Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande"

Lisbeth Magnusson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Psykologisk forskning om finansiellt beslutsfattande Handelshögskolan I Stockholm Seminarium vid Finansdepartementet

2 Syfte och disposition Att ge en översikt av intressanta forskningsresultat och på dem baserade principer om hur beslutsfattande faktiskt går till: Rationella modeller Begränsad förmåga att behandla information Riskperception Värderingar, önsketänkande Emotionella faktorer Experter jämförda med icke experter Synpunkter på teori och metod inom området 2

3 Rationella beslutsfattare? A. Dessa traditionella ekonomiska modeller säger att människor väljer det alternativ som har största förväntade värdet, MEN detta har ej kunnat verifieras B. Det antas att sannolikheter och värderingar är givna och från varandra oberoende, MEN inte heller detta gäller i praktiken Inte heller har det kunnat visas att den genomsnittliga beslutsfattaren är rationell i denna mening Rationalistiska modeller kanske kan ge råd om hur man BÖR handla men inte ens det är speciellt väl underbyggt eftersom input i form av värden och sannolikheter är elastiska och påverkade av önsketänkande Men givetvis har ekonomiska faktorer stor betydelse även om de påverkar beteendet på andra sätt än vad rationalistiska modeller säger 3

4 Ett exempel Investerare väntar för länge med att sälja en förlustaktie de hoppas aktien ska gå upp i värde Och tar hem vinster för tidigt de fruktar att aktien ska börja tappa i värde Förklaring: förväntad ånger 4

5 Begränsad förmåga behandla information Subjektiv kvalitet, konfidens Beslutskvalitet Objektiv/subjektiv Optimal mängd Information, låg! Objektiv kvalitet Informationsmängd 5

6 Förankringseffekter Starka effekter om speciellt om man bedömer något man är osäker på, av typ kalenderdata Hur många av medlemmarna I FN är från Afrika? Mer eller mindre än 45% (25%)? Försök göra en bedömning! Stark effekt av att endast presentera en slumpmässigt dragen siffra även om de svarande vet att den är slumpmässig! 6

7 Exempel: Husköp Om man ska sälja sitt hus får man troligen mer betalt om man begär mera upp till en viss nivå där ingen vill köpa huset men var ligger den nivån? En ganska låg nivå kan locka flera som ger bud och detta kan driva upp priset Motsatt perspektiv: En kreativ användning av förankringspunkt om man verkligen vill köpa ett hus men man måste tävla med andra köpare: Lägg ett bud som skrämmer bort dem! 7

8 Conjunction fallacy Vad är troligast: en jordbävning i Kalifornien eller en jordbävning någonstans i USA? Rätt svar är någonstans i USA som ju inbegriper Kalifornien 8

9 Scenarier Ett komplicerat framtidscenario upplevs som mera troligt ju mera konsistent och detaljerat det är Samtidigt blir det mindre troligt, objektivt sett Varför? 9

10 Paketering (framing) Själva beskrivningen av alternativen kan kraftigt påverka besluten Exempel: En behandling som har sannolikheten p att rädda livet på en patient har också sannolikheten 1-p att han avlider Eller: en utebliven skattesänkning kan beskrivas som en skattehöjning, som man ibland gjorde med alliansens förslag avseende pensioner kontra arbetsinkomster. 10

11 Prospektteorin Vi avskyr säkra förluster mer än vi tycker om motsvarande vinster Det är därför paketering är viktig man kan välja att beskriva en politik på sådant sätt att utebliven förmån blir en förlust, trots att ingen nettoförändring sker Politiska förslag om att minska bidrag är typiska exempel på säkra förluster, medan vinsten på samhällsnivå framstår som osäker och mindre åtråvärd jfr diskussionen om minskat a-kassebidrag och den antagna effekten att arbetslösheten skulle minska av den orsaken 11

12 Tron på intuitionen, se t ex Gladwells bok Blink Det är bara i rena undantagsfall som en bedömare kan utnyttja en stor mängd komplex information på ett effektivt sätt Däremot vill vi gärna tro att vi kan göra det Vi blir då offer för önsketänkande och stereotypa föreställningar Intuitionen säger oss snabbt vad vi tycker (t ex om en person) men den kan visa helt fel 12

13 Riskperception Den upplevda risken påverkas av vem risken gäller den egna personen eller andra Andra är utsatta för större risker! 13

14 Data på upplevda ekonomiska risker Personlig risk i relation till allmän risk 6 5 Andra kan råka Illa ut Y = x Personlig risk Allmän risk 14

15 Riskförnekande (skillnaden mellan personlig och allmän risk) Är mycket vanligt Tycks främst förklaras av känslan att man kan kontrollera den egna risken Medan andra människor inte tillskrivs den förmågan 15

16 Riskens roll i riskhantering Risk är nästan detsamma som sannolikhet för en negativ händelse Men det är inte risk som styr krav på riskhantering 16

17 Exempel: vilken risk är störst? A. Att få en svår förkylning under de kommande 6 månaderna B. Att bli smittad med HIV-virus 17

18 Vilken risk är viktigast att skydda A. Förkylning sig mot? B. HIV Märk att det är KONSEKVENSENS GRAD AV ALLVAR som styr krav på riskhantering, inte riskens storlek Undantag: många små katastrofrisker som vi bortser från i vardagslivet 18

19 Data från studie av risker och Sveriges medlemskap I EU Önsketänkande! 19

20 Önsketänkande Är speciellt vanligt om man har dåliga kunskaper Ökar under emotionell stress (tunneltänkande) Men förekommer också i positiva stämningslägen (när man är glad är man ytlig) 20

21 Model of attitude to a nuclear waste repository explaining 65 percent of the variance Social trust Attitude to Nuclear power Positive emotions Negative emotions Attitude to the repository Epistemic trust Risk to the municipality 21

22 Vems emotioner? 22

23 Others' vs own emotional reaction to nuclear power, mean data 3,5 Others' emotional reaction 3,0 2,5 2,0 1,5 1,4 1,6 1,8 2,0 2,2 2,4 2,6 2,8 3,0 3,2 3,4 Own emotional reaction 23

24 Table 1. Correlations between emotional reactions to nuclear power and attitude to nuclear power..(n=158) Emotion Own emotional reaction Anger Contempt Fear Interest Sorrow Satisfaction/joy Guilt Shame Worry Others estimated emotional reaction 24

25 Skillnad mellan experter och övriga Experter har större tilltro till den egna förmågan; även andra tror att de kan göra bättre bedömningar MEN Inom det finansiella området (och många andra) finns inget stöd för dessa anspråk Experter har förvisso större kunskaper men oftast är området så komplicerat att kunskaperna inte hjälper, ibland t o m stjälper Intressant att diskutera certifiering av finansiella rådgivare i detta perspektiv 25

26 Övertolkning av slumpen på börsen Taleb har analyserat hur investerare tolkar vinst som tecken på skicklighet, när det handlar om en ren slump I en stor population av rådgivare finns det alltid några som lyckas bra Dessa är nästan aldrig framgångsrika i nästa tidsperiod Det är hur lätt som helst att hitta förklaringar i efterhand till vad som var ett slumpmässigt skeende Inga rådgivare är på sikt bättre än en ren gissning, om de inte har (olaglig) privligierad information Taleb, N. N. (2005). Fooled by randomness. The hidden role of chance in life and in the markets. (2nd ed.). New York: Random House. 26

27 Data från en studie av HHS-studenter som specialiserar sig inom finansiell ekonomi, jämförda med ungdomar i allmänhet 0,8 0,6 Men Women Economic risk preference 0,4 0,2 0,0-0,2-0,4-0,6 Students Non-students 27

28 Några slutsatser Ekonomiskt beslutsfattande styrs av samma principer som annat beslutsfattande Psykologisk forskning sedan början av 1970-talet har kartlagt området, och lett till intressanta insikter Inom ekonomisk vetenskap har man börjat uppmärksamma dessa resultat sedan ca 15 år, med kulmen i ett Nobelpris till Kahneman för några år sedan Om man verkligen vill förstå hur människor fattar beslut måste dessa processer studeras empiriskt Det finns föga hopp om att de ska kunna fångas upp med matematiska modeller om än aldrig så eleganta Det behövs andra forskare än de som i första hand eftersträvar matematisk elegans 28

Relevanta dokument

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet. Lennart Sjöberg NTNU, Trondheim 8 november 2006

Tumregler (heuristics) och feltänk (biases) i slutsatser om trolighet NTNU, Trondheim 8 november 2006 Grundteser Vi konfronteras ständigt med osäkerhet hur ska vi hantera den? Tversky och Kahneman utgick