1 0,5 Karlslund fsk 54 Syréngatan 8,5 F-klass 26 Karlslund fsk 9 Skolbarnomsorg 79 F-klass Skolbarnsomsorg

Transkript

1 Karlslunds enhet Rektor Eva-Lott Petersson Adress Borensvägen 135 Postadress MOTALA Telefon Fax E-post Barn/elever enl. budget vt 2009 Personal enl. budget 2009 Årsarbetare Syréngatan 48 Enhetschef 1 Skolassistent 1 0,5 Karlslund fsk 54 Syréngatan 8,5 F-klass 26 Karlslund fsk 9 Skolbarnomsorg 79 F-klass Skolbarnsomsorg 1,4 4, Grundskola, basresurs 6,1 Förstärkningsresurs 1 Vaktmästare 1 Kök 1,75 Elevassistent 3,0 Övrigt 0,25 Totalt: ,3 Enhetens verksamhetsidé/signum Våra Guldord: HÄNSYN RESPEKT ARTIGHET ÄRLIGHET HJÄLPSAMHET Utifrån dessa Guldord arbetar hela Karlslund! De ska genomsyra hela vår verksamhet och bygger på ömsesidig respekt mellan barn, personal och föräldrar.

2 Enhetens organisation Karlslunds skola har ca 130 elever från förskoleklass till år 5 samt fritidshem med ca 80 barn uppdelade i barn år F-1 och år 2-5. Vi har åldersintegrerade klasser, 2 st F-1, 2 st 2-3 och 2 st 4-5. Klasstorleken är mellan Arbetslagen är uppdelade i lärarlag och fritidslag. Vi har också organiserat skolan och fritidshemmet i vertikala spårlag, Gården och Torpet. Hösten 09 var mycket svår att personalsätta då mycket personal var i omlopp på grund av övertalighet i kommunen samt att verksamheten hade personal som var föräldralediga under hösten. Den osäkra personalsituationen fortsatte hela året både på skolan och fritidshemmet på grund av olika orsaker. En neddragning av personaltätheten för fritidshemmet skedde på vårterminen. Vid utvärdering vår 2010 upplever vi att de olika arbetslagen fungerar bra i det stora hela. Det har dock blivit ett antal krockar med nätverken och lärarlagen/spårlagen. Förändringen vi gjorde inför detta läsår att ha lärarlag var fjortonde dag i två timmar istället för varje vecka och en timme, upplevs som bra eftersom vi har tid att utvärdera, analysera och åtgärda på ett djupare sätt. Vi upplever att det åldersintegrerade arbetssättet fortfarande fungerar bra. Personalomsättningen har påverkat verksamheten på ett negativt sätt framförallt för fritids som varit mest drabbad då man ofta fått börja om med nya kollegor. Neddragningen på fritidshemmet påverkade också verksamheten negativt då vi fick fler barn per personal vilket gjorde att det var svårt att genomföra aktiviteter i smågrupper. Fritidslagen har fungerat mestadels bra men byte av personal och mycket diskussioner kring konflikter har tagit mycket tid. Personalen upplever att de behöver handledning och mer tid för förberedelser inför att barnen kommer till fritids. Till nästa läsår ska vi: Samordna så att de olika arbetslagen inte krockar med nätverken så gott som det är möjligt. Fortsätta med lärarlag var fjortonde dag mellan 14-16, sista halvtimmen utvärderas språkgrupp, mattegrupp, läsgrupp och framstegstimme. Fortsätta med åldersintegrerade klasser. Strukturera upp fritidslagen så att inte diskussioner om konflikter tar för mycket plats. Strukturera arbetet mellan personalen för att verksamheten ska bli bättre. Handledning kommer att ges centralt under vårterminen. Ändra schemat så att det finns förberedelsetid varje dag. Vid analysen av måluppfyllelsen för alla ämnen i alla ämnen så framkom det att följande ämnen behöver analyseras; engelska, idrott, matematik och svenska. I övriga ämnen så når eleverna målen förutom en elev i so. I idrotten är det 95% som når målen, förklaringen till att alla inte når målen beror på att de inte är godkända i simning i år 2. Detta brukar de lära sig i 3:an så vi sätter inte in någon extraordinär åtgärd för detta. I matematiken bedömer vi att 75-89% når målen. Detta måste vi förbättra. I svenskan bedömer vi att 83-95% når målen förutom en klass där endast 68% når målen. I svenskan har vi ett förbättringsarbete som vi hållet på med i två år och detta fortsätter vi med. Något som drar ner resultaten framförallt i svenskan är att vi har en klass där vi har en dyslektiker, en med svåra läs- och skrivsvårigheter samt en med trippeldiagnos. Klassen har också mycket konflikter vilket tar mycket tid från undervisningen att reda ut. Vi upplever att kulturen som har uppkommit i den klassen är att många inte är så motiverade vilket ger ett oroligt klassrumsklimat.

3 Måluppfyllelse År Antal Bild En Hk Id Ma MS Mu NO/Bi SO/Ge Sl Sv SSA Tk År År År År År : Vid analysen av måluppfyllelsen för alla ämnen i alla ämnen så framkommer att de ämnen vi behöver analysera är engelska, idrott, matematik och svenska. I övriga ämnen så når eleverna målen förutom en elev i so. I idrotten är det 95% som når målen och förklaringen till att alla inte gör det beror på att de inte är godkända i simning i 2:an. Detta brukar de lära sig i 3:an så vi sätter inte in någon extraordinär åtgärd för detta. I matematiken bedömer vi att 75-89% når målen. Detta måste vi förbättra. I svenskan bedömer vi att 83-95% når målen förutom en klass där endast 68% når målen. I svenskan har vi ett förbättringsarbete som vi hållet på med i två år och detta fortsätter vi med. Något som drar ner resultaten framförallt i svenskan är att vi har en klass där vi har en dyslektiker, en med svåra läs- och skrivsvårigheter samt en med trippeldiagnos. Klassen har också mycket konflikter vilket tar mycket tid från undervisningen att reda ut. Vi upplever att kulturen som har uppkommit i den klassen är att många inte är så motiverade vilket ger ett oroligt klassrumsklimat. Matematiken: Generellt är att alla lärare ska öka förståelsen för matematiken genom att prata mer matematik. Vi liknar matematiken som ett nytt språk. Börja praktisera de tips och idéer vi fick på Matteljén. Automatiseringen är viktig men det är också viktigt att få en bild i huvudet när man gör detta. Använda vår matematikverkstad som sammanställdes i våras. Se över innehållet och till viss del förändra i de matematikgrupper vi har 2 ggr per vecka för F-3. Kompetensen hos specialläraren har höjts genom lärarlyftet vilket kommer alla till gagn. Förutom detta ska vi vidta dessa åtgärder: F-1: Införa mer praktiskt, framförallt i förskoleklassen ska grunden vara det praktiska/laborativa och inte matematikboken. Variera arbetssätten efter elevernas förståelse. Läroboken de bytte till i år innehåller också mer praktiska övningar än den förra. 2-3: Diskutera matematik mer i grupp, framförallt med dem som har det svårt. Hitta strategier som fungerar för alla. Köpa in ett kopieringsmaterial som gör att man kan träna på alla olika delar man undervisar om. Vi får dock inte glömma att automatiseringen är viktig. 4-5: För dessa elever har matematik varit matematikboken. Förändra deras synsätt så att de får en förståelse och se sambanden mellan siffrorna i boken och den praktiska tillämpningen. Arbeta mer med laborativ matematik. Specialläraren och matematikläraren kommer att gå en 7,5 poängs universitetskurs i laborativ matematik under sommaren. Svenska: Vi fortsätter med våra läsgrupper, BRP och språkgrupper. Språkgrupperna förbättrar vi hela tiden genom att få mer struktur och nivåstegring och vi lär oss mer och mer genom att

4 arbeta med dem. Vi behöver bli bättre på att öka rörligheten mellan grupperna och det kommer vi att göra genom att utvärdera dem minst en gång per månad för att se om vi behöver förändra dem. Specialläraren har även gått en kurs i Rydaholmsmetoden som vi anser kommer att hjälpa vissa elever. Klassrumsklimat: Denna klass behöver mycket struktur och disciplin för att fungera vilket vi fortsätter att arbeta med. Vi behöver också arbeta med att ge mycket positiv förstärkning för dem som är motiverade att arbeta. SET-utbildningen som förhoppningsvis kommer att ske i höst hoppas vi kan göra så att klassrumsklimatet blir bättre. Med dessa åtgärder hoppas vi också att måluppfyllelsen blir högre. Likabehandlingsplan Efter skolinspektionens besök på ht 10 skrevs likabehandlingsplanen för enheten om och vi delade på förskolorna och skola/skolbarnsomsorg. Likabehandlingsplanen är ett bättre och mer användbart verktyg för både förskola och skola/skolbarnsomsorg. Utvärderas och revideras under hösten.

5 Enhetens egna mål Karlslundsenheten arbetar med målen: Alla barn och elever ska varje dag kunna komma till förskolan, skolan utan att vara oroliga eller rädda. Karlslundsenheten ska främja goda relationer mellan barn, elever, personal och föräldrar. Trygghet, respekt och ansvar ska genomsyra verksamheten. Likabehandlingsplanen ska vara väl förankrad hos barn, elever, föräldrar och personal. Kopplat till de sistnämnda hand-lingsplanerna har vi en ALMA-grupp (ALdrig Mobba Andra). Det dagliga arbetet går ut på att ingripa på olika sätt. Varje vuxens ansvar: Direkt tillsägelse Allvarssamtal Ett allvarligt samtal med elev i enrum i nära anslutning till händelsen. Trepartssamtal. Då två eller flera elever varit inblandade. Allvarligare händelser De vuxna i ALMA-gruppens ansvar: Direkt tillsägelse Allvarssamtal Trepartssamtal Fortsatt arbete i pojkgrupper och flickgrupper. Kontinuerliga samtal med de elever som deltagit i mobbningen. Detta gör personalen i den grupp eleven går i och informerar föräldrarna om att eleverna deltagit i dessa grupper. Eleverna har möjlighet att till viss del påverka innehållet i lärandet och att välja arbetsformer. Vi har elevråd, matråd, biblioteksråd och ALMA-råd. Vi införde även ett mer demokratiskt elevens val efter påpekande från skolinspektionen.vi har ett förväntansdokument som både föräldrar och elever skriver på vid höstterminens start. Vi har till stor del mycket engagerade föräldrar. Vi har ett förväntansdokument som både föräldrar och elever skriver på vid höstterminens start.enkäten genomförs varje år och resultatet jämförs med hela kommunens. Förväntansdokumentet utvärderas och revideras varje år. Vi har vissa frågetecken vid jämförelse med kommunens enkät vilket kommer att analyseras under hösten. Vi har en gemensam handlingsplan för Bergsätters förskolor, Bråstorps förskolor och skola samt Skolgårda skola. Vi använder NTA-lådorna i undervisningen och följer områdets plan i största möjligaste mån. Vi var på besök i Matteljen under hösten och har köpt in och strukturerat om materialet för den praktiska matematiken. Under de två sista åren har vi utvecklat IUP med skriftliga omdömen som vi har i alla ämnen. Vi var referensgrupp för kursplanerna under hela läsåret. Vi ger så mycket stöd som möjligt utefter de resurser vi har. Vi tar också hjälp från familjehuset med handledning och all annan stöttning vi kan få. Arbetsmiljöarbetet sker först och främst dagligen i verksamheten. Det som går att göra något åt, åtgärdas direkt. Forumen för att lyfta arbetsmiljöfrågor är Arbetsplatsträffarna och Samverkansträffarna.

6 Handlings-planerna revideras årligen och informeras om på Arbetsplatsträffarna. Många upplever att det är svårt att få tiden att räcka till, vilket ger stress. Under läsåret har olika fall av allvarligare händelser inträffat men genom att följa Likabehandlingsplanen samt med föräldrarnas hjälp har vi tagit tag i det och löst de olika separata händelserna. Vi har ett högre resultat än kommunens i allt förutom att man i år 2 har ett lägre resultat på att Jag får vara med och planera det jag gör i skolan 96% mot 97% för kommunen. I år 5 ligger resultatet på 89% vilket vi inte anser är bra men ändå ligger högre än kommunens 82%. Sammantaget med att skolinspektionen påpekade att vi behövde förbättra elevernas inflytande har vi försökt hitta förbättringsområden. De åtgärder vi arbetat med under detta läsår är ett större urval för elevens val och att eleverna är mer involverade i sina åtgärdsprogram. Vi har också varit mer tydliga när eleverna faktiskt har påverkansmöjligheter. Vi har ändå upplevt att engagemanget i de olika råden varit mycket bra. Vi behöver dock förbättra kontinuiteten på ALMA-mötena så att vi har dem 1 gång per månad och få ett tydligare innehåll. Förväntansdokumentet utvärderas och revideras varje år. Vi har vissa frågetecken vid jämförelse med kommunens enkät vilket kommer att analyseras under hösten. Under läsåret reviderade vi dessa handlingsplaner eftersom vi inte ansåg att de var helt relevanta. Vi upplever att NTA-lådorna är mycket bra verktyg för undervisningen i No/Ma. Vi kan inte alltid följa områdets plan då vi inte får de lådor vi behöver utifrån planen. Vi har arbetat med de skriftliga omdömena i två år och tagit steg för steg. Mycket möda har lagts ner på det för att det ska kännas rätt och riktigt för denna skola. Det resultat som finns bilagt är en första utgåva som vi kommer att vidareutveckla. De reaktioner vi fått från föräldrar är att de upplever dem positivt och att det blir mycket tydligt både för föräldrar och elever. Eftersom vi läste och analyserade alla kursplanerna finns en god förförståelse vilken förändring i kunskaper och strukturen på kursplanerna som kommer att bli. Vi reviderade planen under våren så att den kan användas av hela enheten. Trots att vi gör så mycket vi kan och tar den stöd och hjälp vi kan få så finns det fortfarande behov vi inte kan tillgodose. Brister i arbetsmiljön som vi inte kan åtgärda är alltid ett problem, såsom brist på lokaler och deras utformning, stora barngrupper, brist på personal och vikariesituationen osv. Det är alltid svårt att sätta en ambitionsnivå som gör att man upplever att tiden räcker till. Till nästa läsår ska vi: Gå en SET-utbildning och börja praktisera tänkesättet och övningarna. Till nästa läsår ska vi arbeta med att: Medvetandegöra eleverna när de faktiskt har möjlighet att påverka innehållet i lärandet och val av arbetsformer. Arbeta mer med att förtydliga kopplingen mellan kursplanemålen och målen som utgör basen för de skriftliga omdömena. Utbilda de elever som sitter med i de olika råden. Få en bättre kontinuitet och tydligare innehåll på ALMA-mötena. Utifrån analysen kommer vi att vidta åtgärder för att förbättra vårt resultat. Det nya dokumentet kommer att utvärderas under ht för att se om det ytterligare behöver förbättras. Köpa in fler lådor som är populära. De skriftliga omdömena ska vidareutvecklas under året utifrån den utvärdering vi gjorde under våren. Förhoppningsvis kommer vi även att få in dem på

7 Fronter till våren. Vi behöver också utveckla det gemensamma språket, målet är att detta arbete påbörjas under året. Implementera dem så fort som möjligt. Målet är att alla elever med behov av särskilt stöd ska få så mycket stöd som vi mäktar med. Fortsätta påtala de brister vi upplever för berörda instanser. Fortsätta att arbeta med att sätta rimliga ambitionsnivåer.

8 Skolbarnsomsorg Utedagar både för de äldre och yngre. Fredagsaktiviteter för att stärka gemenskapen. Bowling för de äldre. Utedagarna har varit positiva men det har varit svårt att komma i väg i tid. De kvarvarande barnen på fritids har haft det lugnt. På fredagsaktiviteterna har samarbetsövningar varit bra och de har stärkt gemenskapen. Alla de äldre barnen har provat på bowling vilket har gjort att de känt sig utvalda. Det har varit rörigt, stor personalomsättning, många olika vikarier samt att vi arbetat mycket utan vikarier. Stor arbetsbelastning p.g.a. barn med särskilda behov och en barngrupp som kräver mycket konflikthantering. Aktiviteterna har blivit lidande men när vi genomfört smågrupper har det varit positivt. Loven har fungerat bra. Svårt att delta i fritidshemmens dag. Frigöra fritidspersonal från skolan efter 12 för att höja fritids status och personalen hinner förbereda inför em vilket gör att barnen får en meningsfullare fritid. Prata med lärarna om F-1 eleverna kan få sluta något tidigare på fritidshemmens dag. Vi behöver bli mer organiserade. Barnen ska ha bestämda platser och grupper. Personalen behöver bli bättre att ha ett gemensamt förhållningssätt, handledning efterfrågas. Fritidsråden behöver göras bättre. Vi jobbar hårt med att alla barn ska känna sig trygga och trivas hos oss. Vi vill vända en negativ attityd hos många av barnen till att bidra till en positiv anda.

9 Karlslunds förskola Enhetens organisation Karlslunds förskola har ca 60 barn och 54 platser. Förskolan är uppdelad på tre avdelningar, Ängen, Lunden och Skogen. Avdelningarna har som målsättning att profilera sig. Skogen är Reggio Emilia inspirerad och Ängen och Lunden har en utomhuspedagogisk inriktning. Diskussioner har förts om att ha en avdelning med de yngsta barnen och två avdelningar för de äldre. Personalen skulle då följa med barnen när de byter avdelning. Organisatoriskt upplevs att det fungerar bra med de avdelningar som finns idag och att det skulle ställas väldigt stora krav på personalen att ha olika arbetslag varje år om man skulle organisera en yngre barns avdelning och två äldre barns avdelning. Mycket olika vikarier upplevs som slitsamt. Att ha två personer på en tjänst fordrar tydlig skriven information. Vi fortsätter att ha det organiserat som föregående år. Likabehandlingsplan Efter skolinspektionens besök på ht 10 skrevs likabehandlingsplanen för enheten om och vi delade på förskolorna och skola/skolbarnsomsorg. Likabehandlingsplanen är ett bättre och mer användbart verktyg för både förskola och skola/skolbarnsomsorg. Utvärderas och revideras under hösten. Enhetens mål Förskolorna fokuserar olika utvecklingsområden varje år, vilket skiljer sig från avdelning till avdelning och år från år, beroende på vilken barngrupp man har och hur behoven ser ut, se enhetens egna mål. Prioritering av målen görs av personalen själva. De mål som bildningsnämnden sätter upp är alltid med i årets mål men hur man gör för att nå fram till dem kan skilja från år till år. Förskolorna sätter upp målen på olika sätt och vi behöver ha en likformad målstruktur och utvärdering av målen. Det behöver vi arbeta vidare med och förtydliga. Prioritering av målen borde göras i samverkan mellan personal och chef för att tydliggöra målstrukturen. Chefen tydliggör prioritering och hur målen ska skrivas på ett tydligare sätt under året.

10 Förskolan Syréngatan Enhetens verksamhetsidé/signum S Y R E N G A T A N Samarbete Yrkesstolthet Röd tråd, som bildar helhet Engagemang Närhet Gammal och ung under samma tak Ansvar Traditioner Arbetsglädje Nyfikenhet - vilja att lära och lära ut Syréngatans prioriterade områden: Gammal och ung under samma tak matkultur Språk språktimmen Leken att leka är nödvändigt Enhetens organisation Vår förskola består av två avdelningar: Bojen och Ankaret, samt fyra-femårsverksamhet på fm: Mitten. I Kajutan bjuds vi på vällagad mat från köket Kabyssen, där vår kock och ekonomibiträde tillreder mat från grunden. I Kajutan finns förutom restaurangen även pensionärsverksamhet i form av bingo, stavgång, hobbygrupp och berättargrupp tillsammans med barnen. Våran slogan är Gammal och ung under samma tak. Målet är att pensionärerna känner sig välkomna och är en naturlig del i verksamheten. Detta uppnår vi genom att personalen visar vänlighet, öppenhet och pensionärerna känner att de behövs genom att ge dem uppgifter. Gemensamma traditioner firas vid midsommar, Lucia och jul. Förskolan Syrengatan har två huvudavdelningar Bojen och Ankaret med 24 platser vardera. Under förmiddagstid är de äldsta barnen tillsammans med två personal på Mitten som då också är som en avdelning. Organisationen fungerar för det mesta bra då vi har ca femton 5-åringar. Under de senast åren har dock vi haft fler yngre barn och färre äldre och det medför att vi har fått lyfta in 4-åringar till Mittenavdelningen. Verksamheten tillsammans med pensionärerna är en tillgång för oss, kommer dock att förändras till viss del till hösten då vi byter personal. Till nästa läsår kommer vi att ha både 4- och 5-åringar på Mittenavdelningen p.g.a. åldersstrukturen på avdelningarna. Få igång den nya verksamheten med pensionärerna. Gemensamma regler för Kajutan och Mitten angående tider för de olika verksamheterna.

11 Likabehandlingsplan Efter skolinspektionens besök på ht 10 skrevs likabehandlingsplanen för enheten om och vi delade på förskolorna och skola/skolbarnsomsorg. Likabehandlingsplanen är ett bättre och mer användbart verktyg för både förskola och skola/skolbarnsomsorg. Utvärderas och revideras under hösten. Enhetens mål Förskolorna fokuserar olika utvecklingsområden varje år, vilket skiljer sig från avdelning till avdelning och år från år, beroende på vilken barngrupp man har och hur behoven ser ut, se enhetens egna mål. Prioritering av målen görs av personalen själva. De mål som bildningsnämnden sätter upp är alltid med i årets mål men hur man gör för att nå fram till dem kan skilja från år till år. Förskolorna sätter upp målen på olika sätt och vi behöver ha en likformad målstruktur och utvärdering av målen. Det behöver vi arbeta vidare med och förtydliga. Prioritering av målen borde göras i samverkan mellan personal och chef för att tydliggöra målstrukturen. Chefen tydliggör prioritering och hur målen ska skrivas på ett tydligare sätt under året.

12 Förskoleteam Söder Våra strävansmål hösten -10 Att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Detta strävansmål från läroplanen kommer vi att arbeta utifrån. Vi känner att det är viktigt att alla barn ges möjlighet att upptäcka, leka och lära. För att detta ska bli möjligt är det viktigt att barnen är trygga med oss och med varandra. Därför kommer vi att jobba mycket med att skapa trygghet och tillit i gruppen. Grovplanering: Vi kommer att fortsätta att följa vår kompis apan Aron. Han har varit på semester i Afrika. Vi kommer att få lära känna hans vänner som han träffade där. Vi kommer att berätta lite kort om djuren, titta på bilder, sjunga och även använda lite instrument. Hur mycket vi kan göra beror på barngruppen eftersom den ser väldigt olika ut på olika avdelningar. Vidare kommer vi att fortsätta med att använda vår fantasi och på olika sätt skapa djur men de minsta kommer att få skapa fritt med olika material. Vi kommer också att vara ute mycket när vi har våra samlingar för att hämta inspiration till vårt skapande. Vi kommer att använda oss av vår sifferrulle = det är en gul duk som man tullar ut på golvet, den innehåller siffrorna 1-10 men även prickar, barnen väljer ett kort där det på översidan finns en nyckelpiga med x antal prickar på. Denna nyckelpiga ska barnen försöka lägga på rätt siffra. Barnen som inte kan eller vågar har kompisar eller Aron som gärna hjälper till. Genom att använda denna sifferrulle väcks barnens lust och nyfikenhet när det gäller matematik. För att delge föräldrar och ordinarie personal men även visa barnen, kommer vi att i den mån vi har möjlighet att dokumentera och sätta upp det barnen har gjort under dagen.

13 Förskoleteam Norr Grovplanering hösten -10 Efter frukost har vi alltid en lekstund. Vi har med eget lekmaterial som består av magneter, spel m.m. Sedan delar vi barngruppen i två delar, vilket innebär att Tina har de minsta barnen och Hanna och Fia de större barnen. Tina har sångsamling med de minsta barnen. Därefter upptäcker de förskolan och dess omgivningar. Tanken är att de små ska få lugn och ro och att känna trygghet, tillit och glädje. Hanna och Fia turas om att ha samlingen varannan dag för de större barnen. Samlingens innehåll denna termin är En resa till Afrika. Därefter går vi till skogen. Vi har med oss olika ledar och uppdra. Tanken med detta är att ge barnen trygghet, utmaning och tillgodose barnens rörelse lekbehov. Vi har en lässtund tillsammans med alla barnen varje dag. Utbudet består av allt från sagor till dramatik. Eftermiddagen består av utevistelse, oftast i en lekpark. Mellanmål brukar vi servera utomhus. Strävan genom denna grovplanering är att uppnå våra mål.