Bedömningar & Beslutsfattande. Linnea Karlsson R&I 2010 linnea.karlsson@physiol.umu.se

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bedömningar & Beslutsfattande. Linnea Karlsson R&I 2010 linnea.karlsson@physiol.umu.se"

Transkript

1 Bedömningar & Beslutsfattande Linnea Karlsson R&I

2 Bedömningar & Beslutsfattande Bedömningar: processer som används för att dra slutsatser från den kunskap och de erfarenheter som finns tillgängliga för oss Beslutsfattande: att välja bland olika möjligheter Det finns en skillnad i definition, även om man ofta talar om dem under ett och samma namn 2

3 Bedömningar & Beslutsfattande Klassisk beslutsteori Bounded rationality Heuristik & Biases Ekologisk rationalitet Multiple-Cue Judgment Genom historien kan man säga att det utvecklats olika paradigm/sätt att se på människan och hur hon fattar beslut. De är olika på flera sätt, ett av dem är vilken rationalitets-syn man förespråkar! 3

4 Klassisk beslutsteori Homo Economicus (e.g. Peterson & Beach, 1967) Ekonomer, statistiker, filosofer Matematiska modeller Rationell tanke om beslutsfattare: Vet allt om möjligheter och utfall Känner obegränsat av skillnaden mellan olika möjligheter Maximerar vad som betyder något Människans förmåga till komplett informations-sökning och integrering enligt normativa regler. Optimering Reflekterar styrkor hos ett ekonomiskt perspektiv 4

5 Klassisk beslutsteori EUT (Expected Utility Theory): Sannolikhet x utility = Förväntat värde Normativa modeller bygger på expected utility theory Exempel: Vilket av två jobb ska jag välja? Båda ger samma ingångslön men: företag A företag B 50 % chans till 90 % chans till 10 % löneökning Utility % löneökning Förväntat värde: högst förväntat värde! 0.5x0.2 = x0.1 = 0.09 Välj den med 5

6 Klassisk beslutsteori SEUT (Subjective Expected Utility Theory) Seek pleasure, avoid pain Positiv negativ utility Subjektiv utility Subjektiv sannolikhet DOCK: beslutsprocessen mer komplex Vidareutveckling, alternativ mer subjektivt! Folk maximerar njutning, minimerar plåga Exempel: företag A: företag B: features: prob: features: prob: Features exempel: förmåner, tex vaccination mkt resor osv. olika männsikor ser olika positivt på olika fetures, tex småbarnsmamma negativt på resor. Sannolikhetsexempel: pessimist högre sannolikhet för negativa utilities 6

7 Klassisk beslutsteori Optimala beslut? Sker detta: Alla möjliga alternativ tas hänsyn till Maximal tillgänglig information beaktas Noggrann vägning av costs & benefits Noggrann beräkning av sannolikheten för olika utfall En maximal nivå av sunt resonemang Känner vi till varje människas subjektiva utility och subjektiva sannolikhet kan vi predicera optimala beslut, om dessa fem steg utförs: 7

8 Bounded rationality Rationalitet, fast inom gränser! H.A. Simon (1957) Satisficing lägsta nivån av accepterbarhet Alternativ till denna starka rationalitets-syn växte fram med början på 50-talet. Vi har inte den mentala kapacitet som krävs för att optimera våra beslut på det viset. Ej optimerade snarare satisfierade! Satisficing: vi tittar på valen ett och ett och väljer det som nöjer oss eller vår minsta nivå av accepterbarhet. Exempel: köpa bil. gå till närmaste bilhandlare hittar bil som faller inom huvudsakligt kriterium och köp. ANNARS: vidare till nästa osv. 8

9 Tversky & Kahneman (70-talet) Heuristik: mental genväg Bias: tankefel Utgångspunkt 1: HUR fattas beslut? Utgångspunkt 2: Det finns okontroversiella normativa lösningar till alla problem Ekonomiska och effektiva leder dock till systematiska och predicerbara fel Stort program växte fram på 70-talet; vi använder flera genvägar! 9

10 Representativeness Base-rate neglect Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence Ska nu gå igenom några av de vanligaste som man identifierat. 10

11 Linda är 31 år gammal, singel, utåtriktad och mycket smart. Som student var hon väldigt engagerad i diskrimineringsfrågor och social rättvisa och deltog även i demonstrationer mot kärnkraft. Vilka av följande påståenden om Linda är sanna? 11

12 Representativeness Linda: a) Lärare b) Bokhandel och tar yoga c) Aktiv i feministrörelsen d) Socialarbetare e) Banktjänsteman f) Säljer försäkringar g) Feministisk banktjänsteman Tex ranka påståendena Conjunction fallacy Uppskattad sannolikhet att Linda var feministisk banktjänsteman högre än att hon var banktjänsteman = fel! 12

13 Representativeness heuristic leder till sk conjunction fallacy Förklaring: Likhet till eller representativt för populationen Graden till vilket det reflekterar processen Exempel: GBGBBG 72 FAMILJERs exakta födelseordning BGBBBB hur många? Människor bedömer ofta mindre än 72 familjer Exempel: flip a coin spela på lotto! Jack, Linda Bebisarna: mer representativt för antal män/kvinnor i populationen och för att den första sekvensen verkar mer randomiserad, vilket är hur barn blir till 13

14 Representativeness Base-rate neglect Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence Relaterat till Representativeness Heuristic är dessa två tankefel: 14

15 Base-rate: den relativa frekvensen med vilken en händelse inträffar eller ett attribut är representerat i populationen Base-rate neglect Taxibils-exemplet En bias som uppkommer ur repr heuristiken: En taxi bil i smitningsolycka Två företag, gröna blå Dock: om man ändrar kausaliteten tar folk mer hänsyn till base-rates. 15

16 En taxibil var inblandad i en smitningsolycka en kväll. Två taxiföretag, det Gröna och det Blå, har verksamhet i staden. Du får följande information: a) 85% av taxibilarna i staden är Gröna, och 15% är Blå, och b) under rättegången identifierade ett vittne taxibilen som en Blå bil. Vittnets förmåga att identifiera taxibilar testades dock under liknande visuella omständigheter som rådde under olyckskvällen. När vittnet fick se en serie taxibilar, hälften Blå och hälften Gröna, så gjorde vittnet en korrekt identifiering i 80% av fallen och en felaktig identifiering i 20% av fallen. Vad var sannolikheten att taxibilen som var inblandad i olyckan var Blå hellre än Grön? Lurigt: några av er fick denna uppgift 16

17 Base-rate neglect Resultat: mer tro till vittnet än till antal blåa/gröna taxibilar! Möjlig förklaring: vi har lärt oss att det kan ligga lite värde i base-rates; vi klarar oss bra utan? Rätt svar enligt Bayes teorem: P(Ha/D)/p(Hb/D) = p(ha)/p(hb) x p(d/ha)/p(d/hb) Blå taxibil= Ha. Prior probability = 0.15 Grön taxibil = Hb. Prior probability = 0.85 Sannolikheten att vittnet säger Blå när den är Blå = 0.80 Sannolikheten att vittnet säger Blå när den är Grön = /0.85 x 0.80/0.20 = 0.12/0.17 = 41 % sannolikhet att bilen är Blå och 59 % sannolikhet att den är Grön Flera olika base-rates: sannolikhet för golfare att få en viss poäng. Vad är baserates? Tidigare poäng på den banan under karriären, generella nivå? osv 17

18 Representativeness Base-rate neglect Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence 18

19 Availability Sannolikheter och frekvenser bedöms utifrån hur lätt olika instanser kommer oss till minnes Tversky & Kahneman (1973) Förklaring: Lättåtkomst i långtidsminnet Frekvens av tidigare erfarenheter R först eller som tredje bokstav? Fler ord som slutar på ng än..n.? ng uppskattas finnas oftare. 19

20 Representativeness Base-rate neglect Okänslighet för sample-storlek Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence 20

21 Anchoring-and-adjustment Människor utför estimat av ett okänt värde med utgångspunkt från ett känt värde justerar sedan utifrån detta Dock: leder till tankefel: ankaret får för stort inflytande Exempel: multiplikationsprodukt 8x7x6x5x4x3x2x1 estimerat svar: x2x3x4x5x6x7x8 estimerat svar: 512 Rätt svar: % afrikanska länder medlemmar av FN. Över eller under ett visst värde? Om ankare 10 mediangissning 25 Om ankare 65 mediangissning 45 21

22 Representativeness Base-rate neglect Okänslighet för sample-storlek Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence 22

23 Framing effects: Hur ett problem är presenterat styr hur vi utför bedömningar Exempel: bedöm behandlingseffekt Exempel: Asian Desease Problem Troligt en asiatisk sjukdom härjar i USA 600 kan dö Program A: Program B 200 räddas 1/3 chans alla räddas, 2/3 chans ingen räddas 72 % valde program A Program A Program B 400 dör 1/3 chans ingen dör 2/3 chans alla dör 78 % program B Dessutom: vid mindre grupp, 60 & 6, så märks inga framing effects Vi tenderar att göra val som erbjuder en liten men säker vinst hellre än en större men osäker vinst Vi tenderar även att göra val som erbjuder en stor men osäker förlust hellre än en liten men säker förlust 23

24 Representativeness Base-rate neglect Okänslighet för sample-storlek Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence 24

25 Illusory correlations Felaktig bedömning att vissa händelser och kategorier hör ihop Exempel: (Chapman & Chapman ~1970) Politiker/moral: Vi förväntar oss att en politiker från ett givet parti ska visa en viss moral eller karaktär. Instanser från minnet som bekräftar dessa förväntningar plockas lättare fram än de som motsäger dem! Paranoia: Personlighetstest där man skulle rita, försöksledare (forskare) föreslog att personer med paranoia ritade gubbar med större ögon än andra, psykiatriker tyckte sig se denna falska korrelation! 25

26 Representativeness Base-rate neglect Okänslighet för sample-storlek Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence 26

27 Over- /underconfidence En individs övertro (undertro) på sina egna förmågor, kunskap eller bedömningar Kalibrering: rapporterar säkerhet X % - är korrekt X % Burmas befolkning över/under 8 miljoner? Under Skatta % hur säker man är (half range) okalibrerade Full range nästan perfekt 27

28 Overconfidence Formatberoende: Minsta möjliga intervall inom vilket du är 80 % säker på att (mer överkonfident) Burmas befolkning ligger mellan x och y invånare. Sant eller falskt, % (mindre överkonfident) Dock, varför lite oklart! Förslag: Folk inser inte hur lite de kan De inser inte vad de antar när de återhämtar sin kunskap De ignorerar faktumet att deras information kommer från opålitliga källor 28

29 Representativeness Base-rate neglect Availability Anchoring & adjustment Framing effects Illusory correlations Overconfidence 29

30 Slutsatser: människan beter sig ej justerat normativt utan inte normativt alls! Kritik: Vaghet Negativ bild av mänsklig kapacitet Irrationalitet i förhållande till vad? Ignorerar ekologins roll! Slutsatser från detta program: ej normativ människa Dock; kritik: Vaghet: när används specifika heuristiker? Ignorera ekologins roll: H&B kognition i vakuum, NU: kognition i interaktion med ekologin 30

31 Ekologisk rationalitet All rationalitet måste förstås i relation till den miljö i vilken den rationella handlingen äger rum! Heuristiker används där de passar strukturen i miljön Gerd Gigerenzer ABC Take-the-best 31

32 Multiple-Cue Judgment Linsmodellen (Brunswik) CUES TASK SYSTEM Criterion COGNITIVE SYSTEM Judgments 32

33 Multiple-Cue Judgment Probe C 1 C 2 Inference Criterion C j En doktor gör en diagnos på bas av symptom En meterolog bedömer risken för nederbörd på bas av tecken hos vädret En aktiemäklare gör en bedömning av ett företag på bas av ekonomiska fakta 33

34 Multiple-Cue Judgment Har ofta beskrivits mha statistisk modellering Allmänna resultat: Bedömningar beskrivs väl av en additiv, linjär modell Inkonsistens hög Använder oftast <4 cues Ger cues olika vikt Svårigheter beskriva sitt eget beteende Stora individuella skillnader 34

35 Multiple-Cue Judgment Cognitive Continuum Theory (Hammond, 1996) Kognitiv Process Intuition Quasi-rationalitet Analys Uppgift (Miljö) 35

36 Multiple-Cue Judgment & Kunskapsprocesser Knowledge Representation and Cognitive Processes in Judgment Factors Shaping Process and Representation in Multiple- Cue Judgment - A Unified Model of the Judgment Process Knowledge Through Intervention Confidence Judgments the Naïve Sampling Model The Cognitive Substrate of Subjective Probability The Effects of Delayed/Limited Feedback 36

Vi är alla bedömare och beslutsfattare!

Vi är alla bedömare och beslutsfattare! Högre kognitiva funktioner: Beslutsfattande/Bedömningar och Resonemang Patrik Hansson patrik.hansson@psy.umu.se Vi är alla bedömare och beslutsfattare! Bör jag köpa? Hur många poäng får Finland i år? Vad

Läs mer

Bedömningar, beslutsfattande & resonemang. Disposition. Vi är alla bedömare

Bedömningar, beslutsfattande & resonemang. Disposition. Vi är alla bedömare Bedömningar, beslutsfattande & resonemang Linnea Karlsson R&I HT2011 linnea.karlsson@physiol.umu.se Disposition Grundläggande teorier om mänsklig förmåga till bedömningar och beslutsfattande Grundläggande

Läs mer

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m

Tänkande. Klassisk syn påp. beslutsfattande. Problemlösning. Beslutsfattande. Beslutsfattande. Betrakta alla möjliga m Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Beslutsfattande Klassisk syn påp beslutsfattande Betrakta alla möjliga m val Beakta alla tillgänglig information Väga alla för-f och nackdelar Beräkna sannolikheter

Läs mer

Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel. Logicismen: Om relationen tänkande-logik. Existerar Homo Economicus i sinnevärlden?

Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel. Logicismen: Om relationen tänkande-logik. Existerar Homo Economicus i sinnevärlden? Bedömningar och beslutsfattande: Pascals vågspel Lotteri A Lotteri A Krona Klave Förväntat värde 30 kr 70 kr 50 kr 45 kr 65 kr 55 kr Konsekvenser för forskning om beslutsfattande: Beslutsproblem analyseras

Läs mer

Förfluten tid Nu Framtiden. Bedömning Värdering Kunskaper Integration Konsekvenser Beslut Genomförande

Förfluten tid Nu Framtiden. Bedömning Värdering Kunskaper Integration Konsekvenser Beslut Genomförande Beslutsfattandets psykologi ht 2010: Översikt och kort historik Val (eng. choice) Beslutsfattande (eng. decision making) Vad handlar beslutsfattande och bedömningar om? Beslutsfattande : beslutsprocessen

Läs mer

Högre kognitiva funktioner. Olika typer av modeller: Exempel: Flowchart. Beslutsfattande/Bedömningar Resonemang Problemlösning

Högre kognitiva funktioner. Olika typer av modeller: Exempel: Flowchart. Beslutsfattande/Bedömningar Resonemang Problemlösning Högre kognitiva funktioner Beslutsfattande/Bedömningar Problemlösning Linnea Karlsson, Institutionen för IMB/Psykologi (linnea.karlsson@umu.se) Resonerande & Informationsbehandling HT 14 Psykologiskt perspektiv

Läs mer

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1

Recension. Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Recension Tänka, snabbt och långsamt Daniel Kahneman Översättning: Pär Svensson Volante, Stockholm, 2013, 511 s. ISBN 978 91 86 81572 1 Av de tre orden i titeln på denna bok syftar det första, tänka, på

Läs mer

Grundläggande egenskaper hos människan som informationsvarelse

Grundläggande egenskaper hos människan som informationsvarelse Grundläggande egenskaper hos människan som informationsvarelse 1 2 Stor kapacitet för automatiserade omedvetna infoprocesser Begränsad kapacitet för aktiva, medvetna infoprocesser ---> Utforma enligt detta

Läs mer

Tänkande. Problemlösning. Behavioristiskt perspektiv. Gestaltpsykologiskt perspektiv. Kognitivt perspektiv

Tänkande. Problemlösning. Behavioristiskt perspektiv. Gestaltpsykologiskt perspektiv. Kognitivt perspektiv Tänkande Problemlösning Beslutsfattande Reasoning, Logiskt tänkande Problemlösning Behavioristiskt perspektiv Trial and Error The Law of Effect (Thorndike): Ett beteende som leder till ett önskvärt resultat

Läs mer

Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet?

Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet? Umeå universitet Institutionen för psykologi Projektarbete, Kognitiv psykologi 10p, vt06 Hjälper priming och explicit vägledning studenter med matematikkunskaper att prestera bättre på Lindaproblemet?

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Tänkande. Huvudströmningar Fyra områden. Moderna idéer. Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande

Tänkande. Huvudströmningar Fyra områden. Moderna idéer. Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande Tänkande Huvudströmningar Fyra områden Kategorisering Resonemang Bedömning Beslutsfattande Moderna idéer Huvudströmningar 1. Medioker forskare 2. Ovanligt smart råtta Kategorisering Categorise or die (Ashby)

Läs mer

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet. Lennart Sjöberg NTNU, Trondheim 8 november 2006

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet. Lennart Sjöberg NTNU, Trondheim 8 november 2006 Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet NTNU, Trondheim 8 november 2006 Grundteser Vi konfronteras ständigt med osäkerhet hur ska vi hantera den? Tversky och Kahneman utgick

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt Kognitiv psykologi Besluts- och bedömningspsykologi i teori och praktik Anders Jansson Bedömningspsykologi Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv IP-modellen och kognitiva processer Två alternativa

Läs mer

UTFALL = (KLAVE, 2 KR; KRONA-KLAVE, 4 KR; KRONA-KRONA-KLAVE, 8 KR; OSV) = (1/2, 2 KR; 1/4, 4 KR; 1/8 8 KR; OSV)

UTFALL = (KLAVE, 2 KR; KRONA-KLAVE, 4 KR; KRONA-KRONA-KLAVE, 8 KR; OSV) = (1/2, 2 KR; 1/4, 4 KR; 1/8 8 KR; OSV) Beslutsfattandets psykologi ht 2010: Beslutsfattande under risk och osäkerhet I Prospektteorins värdefunktion Risksökande/riskaversion Framing (inramning) Referenspunkt Sjunkkostnadseffekten Förlustaversion/förlustkänslighet

Läs mer

Entreprenöriellt beslutsfattande:

Entreprenöriellt beslutsfattande: Entreprenöriellt beslutsfattande: Individer, uppgifter och tankesätt Vad studien handlar om De enskilda entreprenörernas beslutsfattande, beroende på deras expertisnivå och uppgiftens kognitiva karaktär.

Läs mer

Bevisvärdering. Introduktion

Bevisvärdering. Introduktion Bevisvärdering Introduktion Kursens upplägg Undervisning: Övning 8/11: bayesianska nätverk www.agenarisk.com Övning 21/11: case (OJ Simpson) Litteratur Kompendier (1 + 2) Examination Uppsats analys av

Läs mer

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E

Innehåll. Frekvenstabell. II. Beskrivande statistik, sid 53 i E Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik (sid 53 i E) III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser 1 II. Beskrivande statistik,

Läs mer

Föreläsning 3: Osäkerhet och sannolikhet

Föreläsning 3: Osäkerhet och sannolikhet Föreläsning 3: Osäkerhet och sannolikhet Litteratur: Hansson, Introduction to Decision Theory, kap 8 (Även kap 6 är relevant) Resnik, Choices, kap 3 *Galavotti, Philosophical Introduction to Probability,

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och statistisk

Läs mer

Probabilistisk logik 1

Probabilistisk logik 1 729G43 Artificiell intelligens / 2016 Probabilistisk logik 1 Marco Kuhlmann Institutionen för datavetenskap Osäkerhet 1.01 Osäkerhet Agenter måste kunna hantera osäkerhet. Agentens miljö är ofta endast

Läs mer

Bedömningar och beslutsfattande: Beslutsfattande 1

Bedömningar och beslutsfattande: Beslutsfattande 1 Bedömningar och beslutsfattande: Beslutsfattande 1 Prospektteorins värdefunktion Isolationseffekten ( framing ) Reflektionseffekten (risksökande/riskaversion) Förlustaversion Prospekteorins beslutsviktsfunktion

Läs mer

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt

Kognitiv psykologi. Bedömningspsykologi. Vad är ett beslut? Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv. Två alternativa synsätt Kognitiv psykologi Besluts- och bedömningspsykologi i teori och praktik Anders Jansson Bedömningspsykologi Beslutsfattande ur ett kognitivt perspektiv IP-modellen och kognitiva processer Två alternativa

Läs mer

Test kontra magkänsla? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi

Test kontra magkänsla? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Sara Henrysson Eidvall Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi ? Om mänskligt beslutsfattande vid urval Leg psykolog/specialist i arbetslivets psykologi Bedömning & beslutsfattande Bedöma människor för att fatta beslut om att anställa, utbilda eller befordra VAD bedöma

Läs mer

Kunskapsrepresentation

Kunskapsrepresentation Kunskapsrepresentation Hur representeras information? Representationer som bevarar strukturen perceptionsbaserad kunskapsrepresentation Representationer som bevarar innebörden meningsbaserad kunskapsrepresentation

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C

Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C Metodikuppgifter (C), Svarsblankett C C Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2015, andra upplagan). Experimentell

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Kognition. 11 september 2002

Kognition. 11 september 2002 Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som

Läs mer

SANNOLIKHET OCH SPEL

SANNOLIKHET OCH SPEL SANNOLIKHET OCH SPEL I ÖVNINGEN INGÅR ATT: Formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat (MA) Tolka en realistisk situation och utforma en matematisk

Läs mer

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2

Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Bedömningar och beslutsfattande: Bedömningar 2 Teori (supportteori) som integrerar bedömningsheuristiker Underliggande kognitiva processer Emotioner och beslut/bedömningar 2010-09-01 Tommy Gärling 1 Brott

Läs mer

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018

Statistiska analysmetoder, en introduktion. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Statistiska analysmetoder, en introduktion Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Våren 2018 Vad är statistisk dataanalys? Analys och tolkning av kvantitativa data -> förutsätter numeriskt datamaterial

Läs mer

Bayesiansk sannolikhetsteori

Bayesiansk sannolikhetsteori Beviskraft Bayesiansk sannolikhetsteori villkorad sannolikhet P = sannolikhet H = hypotes E = evidens P(H E) P = sannolikhet T = bevistema F = bevisfaktum P(T F) Händelseträd H E -E -H E -E hypotesen är

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

Olika sätt att lösa ekvationer

Olika sätt att lösa ekvationer Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det

Läs mer

Hur vårt tänkande begränsar vårt beteende och vad vi kan göra åt det. Göteborg, oktober 2018

Hur vårt tänkande begränsar vårt beteende och vad vi kan göra åt det. Göteborg, oktober 2018 Hur vårt tänkande begränsar vårt beteende och vad vi kan göra åt det Göteborg, oktober 2018 Vem är jag Nurit Nobel Doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm Master i socialpsykologi vid London School

Läs mer

Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande

Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande Handelshögskolan I Stockholm Seminarium vid Finansdepartementet 2006-09-22 Syfte och disposition Att ge en översikt av intressanta forskningsresultat

Läs mer

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan

Sleipner-olyckan Tjernobyl-olyckan Människor och teknik Människan som riskfaktor i komplexa system Anders Jansson IT/MDI Dagens föreläsning Vad händer när det går fel? Exempel på olyckor och incidenter Varför blir det fel? Kategorier av

Läs mer

Tema Förväntat värde. Teori Förväntat värde

Tema Förväntat värde. Teori Förväntat värde Tema Förväntat värde Teori Förväntat värde Begreppet förväntat värde används flitigt i diskussioner om olika pokerstrategier. För att kunna räkna ut det förväntade värdet så tar du alla möjliga resultat,

Läs mer

Information till eleverna

Information till eleverna Information till eleverna Här följer en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. Delprovet genomförs i grupper om 3 4 elever som sitter tillsammans med läraren. Var och

Läs mer

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva.

de var svåra att implementera och var väldigt ineffektiva. OBS! För flervalsfrågorna gäller att flera alternativ eller inget alternativ kan vara korrekt. På flervalsfrågorna kan man bara ha rätt eller fel, dvs frågan måste vara helt korrekt besvarad. Totalt kan

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Behavioural Finance. (SwedSec, 12 juni 2007) Docent Adri De Ridder CeFin vid KTH samt Högskolan på Gotland

Behavioural Finance. (SwedSec, 12 juni 2007) Docent Adri De Ridder CeFin vid KTH samt Högskolan på Gotland Behavioural Finance (SwedSec, 12 juni 2007) Docent Adri De Ridder CeFin vid KTH samt Högskolan på Gotland Disposition Vad inbegrips i begreppet? Några praktiska iakttagelser Avslutande iakttagelser Startläge

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N

B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N INSTRUKTION TILL B A R N E T S B Ä S T A K O L L E N UTDRAG: ALTERNATIV TOLKNINGSHYPOTES OCH FALSIFIERING 17 februari 2019 sida 2 (9) ALTERNATIVA TOLKNINGSHYPOTESER D E T T A Ä R A L T E R N A T I V A

Läs mer

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar?

Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Finns det vissa typer av människor som du inte gillar? Oavsett hur våra fördomar ser ut så har vi preferenser om vad vi tycker om och vad vi inte riktigt gillar. De flesta skulle nog hålla med om att alla

Läs mer

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor

Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag. Tag kontakt med examinator om du har frågor Våren 010 PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Matematik B Kurskod MA 10 Gymnasiepoäng 50 Läromedel Prov Muntligt prov Valfritt läromedel för kurs Matematik B Exempel: Räkna med Vux B, Gleerups förlag Skriftligt

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Varför tror folk på konstiga saker?

Varför tror folk på konstiga saker? Varför tror folk på konstiga saker? Berndt Brehmer Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Shermer, M. Why people believe weird things. New York: W. H. Freeman and Company, 1997. Radner, D. & Radner, M.

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut.

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Irrationella övertalningstekniker och några vanliga informella felslut. Falsk självsäkerhet Folk tenderar att acceptera ett påstående om det presenteras av en person som

Läs mer

Statistik och epidemiologi T5

Statistik och epidemiologi T5 Statistik och epidemiologi T5 Anna Axmon Biostatistiker Yrkes- och miljömedicin Dagens föreläsning Fördjupning av hypotesprövning Repetition av p-värde och konfidensintervall Tester för ytterligare situationer

Läs mer

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov

Handledarsida. Två remisser till arbetsprov Handledarsida Två remisser till arbetsprov Del 1 Remisstexterna är generellt bra och fokuserade kring patientens besvär. Det finns en tydlig uppdelning mellan anamnes och status. I anamnesdelarna får man

Läs mer

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll

Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Mentala Representationer och Mentalt Innehåll Föreläsningsanteckningar 8 januari Representationer En grundläggande egenskap hos människan är att hon omger sig med representationer; hastighetsmätare, termometrar,

Läs mer

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012

Föreläsning 1. Repetition av sannolikhetsteori. Patrik Zetterberg. 6 december 2012 Föreläsning 1 Repetition av sannolikhetsteori Patrik Zetterberg 6 december 2012 1 / 28 Viktiga statistiska begrepp För att kunna förstå mer avancerade koncept under kursens gång är det viktigt att vi förstår

Läs mer

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats!

Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar. Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Att skriva Förändrad skrivuppgift: pedagogiskt utvecklingsarbete kursvärderingar Uppsats eller poster? Poster + uppsats! Processinriktat skrivande Skrivande som tankeredskap Skrivande som yrkesförberedelse

Läs mer

Vilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign?

Vilket av följande alternativ är INTE ett sätt att kontrollera för möjliga ovidkommande gruppsskillnader i mellanpersonsdesign? C Metodikuppgifter (C1), Svarsblankett (C2) C1 Metodikuppgifter Metodikfrågorna besvaras på Svarsblankett C2. Metodikuppgifterna baserar sig på boken Kjellberg, A och Sörqvist, P (2011, första upplagan).

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende

SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende SF1901: Sannolikhetslära och statistik Föreläsning 2. Betingad sannolikhet & Oberoende Jan Grandell & Timo Koski 21.01.2016 Jan Grandell & Timo Koski Matematisk statistik 21.01.2016 1 / 39 Lärandemål Betingad

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 25 september 2012 Generalizability Theory Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från gårdagen Generalizability theory Kritik mot CTT/TST

Läs mer

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.

Beslutsfattande. Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs. Beslutsfattande Berndt Brehmer Avdelningen för ledningsvetenskap Militärvetenskapliga institutionen Försvarshögskolan berndt.brehmer@fhs.se Det er et pussig fenomen detta med att ta bestemmelser. I det

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS

TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS TNK047 [TEN1] OPTIMERING OCH SYSTEMANALYS Datum: 7 april 2010 Tid: 8 12 Hjälpmedel: Ett A4-blad med text/anteckningar (båda sidor) samt miniräknare. Antal uppgifter: 5; Vardera uppgift kan ge 5p. Poängkrav:

Läs mer

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT )

F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT ) Stat. teori gk, ht 2006, JW F2 SANNOLIKHETSLÄRA (NCT 4.1-4.2) Ordlista till NCT Random experiment Outcome Sample space Event Set Subset Union Intersection Complement Mutually exclusive Collectively exhaustive

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Grundläggande matematisk statistik

Grundläggande matematisk statistik Grundläggande matematisk statistik Grundbegrepp, axiomsystem, betingad sannolikhet, oberoende händelser, total sannolikhet, Bayes sats Uwe Menzel uwe.menzel@slu.se 23 augusti 2017 Slumpförsök Ett försök

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs.

MA 1202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. MA 202 Matematik B Mål som deltagarna skall ha uppnått efter avslutad kurs. Deltagaren skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för tillämpningar och vald studieinriktning

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera

då ditt svar. Efter varje redovisning kan kamraterna ställa frågor, göra tillägg och argumentera Information till eleverna Detta är en beskrivning av det muntliga delprovet som ingår i det nationella provet. m sitter tillsammans med läraren runt ett bord. och ett papper med en rad frågor och påståenden.

Läs mer

1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt , 2.5

1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt , 2.5 1 Föreläsning I, Vecka I: 5/11-11/11 MatStat: Kap 1, avsnitt 2.1-2.2, 2.5 Introduktion till kursen. Grundläggande sannolikhetslära. Mängdlära, händelser, sannolikhetsmått Händelse följer samma räkneregler

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

STOCKHOLMS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN C-uppsats Påbyggnadskurs i psykologi Vårterminen 2006 Maria Ma Wendela Öberg Kan förankringseffekten minskas genom information om dess inverkan på beslutsfattande? Handledare: Birgitta Falk STOCKHOLMS

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till! Tentamen består av två delar. Del 1 innehåller fem multiple choice frågor som ger fem poäng vardera och 0 poäng för fel svar. Endast ett alternativ är rätt om inget annat anges. Fråga 6 är en sant/falsk-fråga

Läs mer

Medborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur

Medborgarpanelen. Kunskapsfrågor om politik och natur. Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur Titel: Medborgarpanelen Kunskapsfrågor om politik och natur LORE Laboratory of Opinion Research University of Gothenburg University of Gothenburg Sweden

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (  & Institutet för Handikappvetenskap ( Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Linjärprogramming. EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin

Linjärprogramming. EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin Linjärprogramming EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Formulera korttidsplaneringsproblem för vatten- och värmekraftsystem. 2 Tillämpad matematisk programming Korttidsplanering

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Omtentamen Psykologi Kurskod: PC1206, Kurs 6: Individen i ett socialt sammanhang (15 hp) och PC1245 Datum: 25/8-2012 Hel- och halvfart VT 12 Provmoment: Socialpsykologi + Metod Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Förra gången. Kognitiv design 2. Mina mål för er idag. Idag. En illustra+on Kognition i huvudet och i världen

Förra gången. Kognitiv design 2. Mina mål för er idag. Idag. En illustra+on Kognition i huvudet och i världen Förra gången Kognitiv design 2 Representationer Förståelse Att undvika fel Vad är användbarhet? Hur gör användaren? Normans sjustegsmodell Hur kan du underlätta för användaren? Normans designprinciper

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

Uppgift a b c d e Vet inte Poäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

Uppgift a b c d e Vet inte Poäng 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 TENTAMEN: Dataanalys och statistik för I, TMS136 Onsdagen den 5 oktober kl. 8.30-13.30 på M. Jour: Jenny Andersson, ankn 5317 Hjälpmedel: Utdelad formelsamling med tabeller, BETA, på kursen använd ordlista

Läs mer

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

TAOP33/TEN 2 KOMBINATORISK OPTIMERING GRUNDKURS

TAOP33/TEN 2 KOMBINATORISK OPTIMERING GRUNDKURS Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP/TEN KOMBINATORISK OPTIMERING GRUNDKURS Datum: 9 april 0 Tid: 8.00-.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Johan Andersson Skriftlig tentamen på momentet Statistisk dataanalys I (SDA l), 3 högskolepoäng ingående i kursen Undersökningsmetodik och statistisk

Läs mer