Kallelse/Underrättelse

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Utskriftsdatum Organ Barn- och utbildningsnämnden Ledamöter Krister Håkansson (V) Lisbeth Eklund (S) Lars-Erik Byström (S) Margareta Sandström (S) Björn Könberg (S) Paul Nordström (S) Emma Söderlund (M) Bengt Molander (L) Ida Lindström (C) Jonathan Lundin (SD) Robert Thunfors (NT) Sammankallande Krister Håkansson, ordförande Ersättare Heidi Jacobsen (V) Karina Nordgren (S) Erik Bäckström Andersson (S) Charlotte Evert (S) Roger Lindell (S) Ann-Margret Bäckström (S) Rolf Johnny Olsen (KD) Göran Ljungblom (M) Chatrine Nordlund (L) Marcus Molinder (SD) Sara Westin (MP) Tid Plats Vid förhinder Datum Ort Meddela /Kommunhuset/ Timrå Rigmor Edelryd Klockan Lokal Rikt- och telefonnummer 08:00 föredragning Borgmästaren hela dagen nämnd Idé kl. 11:00-13:00 Ärendelista Punkt Ärende Ärendemening 1. Upprop 2. Val av justerare, förslag Robert Thunfors (NT) måndag den 15 februari klockan 16:00 3. Fastställande av dagordningen INFORMATIONSÄRENDEN 4. Information från kulturskolan i Timrå 5. BUN/2016:11 Anmälan av informationsärenden januari 6. BUN/2016:10 Redovisning av delegeringsbeslut december 2015 januari 2016 BESLUTSÄRENDEN 7. BUN/2014:310 Utvärdering av plan för intern kontroll BUN/2016:43 Verksamhetsberättelse BUN/2015:241 Yttrande om Jonathan Lundins (SD) motion - Uppmuntra skolor att bjuda in elevers föräldrar för att arrangera studiebesök och/eller för att berätta om sitt yrke 10. BUN/2015:38 Val av ledamöter till kommunala tillgänglighetsrådet 11. BUN/2016:9 Periodrapport januari BUN/2014:156 Plattform för ledning och styrning - revidering 13. BUN/2016:8 Elevbidrag fristående förskolor Förskolan Kompassen 14. BUN/2016:31 Elevbidrag fristående förskolor Löa skola ekonomisk förening 15. BUN/2016:32 Elevbidrag fristående förskolor 2016 Hälsoträdet AB

2 Kallelse/Underrättelse Utskriftsdatum BUN/2016:6 Elevbidrag fristående grundskolor Internationella Engelska skolan 17. BUN/2016:27 Elevbidrag fristående grundskolor 2016 Ulno AB 18. BUN/2016:28 Elevbidrag fristående grundskolor Scandiacus AB 19. BUN/2016:29 Elevbidrag fristående grundskolor Stenbackeskolan 20. BUN/2016:30 Elevbidrag fristående grundskolor Heliås 21. BUN/2016:33 Elevbidrag fristående grundskolor 2016 Kristna skolan Oasen 22. BUN/2016:7 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Honesta skolutveckling AB 23. BUN/2016:34 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Impius Vård och Utbildning AB 24. BUN/2016:35 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Lärande i Sverige AB 25. BUN/2016:36 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Mikael Elias Gymnasium AB 26. BUN/2016:37 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Nordens Teknikerinstitut AB (NTI) 27. BUN/2016:38 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Norrlidens kunskapscentrum AB 28. BUN/2016:39 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Plusgymnasiet AB 29. BUN/2016:40 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Praktiska Sverige AB 30. BUN/2016:41 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Ridskolan Strömsholm AB 31. BUN/2016:42 Elevbidrag fristående gymnasieskolor Thoréngruppen AB 32. Övriga frågor 33. Mötets avslutning

3 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd BUN/2016:11 Barn- och utbildningsnämnden Anmälan av informationsärenden januari 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Från synpunkter på Timrå kommuns webbsida Synpunkter om anställning av förskollärare, BUN 2015:306 Från förvaltningschef BOU Svar till synpunkter om avbruten rekrytering, BUN 2015:306 Från Timrå kommuns revisorer Revisions- och aktivitetsplan 2016, BUN 2016:17 Från Skolinspektionen Avslag på ansökan om godkännande av ThorenGruppen AB som huvudman för fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet Sundsvall, BUN 2016:24 Till kommunledningskontoret Kompletteringsbudget 2016, BUN 2015:264 Här skrivs ev utförligare ärendetext FÖRVALTNING Namn Förvaltningschef Titel Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

4 r om anställningsproceduren vid tillsättning av förskolläraretjänster-{b58ebe5a-327f-4277-bcf1-d8f4 Med vänlig hälsning Ewa Westberg Administratör med inriktning information TIMRÅ TEL Ursprungligt meddelande----- Från: Skickat: den 29 december :21 Till: kansli Ämne: Formulärdata från "Vi vill bli bättre" (Timra CMS7) Forvaltning: Barn- och utbildning synpunkt: Ämne: anställningsprocedur förskollärartjänst Gäller anställningsproceduren för tjänster på: - Böleängens förskola, Publicerad: , Annons-ID: Framnäs förskola, Publicerad: , Annons-ID: Mariedals förskola, Publicerad: , Annons-ID: Anledning: meddelande att tjänsterna inte tillsätts "pga. få ansökningar", jag som sökande anmodas att söka igen, samt att ansvarig förskollärare vägrar formulerar varför jag som fullt kvalificerad och legitimerad förskollärare inte anställs på en av tjänsterna. Resonemang: Enligt lag ska myndigheter vid anställning av personal beakta endast sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det innebär att kommuner inte får anställa någon om en annan sökande har mer erfarenhet eller utbildning enligt det som efterfrågas i jobbannonsen. Ur detta borde man dra slutsatsen att ifall bara en sökande har all utbildning och erfarenhet som efterfrågas, då borde den sökande få anställningen. När det ändå finns anledning att fortsätta proceduren för en redan utannonserad tjänst, är det inte rimligt att kvalificerade sökanden måste söka igen. När det inte tagits ett beslut i ansökningsproceduren fortsätts proceduren och kan de som redan sökt inte uteslutas! Det är god sed att motivera en avvisning när en anställningsintervju har ägt rum, så att sökande kan skärpa till sitt sökande alternativt förbättra sig för att få bättre chans nästa gång. När man beslutar att inte anställa någon, trots att en kandidat har all utbildning och erfarenhet som efterfrågas i jobbannonsen, borde man motivera anledningen att denna kandidat inte får jobbet. När man vägrar göra så, är slutsatsen rimligt att kandidaten blir avvisad på osakliga grunder, vilket kan uppfattas som diskriminering på personliga grunder (som ålder, kön, eller härkomst). Det finns i Sverige en brist på legitimerade förskollärare som även börjat påverka Timrå kommun. Det känns orimligt att Timrå kommun låter en förskolechef besluta att utesluta en legitimerad förskollärare som sitter arbetslös hemma. atgard: Begäran: - Jag vill få ett skriftligt svar. - Jag vill få en rimlig förklaring varför jag inte skulle passa för ett av jobben eller i ett av arbetslagen. - Ifall förklaringen inte kan formuleras på sakliga grunder, begär jag en objektiv omprövning av min kvalifikation för ett jobb på en kommunal förskola. Kontakt: JA Namn: Michiel van Lint Adress: Hälletorpsvägen Härnösand Telefon: epost: info@michielspelar.se Sida 1

5 - 0 TIMRA KOMMUN I Barn- och Utbildningsförvaltningen Dnr 2015:306 Svar till Michiel van Llnt gällande synpunkter på avbruten rekrytering. TIMRÅ KOMMUN Barn & Utbndningsnämnden Hej Michiel! I detta aktuella fall har arbetsgivare och berörd arbetstagarorganisation gemensamt kommit överens om att för få ansökningar kommit in till tjänsten som förskollärare. Enligt lag ska myndigheter beakta sakliga grunder så som t ex kompetens, utbildning lämplighet mm när arbetsgivaren erbjuder en person en tjänst och därigenom inte erbjuder andra sökande samma tjänst. I detta fall kom inte arbetsgivaren så långt utan avbröt rekryteringen innan något beslut om anställning fattats. Vänliga hälsningar Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef, barn- och utbildningsförvaltningen Postadress: Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: oo Bankgiro: Organisationsnummer: Fax: Hemsida: E-post: info@timra.se

6 Till Kommunfullmäktige och nämnder för kännedom Kommunens förtroendevalda revisorer arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige. Revisorerna följer nämndernas verksamheter genom att läsa protokoll, studera övriga handlingar, bjuda in nämndföreträdare och andra till revisorernas sammanträden. Revisorerna genomför årlig riskbedömning och beslutar om fördjupade granskningsinsatser därutöver. Revisorerna granskar årligen all verksamhet i den omfattning som följer av god revisionssed. Begreppet all verksamhet avser nämnders verksamhet ur ett övergripande perspektiv. Revisorerna ska pröva om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisionsåret avslutas med granskning av årsredovisningen och sammanfattas i den årliga revisionsberättelsen. Revisions-/aktivitetsplan för år 2016 för planerade möten och besök bifogas. Planen kan komma att revideras pga väsentlig händelse. För Timrå kommuns revisorer Sten Ekström ordförande Kenneth Norberg vice ordförande

7 ~ Revisionsplan/ Aktivitetsplan Datum Tid Kallade Arende/Om råde Inbjudna/Kallade Plenum Sammanträde Plenum Sammanträde Genomgång styrtal Yvonne Westerholm Information kring barn-och Barn- och - utbildningsnämndens utbildningsnämnden verksamhet presidium Plenum Sammanträde Redovisning årsbokslut 2015 Information kring kommunstyrelsens verksamhet ekonomi- och kommunchef KS presidium Redovisning fördjupningsgranskningar Plenum Sammanträde Föredragning av årsredovisning Deloittes kontor i Sundsvall, Revisorernas ansvarsprövning Storgatan av nämnder och styrelse. 22 Revision av stiftelser Lekmannarevisorernas granskningsrapporter, granskningsrapport årsbokslut Slutrevision avseende 2015 års verksamhet, upprättande av revisionsberättelse och revisionsöversikt Plenum Sammanträde Information kring Socialnämndens socialnämndens verksamhet presidium Plenum Sammanträde Dialog KF presidium Redovisning fördjupningsgranskningar KF presidium

8 ~ ~ Plenum Sammanträde :. Information kring miljö-och byggnadsnämndens verksamhet Plenum Sammanträde Granskning av delårsrapport Miljö-och byggnadsnämndens presidium Plenum Plenum överläggningar delårsrapport Revisorernas utlåtande Sammanträde Information kring kultur- och tekniknämndens verksamhet Redovisning fördjupningsgranskningar Sammanträde Dialog KF presidium Samlad riskbedömning Revisionsplanering Kultur- och tekniknämndens presidium KF presidium Fördjupningsområden 2016 Kompetensförsörjning Beredskap ökande behov inom socialtjänsten lnköpsprocessen Uppföljning av tidigare granskningar - resultat i grundskolan - lokalnyttjandet - tillsynsverksamheten - skogsförvaltning (reserv) Granskning av ägarstyrning i bolagen

9 0 TIM~KOMMUN1 Barn- och utbildningsförvaltningen TIMRÅ KOMMUN Barri & uto11oningsnä.mnden Kompletteringsbudget 2016 På grund av att upphandlingen av datorutrustning drog ut på tiden så kunde inte leverans ske under år 2015, därför framställer barn- och utbildningsnämnden om att få överföra resterande del av 2015 års investeringsbudget till år Kvarvarande belopp av 2015 års investeringsbudget är tkr. ~~IV Ann-Christin Isaksson F örvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Postadress: Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: Bankgiro: Organisationsnummer: Fax: Hemsida: E-post: info@timra.se

10

11

12

13

14

15

16 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd BUN/2016:10 Barn- och utbildningsnämnden Redovisning av delegeringsbeslut december januari 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Informationen läggs till handlingarna. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i vissa ärenden, som beskrivs i nämndens delegeringsordning. Dessa beslut är jämställda med beslut som nämnden själv fattar, och nämnden har alltid kvar det yttersta ansvaret. Delegeringsbesluten redovisas i barn- och utbildningsnämndens sammanträden. Nämnden kan inte ompröva eller fastställa besluten. Däremot kan nämnden återta lämnad delegeringsrätt eller föregripa ett beslut i enskilt ärende, genom att själv ta över ärendet. Följande beslut redovisas i februarinämnden: Ordförande 1:1 BUN 2016:1 Tillstyrkande av planprogrammet för gång- och cykelbanor längs Berglundavägen m.fl. i Sörberge Förvaltningschef 2:30 2:34 BUN 2015:119 Anställning av obehörig lärare BUN 2015:119 Anställning av obehörig resurslärare BUN 2015:119 Anställning av obehörig resurspedagog BUN 2015:119 Anställning av obehörig resurslärare BUN 2015:119 Anställning av obehörig resurslärare Biträdande förvaltningschef förskolan 3:41, 3:42, 3:1, 3:2 BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskolan i annan kommun BUN 2015:62 Yttrande om mottagande av barn i förskolan i annan kommun BUN 2016:3 Mottagande av barn i förskolan från annan kommun BUN 2016:3 Mottagande av barn i förskolan från annan kommun Biträdande förvaltningschef grundskolan 4:34, 4:1, 4:2 BUN 2015:300 Beviljad skolskjuts BUN 2016:14 Omständigheterna utredda kring anmälan av kränkande behandling av elev BUN 2016:13 Omständigheterna utredda kring anmälan av kränkande behandling av elev Rektor gymnasieskolan 5:1 BUN 2016:20 Beslut om avstängning av elev Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

17 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2 Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd BUN/2016:10 Rektor Ala skola 9:2 BUN 2015:301 Beslut om avstängning av elev Rektor Arenaskolan 10:12 BUN 2015:286 Beslut om avstängning av elev Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

18 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Linda Näslund BUN/2014:310 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av intern kontroll 2015 Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Godkänna upprättad redovisning av uppföljningen av 2015 års internkontroll. Ärendet De verksamhetsansvariga cheferna på de olika nivåerna är skyldiga att följa antagna regler och förordningar om intern kontroll. Brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till överordnad. Barn- och utbildningsförvaltningens chef Ann-Christin Isaksson har upprättat en rapport om genomförda kontroller ur internkontroll för (se bifogad rapport) Beslutsunderlag Uppföljning av intern kontroll. Protokollsutdrag till Kommunstyrelsen Kommunrevision Exp / 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Näslund Utredare/ekonom Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

19 TIMRÅ KOMMUN Datum Barn- och utbildningsförvaltningen UPPFÖLJNING AV INTERN KONTROLL Avser år: 2015 Kontroller har genomförts i enlighet med antagen plan för granskning av intern kontroll (planen bifogas) Ja Nej Samlat resultat av genomförda kontroller redogörelse: Uppföljning av de utförda granskningarna enligt internkontrollplan 2015 har gjorts. Förutom en rutin var samtliga rutiner/områden utan anmärkningar. En rutin, kontroll av beslutsattesteringar och attest av egna kostnader i tjänsten, hade mindre brister. De brister som uppmärksammades var att en faktura hade egen beslutsattest samt några fakturor saknade deltagarförteckning i samband med utbildning eller en notering om varför det saknades deltagarförteckning. Vidtagna åtgärder med anledning av eventuella brister: Berörda verksamheter/personer har kontaktats för att medvetandegöra de brister som har uppmärksammats. De har även fått information om vilka regelverk som gäller samt varför och vikten av att dessa regler ska följas. ÖVRIG INFORMATION Hur genomfördes riskbedömningen i samband med upprättandet av 2015 års plan för granskning av intern kontroll? (Vilka valde ut kontroll-/riskområdena som skulle granskas?) En grupp tjänstemän valde kontrollområdena En grupp politiker valde kontrollområdena Samma plan som föregående år användes Annat sätt Kommentarer Ge exempel på hur nämnd och förvaltning arbetar med förebyggande arbete för att förbättra den interna kontrollen inom verksamheterna: Förvaltningsledningen arbetar löpande med att informera om betydelsefulla rutiner för att förbättra den interna kontrollen.

20 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Förslag till beslut i nämnd Barn- och utbildningsförvaltningen beslutar godkänna upprättad uppföljning av den interna kontrollen Nämnden överlämnar uppföljningsrapporten till kommunstyrelsen för utvärdering. Nämnden överlämnar övrig information kring internkontrollarbetet till kommunstyrelsen. Barn- och utbildningsnämnden Ann-Christin Isaksson Förvaltningschef Bilaga: Internkontrollplan för 2015

21 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd BUN/2016:43 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse 2015 Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Godkänna upprättad verksamhetsberättelse för år Ärendet Förvaltningschef Ann-Christin Isaksson redogör för innehållet i förslaget till barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse Protokollsutdrag till kommunledningskontoret Exp / 2016 Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

22 Verksamhetsberättelse Barn- och utbildningsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Krister Håkansson Ann-Christin Isaksson Verksamhet Viktiga händelser under året Förskola Ett intensivt arbete pågår att utveckla välskötta förskolor. Skolinspektionens tillsyn visade brister i det systematiska kvalitetsarbetet samt att modermålsstödet skilde sig mellan enheterna. Nu pågår ett verksamhetsövergripande arbete med både riktlinjer och kompetensutveckling för detta. Ett projekt har genomförts med hjälp av SIS-medel (Särskilda insatser i skolan) med syfte att barn i behov av särskilt stöd skall erbjudas ett mer anpassat mottagande i förskolan och en verksamhet som är väl förberedd utifrån barnets specifika behov. I förskolan ser vi nu svårigheter att rekrytera behöriga och legitimerade förskollärare. Under året har det rekryterats två nya förskolechefer. Grund- och grundsärskola, förskoleklass och fritidshem Skolinspektionens beslut meddelades i juni. Grundskolan fick förelägganden om att: elevhälsoarbetet måste vara mer främjande och förebyggande, det systematiska kvalitetsarbetet måste utvecklas, uppföljningen av elevernas skolplikt måste förbättras, det finns brister i anordnande av modersmålsundervisning samt erbjudande och beslut om studiehandledning på modersmålet. Grundsärskolans föreläggande gällde enbart det systematiska kvalitetsarbetet. Dock framkom i dialogen att kommunen bör stärka sin uppföljning och kunskap om grundsärskolans verksamhet och resultat. Efter övervägande kring detta har nu en biträdande skolledare med särskilt särskoleansvar rekryterats. Arbetet med välskötta skolor ligger fast enl. plan. Fokus ligger på att hålla spåret samt att utveckla förmågan att analysera resultaten. Skolorna följer och dokumenterar numera varje elevs kunskapsutveckling betydligt mer systematiskt och noggrant än tidigare. Nu krävs ett analysarbete på olika nivåer och i olika tidsperspektiv. Analysen ska ge ett gott underlag för adekvata insatser. På Bergeforsens skola har en ny rektor rekryterats. Fr.o.m. höstterminen 2015 är tiden utökad för barnen i förskoleklass från 3 h/dag till 5 h/dag. En mycket stor utmaning har blivit att ta emot alla nyanlända elever. Detta arbete fortsätter intensivt under En annan stor utmaning är att rekrytera behörig och legitimerad personal. Gymnasieskola Skolinspektionens beslut meddelades i juni och på gymnasieskolan ska det systematiska kvalitetsarbetet förbättras, modersmålsundervisning och studiestöd tillhandahållas och en förbättring av det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet ska inledas. Förbättringsåtgärder inom samtliga skolinspektionskrav är påbörjade och det framgångsrika arbetet med välskötthet har underlättat detta. Utmaningar inom gymnasieskolan är att rekrytera personal till det stora antal nyanlända ensamkommande flyktingbarn som anlänt till Timrå. Vi kan även se att rekrytering av lärare inom vissa ämnen är svårt på grund av lärarbrist. Vux, SFI Efter skolinspektionens beslut i juni har arbetet påbörjats med att erbjuda våra kommunmedborgare kontinuerlig utbildning inom vuxenutbildningen. Inom SFI har man påbörjat en plan för att kunna erbjuda utbildning även på kvällstid. Vi har en ny rektor och vuxenutbildningschef från hösten Hon har av nämnden fått ett utredningsuppdrag för att vidareutveckla samverkan med Sundsvalls kommun inom vuxenutbildningen.

23 Kostverksamhet Kostverksamheten arbetar framgångsrikt med större och större andel ekologiska livsmedel. Under sen höst 2015 gjorde centralköket en stor insats för våra nyanlända flyktingar, vid Åkerölägret på Åstön, genom att snabbt leverera mat innan den ordinarie mathållningen kom igång. Nyckeltal och volymuppgifter Mått Bokslut 2014 Prognos 2015 Bokslut 2015 Antal barn i förskola (15 okt) Antal barn i familjedaghem (15 okt) Antal barn i förskoleklass (15 okt) Antal barn i fritidshem (15 okt) Antal elever i grundskola (15 okt) Antal elever i grundsärskola (15 okt) Antal elever i gymnasieskola (15 okt) varav antal elever i IM-program (15 okt) Antal helårsstudieplatser gymnasial vuxenutbildning Antal helårsstudieplatser grundläggande vuxenutbildning Antal elever i SFI Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundskola (15 okt) 12,2 12,0 11,8 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i gymnasieskola (15 okt) 11,6 10,6 12,5 Antal elever per lärare (heltidstjänst) i grundsärskola (15 okt) 2,5 2,0 2,3 Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskola (15 okt) 5,0 5,0 5,0 Andel elever behöriga till gymnasiet från grundskola (VT) 80,5% 80% 80%

24 Ekonomi Drift Budget Redovisning Avvikelse Redovisning Drift, kommentarer Nämnden har ett stort överskott när det gäller intäkter och ett underskott när det gäller kostnader. På intäktssidan beror överskottet bl.a. på att vi under året har haft fler asylsökande barn, vilket har genererat högre intäkter från Migrationsverket än budgeterade. Vi har kunnat söka och blivit beviljade riktade statsbidrag för bl.a. omsorg på obekväm tid, matematiklyftet, läxhjälp, lovskola och läslyftet. Interkommunala intäkter inom förskola, grundskola och gymnasieskola har varit något högre under året än budgeterade. När det gäller budgeterade kostnader så har vi både underskott och överskott, men som totalt genererar i ett underskott. Interkommunala kostnaderna har varit mycket högre än budgeterade inom nästan samtliga verksamheter, och främst inom vuxenutbildningen. Riktade statsbidrag som har ansökts och beviljats under året har också gett motsvarande kostnader för att täcka den intäkt som bidraget motsvarar. Ökade andelen asylsökande barn och elever har också gett ökade kostnader. Svårigheter att rekrytera behörig personal under våren resulterade totalt i ett litet överskott vid årets slut när det gäller personalkostnader. Även minskade skolskjutskostnader till Kollektivtrafikmyndigheten gav ett visst överskott på kostnadssidan.. Vuxenutbildningens resultat på helår blev ett underskott med tkr. Där var prognosen redan under våren ett underskott med tkr för år 2015, som bl.a. berodde på fler anmälningar till yrkesvux och distansutbildningar. Vid nämndens sammanträde den 27 maj beslutades att bl.a. överskottet för skolskjutsar skulle täcka vuxenutbildningens prognostiserade underskott. Kommunfullmäktige har i beslut , 150, uppmanat samtliga nämnder till stor ekonomisk restriktivitet samt uppdragit till Barn- och utbildningsnämnden att redovisa en positiv budgetavvikelse för budgetramen med tkr för att täcka förväntat underskott för KS gemensam verksamhet - kollektivtrafik. Det har resulterat i en positiv budgetavvikelse för Barn- och utbildningsnämnden med tkr för år 2015.

25 Investeringar Investeringar, tkr netto Netto Netto Av- Projnr Text budget Redovisning vikelse Invest verksamhet Summa investeringar Investeringar, kommentarer Inköp av möbler har under året gjorts till bl.a. Böle skola, Fagerviks skola samt Ala skola. Till Centralköket har det köpts in köksutrustning. Inköp av datorutrustning var planerad under året, men upphandlingen drog ut på tiden, så att leverens inte kunde ske under år Därför har en framställan om kompletteringsbudget 2016 gjorts på kvarvarande investeringsbudget.

26 Ansvarig förvaltning ska göra en uppföljning av utfallet av sina mål per 31 december samt analysera och kommentera utfallet jämfört med plan. Fyll i matrisen nedan. Fråga om du har funderingar. Beskriv resultatet per 31 december förhållande till uppsatt målvärde. Om du vill illustrera med ett diagram, en tabell eller annan bild, kan du länka till den eller bifoga ett dokument. Bedöm om måluppfyllelsen är uppfylld och sätt ett kryss i den ruta som passar bäst: o Helt o Delvis, dvs > 75% av uppsatt målvärde o Ej Gör en analys och notera dina slutsatser. Varför ser det ut som det gör? Reflektioner och ev att tänka på för kommande år.

27 Sammanfattning av helårsprognosen utifrån utfall per sista augusti: Antal mål som beräknas uppfylla det angivna målvärdet: Mål-område Helt Delvis (< 75% av målvärdet) Ej Går ej att bedöma nu Tillväxt Service Livsmiljö Medarbetare TOTALT

28 Tillväxt Timrås befolkning har år 2015 växt till personer Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Klimatet för företagande och entreprenörskap är Norrlands bästa. Till stöd för det tillväxtfrämjande arbetet utvecklas en stark infrastruktur. Fler Timråbor har arbete. Andelen personer som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser som övergår till egen försörjning ska successivt öka. Timrå kommuns placering i Svenskt Näringslivs undersökning om kommunernas företagsklimat. År 2015 ska den sammanlagda placeringen vara 1:a i Norrland av 54 kommuner. I del kategorin Service till företag ska placeringen vara på topp 10 av Sveriges 290 kommuner år % av de som deltar i kommunens arbetsmarknadsinsatser ska övergå till egen försörjning. KS KS Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

29 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Antalet arbetstillfällen ska inom besöksnäringen öka liksom årliga tillväxten. Öka andelen elever som väljer kommunens skolor. Regionala aktören ska årligen mäta antalet arbetstillfällen och den årliga tillväxttakten. Antal elever som valt kommunens skolor i förhållande till antal elever folkbokförda i kommun. KS BoU 92 % (2014: 93%) av kommunens elever går i kommunens egna F-9 skolor (grundskolan). Mätdag 15/10 Måluppfyllel se 31 december H D E Analys x I slutet av året 2015 ökade andelen elever som går i kommunens F-9 skolor i jmf med 2014 pga nyanlända.

30 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Det genomsnittliga meritvärdet för Timrås grund- och grundsärskolor ökar. Den genomsnittliga betygspoängen för Timrås gymnasieskola ökar. Meritvärde år 9 (Skolverket) Betygsresultat gymnasieskolan (Skolverket) BoU Meritvärde år 9 läsåret 14/15 17 ämnen 198,6 16 ämnen 192,4 (lå 13/14: 186,5) Genomsnittligt betygsresultat gymnasieskolan läsåret 14/15 Nationella program (alla program): 13,4 (lå 13/14: 13,7) Yrkesprogram 13,1 (lå 13/14: 12,9) Högskoleförbereda nde program 13,6 (lå 13/14: 14,4) Måluppfyllel se 31 december H D E x x Analys

31 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Nämndens servicedeklaration innehåller mål om att snöröjning av gator etc. efter igångsättning ska vara avslutad inom 8 respektive 16 timmar. Målet är att 100 % av snöröjningstillfällena under år 2014 ska vara avslutade inom dessa tidsramar. Företagens ärenden är prioriterade. Handläggningstider för bygglov kan vara avgörande för ett företag vid etablering eller expansion. Brukarnöjdheten inom socialtjänsten ska förbättras Resultatet i nationella/egna undersökningar 2015 är bättre eller lika med Andelen snöröjningstillfällen som avslutas inom 8 respektive 16 timmar efter igångsättning. I Timrå ska bygglovshandläggningen enligt servicedeklarationen inte överskrida fyra veckor, att jämföras med lagstiftningskrav på 10 veckor. Upplevelse av bemötande, kontinuitet och brukarinflytande är lika med eller högre än föregående mätning. KoT MoB Soc Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

32 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Socialnämnden ska främja integration för ensamkommande barn och unga enligt det avtal kommunen tecknat. Antalet folkbokförda ska vara lika många eller fler än Andelen folkbokförda ensamkommande barn och unga i åldern 0-21 ska vara minst sex personer. Soc Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

33 Service Timrå kommun är proffs på service! Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Information om kommunen och dess verksamheter samt de e- tjänster som finns på kommunens hemsida är av stor betydelse för medborgare, företag och andra intressenter. Antalet besök på ska öka. År 2015 ska antalet besök på öka jämfört med KS Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

34 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december En välskött skola där varje barn, ungdom och vuxenstuderande: - Trivs och mår bra - Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper - Kommer att nå målen i alla ämnen - Har huvudrollen i sitt och skolans arbete Enkät samt utdrag ur lärplattformen edwise. BoU Nästan alla (ca 95%) av de barn, ungdomar och vuxenstuderande trivs och mår bra samt kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper. De flesta (ca 88%) känner att de kommer att nå målen i alla ämnen och har huvudrollen i sitt arbete. Måluppfyllel se 31 december H D E x Analys

35 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Under 2015 genomföra en kundattitydmätning hos användare av Sporthallen, Tennishallen och NCC-hallen. Målet är att 80 % av användarna ska vara nöjda Korta handläggningstider är viktiga för en serviceinriktad och kostnadseffektiv myndighet. Andelen nöjda användare av Sporthallen, Tennishallen och NCC-hallen. Enligt servicedeklarationen ska a) handläggningstiden för en anmälan enligt miljöbalken inte överskrida sex veckor. b) handläggningstiden för registrering av livsmedelsanläggning inte överskrida två veckor. KoT MoB Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

36 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Nöjda medborgare och brukare. Brukarna/medborgarna upplever att de är nöjda med de insatser de får av socialtjänsten. Resultatet i nationella/egna undersökningar 2015 är bättre eller lika med Skapa ett gott värdskap genom att få brukare/medborgare att känna sig välkomna i mötet med oss. Följande nivåer ska uppnås i årets nöjd kundundersökning: a) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten. b) 90% vara nöjda eller mycket nöjda med servicen och bemötandet. c) 95% vara nöjda eller mycket nöjda med handläggningstiderna påbörjas mätning av nöjdhetsgraden ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år påbörjas mätning av väldskapsgraden ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år. MoB Soc Soc Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

37 Livsmiljö God livsmiljö, personlig livskvalitet och hållbar utveckling präglar Timrå kommun! Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Till 2020 ska minst 25 % av centralt inköpta matvaror vara ekologiska. Minska kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter. För att främja en god bebyggd miljö och en god folkhälsa är det angeläget att kommun tillhandahåller möjligheter till olika former av motion, idrott och rekreation genom t.ex sporthallar, motionsspår, spontanidrottsplatser, promenadstråk etc. Statistik från livsmedelsleverantör Kostnaderna för skadegörelse på kommunens fastigheter ska minska med minst 10 % år 2015 jämfört med år Antalet nya ytor för motion, idrott och rekreation år 2015 jämfört med år BoU KoT KoT Inköp av ekologiska matvaror har varit 22% (2014: 17%) av de totala inköpen. Måluppfyllel se 31 december H D E x Analys

38 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Brukare/medborgare upplever att de insatser de får av socialtjänsten medverkar till att de kan leva ett liv som är så självständigt och meningsfullt som möjligt. Alla anställda ska i så stor utstäckning som möjligt nyttja modern teknik ska resfria möten fördubblas mot Kvalitetsberättelse och patientsäkerhetsberättelse presenteras vid bokslut Bränsleanvändningen för transporter ska successivt minska med 30 % till 2020 och utgörs till större delen av förnybara energislag. (Gäller kommunala förvaltningars personbilar och minibussar som används i tjänsten. Basår 2012 = 1 kwh/km) Soc Soc Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

39 Personalpolitik/Medarbetare Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Friska och hälsosamma medarbetare på kommunlednings- och näringslivskontoret. Alla positioner bemannas med personer som har den kompetens och behörighet som krävs. Personalens kreativitet tas tillvara och stimuleras. Sjuktalet förbättras i KS jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. Medarbetarenkät. BoU Alla positioner bemannas inte av behörig personal. Personalen upplevelse att deras kreativitet tas till vara och att de känner sig stimulerade är mycket god. (Ca 84% av de som svarade på medarbetarenkäten svarade detta.) Måluppfyllel se 31 december H D E x Analys

40 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Utifrån verksamhetens mål och ett personligt ansvar ges medarbetare utrymme för utveckling, vilket gör att förutsättningarna ökar för att efterfrågade resultat uppnås. Friska och hälsosamma medarbetare på förvaltningen Antalet kompetens och utvecklingsinsatser i denna riktning. a) Sjuktalet förbättras i jämförelse med ett genomsnitt av de tre närmast föregående åren. KoT MoB Måluppfyllel se 31 december H D E Analys Nöjda och kompetenta medarbetare på förvaltningen. b) 300 uttagna friskvårdstillfällen av de ca 800 tillgängliga. a) 100% ska under medarbetarsamtalet säga sig vara nöjd och trivas på arbetet. b) Under året ska förvaltningen delta i genomsnitt, vid fem kompetenshöjande tillfällen per årsarbetskraft. MoB

41 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Cheferna/ledarna har ett synligt och tydligt ledarskap, ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer påbörjas mätning av upplevelsen av ett synligt och tydligt ledarskap, som ger återkoppling, uppmuntrar utveckling och tar tillvara goda idéer ska resultatet vara lika med eller högre än föregående år. Soc Måluppfyllel se 31 december H D E Analys Ekonomi Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

42 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Kommunstyrelsens verksamhet bedrivs inom anvisade ramar och skapar mer nytta för mindre pengar. Budgetramarna är gränsen för vad verksamheten får kosta. Budget i balans. KS Positiv resultatavvikelse. BoU Barn- och utbildningsnämnde n har en positiv resultatavvikelse, 4,2 mkr. Måluppfyllel se 31 december H D E Analys x fick nämnden direktiv av kommunfullmäktige att redovisa en positiv budgetavvikelse på 2 mkr samt att ha en stor ekonomisk restriktivitet under resterande räkenskapsår.

43 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Nämnden ska bedriva en kostnadseffektiv verksamhet inom fastställda budgetramar för åren Målet ska följas upp vid varje nämndssammanträde, särskilt vid tertialrapport, delårsrapport och årsredovisning. Kvalitet i projektering och upphandling.. Optimerad kostnadstäckningsgrad. En budget i balans åren Högst 10% differens mellan projekterat och upphandlat pris. Intäkterna för kontroll och tillsyn ska täcka del av kostnaderna för respektive verksamhet. a) 2013 var kostnadstäckningen för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen 70 %. Under 2015 ska den vara minst 65 %. KoT KoT MoB Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

44 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december b) 2013 var kostnadstäckningen för tillsynsverksamheten på miljöoch hälsoskyddsområdet 45 %. Under 2015 ska den vara minst 40 %. c) 2013 var kostnadstäckningen för bygglovsprövningen 88 %. Under 2015 ska den vara minst 85 %. Måluppfyllel se 31 december H D E Analys Socialnämnden följer löpande utvecklingen av ekonomin. Uppföljning av verksamhet och ekonomi är tydlig och känd på samtliga nivåer (förvaltning - programområde - enhet) Ekonomin ska vara i balans. Om avvikelse rapporteras initierar nämnden analys/ utredning samt föreslår åtgärder, för att få en ekonomi i balans. Soc

45 Effektmål Styrtal Nämnd Resultat 31 december Socialförvaltningen har aktiv samverkan med andra förvaltningar i kommunen, samt med andra kommuner, landsting och myndigheter. Så att resurser nyttjas optimalt och bidrar till en ekonomi i balans. Om ärenden/problem uppkommer där samverkansbrist från nämnden kan anges som orsak initierar nämnden analys/ utredning samt föreslår åtgärder, för att nyttja resurser optimalt. Soc Måluppfyllel se 31 december H D E Analys

46 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Erik Sidebo BUN/2015:241 Barn- och utbildningsnämnden Yttrande om motion (SD) "Att Uppmuntra skolor att bjuda in elevernas föräldrar för att arrangera studiebesök och/eller för att berätta om sitt yrke." Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta föreslå kommunfullmäktige avslå motionen. Ärendet Kommunfullmäktige har remitterat en motion till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Motionen sammanfattas i rubriken ovan och finns som bilaga. Skälen till att nämnden yrkar på avslag på motionen är följande: Rektor och skolan har ett tydligt uppdrag i läroplan och skollag inom det område motionen handlar om. Uppdraget kan sammanfattas att eleverna ska ges den vägledning och omvärldsorientering de behöver för att kunna göra medvetna val inför fortsatta studier och yrkesinriktning. Numera betonas att arbetet med yrkesorientering och vägledning ska planeras och integreras i undervisningen redan från tidiga år. En SYV-process har tagits fram som stöd för skolornas arbete med detta. Den har utarbetats av en grupp bestående av studie- och yrkesvägledare, representanter för lärare, rektorer och förvaltningsledning, och med konsultstöd. När processen är igång har skolorna tillgång till expertkompetensen hos studie- och yrkesvägledarna. De bidrar med idéer, fortbildning, konkreta väglednings- och informationsinsatser m.m. De aktiviteter som beskrivs i motionen är goda exempel på strategier som kan användas och som skolan har i sin repertoar när uppdraget ska genomföras. De har karaktären verkställighet och planeras och genomförs av rektor, lärare och yrkesvägledare utifrån lokala behov och förutsättningar. Beslutsunderlag Motion från (SD) Kommunfullmäktiges beslut Protokollsutdrag till kommunstyrelsen Exp / 2016 Erik Sidebo Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

47 Motion Steriqew1cvatevcw Den TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret Att Uppmuntra skolor att bjuda in elevernas föräldrar för att arrangera studiebesök och/eller för att berätta om sitt yrke. De studieresultat en elev uppnår i skolan och de val en elev gör under sin skoltid, kommer få stor påverkan på hans eller hennes framtid. För låga betyg kan hindra eleven att i framtiden komma in på olika utbildningar och skolor. För lite kunskap om samhället, arbetslivet och olika yrken kan göra att en elev inte får upp ögonen för ett yrke som han eller hon hade passat att arbeta inom. Okunskapen kan göra att en person som har just de egenskaperna som behövs för att bli en framgångsrik och duktig arbetstagare eller chef inom det specifika yrket, aldrig får vetskap om yrket, och aldrig kan inse att det skulle passa henne eller honom. Det torde även frigöra tid för läraren att observera och annat dyl. Det kan få till följd att en lyckad matchning uteblir - något som är negativt för såväl den enskilde som för samhället. Så kallad "prao" är ett sätt för elever att få kunskap om samhället och olika yrken, vi Sverigedemokrater är självklart positiva till prao. Nackdelen är att själva "praon" endast ger insyn i något eller några få yrken. För att råda bot på detta föreslår vi Sverigedemokrater att skolan ska uppmuntras att bjuda in sina elevers föräldrar, så att de kan komma till sin son eller dotters skola och berätta om sitt yrke. Vad yrket innebär och vad som krävs för att nå dit. Förutom besök från elevers föräldrar på skolan, föreslår vi att även att skolorna uppmuntras att - genom elevernas föräldrar -få till stånd ett antal studiebesök. På det här sättet kan kunskaperna om olika yrken och samhället ökas markant hos eleverna, något såväl samhället som eleven tjänar på. Sverigedemokraterna i Timrå kommun föreslår därför kommunfullmäktige att besluta: Att uppdra åt barn och utbildningsnämnden, att i dialog med skolorna, finna lämpliga lösningar som underlättar inbjudning av föräldrar att tala om sina yrken och/eller arrangera studiebesök på sina jobb. Jonathan Lundin (SD) Sverigedemokraterna i Timrå kommun. Sida 1 av 1

48 Protokollsutdrag 1 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Motion från Jonathan Lundin (SD) - Uppmuntra skolor att bjuda in elevers föräldrar för att arrangera studiebesök och /eller för att berätta om sitt yrke (KS/2015:230) Beslut Kommunfullmäktige beslutar: Motionen remitteras till barn- och utbildningsnämnden för yttrande. Ärendet Kommunfullmäktigeledamoten Jonathan Lundin (SD)har i motion, den 28 september 2015, föreslagit kommunfullmäktige att uppdra till barn- och utbildningsnämnden, att i dialog med skolorna, finna lämpliga lösningar som underlättar inbjudning av föräldrar att tala om sina yrken och/eller arrangera studiebesök på sina jobb. Beslutsunderlag Motion från Jonathan Lundin (SD). Protokollsutdrag till Barn- och utbildningsnämnden Exp / 2015 Utdragsbestyrkande

49 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Rigmor Edelryd BUN/2015:38 Barn- och utbildningsnämnden Val av barn- och utbildningsnämndens ledamöter till Timrå kommuns tillgänglighetsråd Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta: Som ledamot i Timrå kommuns tillgänglighetsråd utses xxx, och som ersättare utses xxx. Ärendet Barn- och utbildningsnämnden utser ledamöter till kommunens tillgänglighetsråd för mandatperioden Kommunfullmäktige fastställde , en arbetsordning för Timrå kommuns tillgänglighetsråd (KTR,) tidigare kommunala handikapprådet (KHR). KTR är ett samrådsorgan (referensgrupp) som är knutet till kommunstyrelsen utan egen beslutanderätt. Rådet är rådgivande för överläggningar och ömsesidig information mellan företrädare för funktionshindersorganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. Ärendets tidigare behandling BUN Beslutsunderlag KF Arbetsordning för Timrå kommuns tillgänglighetsråd (KTR) Protokollsutdrag till kommunstyrelsen KTR Exp / 2016 Rigmor Edelryd Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

50 Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Protokoll Arbetsordning för kommunala tillgänglighetsrådet Dnr KS/2015:137 Beslut Kommunfullmäktige beslutar på kommunstyrelsens förslag: 1. Namnändra Kommunala handikapprådet till Kommunala tillgänglighetsrådet 2. Anta förslaget till arbetsordning för Kommunala tillgänglighetsrådet 3. Upphäva Reglemente för Kommunala handikapprådet (Kf , 25). Ärendet I samband med namnändring av kommunens handikappråd till tillgänglighetsråd föreslås det tidigare reglementet upphävas och en arbetsordning för det nya rådet antas. Protokollsutdrag till Kommunledningskontoret Författningssamlingen Exp / 2015 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

51 TIMRÅ KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Handläggare Annette Lehnberg Arbetsordning för Timrå kommuns Tillgänglighetsråd (KTR). Tidigare kommunala handikapprådet Rådets roll Kommunala tillgänglighetsrådet (KTR) är ett samrådsorgan (referensgrupp) utan egen beslutanderätt. KTR arbetar utifrån gällande lagar och FN: s standardregler som slår fast att alla människor, oavsett funktionsnedsättning, har rätt till högsta möjliga grad av självständighet och oberoende. Samhället har det grundläggande ansvaret för att denna rätt tillgodoses. KTR ska arbeta gruppbaserat och inte på individnivå. KTR är ett rådgivande organ för överläggningar, samråd och ömsesidig information mellan företrädare för funktionshinderorganisationerna och kommunens styrelser och nämnder. KTR är organisatoriskt knutet till kommunstyrelsen. Syfte KTR:s intressebevakning ska vara kommunövergripande och utgångspunkten ska vara den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och barnkonventionen. KTR har också som uppgift att: Vägleda och förstärka inflytandet i samhällsfrågor så att ett funktionshindersperspektiv beaktas i kommunens arbete. I nämnder och styrelser initiera nya frågor som berör personer med funktionsnedsättningar som grupp. Förmedla kunskaper som kan förändra och förbättra människors värderingar och attityder. Utveckla god samverkan mellan funktionshindersrörelsens organisationer och kommunala styrelser, nämnder, förvaltningar och bolag. Hålla sig uppdaterad genom omvärdsbevakning och följa förändringar i efterfrågan på samhällets service. Postadress: Timrå Besöksadress: Köpmangatan 14 Telefon: Bankgiro: Organisationsnummer: Fax: Hemsida: E-post: timra.kommun@timra.se

52 TIMRÅ KOMMUN 2(2) Kommunledningskontoret Lämna remissyttranden på kommunens samhällsplanering så att ett fungerande funktionshindersperspektiv beaktas i all planering. Tillgänglighetsrådets sammansättning KTR är organisatoriskt underställt kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen utser ordförande, vice ordförande samt ersättare för dessa bland sina egna ordinarie ledamöter och ersättare. Kommunstyrelsen utser sekreterare för rådet. Socialnämnden, Barn- och Utbildningsnämnden, Kultur- och Tekniknämnden samt Miljö- och Byggnadsnämnden utser vardera en ordinarie ledamot och en ersättare bland sina egna ordinarie ledamöter och ersättare. Vidare ska KTR bestå av minst fem (5) representanter från olika funktionshindersorganisationer. KTR ska sammanträda minst fyra (4) gånger per kalenderår. Vid varje sammanträde förs protokoll, vilket ska justeras av ordföranden och en justerare. Ledamot ansvarar själv för att vid behov inkalla ersättare. Kommunstyrelsen har även möjlighet att uppdra till ordförande, annan ledamot eller tjänsteman att informera och samråda med representanter för KTR:s funktionshindersorganisationer i brådskande ärenden när inte hela rådet kan sammankallas. Arvode och reseersättning Till ledamöter och ersättare utgår arvode och resekostnadsersättning i enlighet med bestämmelser om ersättningar till kommunalt förtroendevalda i Timrå kommun. Ändring av reglemente Ändringar i detta reglemente aktualiseras av KTR eller kommunstyrelsen. Vid varje ny mandatperiod ska övervägas om reglementet behöver revideras. Utbildning Ledamöter och ersättare i rådet har rätt till utbildning kopplad till uppdraget. KTR planerar gemensamt eventuella behov av kompetensutveckling.

53 Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Protokollsutdrag 1 29 Val av representanter till grupper och råd (BUN/2015:38, BUN/2012:259) Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Utse följande representanter för år 2015 till och med år 2018: 1. Till barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott - Emma Söderlund (M). 2. Till vård- och omsorgscollege Södra Norrland - Lisbeth Eklund (S) och Robert Thunfors (NT). 3. Till barn- och ungdomsberedningen - Krister Håkansson (V) och Ida Lindström (C) som ordinarie och Lars-Erik Byström (S) och Emma Söderlund (M) som ersättare. 4. Till kommunala handikapprådet - Robert Thunfors (NT). 5. Till miljö- och folkhälsoberedningen - Margaretha Sandström (S) och Bengt Molander (FP). 6. Till Ada Englunds stiftelse för barn vid Bergeforsens skola - Emma Söderlund (M). Ärendet Barn- och utbildningsnämnden utser representanter till följande grupper och råd under tiden 2015 till och med 2018: Barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott nämndsordförande, vice nämndsordförande och en ledamot från oppositionen Ledningsgrupp College Södra Norrland (Teknik och vård) vice nämndsordförande Vård och omsorgscollege Södra Norrland en ledamot från majoriteten och en ledamot från oppositionen Ledningsgrupp Teknikercollege lokalt vice nämndsordförande Barn- och ungdomsberedningen en ledamot från majoritet och en ledamot från oppositionen och ersättare för dessa Kommunala handikapprådet en ledamot Miljö och folkhälsoberedningen en ledamot från majoriteten och en ledamot från oppositionen Ada Englunds stiftelse för barn vid Bergeforsens skola en ledamot Ärendets behandling vid sammanträdet Barn- och utbildningsnämndens olika partigrupper föreslog representanter enligt följande: Till barn- och utbildningsnämndens beredningsutskott föreslogs Emma Söderlund (M). Till vård- och omsorgscollege Södra Norrland föreslogs Lisbeth Eklund (S) och Robert Thunfors. Till barn- och ungdomsberedningen föreslogs Krister Håkansson (V) och Ida Lindström (C) som ordinarie och Lars-Erik Byström (S) och Emma Söderlund (M) som ersättare. Till kommunala handikapprådet föreslogs Robert Thunfors (NT). Utdragsbestyrkande

54 Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Protokollsutdrag 2 Till miljö- och folkhälsoberedningen föreslogs Margaretha Sandström (S) och Bengt Molander (FP). Till Ada Englunds stiftelse för barn vid Bergeforsens skola föreslogs Emma Söderlund (M). Barn- och utbildningsnämnden beslutade utse de förslagna representanterna. Beslutsunderlag BUN Protokollsutdrag till Vård och omsorgscollege Södra Norrland Barn- och ungdomsberedningen Kommunala handikapprådet Miljö- och folkhälsoberedningen Ada Englunds stiftelse Exp / 2015 Utdragsbestyrkande

55 Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse 1 Handläggare Datum Diarienummer Ann-Christin Isaksson BUN/2014:156 Barn- och utbildningsnämnden Plattform för ledning och styrning - revidering Förslag till beslut Ärendeberedningen föreslår barn- och utbildningsnämnden att godkänna reviderad plattform för ledning och styrning samt bilagt årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet. Ärendet BUN är ägarens och huvudmannens nämnd för kommunens verksamhet inom förskole- och skolområdet. Uppdraget som nämnd är att se till att ansvaret som huvudman fullföljs samt att ägarintresset tas tillvara. Som huvudmannarepresentant ska BUN säkerställa att varje enhet är välskött, attraktiv, lönsam samt värdeskapande för förskolebarn, skolungdom och vuxna studerande i enlighet med nationella krav. Genom en gemensam plattform för ledning och styrning kommer nämnd och förvaltningsledning att tillsammans samt var och en inom sitt ansvarsområde arbeta för en välskött skola. Plattformen för ledning och styrning godkändes av barn- och utbildningsnämnden i juni Denna handling är en revidering och ett förtydligande. En bilaga med ett årshjul för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete bifogas. Ärendets tidigare behandling BUN Beslutsunderlag - Plattform för ledning och styrning - Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete (årshjul) Protokollsutdrag till Chefer BOU Exp / 2016 Ann-Christin Isaksson förvaltningschef Postadress Besöksadress Telefon Timrå Köpmangatan

56 Antagen Reviderad EN VÄLSKÖTT SKOLA Där varje barn, ungdom och vuxenstuderande Trivs och mår bra Kommer att nå målen i alla ämnen Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Har huvudrollen i sitt och skolans arbete Plattform Så leder och styr nämnd och förvaltning Timrå kommuns skolväsende

57 Vi tror på att en välskött organisation med kompetenta medarbetare når goda resultat

58 INNEHÅLL Välskött skola... Kännetecken på en välskött organisation... Bärande principer för ledning och styrning... Barn- och utbildningsnämndens uppdrag... Förvaltningschefens uppdrag... Skolledarens uppdrag... Systematiskt kvalitetsarbete... Kvalitetshjulet... Nämndens mål... Följa upp... Analysera och lära... Planera

59 VÄLSKÖTT SKOLA Det finns ett direkt samband mellan en skolenhets utveckling som organisation och den utveckling som barnen/eleverna uppnår. Det är därför skollagen ställer krav på att ett systematiskt kvalitetsarbete ska finnas på huvudmannanivå och på skolenhetsnivå. Andemeningen med systematiskt kvalitetsarbete är att en organisation ska tänka igenom och anpassa sitt sätt att arbeta och organisera sig i syfte att öka kvaliteten och måluppfyllelsen för dem den är till för. Detta illustreras i bilden nedan. Organisationens utveckling Barns/elevers utveckling - 4

60 Kännetecken på en välskött organisation En välskött organisation är tydlig med vad den vill vara, genomsyras av tillsammansarbete, engagemang och öppenhet. Den har koll på hur verksamheten går och förbättrar ständigt sin kvalitet och organisation. En välskött organisation har en välskött ekonomi och uppvisar goda resultat över tid. systematiserade arbetssätt processer för att förverkliga idén. positioner som är relaterade till idé och till processer. ett systematiskt arbetssätt för uppföljning och utveckling av verksamheten i syfte att öka måluppfyllelsen. För att de kvaliteter som kännetecknar en välskött organisation ska uppstå behöver organisationen ha: en samlande, levande idé som förstås av alla och som fungerar som plattform för allt organisationen gör. 5

61 BÄRANDE PRINCIPER FÖR LEDNING OCH STYRNING Det är i varje skolenhet som barn och elevers utvecklingsmöjligheter skapas och sker. Därför utgår nämnden och förvaltningsledningen från brukarna och enheterna i allt sitt arbete. Läraren är den viktigaste resursen för barnens och elevernas utveckling och för förbättring av undervisningen. Skolledaren är den viktigaste ledningsresursen för att skolenheten ska utvecklas till en välskött enhet så att det pedagogiska arbetet får rätt förutsättningar. Ledning och styrning inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde vilar på följande principer: Systematisk uppföljning och analys föregår planering och genomförande av verksamheten. Långsiktighet och värde för brukare präglar alla beslut och åtgärder rörande verksamheten. Beslut vilar på en väl underbyggd kunskap om enheternas och barnens/elevernas utveckling samt på kunskap om skollag och tillhörande styrdokument. Ledarskap utövas på systemteoretisk grund och beslut tas på den nivå de hör hemma och överlåts inte till annan nivå. Ansvar för överlämnade uppdrag och resurser utkrävs. Underskott i förmåga ska inte kompenseras utan hanteras genom målinriktad utveckling eller avveckling. Kreativitet uppmuntras, nya idéer prövas och ses som en naturlig del i utvecklingen. Kommunikation och information om verksamheten är saklig, tydlig och ocensurerad. Skolledarpositionen, som definieras med ett helhetsansvar för verksamheten, ges betydande befogenheter och ett minimum av restriktioner. 6

62 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG Barn och utbildningsnämnden fullgör kommunens ansvar som ägare av och huvudman för Timrå kommuns skolverksamhet i egen regi. Uppdraget som ägare är att se till att varje enhet är välskött och attraktiv. Uppdraget som huvudman är att se till att barn och elever får en utveckling i enlighet med nationella styrdokument och nämndens mål enligt detta dokument. Nämnden genomför uppdraget, i dialog och samverkan med förvaltningschefen, genom att: besluta om verksamhetsplan med strategi, budget och resursfördelning. besluta om skolstruktur. företräda verksamhetens intressen och behov i relation till andra delar av kommunen. Därutöver ta myndighetsbeslut kopplade till ansvaret som huvudman. fastställa en långsiktig inriktning för verksamheten i form av målbild och riktlinjer för ledning och styrning, det vill säga detta dokument. tillsammans med förvaltningschefen systematiskt följa upp verksamhetens utveckling, analysera samband mellan resultat och andra faktorer samt initiera/ ta beslut om åtgärder för ökad måluppfyllelse. 7

63 FÖRVALTNINGSCHEFENS UPPDRAG Förvaltningschefen är barn- och utbildningsnämndens verkställande chef och leder kommunens skolverksamhet. Förvaltningschefen verkställer nämndens uppdrag, det vill säga att verksamheten bedrivs så att varje enhet är välskött och attraktiv samt att varje barn och elev Trivs och mår bra Kontinuerligt utvecklar sina förmågor och kunskaper Kommer att nå målen i alla ämnen Har huvudrollen i sitt och skolans arbete. 8 Förvaltningschefen genomför uppdraget genom att: föreslå en skolstruktur så att den består av enheter med grundförutsättningar att utvecklas till en organisatoriskt och ekonomiskt välskött enhet. rekrytera, utveckla och avveckla skolledare så att varje enhet har ledare som fyller skolledarpositionen så som den är definierad (Se sida 9). leda skolledarna i deras uppdrag att skapa och bibehålla välskötta enheter. systematiskt följa upp och analysera barnens/elevernas utveckling mot målen och enheternas utveckling mot välskötthet. Bevaka utvecklingen i omvärlden. Identifiera och vidta de åtgärder som huvudmannanivån behöver göra för att öka måluppfyllelsen. förse nämnden med analyser som grundar sig på fakta, visar samband och utgör underlag för nämndens ställningstaganden och beslut. föra dialog med skolledarna kring enhetens uppföljning, analys och kring de åtgärder som behövs för att öka respektive enhets måluppfyllelse. dimensionera och organisera administrativa och gemensamma resurser samt resurser på ledningsnivå. tillsammans med nämnden bevaka verksamhetens intressen och behov i relation till andra delar av kommunen.

64 BRUKARE ENHET ENHET ENHET FÖRVALTNINGSCHEF PLATTFORM för ledning och styrning NÄMNDEN Huvudman för det offentliga skolväsendet 9

65 SKOLLEDARENS UPPDRAG Skolledarens uppdrag är att organisera och leda enheten så att den är välskött, attraktiv och så att barn och elever utvecklas i enlighet med nationella styrdokument och nämndens plattform för ledning och styrning. Skolledaren ansvarar för att skolenheten: har en samlande, levande idéplattform som grund för all verksamhet inom enheten. har etablerat ett systematiskt arbetssätt (de viktigaste processerna) så att idén förverkligas. har varje position bemannad med personer som uppvisar den förmåga som positionen kräver, vilket sker genom rekrytering, utveckling eller avveckling. har ett konstruktivt tillsammansarbete i hela enheten med fokus på nämndens och de nationella styrdokumentens mål. systematiskt följer upp och analyserar barnens/elevernas utveckling och enhetens utveckling mot välskötthet och vidtar de åtgärder som behövs för att öka måluppfyllelsen. Skolledaren kan komma att medverka i förvaltningsgemensamma uppgifter. 10

66 Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå och på enhetsnivå har fokus på både organisationens utveckling och på barnens/elevernas utveckling. FÖLJA UPP GÖR Organisationens utveckling ANALYSERA /LÄRA PLANERA Kvalitetshjulet För att ett systematiskt kvalitetsarbete ska vara till nytta krävs det att tid avsätts för analys, reflektion och lärande utifrån den uppföljning som görs innan planering för nästa steg sker. Det är en utmaning och det måste organiseras. Skollagen ställer krav på att detta ska vara ett naturligt arbetssätt i verksamheten. I en välskött organisation är det så. Kvalitetshjulet illustrerar vilka huvudaktiviteter som ett kvalitetsarbete förutsätter. Kunskapen om barnens/elevernas utveckling och upplevelser av skolan används för att förbättra organisationen, dess arbetssätt, dess förhållningssätt, dess sätt att organisera resurser med mera. Resultatet blir en allt mer välskött organisation som ger barnen/eleverna en allt bättre utveckling mot läroplanens och nämndens mål. 11

67 Nämndens mål Barns/elevers utveckling Varje barn/elev trivs och mår bra kommer att nå målen i alla ämnen utvecklar kontinuerligt sina förmågor och kunskaper har huvudrollen i sitt och skolans arbete. Organisationens utveckling Varje enhet är välskött i aspekterna organisatoriskt så som det beskrivits under avsnitt 1. ekonomiskt i betydelsen att ekonomin är i balans. Följa upp Barns/elevers utveckling Grundinformationen består av elevens och skolans mål för elevens utveckling, uppfångad i utvecklingssamtalet. skolans bedömning av elevens hittills förvärvade kunskaper och förmågor i form av betyg respektive omdöme. barns/elevers/vårdnadshavares upplevelse av skolan, i relation till nämndens fyra mål. Organisationens utveckling Grundinformationen består av ekonomiska rapporter, utfall mot budget. självskattning av välskötthet med kommentarer från respektive enhet. enhetens resultat av sitt kvalitetsarbete, det vill säga konkreta åtgärder för ökad nivå av välskötthet och för ökad måluppfyllelse för barn/elev. 12

68 Analysera och lära Helhetsanalys av den samlade information som uppföljningen ger sker två gånger per år, under hösten och våren. I analysen undersöks samband mellan bland annat följande dimensioner: barns/elevers resultat/utveckling. Uppdelat på skolform, kön, årskurs och ämne (där det är relevant) och nyanländ. barns/elevers och vårdnadshavares upplevelse av skolan. interna faktorer såsom undervisningens planering och genomförande, förhållningssätt, betyg och bedömning, processen för överlämnande, processen för mottagning, planering och genomförande av utvecklingssamtalet, mentorsstödets utformning och relevanta organisatioriska faktorer. ekonomi/resursfördelning och andra förutsättningar. samhällsförändringar. Planera På nämndsnivå beslutas om verksamhetsplan en gång per år. Verksamhetsplanen innehåller beslut om inriktning och resursfördelning för de närmaste tre åren. På enhetsnivå sker prioritering och beslut flera gånger per år. Kvalitetshjulet behöver snurra fortare där eftersom varje dag, vecka och termin har stor betydelse för barnets/elevens utveckling. I den årliga strategiska utvecklingsplanen på enhetsnivå bestäms fokusområden för det kommande året. Arbetet på enheterna ska dessutom involvera medarbetare, elever och deras vårdnadshavare respektive vårdnadshavare till barn i förskolan. Skolledaren ansvarar för att kvalitetsarbetet på enhetsnivå genomförs på detta sätt (skollagen kap 4, 3-6). 13

69 Köpmangatan TIMRÅ. Tfn:

70 2016 Bilaga 1 Systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå