational level: Syftet med processen, vilken funktion R = f(s) som beräknas, VAD som beräknas (R = respons, S = Stimuli) 2. Algorithmic level: De processer och representationer med vilka beräkningen utförs (jmf program), HUR det beräknas 3. Implementation level: I vilket fysiskt system som algoritmen implementeras, VAR det beräknas Den Bayesianska revolutionen David Marr (1982) Vision. 1. Computational level: Syftet med processen, vilken funktion R = f(s) som beräknas, VAD som beräknas (R = respons, S = Stimuli) 2. Algorithmic level: De processer och representationer med vilka beräkningen utförs (jmf program), HUR det beräknas 3. Implementation level: I vilket fysiskt system som algoritmen implementeras, VAR det beräknas Marr s nivåer och kognitiv modellering Klassisk kognitionspsykologi antar oberoende mellan nivåer (ffa. en oberoende algoritmnivå) Konnektionism: Nivåerna VAR och HUR kan inte vara oberoende Bayesiansk modellering: enda sättet att förstå och predicera beteende är genom analys på VAD-nivån Hur studerar man högre kognitiva funktioner? Vanliga metoder: 1. Kognitiv modellering 2. Tänka högt 2

3 Tänka-högtprotokoll Tänka-högtprotokoll Ericson & Simon (1993) Verbal reports as data. Exempel på instruktioner Bedömningar & Beslutsfattande Bedömningar: processer som används för att dra slutsatser från den kunskap och de erfarenheter som finns tillgängliga för oss Beslutsfattande: att välja bland olika möjligheter/alternativ Bedömningar & Beslutsfattande Klassisk beslutsteori Bounded rationality Heuristics & Biases Ekologisk rationalitet Klassisk beslutsteori Homo Economicus (e.g. Peterson & Beach, 1967) Ekonomer, statistiker, filosofer Matematiska modeller Rationell tanke om beslutsfattare: Vet allt om möjligheter och utfall Känner obegränsat av skillnaden mellan olika möjligheter Maximerar vad som betyder något 3

4 Klassisk beslutsteori Klassisk beslutsteori EU(T) (Expected Utility Theory): Sannolikhet x utility = Förväntat värde SEU (Subjective Expected Utility Theory) Seek pleasure, avoid pain Subjektiv utility Subjektiv sannolikhet DOCK: beslutsprocessen mer komplex Klassisk beslutsteori Optimala beslut! Sker detta? Alla möjliga alternativ tas hänsyn till Maximal tillgänglig information beaktas Noggrann vägning av costs & benefits Noggrann beräkning av sannolikheten för olika utfall En maximal nivå av sunt resonemang Kahneman & Tversky (70-talet) Heuristik: mental genväg Bias: tankefel Utgångspunkt 1: HUR fattas beslut? Utgångspunkt 2: Det finns okontroversiella normativa lösningar till alla problem Ekonomiska och effektiva leder dock till systematiska och predicerbara fel Representativeness Availability Anchoring & adjustment Framing effects Representativeness Linda är 31 år gammal, singel, utåtriktad och mycket smart. Som student var hon väldigt engagerad i diskrimineringsfrågor och social rättvisa och deltog även i demonstrationer mot kärnkraft. Rangordna följande alternativ efter hur sannolika de är (1 = mest och 8 = minst) 4

5 Representativeness Linda: a) Lärare b) Bokhandel och tar yoga c) Aktiv i feministrörelsen d) Socialarbetare e) Banktjänsteman p(a) f) Säljer försäkringar g) Feministisk banktjänsteman p(a)>p(a&b) p(a&b) Representativeness Representativeness heuristic leder till sk conjunction fallacy Förklaring: Likhet till eller representativt för populationen Graden till vilket det reflekterar processen (Miss)uppfattning angående slump Fördelning över krona/klave: Vilken händelse är mest sannolik om man singlar slant? a) H H H H H H T T T T T T b) H T T H T H H T T T H H c) H H H H H H H H H H H H Representativeness Availability Anchoring & adjustment Framing effects Många bedömer b som mer sannolik än a och a mer sannolikt än c Måhända är några händelser mer representativa för en slumpmässig händelse [b > a > c] men det är lika stor chans att de inträffar. Availability Availability (Kahneman & Tversky, 1974) Fråga till fp: Finns fler ord i engelska som.. Börjar på r Har r på 3:e plats Typiskt svar Rätt svar Vilken av följande är den vanligaste dödsorsaken? (a) trafikolycka (b) magcancer 5

6 Typisk gissning trafikolycka = 4 x magcancer Faktiska värden Availability (Kahneman & Tversky, 1974) trafikolyckor, magcancerfall i USA Hur rapporterade tidningarna de olika fallen? Availability Sannolikheter och frekvenser bedöms utifrån hur lätt olika instanser kommer oss till minnes Tversky & Kahneman (1973) Förklaring: Lättåtkomst i långtidsminnet Frekvens av tidigare erfarenheter 137 (trafik) mot 1 (magcancer) Representativeness Availability Anchoring & adjustment Framing effects Anchoring and Adjustment (Kahneman & Tversky, 1974) Steg 1: Är andelen Afrikanska medlemsländer i FN högre eller lägre än 65% [10%]? Steg 2: Vad är din bästa gissning för andelen Afrikanska medlemsländer i FN? Anchoring effect: 10% anchor grupp, medelgissning: 25% 65% anchor grupp, medelgissning: 45% Anchoring and Adjustment (Kahneman & Tversky, 1974) Vilken produkt är störst? a = 7 x 6 x 5 x 4 x 3 x 2 x 1 b = 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 x 7 Anchoring-and-adjustment Människor utför estimat av ett okänt värde med utgångspunkt från ett känt värde justerar sedan utifrån detta Dock: leder till tankefel: ankaret får för stort inflytande 6

7 Representativeness Availability Anchoring & adjustment Framing effects Framing effects: Framing Hur ett problem är presenterat påverkar hur vi fattar beslut Exempel: bedöm behandlingseffekt Framing Framing 62% 38% 22% 78% Förutsättning: 600 människor riskerar att dö i en epidemi Formulerat som möjlig vinst (risk aversion): Om vaccin A används så räddas livet på 200 Med vaccin B är det en sannolikhet på 33% att alla 600 räddas och en sannolikhet på 66% att alla 600 dör Formulerat som möjlig förlust (risk seeking): Om vaccin C används så dör 400 Med vaccin B är det en sannolikhet på 33% att alla 600 räddas och en sannolikhet på 66% att alla 600 dör Formuleringen av alternativen påverkar oss: Vi undviker att ta risker när ett av alternativen är formulerat i termer av vinst. Vi tar risker när ett av alternativen är formulerat i termer av förlust. Representativeness Availability Anchoring & adjustment Framing effects Slutsatser: människan beter sig ej normativt! Kritik: Vaghet Negativ bild av mänsklig kapacitet Irrationalitet i förhållande till vad? Ignorerar ekologins roll! 7

8 Ekologisk rationalitet All rationalitet måste förstås i relation till den miljö i vilken den rationella handlingen äger rum! Heuristiker används där de passar strukturen i miljön Heuristics that make us smart Gigerenzer, Todd & the Adaptive Behavior and Cognition (ABC) research group (1999): Simple heuristics that make us smart Ekologisk rationalitet Sannolikhetsbegreppet och statistisk teori är relativt nya påfund. Våra förfäder behövde troligen också göra bedömningar under osäkerhet (sannolikhetsbedömningar). I form av frekvenser? (tex 5 av 10 lyckade försök) Frekvenshypotesen Fiedler (1988) genomförde en frekvensversion av Linda-problemet Linda är 31 år gammal, singel, utåtriktad och mycket smart. Som student var hon väldigt engagerad i diskrimineringsfrågor och social rättvisa och deltog även i demonstrationer mot kärnkraft. Originalversionen: Rangordna följande alternativ efter hur sannolika de är (1 = mest och 8 = minst). Frekvensversion: Det finns 200 personer som passar in på beskrivningen ovan. Hur många av dessa är... I orginalversionen svarade 91% att det var högre sannoliket för att Linda var feministisk banktjänsteman än banktjänsteman I frekvensversionen gjorde bara 22% detta misstag Linda-problemet i Umeå Linda-problemet i Umeå 30 personbeskrivningar 4 grupper: Sannolikhet Likhet Frekvens Informerad sannolikhet Färre konjunktionsfel begås i Frekvensbetingelsen men de försvinner inte helt 8

9 Ekologisk rationalitet Kan det vara rationellt att använda heuristiker? Gigerenzer s alternativa förhållningssätt till heuristik skiljer sig från Kahneman och Tversky s strategi: Ekologisk rationalitet i stället för logisk rationalitet. Enkla heuristiker kan vara överlägsna mer informationshungriga processer ( less is more ). Goldstein & Gigerenzer, 2002; Marewski & Schooler, 2011 Fördelen med igenkänningsminne Vilken av dessa amerikanska städer har flest invånare? San Diego or San Antonio Fördelen med att ignorera information Vilken bil har högst kvalitet? Amerikanska deltagare: 62 % correct Tyska deltagare: 100 % correct (!) Goldstein & Gigerenzer, 2002; Marewski & Schooler, 2011 Fördelen med att ignorera information Ignorera information predicerar 20 riktiga data-set Weights Noncompensatory Weights Compensatory Accuracy (% correct) Cues Cues Take The Best Dawes' rule Multiple regression Czerlinski, Gigerenzer, & Goldstein (1999) e.g., professor salaries, homelessness rates, school drop-out rates 9

10 Resonerande Det generella Deduktion Induktion. DEDUKTION Det specifika INDUKTION Deduktion Studeras utifrån LOGIK: problemen som människor får utföra beskrivs i logiska termer Premisser slutsats! Hur gör människor detta? DEDUKTION Det generella Det specifika Om en konsonant på ena sidan så Wason s-selection Task ett jämnt nummer på andra sidan S 3 A 2 p q p q Conditional Reasoning Logiskt giltiga slutledningsregler: Modus ponens Modus tollens p q p q p ~q q ~p Wason s-selection Task Effekter av innehåll: Griggs & Cox (1982) Om en person dricker öl så måste den vara över 18 år ÖL p Cola p q q 10

11 Kategoriska Syllogismer Kategoriska Syllogismer Alla Z är Y Alla Y är X Alla Z är X (valid slutsats) Alla psykologer är löpare Alla löpare är kockar Alla psykologer är kockar (valid slutsats?) Mentala Modeller (Johnson-Laird) Vi försöker skapa mentala modeller utifrån premisserna De mentala modellerna konstrueras utifrån vad som är sant (positiva instanser) Falsifikation sker genom upptäckt av alternativa mentala modeller Arbetsminnet begränsar slutledningsförmågan (dvs antalet alternativa modeller) Induktion Det generella Det Kausala slutledningar specifika Tolkar korrelationer felaktigt men har förmåga att förstå kausala modeller Kategorisering Slutsatser från prototyper eller exemplar INDUKTION Problemlösning 1. Vad borde en problemlösningscykel innehålla? 2. Mänsklig problemlösning i relation till typer av problem 1. Välstrukturerade problem och mentala genvägar 1. General Problem Solver 2. Ostrukturerade problem och insikt 3. Exempel: Matematisk problemlösning Problemlösningscykeln 1. Problemidentifikation 2. Problemdefinition och representation 3. Strategiformulering 4. Organisering av information 5. Resursfördelning 6. Övervakning 7. Utvärdering 11

12 Välstrukturerade problem ( welldefined problems ) Välstrukturerade problem ( welldefined problems ) Har (minst) en tydlig väg till lösning Ork & Hobbit Tower of Hanoi Välstrukturerade problem ( welldefined problems ) Heuristiker (mentala genvägar) används ofta för att lösa välstrukturerade problem General Problem Solver (Newell & Simon, 1972) Huvudsaklig metod: Means-Ends Analysis: 1. Notera skillnaden mellan det aktuella tillståndet och det önskade 2. Formulera ett delmål som reducerar skillnaden 3. Välj en operator som tillåter att uppnå delmålet Ostrukturerade problem ( ill-defined problems ) Insikt ( insight ) viktigt för lösandet av ostrukturerade problem? Saknar en tydlig väg till lösning Insight is a distinctive and sometimes seemingly sudden understanding of a problem or of a strategy that aids in solving the problem Sternberg & Sternberg s

13 Mental set En tendens att välja en särskild strategi eller att mer generellt se saker på ett sätt istället för på ett annat, lika troligt sätt Novis vs expert The string problem Maier, 1930 En novis har inte samma förmåga till mönsterigenkänning som en expert Forskningsfråga (Lithner et al) Matematisk problemlösning: Exempel från en pågående forskningsstudie Hur lärs matematik ut idag? På ett sätt som mest effektivt främjar matematisk förståelse och prestation? (Brousseau, 1997; Niss, 2007; Schoenfeld, 2007) Neurovetenskap: en ökning i antal studier av matematikinlärning (för en översikt, se t.ex. Zamarian, Ischebeck & Delazer, 2009) Algorithmic reasoning (AR): En dominerande metod för matematikinlärning Presentera en lösningsmetod (t.ex. en formel) och låt eleverna öva på den ett flertal gånger (se Lithner, 2003; 2004). Textboksexempel av AR Exempel: Av 80 elever som slutar årskurs nio, 16 sökte till Naturvetenskapsprogrammet. Hur många procent av studenterna var det? Proportion av sökande: 16/80 = 0.20 = 20% Svar: 20% av eleverna sökte till Naturvetenskapsprogrammet. Övning 32: Vid en trafikkontroll utanför en skola fann man att 84 av 400 bilar körde för fort. Hur många procent var det? Är denna metod mest effektiv för att stimulera till matematisk förståelse och prestation? 13

14 Creative mathematically founded reasoning (CMR) En alternativ metod Presentera inte en lösningsmetod utan låt eleverna skapa lösningen själva (Lithner, 2008; Jonsson et al., 2014) Potentiella kognitiva fördelar med CMR över AR? Att skapa svaret själv leder generellt till robusta effekter på prestation ( the generation effect : Slamecka & Graf, 1978; see Bertsch, Pesta, Wiscott & McDaniel, 2007 for a review; Smith & Healy, 1998; Rittle-Johnson & Kmicikewycz, 2008) Self-generation stärker minnet Kan denna potentiella effekt observeras med fmri? Three parietal circuits for number processing Dehaene et al., 2003 Three parietal circuits for number processing Dehaene et al., 2003 Vänstra angular gyrus: verbalt matematiksystem Åtkomst till minnet av aritmetiska fakta och lösningsmetoder Individuella skillnader och matematik Två exempel på starka prediktorer av matematisk prestation: Individuella skillnader och matematik Två exempel på starka prediktorer av matematisk prestation: Arbetsminne (t.ex. Geary, 2011) Arbetsminne (t.ex. Geary, 2011) Skärpan på ett s.k. Approximate Number System (ANS: se t.ex. Halberda, Mazzocco & Feigenson, 2008; Inglis et al., 2011) Skärpan på ett s.k. Approximate Number System (ANS: se t.ex. Halberda, Mazzocco & Feigenson, 2008; Inglis et al., 2011) 14

15 Hypoteser a) CMR bättre prestation vid test än AR b) CMR bör aktivera vänstra angular gyrus relativt mindre än AR c) Arbetsminne och ANS-skärpa signifikanta prediktorer av matematisk prestation Studiedesign Pre-scanning I: Mått på kognitiva färdigheter Ravens OSPAN Ordförråd (SRB1) ANS Senaste mattebetyg, etc. Pre-scanning II: AR Matteträning Pre-scanning II: CMR Matteträning Grupper matchade m.a.p. 1. Ravens 2. Mattebetyg 3. Kön fmri Mattetest 1 vecka senare Metod Deltagare: 73 deltagare, två delgrupper: 40 gymnasieelever år 33 universitetsstudenter år Material: 9 olika matematikuppgifter Exempel på träningsuppgift designad att inbjuda till Algorithmic reasoning (AR) Exempel på träningsuppgift designad att inbjuda till Creative mathematically founded reasoning (CMR) Datum Sidfot 89 15

16 Datum Sidfot 91 Datum Sidfot 92 fmri-test En vecka efter träning Varje deltagare löser 9 testuppgifter, en för varje träningsuppgift Dessutom 9 s.k. baseline-uppgifter (hitta stavfel) for 50 Datum Sidfot 94 Prestation vid fmri-test Kognitiv förmåga och prestation vid fmri-test Deltagare i CMR-betingelsen presterade bättre än i ARbetingelsen (F(1,69) = 5.1; MSE = 15.6; p =.03). Arbetsminne (men inte ANS-skärpa) predicerade också testprestation (β =.30, t(71)=2.5, p=.01). 16

17 Hjärnregioner viktiga för att lösa de matematiska uppgifterna Skillnader mellan AR och CMR inom de regioner som är viktiga för matematik Flera stora regioner (blå) relateras till matematisk problemlösning (One-sample t-test: Matte > Baseline, p<.05 (FWE)) Vänster angular gyrus visar högre aktivitet för AR än CMR (Two-sample t-test: AR Diff-score > CMR Diff-score p=.002 (uncorrected), k=52) Prestation och hjärnaktivitet inom matematiknätverket En korrelations-triad Matematisk prestation generellt r =.34 Arbetsminne (OSPAN) r =.46 r =.33 Aktivitet i högra superiora parietalkortex Region inom superiora parietalkortex (xyz = ) uppvisar en positiv korrelation med matematisk prestation generellt (r =.46; p =.0001). Summering a) CMR bättre prestation vid test än AR (se även Jonsson et al., 2014) b) CMR aktiverar vänstra angular gyrus relativt mindre än AR c) Arbetsminne (men inte ANS-skärpa) signifikant prediktor av matematisk prestation - I en korrelations-triad med högra superiora parietalkortex Matematikinlärning - slutsatser Creative mathematically founded reasoning (CMR): Att skapa lösningen själv stärker minnet för lösningsmetoden (Dehaene et al., 2003; see also Binder et al., 2009; Cabeza, et al., 2008; Ciaramelli, Grady & Moscovitch, 2008; Price, 2010) Högra superiora parietalkortex Viktig hjärnstruktur för matematisk prestation Reflekterar att intakt arbetsminne är viktigt vid komplex matematik 17

18 Beslutsfattande/Bedömningar Problemlösning Linnea Karlsson, Institutionen för IMB/Psykologi Resonerande & Informationsbehandling HT 14 18

Vi är alla bedömare och beslutsfattare!

Vi är alla bedömare och beslutsfattare! Högre kognitiva funktioner: Beslutsfattande/Bedömningar och Resonemang Patrik Hansson patrik.hansson@psy.umu.se Vi är alla bedömare och beslutsfattare! Bör jag köpa? Hur många poäng får Finland i år? Vad

Läs mer

Högre kognitiva funktioner

Högre kognitiva funktioner Högre kognitiva funktioner Sternberg & Sternberg 6:e upplagan Problemlösning (Kapitel 12) Beslutsfattande & Resonemang (Kapitel 11) Linnea Karlsson, IMB, Biologihuset Flygel C, 6 tr. (linnea.karlsson@physiol.umu.se)

Läs mer

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Beslutsfattande Klassisk syn påp beslutsfattande Betrakta alla möjliga m val Beakta alla tillgänglig information Väga alla för-f och nackdelar Beräkna sannolikheter

Läs mer

Bedömningar & Beslutsfattande. Linnea Karlsson R&I 2010 linnea.karlsson@physiol.umu.se

Bedömningar & Beslutsfattande. Linnea Karlsson R&I 2010 linnea.karlsson@physiol.umu.se Bedömningar & Beslutsfattande Linnea Karlsson R&I 2010 linnea.karlsson@physiol.umu.se 1 Bedömningar & Beslutsfattande Bedömningar: processer som används för att dra slutsatser från den kunskap och de erfarenheter

Läs mer

Bedömningar, beslutsfattande & resonemang. Disposition. Vi är alla bedömare

Bedömningar, beslutsfattande & resonemang. Disposition. Vi är alla bedömare Bedömningar, beslutsfattande & resonemang Linnea Karlsson R&I HT2011 linnea.karlsson@physiol.umu.se Disposition Grundläggande teorier om mänsklig förmåga till bedömningar och beslutsfattande Grundläggande

Läs mer

Tänkande. Problemlösning. Behavioristiskt perspektiv. Gestaltpsykologiskt perspektiv. Kognitivt perspektiv

Tänkande. Problemlösning. Behavioristiskt perspektiv. Gestaltpsykologiskt perspektiv. Kognitivt perspektiv Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Reasoning, Logiskt tänkande Problemlösning Behavioristiskt perspektiv Trial and Error The Law of Effect (Thorndike): Ett beteende som leder till ett önskvärt resultat

Läs mer

Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel. Logicismen: Om relationen tänkande-logik. Existerar Homo Economicus i sinnevärlden?

Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel. Logicismen: Om relationen tänkande-logik. Existerar Homo Economicus i sinnevärlden? Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel Lotteri A Lotteri A Krona Klave Förväntat värde 30 kr 70 kr 50 kr 45 kr 65 kr 55 kr Konsekvenser för forskning om beslutsfattande: Beslutsproblem analyseras

Läs mer

Förfluten tid Nu Framtiden. Bedömning Värdering Kunskaper Integration Konsekvenser Beslut Genomförande

Förfluten tid Nu Framtiden. Bedömning Värdering Kunskaper Integration Konsekvenser Beslut Genomförande Beslutsfattandets psykologi ht 2010: Översikt och kort historik Val (eng. choice) Beslutsfattande (eng. decision making) Vad handlar beslutsfattande och bedömningar om? Beslutsfattande : beslutsprocessen

Läs mer

Tänkande. Huvudströmningar Fyra områden. Moderna idéer. Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande

Tänkande. Huvudströmningar Fyra områden. Moderna idéer. Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande Tänkande Huvudströmningar Fyra områden Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande Moderna idéer Huvudströmningar 1. Medioker forskare 2. Ovanligt smart råtta Kategorisering Categorise or die (Ashby)

Läs mer

Grundläggande egenskaper hos människan som informationsvarelse

Grundläggande egenskaper hos människan som informationsvarelse Grundläggande egenskaper hos människan som informationsvarelse 1 2 Stor kapacitet för automatiserade omedvetna infoprocesser Begränsad kapacitet för aktiva, medvetna infoprocesser ---> Utforma enligt detta

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet?

Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet? Umeå universitet Institutionen för psykologi Projektarbete, Kognitiv psykologi 10p, vt06 Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet?

Läs mer

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Recension Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Av de tre orden i titeln på denna bok syftar det första, tänka, på

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Teori (supportteori) som integrerar bedömningsheuristiker Underliggande kognitiva processer Emotioner och beslut/bedömningar 2010-09-01 Tommy Gärling 1 Brott

Läs mer

Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen?

Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen? Hur kan forskningen bidra till utvecklingen av matematikundervisningen? Johan Lithner Johan.Lithner@math.umu.se Umeå Forskningscentrum För Matematikdidaktik www.ufm.org.umu.se 1 Frågor att fundera över

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Kognition. 11 september 2002

Kognition. 11 september 2002 Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet. Lennart Sjöberg NTNU, Trondheim 8 november 2006

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet. Lennart Sjöberg NTNU, Trondheim 8 november 2006 Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet NTNU, Trondheim 8 november 2006 Grundteser Vi konfronteras ständigt med osäkerhet hur ska vi hantera den? Tversky och Kahneman utgick

Läs mer

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion

Övningshäfte 2: Induktion och rekursion GÖTEBORGS UNIVERSITET MATEMATIK 1, MMG200, HT2017 INLEDANDE ALGEBRA Övningshäfte 2: Induktion och rekursion Övning D Syftet är att öva förmågan att utgående från enkla samband, aritmetiska och geometriska,

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Antag att b är förgreningsfaktorn, d sökdjupet, T (d) tidskomplexiteten och M(d) minneskomplexiteten.

Antag att b är förgreningsfaktorn, d sökdjupet, T (d) tidskomplexiteten och M(d) minneskomplexiteten. OBS! För flervalsfrågorna gäller att ett, flera eller inget alternativ kan vara korrekt. På flervalsfrågorna ges 1 poäng för korrekt svar och 0,5 poäng om skillnaden mellan antalet korrekta svar och antalet

Läs mer

Förslag den 25 september Matematik

Förslag den 25 september Matematik Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

Bevisvärdering. Introduktion

Bevisvärdering. Introduktion Bevisvärdering Introduktion Kursens upplägg Undervisning: Övning 8/11: bayesianska nätverk www.agenarisk.com Övning 21/11: case (OJ Simpson) Litteratur Kompendier (1 + 2) Examination Uppsats analys av

Läs mer

Kunskapsrepresentation

Kunskapsrepresentation Kunskapsrepresentation Hur representeras information? Representationer som bevarar strukturen perceptionsbaserad kunskapsrepresentation Representationer som bevarar innebörden meningsbaserad kunskapsrepresentation

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

UTFALL = (KLAVE, 2 KR; KRONA-KLAVE, 4 KR; KRONA-KRONA-KLAVE, 8 KR; OSV) = (1/2, 2 KR; 1/4, 4 KR; 1/8 8 KR; OSV)

UTFALL = (KLAVE, 2 KR; KRONA-KLAVE, 4 KR; KRONA-KRONA-KLAVE, 8 KR; OSV) = (1/2, 2 KR; 1/4, 4 KR; 1/8 8 KR; OSV) Beslutsfattandets psykologi ht 2010: Beslutsfattande under risk och osäkerhet I Prospektteorins värdefunktion Risksökande/riskaversion Framing (inramning) Referenspunkt Sjunkkostnadseffekten Förlustaversion/förlustkänslighet

Läs mer

Lutande torn och kluriga konster!

Lutande torn och kluriga konster! Lutande torn och kluriga konster! Aktiviteter för barn under Vetenskapsfestivalens skolprogram 2001 Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den

Läs mer

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt Kognitiv psykologi Besluts- och bedömningspsykologi i teori och praktik Anders Jansson Bedömningspsykologi Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv IP-modellen och kognitiva processer Två alternativa

Läs mer

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap

Hands-On Math. Matematikverkstad. Förskolans nya läroplan 1 juli 2011. Matematik är en abstrakt och generell vetenskap Hands-On Math Matematikverkstad 09.00 10.30 & 10.45 12.00 Elisabeth.Rystedt@ncm.gu.se Lena.Trygg@ncm.gu.se eller ett laborativt arbetssätt i matematik Laborativ matematikundervisning vad vet vi? Matematik

Läs mer

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Entreprenöriellt beslutsfattande: Entreprenöriellt beslutsfattande: Individer, uppgifter och tankesätt Vad studien handlar om De enskilda entreprenörernas beslutsfattande, beroende på deras expertisnivå och uppgiftens kognitiva karaktär.

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A

Föreläsning G70, 732G01 Statistik A Föreläsning 3 732G70, 732G01 Statistik A Introduktion till sannolikhetslära Sannolikhetslära: område inom statistiken där vi studerar experiment vars utfall beror av slumpen Sannolikhet: numeriskt värde

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

Forskning som stöd för verksamhetsutveckling i skolan

Forskning som stöd för verksamhetsutveckling i skolan Forskning som stöd för verksamhetsutveckling i skolan Umeå 19/3 2012 Johan Lithner johan.lithner@matnv.umu.se Umeå Forskningscentrum för MatemaDkdidakDk www.ufm.umu.se 1 Forskningsområden: vad behöver

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2009-11-14 kl. 14:30 18:30

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Slump och statistik med Scratch. Se video

Slump och statistik med Scratch. Se video Se video I lektionen simuleras hundratals tärningskast på kort tid. Eleverna får skapa en statistikapplikation och lära sig att skapa och modifiera algoritmer. Måns Jonasson, Internetstiftelsen, har arbetat

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Hur vårt tänkande begränsar vårt beteende och vad vi kan göra åt det. Göteborg, oktober 2018

Hur vårt tänkande begränsar vårt beteende och vad vi kan göra åt det. Göteborg, oktober 2018 Hur vårt tänkande begränsar vårt beteende och vad vi kan göra åt det Göteborg, oktober 2018 Vem är jag Nurit Nobel Doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm Master i socialpsykologi vid London School

Läs mer

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt

Läs mer

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken?

Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken? Vilka typer av matematiska resonemang (ut)värderas i skolmatematiken? - En analys av svenska gymnasieprov Mattebron.se En mötesplats för gymnasielärare och högskolelärare i matematik Göteborg 4 maj 2007

Läs mer

Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande

Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande Handelshögskolan I Stockholm Seminarium vid Finansdepartementet 2006-09-22 Syfte och disposition Att ge en översikt av intressanta forskningsresultat

Läs mer

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning

Läs mer

Slump och statistik med Scratch

Slump och statistik med Scratch Lektionen handlar om att simulera tärningskast och skapa en statistikapplikation genom att arbeta med modifiera algoritmer. Lektionsförfattare: Måns Jonasson En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Resurscentrums matematikleksaker

Resurscentrums matematikleksaker Resurscentrums matematikleksaker Aktiviteter för barn och vuxna Innehåll 1 Bygga lutande torn som inte faller 2 2 Om konsten att vinna betingat godis i spel 5 3 Den snåle grosshandlarens våg 6 4 Tornen

Läs mer

DATORÖVNING 3: MER OM STATISTISK INFERENS.

DATORÖVNING 3: MER OM STATISTISK INFERENS. DATORÖVNING 3: MER OM STATISTISK INFERENS. START Logga in och starta Minitab. STATISTISK INFERENS MED DATORNS HJÄLP Vi fortsätter att arbeta med datamaterialet från datorävning 2: HUS.xls. Som vi sett

Läs mer

Likhetstecknets innebörd

Likhetstecknets innebörd Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner (2012) översatta och bearbetade text bygger på boken: Carpenter, T. P., Franke, M. L. & Levi, L. (2003). Thinking

Läs mer

Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372)

Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372) l Ordinarie tenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), Psykologprogrammet, Tl, den 13 maj 2016 (PS3100:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Lärare: Reza Kormi-Nouri

Läs mer

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (  & Institutet för Handikappvetenskap ( Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning

Läs mer

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori

Föreläsning 2. Kapitel 3, sid Sannolikhetsteori Föreläsning 2 Kapitel 3, sid 47-78 Sannolikhetsteori 2 Agenda Mängdlära Kombinatorik Sannolikhetslära 3 Mängdlära Används för att hantera sannolikheter Viktig byggsten inom matematik och logik Utfallsrummet,

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Linköpings universitet 1

Linköpings universitet 1 Vad är kognitionsvetenskap? Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 7 Tvärvetenskap Delvetenskaper, metoder Integrationsutmaningen Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt kunskaps- och

Läs mer

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod: SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på

Läs mer

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större

Läs mer

Föreläsning 3: Osäkerhet och sannolikhet

Föreläsning 3: Osäkerhet och sannolikhet Föreläsning 3: Osäkerhet och sannolikhet Litteratur: Hansson, Introduction to Decision Theory, kap 8 (Även kap 6 är relevant) Resnik, Choices, kap 3 *Galavotti, Philosophical Introduction to Probability,

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva.

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva. OBS! För flervalsfrågorna gäller att flera alternativ eller inget alternativ kan vara korrekt. På flervalsfrågorna kan man bara ha rätt eller fel, dvs frågan måste vara helt korrekt besvarad. Totalt kan

Läs mer

Förklaringar och orsaker

Förklaringar och orsaker Förklaringar och orsaker Varför vetenskap? Det verkar som om vetenskap kan ha två funktioner: Vetenskap kan göra förutsägelser. Vetenskap kan ge förklaringar. Den första funktionen är viktigast i praktisk

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kognitiv psykologi. Vetenskapliga grunder, metoder och resultat

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Kognitiv psykologi. Vetenskapliga grunder, metoder och resultat Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder, metoder och resultat Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner S Icke observerbara

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet 2014-09-08 Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 5 Integrationsutmaningen Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sandra Buratti Tentamensdatum: 2014-09-26 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentan består av

Läs mer

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk

Läs mer

Är vi alla stöpta i samma form?

Är vi alla stöpta i samma form? Är vi alla stöpta i samma form? Om olika sätt att hantera problemlösning med hjälp av våra olika intelligenser Ulla Ek Daniel Kahneman Fick 2002 Ekonomipriset till Alfred Nobels minne Har inte gått en

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G

MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G MATEMATIK A L T E R N A T I V A V E R K T Y G DEFINITION MATEMATIK matemati k (latin mathema tica (ars), av likabetydande grekiska mathēmatikē (te chnē), av ma thēma 'kunskap', 'läroämne'), en abstrakt

Läs mer

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken.

Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och. Optimeringslara ar en gren av den tillampade matematiken. Optimal = basta mojliga. Optimeringslara = matematik som syftar till att analysera och nna det basta mojliga. Anvands oftast till att nna ett basta handlingsalternativ i tekniska och ekonomiska beslutsproblem.

Läs mer

Arbetsområde: Jag får spel

Arbetsområde: Jag får spel Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för

Läs mer

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Centralt innehåll. I årskurs 1.3 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.

Läs mer

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design

Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Människa-datorinteraktion och användarcentrerad design Tisdagen den 7 februari 10-12, E33 Människa-datorinteraktion "HCI is a discipline concerned with the design, evaluation and implementation of interactive

Läs mer

HYPOTESPRÖVNING sysselsättning

HYPOTESPRÖVNING sysselsättning 0 självmord 20 40 60 HYPOTESPRÖVNING 4. Se spridningsdiagrammen nedan (A, B och C). Alla tre samband har samma korrelation och samma regressionslinje (r = 0,10, b = 0,15). Vi vill testa om sambandet mellan

Läs mer

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test?

ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? ST-fredag i Biostatistik & Epidemiologi När ska jag använda vilket test? Mikael Eriksson Specialistläkare CIVA Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Grund för hypotestestning 1. Definiera noll- och alternativhypotes,

Läs mer

Föreläsning 7: Punktskattningar

Föreläsning 7: Punktskattningar Föreläsning 7: Punktskattningar Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology April 7, 2014 Projektuppgift Projektet går ut på att genomföra ett statistiskt försök och analysera resultaten.

Läs mer

Den beslutsfattande hjärnan

Den beslutsfattande hjärnan Den beslutsfattande hjärnan Katarina Gospic PhD-student, MD, MSc Grundare och Vd för Brainbow Labs www.brainbowlabs.com 16 September 2011 gospic@gmail.com Dagordning Introduktion emotionell reglering och

Läs mer

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden?

Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden? Optimering och simulering: Hur fungerar det och vad är skillnaden? Anders Peterson, Linköpings universitet Andreas Tapani, VTI med inspel från Sara Gestrelius, RIS-SIS n titt i KAJTs verktygslåda Agenda

Läs mer

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION

Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Explorativ övning 5 MATEMATISK INDUKTION Syftet med denna övning är att introducera en av de viktigaste bevismetoderna i matematiken matematisk induktion. Termen induktion är lite olycklig därför att matematisk

Läs mer

Lotto. Singla slant. Vanliga missuppfattningar vad gäller slumpen. Slumpen och hur vi uppfattar den - med och utan tärning

Lotto. Singla slant. Vanliga missuppfattningar vad gäller slumpen. Slumpen och hur vi uppfattar den - med och utan tärning Slumpen och hur vi uppfattar den - med och utan tärning Ingemar Holgersson Högskolan Kristianstad grupper elever Gr, 7, 9 och. grupp lärarstudenter inriktning matematik Ca i varje grupp Gjord i Israel

Läs mer

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!!

KOM IHÅG ATT NOTERA DITT TENTAMENSNUMMER NEDAN OCH TA MED DIG TALONGEN INNAN DU LÄMNAR IN TENTAN!! Kurskod: PC1203 och PC1244 Kursnamn: Kognitiv psykologi och metod OCH Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Linda Hassing Tentamensdatum: 2009-09-23 kl. 09:00 13:00

Läs mer

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F

Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F På jakt efter förmågor i undervisningen Problemlösning, utveckla förmågan att kommunicera matematik och använda matematikens uttrycksformer 5 F Aktivitetens namn: Triangelmatte Syfte Undervisningen ska

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012 Bedömning för lärande Andreia Balan 2012 Dagens föreläsning 1. Faktorer som har störst effekt på elevernas prestationer 2. Bedömning för lärande 3. En fallstudie i matematik Hur kan så mycket forskning

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs Ämnesprov, läsår 2014/2015 Matematik Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E Årskurs 6 Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta

Läs mer

Tentamen består av 9 frågor, totalt 34 poäng. Det krävs minst 17 poäng för att få godkänt och minst 26 poäng för att få väl godkänt.

Tentamen består av 9 frågor, totalt 34 poäng. Det krävs minst 17 poäng för att få godkänt och minst 26 poäng för att få väl godkänt. KOD: Kurskod: PX1200 Kursnamn: Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Provmoment: Metod Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: 2017-01-14 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer