Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Uppsala län

Transkript

1 Jämställdhetsintegrering av det företagsfrämjande systemet i Uppsala län Förstudie Stockholm Ylva Saarinen Moa Almerud Christina Johannesson

2 Innehåll Innehåll Inledning Uppdraget Mål för programmet Främja kvinnors företagande Metod Disposition Företagandet i Uppsala län Företagandet och den könssegregerade arbetsmarknaden Tillväxt och den könssegregerade arbetsmarknaden Jämställdhet och företagsklimat i Uppsala län Det företagsfrämjande systemet i Uppsala län Vilka aktörer ingår i främjandesystemet? Vilka nås av främjandesystemet? Uppföljning och insyn i främjandesystemet Främjandesystemet och kvinnors företagande Föreställningar och normer om företagare och företagande Föreställningar och normer om företagare och företagande i Uppsala Aktörernas arbete för att undanröja upplevda hinder för kvinnors företagande Stämmer aktörernas föreställningar om kvinnors företagande överens med verkligheten? Aktörernas erfarenheter av Främja kvinnors företagande Behövs satsningar för att främja kvinnors företagande? Jämställdhetsintegrering av främjandesystemet Vad innebär det att jämställdhetsintegrera främjandesystemet? Främjandeaktörernas jämställdhetsarbete Kritiska faktorer för integrering av jämställdhet Styrningen av främjandesystemet Slutsatser och rekommendationer Rekommendationer Referenser Litteratur Intervjuer Kartlagda aktörer Förstudie 2 (49) Kontigo AB

3 1 Inledning Regeringen har under perioden avsatt 400 miljoner kronor i syfte att främja kvinnors företagande. Tillväxtverket, som driver programmet Främja kvinnors företagande på nationell nivå, har fått i uppdrag av regeringen att tillsammans med regionerna utarbeta en strategi för att män och kvinnor, efter programmets slut, ska få ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Vidare ska de verka för att kunskaper om kvinnors företagande, och de branscher där många företagande kvinnor är verksamma, sprids i det ordinarie rådgivningssystemet. Det övergripande syftet är att öka kvaliteten i rådgivningen till kvinnor som är eller vill bli företagare. Som en del i det nationella uppdraget har Tillväxtverket gett samtliga regionala aktörer med ansvar för de regionala tillväxtfrågorna, däribland Regionförbundet i Uppsala län, i uppdrag att göra en förstudie. Syftet med förstudien är att ta reda på om kvinnor och män tar del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor. Detta ska utgöra underlag till en handlingsplan för hur jämställdhetsintegreringen av främjandesystemet ska ske. Parallellt med detta har Regeringen gett de ovan nämnda regionala aktörerna i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur det regionala tillväxtarbetet ska jämställdhetsintegreras. Detta kombineras även med ett uppdrag att tillsammans med Tillväxtverket komma med förslag på hur fördelningen av företagsstöd mellan kvinnor och män, som idag är skev, kan bli mer jämställd. 1.1 Uppdraget Regionförbundet i Uppsala län har gett Kontigo i uppdrag att genomföra förstudien av jämställdheten i det företagsfrämjande systemet. Syftet med detta uppdrag är att även utgöra underlag inför handlingsplanen för ett jämställt regionalt tillväxtarbete. Därutöver ska förstudien utgöra underlag inför Regionförbundets ansökan om medel inom nästa programperiod av Främja kvinnors företagande, åren Denna förstudie ska besvara följande frågor: Kan kvinnor och män i Uppsala län ta del av det företagsfrämjande systemet 1 på lika villkor? Behövs satsningen på Främja kvinnors företagande i Uppsala län? Vilken betydelse har föreställningar och myter om kvinnors företagande i Uppsala län i genomförandet av insatser och kommunikation? Finns det risk att för stort fokus hamnar på kvinnor, framför företag och bransch? Finns det behov av ökad kompetens gällande genusfrågor utifrån ett tillväxtperspektiv i det företagsstödjande systemet i Uppsala län? Ex.vis nya branscher i tillväxt respektive kvinnor i icke traditionella branscher. 1 Se rapporten: Kontigo (2010) Ett smarta(re) företagsstöd i Uppsala län. Förstudie 3 (49) Kontigo AB

4 Finns det behov av bättre uppföljning i det företagsfrämjande systemet i länet gällande kvinnor och män? Finns det skillnader i fördelning av utvecklingsmedel i länet mellan kvinnor och män (exempelvis innovationer, kluster och affärsutveckling)? Hur ser statistik, mätningar och uppföljningar ut i det företagsfrämjande systemet i länet, fördelat på kvinnor och män? Utifrån svaren på ovanstående frågor ska förslag till förbättringar presenteras. 1.2 Mål för programmet Främja kvinnors företagande Programmet Främja kvinnors företagande är ett nationellt program inom Tillväxtverkets uppdrag. Det har pågått sedan 2007 och år 2011 fick Tillväxtverket ett uppdrag om en ny programperiod fram till och med år Programmets syfte är att bidra till: [ ] att nyföretagandet bland kvinnor ökar och att fler företag som drivs av kvinnor växer. Programmet ska alltså bidra till att fler kvinnor kan tänka sig att starta företag, väljer att driva företag på heltid och väljer att anställa. 2 Detta mål ska uppnås genom tre insatser: göra nytta, göra möjligt och göra synligt. Från och med den nya programperioden finns även visst fokus på att insatser till kvinnor integreras i det ordinarie företagsfrämjande systemet. Denna inriktning saknades under den tidigare programperioden och det har i stor utsträckning präglat de insatser som finansierats av programmet. Gemensamt för samtliga insatser är att programmet stimulerat till särskilda projekt för kvinnor. Inom detta område finns det breda satsningar på kvinnor inom olika branscher, olika åldrar, olika delar av landet och i olika faser av företagande. Insatserna adresserar olika behov och använder olika metoder. Generellt sett har dock mindre fokus lagts vid hur resultaten ska leva vidare efter projektperioden och påverka främjandesystemet. Logiken har snarare handlat om att skapa specifika satsningar för kvinnor. I Uppsala län har ansvaret för programmet Främja kvinnors företagande legat hos länsstyrelsen under större delen av programmet. Under hösten 2011 tog Regionförbundet i Uppsala län över ansvaret. I och med detta gjordes ett omtag i inriktningen av programmet. Enligt den nuvarande inriktningen beviljas medel till de ordinarie företagsfrämjande aktörerna. För dessa medel ska aktörerna göra riktade insatser mot kvinnor och detta skapar förutsättningar för ett organisatoriskt lärande i främjandeorganisationerna. Detta skulle kunna öka kunskapen om målgruppen och de olika behov som finns hos företagande kvinnor. I förlängningen finns möjligheter att detta bidrar till förändringar även av det arbete som inte finansieras av medel från programmet Främja kvinnors företagande. 2 Regeringen (2011) Bilaga 1 till regeringsbeslut Program för att främja kvinnors företagande. N2011/1250/ENT, s. 5. Förstudie 4 (49) Kontigo AB

5 I och med 2011 års beslut om en ny programperiod fick Tillväxtverket i uppdrag att utarbeta en strategi för att kvinnor och män efter programmets slut ska få ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor 3. Tillväxtverket ska också på olika sätt verka för att kunskaper om kvinnors företagande och de branscher där många företagande kvinnor är verksamma ska spridas inom det ordinarie rådgivningssystemet Metod Studien har skett under maj och juni månad år För att besvara frågeställningarna (se avsnitt 1.1) har vi använt oss av flera olika typer av material och metoder. Studien inleddes med en litteratur- och dokumentstudie av tidigare studier av näringslivet och det företagsfrämjande systemet i Uppsala län. Detta kompletterades av studier om jämställdhet på arbetsmarknaden i länet. Vi har även tagit del av dokumentation över de projekt och löpande verksamheter som bedrivits med finansiering från Regionförbundet i Uppsala län, inom ramen för tillväxtarbetet och programmet Främja kvinnors företagande. Detta har kompletterats av egna bearbetningar av köns- och branschuppdelad statistik från SCB:s sysselsättningsregister för år 2010 samt från Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet från år De data som har använts har varit uppdelade på kön och bransch för samtliga kommuner i Uppsala län. För att få en överblick över aktörernas arbete med uppföljning och jämställdhet har en kartläggning av aktörerna inom främjandesystemet genomförts. Urvalet till kartläggningen baserades på den systembeskrivning som Kontigo, på uppdrag av Regionförbundet, tog fram Urvalet justerades utifrån Regionförbundets kunskap om de olika aktörerna och systemets utveckling sedan dess. Sammantaget har urvalet gjorts för att spegla främjandesystemets mest centrala aktörer, sett till såväl finansiering som antal deltagare. En prioritering har även varit att studera de aktörer som bedriver långsiktig verksamhet. Det innebär att de flesta enskilda projektsatsningar fallit utanför urvalet fastän de kan spela en stor roll för många enskilda företagare. Ett undantag har dock varit Almis satsning på Kreatörslotsen, eftersom den bedömts som en särskilt viktig satsning för att främja kvinnors företagande, genom dess inriktning mot företagande inom kulturella och kreativa näringar. 5 Kartläggningen kombinerades med semi-strukturerade djupintervjuer med 16 främjandeaktörer. Även dessa valdes ut med bakgrund i den tidigare gjorda systembeskrivningen samt Regionförbundets kunskap om aktörernas verksamhet och inriktning. Urvalet har gjorts för att spegla både bredd och spets i främjandesystemet samt aktörer som arbetar med sinsemellan olika metoder. Ytterligare en urvalsgrund har varit att spegla aktörer vars verksamhet är inriktad mot olika branscher, målgrupper och företagstyper. Samtliga aktörer som har velat granska och förtydliga dokumentationen av sina intervjuer har fått möjlighet att göra det. 3 Ibid, s Ibid, s Se rapporten: Kontigo (2010) Ett smarta(re) företagsstöd i Uppsala län. Förstudie 5 (49) Kontigo AB

6 Kartläggningen av främjandeaktörerna utgjorde inte en del i den ursprungliga uppdragsbeskrivningen. Den tillkom under uppdragets gång under diskussioner med uppdragsgivaren. När den inkluderades i uppdraget var det för sent att skicka ut en enkät till samtliga aktörer. Istället genomfördes kartläggningen genom att samtliga aktörer kontaktades via telefon. De ombads att besvara ett antal frågor om finansiering, inriktning och uppföljning av sin verksamhet. För de aktörer som deltog i intervjuundersökningen inkluderades detta moment i intervjuerna. Övriga aktörer kontaktades separat, för korta samtal av enkätkaraktär. I de fall de inte kunde besvara frågorna direkt har de fått uppföljande påminnelser via mejl och telefon. Metodvalet gör att svarstid och antal påminnelser varierat något, men samtliga aktörer har fått minst två veckors svarstid och två påminnelser, utöver den inledande kontakten. För vissa av aktörerna har det varit svårt att ta fram material för att besvara frågorna i kartläggningen. Detta är ett resultat i sig och något att tänka på i det fortsatta arbetet. Anledningen till att just antalet kvinnor och män bland deltagarna, samt förekomsten av könsuppdelade Nöjd Kund-undersökningar fokuserats, är att detta är viktiga delar i ett kontinuerligt arbete med att utveckla verksamheten så att den tillgodoser både kvinnors och mäns behov, erfarenheter och intressen. Vissa aktörer uppger att de har uppgifter om antal män och kvinnor bland deltagarna. Dock finns inga sammanställningar av denna typ av material och det är svårt eller omöjligt för dem själva att få ta del av det. I den mån det är möjligt har vi följt upp detta genom kontakter med personer som har möjlighet att ta fram sådant material. Om dessa personer inte heller har lyckats få tillgång till materialet, har organisationerna kategoriserats som att de inte har denna typ av material. I dessa fall är materialet för svårtillgängligt för att kunna utgöra ett stöd i det dagliga arbetet med att utveckla verksamheten och fyller således inte det avsedda syftet. 1.4 Disposition Rapporten består av sex kapitel som tillsammans syftar till att besvara uppdragets frågeställningar. I kapitel två beskrivs näringslivet och företagandet i Uppsala län. Där beskrivs även den könsuppdelade arbetsmarknaden i länet och de konsekvenser som detta har för regionens tillväxtförmåga. Detta fungerar som en fond för analysen och sätter in främjandesystemet i sin regionala kontext. I kapitel tre redovisas och analyseras resultaten av kartläggningen av främjandeaktörernas verksamhet. Det ger en beskrivning av aktörernas verksamhet ur ett systemperspektiv. I kapitlet redovisas aktörernas kännedom om sitt kundunderlag, sin offentliga finansiering, sin uppföljning och i vilken utsträckning de har tagit fram könsuppdelade kundundersökningar. Kapitlet besvarar även följande frågeställningar: Kan kvinnor och män i Uppsala län ta del av det företagsfrämjande systemet på lika villkor? Finns det skillnader i fördelning av utvecklingsmedel i länet mellan kvinnor och män (exempelvis innovationer, kluster och affärsutveckling)? Hur ser statistik, mätningar och uppföljningar ut i det företagsfrämjande systemet i länet, fördelat på kvinnor och män? Förstudie 6 (49) Kontigo AB

7 Finns det behov av bättre uppföljning i det företagsfrämjande systemet i länet gällande kvinnor och män? Kapitel fyra inleds med en beskrivning av föreställningar och normer om företagare och entreprenörer. Vilka föreställningar ingår i den gängse bilden av entreprenörer och finns det specifika bilder som beskriver företagande kvinnor? Mot denna bakgrund beskrivs de upplevelser och föreställningar om kvinnors företagande som kommit fram under intervjuerna med de företagsfrämjande aktörerna i Uppsala län. Därefter ställs dessa föreställningar mot fakta och med bakgrund i aktuell statistik bekräftas eller tillbakavisas de olika utsagorna. Sedan redovisas de olika erfarenheter och lärdomar som aktörerna dragit av sina riktade insatser till kvinnor och på vilket sätt detta bidragit till utvecklingen av deras ordinarie arbete. Utifrån detta reflekterar vi över programmet Främja kvinnors företagande. Finns det ett behov av programmet i Uppsala län och vad består detta behov i så fall av? Kapitel fyra besvarar därigenom följande frågor: Vilken betydelse har föreställningar och myter om kvinnors företagande i Uppsala län i genomförandet av insatser och kommunikation? Finns det risk att för stort fokus hamnar på kvinnor, framför företag och bransch? Behövs satsningen på Främja kvinnors företagande i Uppsala län? Kapitel fem inleds med en beskrivning av vad det innebär att jämställdhetsintegrera främjandesystemet. Därefter skildras det jämställdhetsarbete som aktörerna bedrivit och den ökade kompetens som detta i flera fall bidragit till. Detta övergår till en analys av kritiska faktorer för att ett resultatinriktat arbete med jämställdhetsintegrering ska komma igång hos de olika aktörerna. Avsnittet följs av Kontigos analys av hur styrningen av främjandesystemet skulle kunna utvecklas för att i ökad utsträckning styra mot jämställdhetsintegrering i främjandesystemet. Kapitel fem besvarar således följande fråga: Finns det behov av ökad kompetens gällande genusfrågor utifrån ett tillväxtperspektiv i det företagsstödjande systemet i Uppsala län? Exempelvis nya branscher i tillväxt respektive kvinnor i icke traditionella branscher. I den avslutande diskussionen i kapitel sex besvaras samtliga frågeställningar. Kapitlet mynnar ut i ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet. Förstudie 7 (49) Kontigo AB

8 2 Företagandet i Uppsala län Uppsala län har ett förhållandevis starkt företagande i jämförelse med riket. Det utmärks bland annat av att andelen företagare bland de sysselsatta i regionen är något högre än i riket. Bland kommunerna i länet är företagandet starkast i Knivsta, Heby och Håbo, där mellan 14 och 16 procent av de sysselsatta är egna företagare, medan den lägsta nivån återfinns i Uppsala kommun, där 7,6 procent av de sysselsatta är företagare. Detta är också den enda kommunen i länet där andelen företagare understiger nivån i riket. 6 På en övergripande nivå är det uppländska näringslivet starkt. Länet har klarat av konjunkturnedgången förhållandevis bra och näringslivet har i många fall svarat med ökad produktivitet per anställd, vilket gjort att länet har stått väl rustat när konjunkturen vänt uppåt igen. Ett antal branschområden utmärker sig med snabb sysselsättningstillväxt: ICT, Högteknologi, Besöksnäring och Utbildning. Även flera andra tjänstesektorer uppvisar en snabb tillväxttakt i Uppland. 7 Det finns dock stora regionala skillnader inom länet. Geografiskt ligger tyngdpunkten för sysselsättningsökningen i de södra kommunerna i länet, i ett stråk från Enköping, Uppsala, Knivsta och Håbo. Samtidigt uppvisar värdeskapandet i termer av produktivitet ett tydligt geografiskt mönster i den bemärkelsen att kommunerna i norra delen av regionen (dit räknar vi Tierp, Östhammar och Älvkarleby) uppvisar en högre produktivitet. Dessa kommuner står för det största bidraget till värdeskapande per sysselsatt i länet Företagandet och den könssegregerade arbetsmarknaden På en övergripande nivå domineras länet av handel, tillverkning, life science och byggverksamhet, vilka tillsammans står för strax över hälften av det totala antalet sysselsatta i aktiebolagen. Den största sysselsättningstillväxten sker dock inom tjänstesektorerna. Det inkluderar både större sektorer med många anställda, såsom företagstjänster och handel och mindre sektorer inriktade på exempelvis wellness, besöksnäring, ICT och utbildning. 9 Ser vi till i vilka branscher företagarna återfinns blir bilden delvis en annan (figur 1 nedan). 6 Andelen företagare i Uppsala län var 9,5 % och i riket 8,7 %. Data har hämtats från SCB:s sysselsättningsregister, år Fanns tillgänglig på Uppsala kommuns hemsida den , på adress: Anstallda-och-egnaforetagare. 7 Kontigo (2012) Hur starkt är näringslivet i Uppsala län? Utvecklingen hos länets aktiebolag , underlags PM. 8 Kontigo (2012) Hur starkt är näringslivet i Uppsala län? Utvecklingen hos länets aktiebolag , underlags PM. 9 Ibid. Förstudie 8 (49) Kontigo AB

9 Figur 1. Andel (%) av företagande kvinnor/män som driver företag i respektive bransch. Källa: Tillväxtverket (2011) Företagens villkor och verklighet. Som figuren visar är det vanligast att män och kvinnor driver företag inom juridik och ekonomi samt handel. Det står för närmare 40 procent av det totala företagande. Om de tre största branscherna för män respektive kvinnor räknas samman (d.v.s även kultur, nöje och fritid för kvinnor respektive bygg för män) inbegriper det drygt 60 procent av det totala företagandet för både kvinnor och män. För att studera potentialen till nyföretagande är det även värdefullt att titta på sysselsättningsstatistiken. Detta eftersom de flesta startar företag i en bransch där de redan är anställda. Förstudie 9 (49) Kontigo AB

10 Figur 2. Andel av sysselsatta kvinnor respektive män i Uppsala län som är sysselsatta inom respektive bransch. Källa: SCB:s sysselsättningsstatistik, år Statistiken speglar den könsmässiga segregering som finns på arbetsmarknaden, där kvinnor och män arbetar inom olika sektorer av arbetsmarknaden. Den speglar också att kvinnor i stor utsträckning arbetar inom områden som drivs och finansieras av det offentliga. Genom konkurrensutsättning av offentlig verksamhet borde det alltså finnas goda förutsättningar för att öka kvinnors företagande i dessa branscher. Detta förutsätter dock att konkurrensutsättningen sker på ett sätt som inte missgynnar små och nystartade företag inom dessa områden. Problematiken i detta har uppmärksammats av bland andra företagsforskarna Elisabeth Sundin och Malin Tillmar, som visat på svårigheten i att skapa fungerande marknader inom vård och omsorg, där små och stora företag kan konkurrera på lika villkor. 10 Med detta i åtanke är det alltså möjligt att öka kvinnors företagande genom att lägga ökat fokus på de branscher där många kvinnor är anställda respektive driver företag redan idag. Men det måste göras på rätt sätt. Det är inte självklart att konkurrensutsättning av verksamhet där många kvinnor arbetar leder till att fler kvinnor startar och driver företag i dessa branscher. För att detta ska ske är det nödvändigt att offentliga aktörer ser sin roll i att skapa marknader som inte missgynnar små och nystartade företag. Vi kan även konstatera att det troligen finns ytterligare utvecklingspotential i de två största branscherna för både kvinnor och män, d.v.s. ekonomi, juridik och ekonomi samt handel. 10 Sundin och Tillmar (2011) Kvinnors företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling. I: Blomberg, Hedlund och Wollte (red) Kvinnors företagande mål eller medel? SNS Förlag, Stockholm Förstudie 10 (49) Kontigo AB

11 2.2 Tillväxt och den könssegregerade arbetsmarknaden Genom att tillämpa ett tillväxtperspektiv på företagandet och arbetsmarknaden kan vi dra ytterligare slutsatser. Nationalekonom Åsa Löfström har studerat sambandet mellan ekonomisk tillväxt och jämställdhet på arbetsmarknaden. Hennes beräkningar visar att det finns en stor tillväxtpotential i ökad jämställdhet på arbetsmarknaden. Tillväxtpotentialen varierar mellan olika länder, men för Sveriges del skulle BNPnivån stiga med 21 procent om arbetsmarknaden vore jämställd. 11 Figur 3. Sveriges potentiella BNP-ökning (21 procent), av en jämställd arbetsmarknad. Fördelat på olika förklaringsfaktorer. Källa: Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s.27. De två största anledningarna till tillväxtpotentialen är att på en jämställd arbetsmarknad utjämnas lönenivåer och deltidsarbete mellan könen. I Sverige har ökat lönearbete bland kvinnor minst betydelse för tillväxten, eftersom frekvensen av lönearbete redan är hög. Deltidsarbete och lönenivå är två faktorer som är tydligt knutna till de olika branscher som kvinnor och män arbetar inom. De är i stor utsträckning ett resultat av könssegregeringen på arbetsmarknaden och att minska könssegregeringen är därför ett effektivt sätt att utjämna såväl lönenivåer som deltidsarbete. Uppsala län har en segregerad arbetsmarknad och i likhet med övriga landet återskapas detta genom könsbundna utbildningsval. Utifrån ett tillväxtperspektiv är det nödvändigt, men inte tillräckligt, att satsa på de branscher där kvinnor och män driver företag i stor utsträckning. Det är även nödvändigt att minska segregeringen på arbetsmarknaden och inom företagandet generellt sett. Kontigo har tagit fram ett segregationsindex över arbetsmarknaden i Uppsala län. Segregationsindex (index of dissimilarity) är ett vanligt sätt att mäta graden av könssegregering. Indexet kan anta värden mellan 0 och 100, där värden nära noll innebär 11 Löfström (2009) Gender equality, economic growth and employment, s. 27. Förstudie 11 (49) Kontigo AB

12 att män och kvinnor är jämnt fördelade över branscherna, medan värden nära 100 innebär att män och kvinnor återfinns i totalt skilda branscher. Indexet visar hur stor andel av de sysselsatta i länet och i dess olika kommuner som skulle behöva byta jobb för att arbetsmarknaden ska vara kvantitativt jämställd. 12 Generellt kan sägas att indexvärdet tenderar att öka med skalnivån, d.v.s graden av segregering ökar ju finare branschindelning som indexet beräknas från. Här har index för könssegregering beräknats för sysselsättningen på en grov nivå, där arbetsmarknaden delats upp i 21 områden (d.v.s SNI på 1-bokstavsnivå). Kommun Segregering Uppsala 33 Enköping 47 Håbo 48 Östhammar 50 Knivsta 53 Tierp 53 Heby 55 Älvkarleby 61 Uppsala län 38 Riket 44 Tabell 1. Graden av könssegregering på arbetsmarknaden i Uppsala län. Källa: Kontigos beräkningar utifrån SCB:s sysselsättningsstatistik, år Index visar på tydliga geografiska skillnader i länet. Uppsala kommun har en mindre könssegregerad arbetsmarknad än övriga kommuner och snittet i riket. Samtliga övriga kommuner är betydligt mer segregerade än riket. I ett band i närheten av indexvärde 50 ligger majoriteten av kommunerna i Uppsala län, med något lägre värden för de storstadsnära kommunerna Enköping och Håbo samt något högre värden för kommunerna norr och öster om Uppsala. Högst är segregeringen i Älvkarleby, den enda kommunen i länet vars värde överstiger index Jämställdhet och företagsklimat i Uppsala län På övergripande nivå har Uppsala län ett bra företagarklimat för kvinnor jämfört med riket. Det stöds av att länet hamnar på tredje plats i Företagarnas rankning Jämställt företagarindex. Detta index tas fram årligen och baseras på andelen kvinnor av samtliga företagare i länet, andelen företagare av kvinnor i arbetsför ålder, andelen unga företagarkvinnor och andelen kvinnor som driver företag inom tillverkning och utvinning av mineral. Precis som i det index som presenterades i föregående avsnitt 12 Kvantitativt jämställd definieras i detta index som en fördelning på 50 procent kvinnor och 50 procent män i respektive bransch. Förstudie 12 (49) Kontigo AB

13 framträder emellertid skillnader när siffrorna studeras på kommunnivå. Uppsala, Enköping och Håbo leder med placeringar mellan 67 (Uppsala) och 75 (Håbo), medan Älvkarleby ligger nära botten med en placering på plats 225. I mellanskiktet mellan 150 och 190 återfinns resterande kommuner i länet. 13 Skillnaderna mellan länets kommuner återspeglas även i deras näringslivsstruktur och graden av jämställdhet på andra områden i samhället. Medan Uppsala, Håbo och Knivsta kännetecknas av starkt tjänsteföretagande samt närheten till Stockholm och den större arbetsmarknaden i Mälardalen, präglas kommuner som Tierp, Östhammar, Älvkarleby och Heby av ett mer industribetonat näringsliv. Dessa skillnader i länet uppmärksammades i en studie från år 2008 över graden av jämställdhet i Uppsala län. Den baserades på data från tre nedslag (1990, 2000 och 2008) och utifrån dessa gjordes en bedömning av graden av jämställdhet och jämställdhetsutvecklingen i respektive kommun. Data utgick ifrån en rad olika variabler, däribland könsuppdelad statistik över ett flertal arbetsmarknadsfaktorer, ekonomiska faktorer, hälsoförhållanden, maktfördelning, familjebildning och företagande. Författarna konstaterade att det finns huvudsakligen tre grupper av kommuner i länet och att jämställdheten har kommit olika långt i dessa olika grupper. 14 Uppsala, Håbo och Knivsta är, enligt den refererade rapporten ovan, överlag mer jämställda än övriga kommuner. De präglas av en bredare arbetsmarknad och fler yrken utan tydlig könsmärkning, där både män och kvinnor arbetar i hög utsträckning. Andelen kvinnor i tillverkningsindustrin är relativt hög och andelen män inom den offentliga sektorn motsvarande hög. Jämfört med riket är hälsotalen jämnare och skillnaderna mellan kvinnors och mäns deltidsarbete och arbetskraftsdeltagande lägre än i övriga kommuner Företagarna (2012) Fakta om kvinnors företagande. Rapport från Företagarna, mars Länsstyrelsen i Uppsala län (2008) Att se det osynliga Om genuskontrakt i Uppsala län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2008:9. 15 Ibid. Förstudie 13 (49) Kontigo AB

14 Figur 4. Andelen kvinnor av företagarpopulationen i Uppsala läns olika kommuner samt den relativa graden av jämställdhet i dessa kommuner. Källa: SCB:s sysselsättningsstatistik (2010) samt Länsstyrelsen i Uppsala län (2008) Att se det osynliga Om genuskontrakt i Uppsala län. Enköping har en mittposition i länet vad gäller jämställdhet. Kommunens värden överensstämmer i stor utsträckning med medelvärdet i riket och är en vanlig kommun i flera bemärkelser. Där finns både ett framgångsrikt jordbruk och en stark verkstadsindustri, vilket är fallet i många medelstora svenska kommuner. Enköping intar en medelposition vad gäller såväl företagande som utbildning, förvärvsarbete och arbetsmarknad samt flera andra klassiska jämställdhetsvariabler såsom uttag av föräldradagar, politisk representation och andel chefer som är kvinnor. 16 I övriga kommuner dominerar en mer traditionell uppdelning mellan könen, såväl på arbetsmarknaden som inom familjebildningen och i den politiska sfären. Dessa kommuner utmärks av att det finns stora skillnader i förvärvsfrekvens och medelinkomst mellan kvinnor och män, en högre utbildningsnivå bland kvinnor än bland män, tidig familjebildning och höga födelsetal bland unga kvinnor Ibid. 17 Ibid. Förstudie 14 (49) Kontigo AB

15 3 Det företagsfrämjande systemet i Uppsala län I detta kapitel beskrivs och analyseras resultaten av den kartläggning av främjandesystemet som Kontigo genomfört. Samtliga främjandeaktörer har tillfrågats om antalet kunder och fördelningen av kvinnor och män bland kunderna. Aktörerna har även tillfrågats om storleken på deras offentliga finansiering. I de fall aktörerna bedrivit många typer av verksamheter, där enbart delar kan anses vara direkt företagsfrämjande, har de ombetts att ange mängden offentlig finansiering till deras företagsfrämjande arbete. Därutöver har de fått besvara om de gör kundundersökningar av typen Nöjd Kund Index, samt om dessa är könsuppdelade. Aktörernas uppgifter har kompletterats av egen informationssökning på aktörernas hemsidor vad gäller exempelvis verksamhetens inriktning och målgrupper. Uppgifter har även hämtats från aktörernas årsredovisningar och från ansökningar och annan dokumentation som funnits hos Regionförbundet i Uppsala län. Inledningsvis ingick 22 aktörer i kartläggningen. Urvalet har under kartläggningen snävats in och i denna redovisning och analys av främjandesystemet ingår 19 aktörer och de uppgifter som de kunnat redovisa för år Vilka aktörer ingår i främjandesystemet? Främjandesystemet bjuder på stor mångfald, sett till inriktning, kunder, och spetskompetens. Det finns aktörer som riktar sig till olika målgrupper, såsom studenter, ungdomar, forskare, entreprenörer inom kunskapsbaserade tillväxtföretag, kooperativ etc. Aktörernas branschinriktningar och kompetensområden spänner över life science, tillverkningsindustri, IT, turism, utbildning, handel, hotell och restaurang, kulturella och kreativa näringar, med mera. Olika inriktningar finns också gällande de metoder aktörerna jobbar med gentemot kunderna; rådgivning, utbildning, nätverk, finansiering, praktiskt exportfrämjande arbete, kursverksamhet, lotsning, o.s.v. För att ge en bättre uppfattning om det företagsfrämjande systemet i Uppsala län, har aktörsfloran här delats upp i spets- och breddaktörer, utifrån den grundläggande logiken i deras arbetssätt visavi kunden. Till breddaktörer räknar vi de aktörer som träffar många företagare (eller potentiella företagare) vid få tillfällen. Tidsåtgången för varje kund är låg och aktörerna har ofta hundratals unika kunder varje år. Kunderna får ett generellt stöd som är utformat för att passa de flesta företagare oavsett bransch. Det kan gälla exempelvis regelverk, ekonomi, redovisning eller guidning till olika delar av främjandesystemet. Alla företagare har i regel möjlighet att få stöd av breddaktörerna, men mängden stöd till varje företag är vanligen begränsat. Till spetsaktörer räknar vi de aktörer som träffar få kunder, men spenderar relativt mycket tid och resurser på varje kund. Kontakten är specialiserad för att passa just denna kunds specifika behov och den är vanligen mer intensiv och/eller långvarig än breddaktörernas. Hos spetsaktörerna samlas vanligen stor kompetens om företagande inom en specifik bransch eller om specifika faser i företagandet, såsom tillväxt och internationalisering. För att få stöd av en spetsaktör måste företaget vanligen uppfyl- Förstudie 15 (49) Kontigo AB

16 la ett antal krav, exempelvis att verka inom en viss bransch och bedömas uppnå vissa kriterier, exempelvis grad av innovativitet och (potential till) tillväxt eller lönsamhet. I figur 5 nedan redovisas de aktörer som ingår i undersökningen. De har placerats in i figuren för att dels 1) illustrera i vilka av företagandets faser som de främst erbjuder stöd, dels 2) illustrera om de kategoriserats som en breddaktör eller spetsaktör. 18 Figur 5. Aktörerna i kartläggningen, kategoriserade efter företagandets faser och om de kategoriserats som bredd- eller spetsaktör. 3.2 Vilka nås av främjandesystemet? För att förstå vilka som nås av det företagsfrämjande systemet har vi analyserat fördelningen av män och kvinnor bland deras kunder. Aktörerna har därefter kategoriserats utifrån om deras verksamhet är kvinnodominerad, mansdominerad eller jämställd. 19 Uppgifterna har samlats in från aktörerna själva. Det innebär att vi inte har ett komplett underlag. I vissa fall har aktörerna inte själva tillgång till dessa uppgifter, i andra fall har de valt att inte svara på våra frågor. Samtliga aktörer har fått minst två veckors svarstid och minst två påminnelser efter den inledande förfrågningen. 18 Urvalet av aktörer baserar sig på Kontigos kartläggning av främjandesystemet i Uppsala län från år Kartläggningen redovisas i rapporten Ett SMART(are) företagsstöd i Uppsala län. Detta underlag har kombinerats med Regionförbundets kunskap om regionens idag viktigaste främjandeaktörer. Med utgångspunkt i detta har ett urval slutligen utformats för att inbegripa helt eller delvis offentligfinansierade aktörer som bedriver ett arbete som är kontinuerligt över tid, samt har direkt förbindelse med företagare och entreprenörer. För utförligare metoddiskussion, se avsnitt Kvantitativ jämställdhet definieras i kartläggningen som att de har en fördelning av män och kvinnor bland kunderna, inom spannet %. Fördelningar utanför detta spann räknas som kvantitativt mans- eller kvinnodominerade. Förstudie 16 (49) Kontigo AB

17 1 7 Kvinnodominerad 6 verksamhet Mansdominerad verksamhet Kvantitativt jämställd verksamhet Könsuppdelad statistik kan ej redovisas 5 Figur 6. Antal aktörer med en kvantitativt jämställd, kvinnodominerad eller mansdominerad fördelning av kunderna, samt antal aktörer som ej kunnat redovisa könsuppdelad statistik. Källa: Respektive aktörs egna uppgifter. Aktörernas uppgifter visar att knappt en tredjedel av aktörerna har en mansdominerad verksamhet. Fem aktörer har en kvantitativt jämställd verksamhet och en aktörs verksamhet är kvinnodominerad. Uppgifterna är dock relativt osäkra, eftersom drygt 40 procent av aktörerna (8 st), inte har kunnat besvara frågan. Detta beror i de flesta fall på att aktörerna inte följer upp antalet kunder och/eller fördelningen av kvinnor och män bland kunderna. Därutöver har några aktörer inte exakta kundsammanställningar. De har istället uppskattat kundantalet och fördelningen mellan kvinnor och män bland kunderna när vi ställt frågan. Några aktörer uppger att de följer upp kundfördelningen, men i deras fall är uppgifterna istället så svårtillgängliga att de inte har kunnat ta fram dem under den tid som undersökningen pågått. I en tidigare undersökning av det företagsfrämjande systemet i Uppsala län, konstaterades att främjandeaktörerna har svårt att nå vissa målgrupper. Unga människor och grupper kopplade till den sociala ekonomin var två grupper som aktörerna själva uppgav att de hade svårt att nå. Aktörerna ansåg även att systemet hade svårt att ge tillräckligt stöd till företag i senare faser. 20 Denna kartläggning ger indikationer om att systemet inte når kvinnor i samma utsträckning som män. Det viktigaste resultatet är dock att nära 40 procent av aktörerna inte känner till antalet kvinnor och män bland sina kunder. Det gör det svårt för dem att bedriva ett medvetet jämställdhetsarbete samt att avgöra om detta arbete ger önskade resultat. 20 Kontigo (2010) Ett SMART(are) företagsstöd i Uppsala län, s Förstudie 17 (49) Kontigo AB

18 3.2.1 Breda satsningar når (oftare) kvantitativ jämställdhet I föregående avsnitt analyserades den kvantitativa jämställdheten hos systemet i dess helhet. När aktörerna delas upp utifrån kategoriseringen bredd respektive spets, framkommer ett delvis annat mönster. Breddaktörerna når jämställdhet i högre utsträckning än snittet för samtliga aktörer. Fem av tio breddaktörer har kunnat redovisa uppgifter som visar att deras verksamhet är kvantitativt jämställd. Därutöver finns vardera en aktör vars verksamhet är kvinno- respektive mansdominerad. Resterande tre aktörer har inte kunnat redovisa könsuppdelad statistik inom ramen för undersökningen Kvinnodominerad verksamhet Mansdominerad verksamhet Jämställd verksamhet Har ej kunnat redovisa könsuppdelad statistik 5 Figur 7. Antal breddaktörer med kvantitativt jämställd samt kvinno- eller mansdominerad verksamhet, samt antalet som inte kunnat redovisa könsuppdelad statistik. Källa: Respektive aktörs egna uppgifter. Undersökningen visar att det finns behov av ytterligare uppföljning av kunderna, uppdelat på kön bland breddaktörerna. Jämfört med samtliga aktörer har dock fler av breddaktörerna en jämställd verksamhet. Intervjuerna visar att detta kan bero på att flera av breddaktörerna redan arbetat med jämställdhet. Vissa har jobbat med att synliggöra kvinnor som förebilder, andra har arbetat med att deras kommunikation och erbjudande ska tilltala kvinnor. Andra har haft specifika satsningar inom branscher där många kvinnor är verksamma som företagare. Ytterligare en faktor kan vara att breddaktörerna har ett arbetssätt som ska vara tilltalande för alla företagare. De vänder sig inte specifikt till exempelvis tillväxtföretag, vilket kan utesluta många företagare. Vi kan även konstatera att intervjuerna visar att eftersom breddaktörerna vänder sig till alla företag, får de ofta goda kunskaper om förutsättningarna inom de branscher där både kvinnor och män driver företag i hög utsträckning. Det innebär att de skulle kunna ha förutsättningar att utvecklas mot ökad spets inom just dessa branscher Osäkert vilka som nås av spetssatsningarna När blicken vänds mot spetsaktörernas verksamhet kan vi konstatera att de i något högre utsträckning än breddaktörerna inte har kunnat redovisa könsuppdelad stati- Förstudie 18 (49) Kontigo AB

19 stik inom ramen för studien. Av de aktörer som redovisat könsuppdelad statistik är samtliga mansdominerade. Ingen av spetsaktörerna har en kvantitativt jämställd eller kvinnodominerad verksamhet Kvinnodominerad verksamhet Mansdominerad verksamhet Jämställd verksamhet Har ej kunnat redovisa könsuppdelad statistik 0 Figur 8. Antalet spetsaktörer med jämställd, kvinno- eller mansdominerad verksamhet (samt antalet som saknar könsuppdelad statistik). Källa: Respektive aktörs egna uppgifter. Det förtjänar att påpekas att av de aktörer som ingår i studien har flera bedrivit projekt inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande. Dessa satsningar är riktade specifikt till kvinnor och kan ses som ett komplement till aktörernas ordinarie verksamhet. I de fall det har varit möjligt har därför deltagarantalet rensats från de deltagare som ingått i de särskilda satsningar som finansierats med medel från Främja kvinnors företagande. Anledningen till detta ligger i en av uppdragets frågeställningar: Behövs satsningen på Främja kvinnors företagande i Uppsala län? För att besvara frågan är det nödvändigt att ta reda på hur systemet skulle tillgodose behoven hos kvinnor och män om satsningen inte gjordes. Det undersöks med störst tillförlitlighet genom att studera fördelningen i de delar av systemet som inte finansierats av medel från programmet Främja kvinnors företagande. Att samtliga aktörer som kunnat lämna uppgifter om könsfördelningen hos sina kunder är mansdominerade överensstämmer väl med tidigare forskning. Malin Lindberg har i sin doktorsavhandling från år 2010 studerat fördelningen av offentliga medel till innovationssatsningar och klusterinitiativ i Sverige under åren Hennes beräkningar visar att 80 procent av dessa medel gick till satsningar inom mansdominerade sektorer av arbetsmarknaden. Endast 20 procent av satsningarna gick till branscher där det fanns en hög andel kvinnor (d.v.s jämställda eller kvinnodominerade näringar) Lindberg, Malin (2010) Samverkansnätverk för innovation - En interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning. Luleå Tekniska Universitet. Förstudie 19 (49) Kontigo AB

20 3.3 Uppföljning och insyn i främjandesystemet Få aktörer följer upp sin verksamhet på ett sådant sätt att de kan redovisa hur väl deras verksamhet tillgodoser behov hos kvinnor och män bland deras kunder. På systemnivå saknas såväl uppföljningar av systemets prestationer som utvärderingar av dess effektivitet och samhällsnyttan av dessa satsningar. En stor del av aktörerna följer heller inte upp sin egen verksamhet på ett sådant sätt att denna typ av studier vore möjliga. Detta har uppmärksammats tidigare. I rapporten Ett smart(are) företagsstöd i Uppsala län från år 2010 konstaterades att: En slutsats vi drar av materialet är att systemet inte i särskilt hög grad vet vad det levererar och med vilket resultat Främjandesystemets finansiering Samtliga aktörer i kartläggningen har tillfrågats om mängden offentlig finansiering till deras verksamhet i Uppsala län. I de fall aktörerna bedriver en omfattande och varierad verksamhet har de ombetts att enbart redovisa mängden offentlig finansiering till deras företagsfrämjande arbete. Detta har summerats utifrån vår kännedom om vilka aktörer som har en kvantitativt jämställd, mansdominerad eller kvinnodominerad verksamhet. På så vis har vi fått en grov uppskattning av hur mycket medel som går till aktörer med jämställd respektive mans- eller kvinnodominerad kundfördelning. Denna uppskattning är dock osäker av flera anledningar. Dels saknas könsuppdelad statistik för nära hälften av de aktörer som redovisat mängden offentlig finansiering. Dels har 3 aktörer inte kunnat uppge storleken av sin offentliga finansiering för verksamhet i Uppsala län. 23 Figur 9 nedan visar hur stor andel av den kända offentliga finansieringen till främjandesystemet som går till kvinno- respektive mansdominerad verksamhet, till kvantitativt jämställd verksamhet, samt till aktörer som inte kunnat redovisa könsuppbruten statistik. 22 Kontigo (2010) Ett smarta(re) företagsstöd i Uppsala län, sid Att aktörerna inte kunnat redovisa mängden offentlig finansiering beror på att de finansieras på nationell nivå. Den nationella finansieringen bekostar verksamhet i landets regioner, däribland Uppsala län, men medlen finns inte uppdelade på ett sådant sätt att det är möjligt att på ett enkelt sätt ta fram finansieringen av den verksamhet som bedrivs i länet. Medlen kan dock följas på nationell nivå. Förstudie 20 (49) Kontigo AB

21 12% 1% Jämställd verksamhet 45% Kvinnodominerad verksamhet Mansdominerad verksamhet 43% Har ej kunnat redovisa könsuppdelad statistik Figur 9. Den kända offentliga finansieringen till främjandesystemets aktörer, uppdelat på könsfördelningen bland deras kunder. Källa: Respektive aktörs egna uppgifter. 24 Under år 2011 var den sammanlagda summan av den kända offentliga finansieringen till främjandesystemet nära 74,3 mkr. Av detta går knappt 12 procent till aktörer med jämställd verksamhet. Motsvarande siffra för aktörer med mansdominerad verksamhet är knappt 43 procent. I systemet finns endast en aktör med kvinnodominerad verksamhet. Denna aktör fick mindre än en procent av systemets kända offentliga finansiering. 45 procent av medlen går till aktörer som inte kunnat redovisa könsuppbruten statistik av sina kunder. Att 45 procent av medlen går till aktörer som inte kunnat redovisa könsuppdelad verksamhetsstatistik, innebär att insyn och transparens i systemet brister. Detta kan försvåra framtida analyser och optimeringar av systemet. Det kan även finnas en viss risk att bristande insyn och transparens på sikt kan undergräva systemets legitimitet. Vi har även analyserat systemets finansiering uppdelat på bredd- respektive spetsaktörer, eftersom breddaktörerna i större utsträckning än spetsaktörerna har en kvantitativt jämställd verksamhet. Analysen visar att breddaktörerna får 14 procent av den kända offentliga finansieringen till främjandesystemet medan 86 procent av finansieringen tillfaller spetsaktörerna i främjandesystemet Främjandesystemets kunder Aktörernas aggregerade kunskap utgör det företagsfrämjande systemets kunskap om sig självt. Aktörer som följer upp och analyserar sina kunder och hur kunderna fördelas i olika grupper av företag och företagare, gör systemet klokare i sin helhet. Att följa upp och föra statistik på andel män respektive kvinnor i verksamheten är relativt 24 På grund av avrundningar summerar värdena i diagrammet till 101 procent, den sammanlagda finansieringen uppgår dock självfallet till endast 100 procent. Förstudie 21 (49) Kontigo AB

22 okomplicerat. Sedan år 2001 finns det även nationell lagstiftning som kräver att all officiell statistik ska vara könsuppdelad, om det inte finns särskilda skäl som talar mot detta. 25 Att möjliggöra analys av hur främjandesystemet tillgodoser behoven för företagare inom olika branscher, av olika ålder, funktionsförmåga och etnisk bakgrund kan dock i förlängningen också vara nödvändigt för att säkerställa att systemet inte systematiskt förbiser tillväxtmöjligheter hos vissa grupper av företag och företagare I avsnitt och redovisades könsfördelningen i breddaktörernas och spetsaktörernas verksamhet. I figur 10 nedan sammanställs dessa uppgifter och de båda aktörstyperna jämförs med varandra. Breddaktör Kvinnodominerad verksamhet Jämställd verksamhet Mansdominerad verksamhet Spetsaktör Har ej kunnat redovisa könsuppdelad statistik 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 10. Antal och andel bredd- respektive spetsaktörer uppdelad efter fördelningen kvinnor och män bland deras kunder. Källa: Respektive aktörs uppgifter. Nära 60 procent av aktörerna har redovisat fördelningen bland kunderna uppdelat på kvinnor och män. Av dessa har två aktörer inte kunnat uppge det totala antalet deltagare. Det gör att deras uppskattning av kundfördelningen endast är en grov uppskattning och osäkerheten i systemet som helhet är därför något högre än denna sammanställning indikerar. Knappt hälften av aktörerna har kunnat uppge det totala antalet deltagare. Av dessa har endast en inte kunnat bryta upp det på kön. I tabell 2 nedan redovisas hur vi kategoriserat de olika aktörerna uppdelat på om deras verksamhet är kvantitativt jämställd, kvinno- eller mansdominerad eller om de inte kunnat redovisa fördelningen av män och kvinnor i verksamheten. Vi vill dock återigen påminna om att denna uppdelning utgår ifrån fördelningen av deras kunder 25 Förordning SFS 2001:100 om den officiella statistiken, 14. Denna lagstiftning är inte direkt tillämplig på de företagsfrämjande aktörernas verksamhet, men visar ändå på den politiska viljan att den svenska statistiken ska vara könsuppdelad. Förstudie 22 (49) Kontigo AB

23 i den ordinarie verksamheten. Flera av aktörerna har gjort specifika satsningar med medel från programmet Främja kvinnors företagande. Deltagarna i dessa satsningar är utöver den fördelning som redovisas nedan. För en utförligare diskussion av anledningen till detta, se avsnitt Aktörs typ Innovationsbron Breddaktör Aktörer med kvinnodominerad verksamhet Turismakademin Aktörer med jämställd verksamhet Ung Företagsamhet Håbo Marknads AB Drivhuset Coompanion Aktörer med mansdominerad verksamhet Connect UIC Spetsaktör ALMI Uppsala BIO Uppsala Idéoch uppfinnarförening Har ej kunnat redovisa könsuppdelad statistik UU Innovation SLU Holding Kreatörslots 26 Exportrådet Företagslotsen Handelskammaren 27 Arbetsförmedlingen Nyföretagarcentrum Tabell 3. Kundfördelningen i det företagsfrämjande systemet i Uppsala län, uppdelat på aktörstyp. Källa: Respektive aktörs uppgifter. Vi vill påpeka att förutsättningarna för att ha en jämställd fördelning varierar bland de olika aktörerna. Det kan också vara så att aktörerna bedriver flera olika verksamheter och att fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig åt mellan dessa delar. För aktörer som verkar i domineras av män eller kvinnor kan det av naturliga skäl vara svårare att få en jämställd kundfördelning än för aktörer som arbetar mot branscher som är mer balanserade vad gäller könsfördelning. Ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv är detta samtidigt en grund för mer medvetna satsningar gentemot underrepresenterade grupper, om systemet ska kunna göra anspråk på att erbjuda likvärdiga stöd och villkor för alla. Viljan till stöd från främjandesystemet kan också variera. Almi ex.vis beviljar mer finansiering och rådgivning till män än till kvinnor, enligt deras egna uppgifter. Detta till trots uppger färre företagande kvinnor än män i Uppsala län att tillgången till lån och krediter är ett stort hinder för företagets utveckling och tillväxt. 28 Detta torde dock mer hänga samman med attityder till risktagande, 26 Detta är ett pågående projekt. Statistik kommer att tas fram mot slutet av projekttiden. 27 Erhåller ingen offentlig finansiering för sin löpande verksamhet, endast för arrangemang för ett årligt möte mellan politiker och företag. 28 Tillväxtverket (2012) Kvinnors och mäns företagande Företagens villkor och verklighet, s. 33. Förstudie 23 (49) Kontigo AB

24 och ett upplevt mindre kapitalbehov i kvinnodominerade branscher, än att främjandesystemet är jämställdhetsintegrerat. Ytterligare ett exempel är Uppsala BIO:s företagsfrämjande verksamhet inom BIO-X. Bland de som sökte till BIO-X var könsfördelningen ca 75 procent män och 25 procent kvinnor. I antagningen till BIO-X uppgick fördelningen istället till 66 procent män och 33 procent kvinnor. En jämn könsfördelning är kanske inte möjligt eller önskvärt hos varje enskild aktör. Med ett systemperspektiv framgår dock att det finns uppenbart färre satsningar som domineras av kvinnor än av män. Det är också färre bland spetsaktörerna än bland breddaktörerna som når en jämställd fördelning av kunderna. En viktig förklaring kan vara att satsningarna på systemnivå har utformats på ett sådant sätt att de ger ett mer utförligt stöd till sådana typer av företag som många män driver och till företag inom sådana områden där många män är verksamma. Detta illustrerar också att det finns behov av att främjandeaktörerna, i synnerhet spetsaktörer, stärker sin jämställdhetsintegrering Främjandesystemets inriktning Det företagsfrämjande systemet är uppbyggt av många generella och få branschmässigt specifika satsningar. Med generell inriktning avses att aktörerna ger ett stöd som passar företag i många branscher. Det kan vara anpassat specifikt för innovativa företag eller tillväxtföretag specifikt, eller för alla företag oavsett företagstyp. Aktörer som kategoriseras som att de har en specifik inriktning har en tydlig fokusering på en viss bransch, exempelvis life science eller handel. Aktörerna har i tidigare avsnitt delats upp utifrån arbetssättet gentemot kunden, där de som träffar många kunder och ger ett likartat och generellt stöd kategoriserats som breddaktörer medan de som träffar förhållandevis få kunder med ett individanpassat och mer omfattande stöd kategoriserats som breddaktörer. I figur 11 nedan illustreras bägge dimensionerna. Figuren beskriver alltså främjandesystemets fördelning på generell och specifik branschinriktning, i förhållande till dimensionen spetsrespektive breddaktör. Förstudie 24 (49) Kontigo AB

25 Figur 11. Aktörerna i det företagsfrämjande systemet i Uppsala län, kategoriserade utifrån metodiken i deras arbetssätt (bredd respektive spets) och om de erbjuder ett generellt eller branschspecifikt stöd. Källa: Respektive aktörs egna uppgifter och hemsidor. Rapporten Ett SMART(are) företagsstöd i Uppsala län (Kontigo 2010) visar att det saknas viss branschkompetens i det företagsfrämjande systemet även om det finns branschspecifik kompetens inom flera områden, vilket figuren ovan visar. Dessa områden är life science, kulturella och kreativa näringar, handel samt bioteknik. Samtliga dessa branscher har en kvantitativt jämställd sysselsättning. Det innebär att det bör finnas goda möjligheter att nå ett jämställt kundunderlag. Flertalet av dessa aktörer har emellertid inte kunnat redovisa könsuppdelad kunduppföljning, varför det inte går att se om de når kvantitativ jämställdhet i praktiken. Vi kan konstatera att det saknas ett branschspecifikt främjandestöd inom flera av de branscher där både de flesta kvinnor och de flesta män driver företag. Detta gäller främst företagande inom ekonomi, juridik och handel. Även om Handelskammaren skulle kunna sägas vara en aktör som ger stöd även till företag inom denna bransch, är det inte en offentligfinansierad aktör och stödet är av en annan art än exempelvis det stöd som Uppsala BIO och Kreatörslotsen, med en hög andel offentlig finansiering och branschspecifik kompetens, erbjuder sina kunder. Andra stora branscher som saknar branschspecifika spetsaktörer är, för kvinnor, vård och omsorg samt utbildning. Vård och omsorg är dock ett av de affärsområden som Coompanion arbetar med. Även Almi arbetar med detta område genom ett samarbete med Akademiska sjukhuset (Innovation Akademiska). En stor andel av Coompanions kunder är även verksamma inom området utbildning, givet att många förskolor och skolor startar som kooperativ. Inte heller mot betydande, jämställda branscher som handel och hotell- och restaurangverksamhet riktar sig några offentligfinansierade Förstudie 25 (49) Kontigo AB