Har egenavgifter i sjukvården någon effekt på sjukvårdskonsumtionen?

Transkript

1 Har egenavgifter i sjukvården någon effekt på sjukvårdskonsumtionen? Mikael Svensson (mikael.svensson@kau.se), Fil. Dr. i nationalekonomi, Docent, Karlstads universitet Niklas Jakobsson (niklas.jakobsson@nova.no), Fil. Dr. i nationalekonomi, Forsker II, Norwegian Social Research (NOVA)

2 Introduktion Egenavgifter till sjukvården intressanta att studera utifrån ett flertal perspektiv en källa till finansiering av sjukvården kan användas som styrinstrument för att leda individer till rätt nivå kan påverka inkomstrelaterad ojämlikhet i sjukvårdskonsumtion/hälsa I den här studien analyserar vi om egenavgifter i svensk sjukvård påverkar sjukvårdskonsumtionen på kort sikt Vi använder oss av ett naturligt experiment från Landstinget i Värmland där man förändrade egenavgifterna till sjukvården av principiellt (för vår fråga) exogena skäl

3 Tidigare studier på området Ett antal tidigare studier har funnit en priselasticitet omkring - 0,2 Tolkas som en höjning av priset med 1 % minskar konsumtionen med 0,2% (mer prisokänsligt än de flesta varor/tjänster) Framförallt baserat på RAND-studien i USA och ett antal kvasi-experimentella studier Hur relevant för vår kontext? En del studier från kontinentaleuropeiska länder visar å andra sidan att vid låga avgifter och i absoluta kronor låga avgiftsförändringar ingen styreffekt alls

4 Det naturliga experimentet Den 1 maj 2012 förändrade Landstinget i Värmland egenavgifterna till sjukvård Avgifter Tidigare differentierade besöksavgifter Vårdgivare (Allmänläkare 150 kr, Specialistläkare 250 kr, Övriga 100 kr) Hembesök (+100 kr) Jour (+50 kr) Akutmottagning 300 kr Ny enhetlig besöksavgift: all öppen sjukvård 200 kr

5 Specifika frågeställningar Har totala antalet besök till vårdcentraler påverkats av den högre egenavgiften (från 100/150 SEK till 200 SEK)? Hypotes: Minskat antal besök då avgiften stigit medan tänkbart alternativt (akutmottagning) har blivit relativt billigare Har antalet läkarbesök respektive sköterskebesök på vårdcentraler påverkats av den förändrade egenavgiften? Hypotes: Relativt större minskning i övriga vårdbesök (jmf med läkarbesök) då relativpriserna förändrats i denna riktning

6 Data Treatment (Landstinget i Värmland) Daglig besöksstatistik hos läkare och övriga vårdgivare på vårdcentral till Medelvärde (alla dagar): 994,41 Medelvärde (exkl. helg): 1428,48 Control (Landstinget Örebro) Daglig besöksstatistik hos läkare och övriga vårdgivare på vårdcentral till vid Landstinget i Örebro Medelvärde (alla dagar): 801,81 Medelvärde (exkl. helgdagar): 1109,92

7 Data Värmland Örebro pre-policy 2012 post-policy 2011 "pre-policy" 2011 "post-policy"

8 Analys Difference-in-Difference-in-Difference ( DiDiD ) Förändring i sjukvårdskonsumtion Värmland 2012 till 2011 jämförs med förändring i sjukvårdskonsumtion Örebro 2012 till 2011 (på dagsbasis) Finns det en nedgång i förändringen i besök (från 2011 till 2012) i Värmland efter 1 maj som skiljer sig från den i Örebro? Modellen kontrollerar t.ex. för Tidstrender/chocker som påverkar Sverige och/eller de två länen (som kan tänkas påverka sjukvårdskonsumtion) Olika säsongsvariation i sjukvårdskonsumtion i länen

9 Resultat Har totala antalet besök till vårdcentraler påverkats av den högre egenavgiften? NEJ. Inget stöd för en statistiskt signifikant effekt. Har antalet läkarbesök respektive sköterskebesök på vårdcentraler påverkats av den förändrade egenavgiften? NEJ. Inget stöd för en statistiskt signifikant effekt.

10 Preliminära slutsatser Vår ekonometriska modell visar att högre egenavgift vid vårdcentralsbesök inte har haft någon effekt på antalet vårdcentralsbesök eller på fördelningen av besök till läkare vs. övrig personal Möjliga anledningar? Även om prisförändringen stor i %, relativt liten i de flesta människors budgetutrymme i absoluta kronor Högkostnadsskydd hos många konsumenter Priset/egenavgiften kommer ha betydelse, men uppföljningsperioden har hittills varit för kort?