Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff"

Marcus Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens inspirationsseminarium: Vilka krav ställs på framtidens elmätare? 16 december 2014

effektbaserad elnätstariff Cajsa Bartusch Energimarknadsinspektionens

2 Effekttariffens egenskaper tidsdifferentierad höglasttid: på vardagar låglasttid: övrig tid, dvs kvällar, nätter och helger sommartid: april oktober vintertid: november - mars effektbaserad kr/kw kostnaden baseras på medelvärdet av de 3 (Sollentuna) respektive 5 (Sala) högsta effekttopparna under höglasttid

vintertid: november - mars effektbaserad kr/kw kostnaden baseras på

3 Övergripande syfte första studien om effekttariffer inom eldistributionen estimera responsen på en tidsdifferentierad och effektbaserd nättariff skatta villaägares attityder till densamma 3

4 Respons på effekttariff villaägare 2,5 2 kw 1,5 1 0,5 0 hours Weekends summer 05 Weekends summer 06 Weekends summer 07 Weekdays summer 05 Weekdays summer 06 Weekdays summer 07

21 22 23 Weekends summer 05 Weekends summer 06 Weekends

5 Respons på effekttariff villaägare I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en - förskjutning från hög- till låglasttid med 2,3 resp. 0,1 % - minskning av det individuella maxuttaget med 1,0 resp. 4,8 % - minskning av det sammanlagrade maxuttaget med 15,5 resp. 12,6 % under de 2 första sommar- och vintersäsongerna efter implementeringen.

0,1 % - minskning av det individuella maxuttaget med 1,0 resp.

6 Kundperspektivet medvetenhet, attityd och framgångsfaktorer medvetenheten ökar långsamt budskapet måste vara enkelt allmänt positiv inställning det ekonomiska incitamentet är inte det enda motivet behov av återkoppling i realtid

måste vara enkelt allmänt positiv inställning det

7 Övergripande syfte uppföljande studie om effekttariffer inom eldistributionen estimera den långsiktiga responsen bland villor estimera responsen bland bostads- och hyresrätter 7

8 Respons på effekttariff villaägare 2,5 kwh/h 2,0 1,5 1,0 0,5 0, helgdagar 05 veckodagar 05 helgdagar 06 veckodagar 06 helgdagar 07 veckodagar 07 helgdagar 08 veckodagar 08 helgdagar 09 veckodagar 09 helgdagar 10 veckodagar 10 helgdagar 11 veckodagar 11

helgdagar 06 veckodagar 06 helgdagar 07 veckodagar 07 helgdagar 08 veckodagar

9 Respons på effekttariff villaägare I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en - förskjutning från hög- till låglasttid med 2,4 resp. 0,2 % - minskning av det individuella maxuttaget med 9,3 resp. 7,5 % - minskning av det sammanlagrade maxuttaget med 15,6 resp. 8,4 % under de 6 första sommar- och vintersäsongerna efter implementeringen. Mycket begränsad respons i hyres- och bostadsrätter Stor varians i datasetet

0,2 % - minskning av det individuella maxuttaget med 9,3 resp.

10 Övergripande syfte tredje studien om effekttariffer inom eldistributionen studera hushålls drivkrafter för ökad förbrukningsflexibilitet analysera hur dessa kan användas för kundsegmentering kvantifiera responsen i villor och lägenheter

förbrukningsflexibilitet analysera hur dessa kan användas

11 Urval och datainsamling Tabell 1: Urval fördelat på område och bostadsform (N) boendeform/område villor bostadsrätter hyresrätter totalt Sollentuna Saltsjö-Boo summa timvärden fr o m den 1 nov 2012 t o m den 31 okt 2013 fokusgrupper enkätstudie avseende demografiska variabler och attityder

442 Saltsjö-Boo 512 487 414 1 413 summa 963 981 911 2 855 timvärden fr o m den 1 nov

12 Theory of planned behavior principskiss Källa: Modifierad från Ajzen, I. 2002, Constructing a TPB Questionnaire: Conceptual and Methodological Considerations

13 28% 26% 36% 37% 44% 48% Svarsfrekvenser 60% 50% 40% 30% Saltsjö-Boo 20% Sollentuna 10% 0% villor bostadsrätter hyresrätter

14 0,4% 1,5% 7,1% 20,1% 9,8% 41,0% 47,8% 72,4% Kännedom bland villorna 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% Saltsjö-Boo Sollentuna 10% 0% ja nej vet ej inget svar

15 0.3% 0.2% 2,3% 7,9% 7,3% 30,6% 59,8% 86,8% Kännedom bland bostadsrätterna 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Saltsjö-Boo Sollentuna 30% 20% 10% 0% ja nej vet ej inget svar

16 6,0% 7,4% 4,5% 3,4% 1,5% 21,2% 72,7% 83,2% Kännedom bland hyresrätterna 90% 80% 70% 60% 50% 40% Saltsjö-Boo Sollentuna 30% 20% 10% 0% ja nej vet ej inget svar

17 Respons på effekttariff villaägare 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 kwh/h Saltsjö-Boo vardagar Sollentuna vardagar Saltsjö-Boo helger Sollentuna helger

13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Saltsjö-Boo vardagar

18 Respons på effekttariff villaägare som känner till effekttariffen 2,0 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 kwh/h Saltsjö-Boo vardagar Sollentuna vardagar Saltsjö-Boo helger Sollentuna helger

kwh/h 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

19 Respons på effekttariff villaägare I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en förskjutning från hög- till låglasttid med 2,3 respektive 1,2 % i samtliga villor under sommar- och vintersäsongen I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en förskjutning från hög- till låglasttid med 2,9 respektive 2,0 % bland de villaägare som kände till effekttariffen under sommar- och vintersäsongen Marginell respons, som är begränsad till villor Stor varians i datasetet

I genomsnitt föranledde implementeringen av effekttariffen en förskjutning från hög- till låglasttid med 2,9 respektive 2,0 %

20 Diskussion orsaker till skillnaderna i de observerade effekterna begränsad kännedom storleksordningen på det ekonomiska incitamentet demografiska variabler metodologiskt angreppssätt

21 Andel elanvändning under höglasttid Proportion höglastanvändning Saltsjö-Boo Sollentuna 0.37 Proportion Villa Bostadsrätt Hy resrätt Boendeform Medelvärden för proportionen av förbrukning av el på höglasttid som en funktion av område och boendeform. Endast effekten av boendeform är statistiskt signifikant. Spridningen i figuren beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

22 Intention att flytta elanvändning till låglasttid 7 Skattad intention att flytta sin elförbrukning Skattad intention (1-7) Saltsjö-Boo Sollentuna 1 Villa Bostadsrätt Hyresrätt Boende Medelvärden för skattad avsikt att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av område och boendeform. Interaktionen mellan område och boendeform är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

23 Skattning av olika typer av drivkrafter 7 6 Saltsjö-Boo Sollentuna Betydelsen hos attitydkomponenter 5 Skattning (1-7) Villa Borätt Hy rätt Villa Borätt Hy rätt Villa Borätt Hy rätt Attityd Subjektiv norm Upplevd kontroll Medelvärden för attityd, subjektiv norm och upplevd kontroll när det gäller att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av område och boendeform. Interaktionen är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

24 Skattning av konkreta motivationsgrunder Styrkan hos olika motivationsgrunder och område 45 Skattad styrka (1-49) Saltsjö-Boo Sollentuna Attityd Subjektiv norm Upplevd kontroll K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 SN1 SN2b SN2a SN3 SN4 UK1 UK2 UK3 UK4 UK5 Motivationsgrunder Medelvärden för skattad motivation att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av konkret motivationsgrund och område. Interaktionen är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

25 Skattning av konkreta motivationsgrunder forts. Styrkan hos olika motivationsgrunder och boendeform Skattad styrka (1-49) Villa Borätt Hyresrätt 0 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 SN1 SN2b SN2a SN3 SN4 UK1 UK2 UK3 UK4 UK5 Bevekelsegrund Medelvärden för skattad motivation att flytta sin elanvändning till låglasttid som en funktion av konkret motivationsgrund och boendeform. Interaktionen är statistiskt signifikant. Spridningen beskriver 95 % konfidensintervall för medelvärdet.

26 Segmentering av elanvändare baserad på klusteranalys

27 Elkonsumenters drivkrafter sammanfattning och diskussion ingen signifikant effekt på beteendet tydlig effekt på psykologisk nivå, det vill säga intentionen hänsyn till kommande generationer är den starkaste drivkraften följt av positiva effekter för miljön och ekonomiska besparingar låg konsumtion generellt och under höglasttid viktigaste hindren omgivningens förväntningar har en mindre betydelse boendeform har större betydelse än bostadsområde

28 Tack för inbjudan!

Relevanta dokument

Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet

Elkonsumenters drivkrafter för en ökad förbrukningsflexibilitet Hushålls attityder och anpassningar till en tidsdifferentierad och effektbaserad elnätstariff Elforsk rapport 14:41 C. Bartusch, P. Juslin,