Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2013

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2013

2

3 Sidan 3 av 117 Ärende 1

4 Sidan 4 av 117

5 Sidan 5 av 117

6 Sidan 6 av 117 Ärende 2

7 Sidan 7 av 117

8 Sidan 8 av 117

9 Sidan 9 av 117

10 Sidan 10 av 117 Ärende 3

11 Sidan 11 av 117

12 Sidan 12 av 117

13 Sidan 13 av 117 Ärende 4

14 Sidan 14 av 117

15 Sidan 15 av 117

16 Sidan 16 av 117 Ärende 5

17 Sidan 17 av 117

18 Sidan 18 av 117

19 Sidan 19 av 117 Ärende 6

20 Sidan 20 av 117

21 Sidan 21 av 117

22 Sidan 22 av 117 Ärende 7

23 Sidan 23 av 117

24 Sidan 24 av 117

25 Sidan 25 av 117 Ärende 8

26 Sidan 26 av 117

27 Kommunledningskontoret Sidan 27 av 117 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Koncerninterna lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut av kommunfullmäktige 1. Skuldebrev mellan Upplands-Bro kommun ( ) och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ( ) för köp av 24 fastigheter enligt Kf:s beslut , köp av fastigheten Brunna 4:669 (förskolan Artisten) enligt Ks:s beslut samt köp av fastigheten Kungsängens-Tibble 1:473 enligt Kf:s beslut förfaller till betalning i sin helhet senast den I samband med skuldebrevens förfall överförs lån med lånenummer 57646, 47701, 51550, 44805, 47710, i Kommuninvest på totalt kronor från Upplands-Bro kommun till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB genom ett så kallat gäldenärsbyte med oförändrade villkor. 3. Som säkerhet för lånen ställer Upplands-Bro kommun kommunal borgen till Kommuninvest. En borgensavgift på 0,4 % uttas av Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. 4. Upplands-Bro kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Sammanfattning Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter har tre reverser avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen utfärdats med en total utestående skuld på kronor. Mot bakgrund av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån som träder ikraft från den 1 jan 2013, s.k. räntesnurror, har Kommunledningskontoret vänt sig till PWC för en bedömning av om räntekostnaden är skattemässigt avdragsgill för Kommunfastigheter. PWC:s slutsats är att räntan på reverserna som Upplands-Bro Kommunfastigheter erlägger till Upplands-Bro kommun inte kommer att vara skattemässigt avdragsgill till den del den belöper på tid efter den 1 januari Detta har främst sin grund i att förvärvet av de aktuella fastigheterna från kommunen finansierats med interna lån vilket enligt förarbetena till lagstiftningen är ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses

28 2(4) Sidan 28 av 117 vara affärsmässigt. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. PWC rekommenderar därför att bolaget upptar externa lån hos bank eller annat kreditinstitut och löser lånen hos kommunen så snart det är möjligt. Kommunledningskontoret har varit i kontakt med Kommuninvest angående gäldenärsbyte på lån som kommunen har hos Kommuninvest. Lånen som är aktuella för gäldenärsbyte till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med kommunal borgen som säkerhet är: 57646, 47701, 51550, 44805, 47710, och uppgår till totalt kronor. Kommunledningskontoret föreslår att en borgensavgift på 0,4 % uttas av Upplands-Bro Kommunfastigheter för lånen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 11 december Ärendet Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter har tre reverser avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen utfärdats. Mot bakgrund av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån som träder ikraft från den 1 jan 2013, s.k. räntesnurror, har fråga uppkommit om räntan på lånen omfattas av de nya reglerna. Gällande rätt Som ett undantag från huvudregeln att ränteutgifter får dras av, finns sedan 1 januari 2009 vissa begränsningar i avdragsrätten vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag i intressegemenskap. Med företag avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Det kan förutom aktiebolag vara fråga om en kommun, staten eller en annan juridisk person. Upplands-Bro kommun och dess helägda bolag Kommunföretag och Kommunföretags tre dotterbolag utgör därmed en intressegemenskap som omfattas av reglerna om räntesnurror. Avdrag medges inte för ränta på koncerninterna lån. Alla interna lån omfattas oavsett vad det interna lånet har använts till. Även gamla lån kommer att omfattas av det nya regelverket. Utgångspunkten för utlåning från en kommun till ett kommunalt bolag är att den kommer att omfattas av de föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för ränteutgifter. Från huvudregeln finns för kommuner ett undantag i den s.k. ventilen. Om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska ränteutgifterna dras av. Sedvanlig s.k. cash-poolverksamhet med kortfristig utlåning anses i normalfallet vara affärsmässigt motiverad. När det gäller långfristig utlåning anges i förarbetena att om kommunen har finansierat interna lån med externt lånade medel, ska den omständigheten att en kommun är helt undantagen från skattskyldighet inte ensamt medföra att skuldförhållandet inte anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Förvärv av en fastighet, vilken finansieras med ett internt lån är, enligt förarbetena, ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Av motiven till den nya lagstiftningen framgår också att det är bl.a. överlåtelser av tillgångar från kommunen som finansierats med interna lån som man vill stoppa. Till detta kommer också att

29 Sidan 29 av 117 3(4) denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. Räntekostnader på externa lån från bank eller annat kreditinstitut omfattas i normalfallet inte av ränteavdragsbegränsningen vid interna förvärv av materiella anläggningstillgångar. Aktuella skuldebrev Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter har utfärdats tre reverser med en total utestående skuld på kronor, enligt följande; 1. Köp av 24 fastigheter enligt Kf:s beslut Ursprungs belopp kronor. Nuvarande skuld kronor. Räntan uppgår till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Köp av fastigheten Brunna 4:669 (förskolan Artisten) enligt Ks:s beslut Belopp kronor. Räntan uppgår till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Köp av fastigheten Kungsängens-Tibble 1:473 enligt Kf:s beslut Ursprungligt förvärv avser transportköp från HSB Bostad AB. Belopp kronor. Räntan uppgår till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Kommunledningskontoret har vänt sig till PWC för en bedömning av om räntekostnaden är skattemässigt avdragsgill för Kommunfastigheter samt om så inte bedöms vara fallet, att PWC lämnar en rekommendation hur kommunen bör förfara. PWC:s slutsats är att räntan på reverserna som Upplands-Bro Kommunfastigheter erlägger till Upplands-Bro kommun inte kommer att vara skattemässigt avdragsgill till den del den belöper på tid efter den 1 januari Detta har främst sin grund i att förvärvet av de aktuella fastigheterna från kommunen finansierats med interna lån vilket enligt förarbetena till lagstiftningen är ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. PWC rekommenderar därför att bolaget upptar externa lån hos bank eller annat kreditinstitut och löser lånen hos kommunen så snart det är möjligt. Kommunledningskontoret har varit i kontakt med Kommuninvest angående gäldenärsbyte på lån som kommunen har hos Kommuninvest. Lånen som är aktuella för gäldenärsbyte till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med kommunal borgen som säkerhet är: 57646, 47701, 51550, 44805, 47710, och uppgår till totalt kronor. Upplands-Bro kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunledningskontoret föreslår att en borgensavgift på 0,4 % uttas av bolaget för lånen med kommunal borgen som säkerhet. Från och med 2013 föreslås en ny lag om olagligt statsstöd med avsikt att bland annat tydliggöra tillämpningen av EU:s statsstödsregler i svensk lagstiftning. Den föreslagna lagen, tillsammans med lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag,

30 4(4) Sidan 30 av 117 som trädde i kraft den 1 januari 2011, hanterar frågan om borgensavgifter på lån med kommunal borgen som säkerhet. Avsikten med statsstödsreglerna är att undvika att offentliga verksamheter bidrar till att snedvrida konkurrensen inom sektorer där flera aktörer är aktiva på marknadsmässiga villkor. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s styrelse kommer att behandla frågan om ett övertagande av lånen med kommunal borgen som säkerhet på extra styrelsemöte i januari KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: PM från PWC angående Upplands-Bro kommun, koncerninterna lån. Kopia av beslut till: Upplands-Bro Kommunföretag AB Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Kommuninvest AB

31 Sidan 31 av 117 Upplands-Bro kommun, koncerninterna lån 1 Bakgrund Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB (Kommunfastigheter) har tre reverser avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen utfärdats. Kommunfastigheter ingår i Upplands-Bro kommuns bolagskoncern och är dotterbolag till Upplands- Bro Kommunföretag AB (Kommunföretag) som i sin helhet ägs av kommunen. Mot bakgrund av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån som träder ikraft från den 1 jan 2013, s.k. räntesnurror, har fråga uppkommit om räntan på lånen omfattas av de nya reglerna. Ekonomichef Maria Johansson har vänt sig till PwC ( vi/oss ) för en bedömning av om räntekostnaden är skattemässigt avdragsgill för Kommunfastigheter samt om så inte bedöms vara fallet att vi lämnar en rekommendation hur kommunen bör förfara. Vi har tagit del av skuldebrev och beslut i kommunfullmäktige(kf)/kommunstyrelsen (Ks) om bakgrunden till att skuldebreven utfärdats samt kompletterande muntlig information från Maria Johansson. 2 Gällande rätt Som ett undantag från huvudregeln att ränteutgifter får dras av, finns sedan 1 januari 2009 vissa begränsningar i avdragsrätten vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag i intressegemenskap. Avsikten med bestämmelserna är att förhindra skatteupplägg med interna förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap. Reglerna gäller endast för räntebetalningar mellan företag som befinner sig i intressegemenskap med varandra. Med företag avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Det kan förutom aktiebolag vara fråga om en kommun, staten eller en annan juridisk person. Upplands-Bro kommun och dess helägda bolag Kommunföretag och Kommunföretags tre dotterbolag utgör därmed en intressegemenskap som omfattas av reglerna om räntesnurror. Kommuninvest hör inte till den kommunala intressegemenskapen efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD mål nr ). Redan vid införandet av de nuvarande reglerna angav regeringen att de avsåg att utvidga reglerna om ränteavdrag om det ansågs vara nödvändigt. De nya reglerna innebär att ett företag som ingår i en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett annat företag i intressegemenskapen. Avdrag medges inte för ränta på koncerninterna lån. Alla interna lån omfattas oavsett vad det interna lånet har använts till. Både interna och externa förvärv av delägarrätter såväl som förvärv av fastigheter, maskiner/inventarier, goodwill m.m. kommer att omfattas om förvärvet finansierats med interna lån. Även gamla lån kommer att omfattas av det nya regelverket. Dock träffas bara ränteutgifter som belöper på tid efter den 31 december Utgångspunkten för utlåning från en kommun till ett kommunalt bolag är att den kommer att omfattas av de föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för ränteutgifter.

32 Sidan 32 av 117 Från huvudregeln finns för kommuner ett undantag i den s.k. ventilen. Om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska ränteutgifterna dras av. Den s.k. 10-procentsregeln, som innebär att ränteavdragsbegränsning inte gäller om långivaren betalar minst 10 % i skatt på ränteintäkten, är inte tillämplig på kommunala koncerner där kommunen är långivare eftersom kommuner är frikallade från skattskyldighet. I budgetpropositionen (2012/13:1) har särskilt angivits vissa situationer som kan anses vara affärsmässigt motiverade. Sedvanlig s.k. cash-poolverksamhet med kortfristig utlåning anses i normalfallet vara affärsmässigt motiverad. När det gäller långfristig utlåning anges i förarbetena att om kommunen har finansierat interna lån med externt lånade medel, ska den omständigheten att en kommun är helt undantagen från skattskyldighet inte ensamt medföra att skuldförhållandet inte anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Det avgörande är om det kan finnas andra omständigheter som innebär att det inte är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Som exempel på detta anges internt finansierade interna förvärv och om räntenivån som det kommunala bolaget betalar till kommunen är märkbart hög. Förvärv av en fastighet, vilken finansieras med ett internt lån är, enligt förarbetena, ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Av motiven till den nya lagstiftningen framgår också att det är bl.a. överlåtelser av tillgångar från kommunen som finansierats med interna lån som man vill stoppa. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. Räntekostnader på externa lån från bank eller annat kreditinstitut omfattas i normalfallet inte av ränteavdragsbegränsningen vid interna förvärv av materiella anläggningstillgångar. Detta gäller även om kommunen eller annat bolag i intressegemenskapen har fordringar på långivaren, dvs. lånet är ett s.k. back- to- back lån. 3 Aktuella skuldebrev Mellan Upplands-Bro kommun och Kommunfastigheter har utfärdats tre (3) reverser enligt följande; 3.1 Revers 1 Köp av 24 fastigheter enligt Kf: s beslut Belopp kronor. Räntan omprövas årligen och uppgår för närvarande till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Revers 2 Köp av fastigheten Brunna 4:669 (förskolan Artisten) enligt Ks: s beslut Belopp kronor. Räntan omprövas årligen och uppgår för närvarande till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december av 3

33 Sidan 33 av Revers 3 Köp av fastigheten Kungsängens - Tibble 1:473 enligt Kf: s beslut Ursprungligt förvärv avser transportköp från HSB Bostad AB. Belopp kronor. Räntan omprövas årligen och uppgår för närvarande till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Rekommendation Vår slutsats är att räntan på reverserna som Kommunfastigheter erlägger till Upplands-Bro kommun inte kommer att vara skattemässigt avdragsgill till den del den belöper på tid efter den 1 januari Detta har främst sin grund i att förvärvet av de aktuella fastigheterna från kommunen finansierats med interna lån vilket enligt förarbetena till lagstiftningen är ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. Vi tar inte ställning till om räntesatsen är marknadsmässig eller ej eftersom det enligt vår uppfattning i detta fall saknar betydelse för bedömningen. Vi rekommenderar därför att bolaget upptar externa lån hos bank eller annat kreditinstitut och löser lånen hos kommunen så snart det är möjligt. Stockholm den 10 december 2012 Jan B Svensson Director 3 av 3

34 Sidan 34 av 117 Ärende 9

35 Sidan 35 av 117

36 Kommunledningskontoret Sidan 36 av 117 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Rev Kommunstyrelsen Uppförande av kulturhus i Kungsängen centrum Kungsängens Kyrkby 2:17 Förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. AB Upplands-Brohus får i uppdrag att försälja fastigheten Kungsängens Kyrkby 2:76 till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB 2. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att uppföra ett kulturhus på fastigheten Kungsängens Kyrkby 2:17 för en beräknad totalkostnad om cirka 104 mkr. 3. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egenskuld för Upplands- Bro Kommunfastigheters lån på högst kr för uppförande av Kulturhus och förvärv av Kommunhuset i Kungsängen. Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog den 16 februari 2012, 3, till AB Upplands- Brohus att i samråd med Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsnämnden projektera och upphandla ett kulturhus i Kungsängens centrum i enlighet med beskrivningen i kommundirektörens skrivelse den 13 januari Sedan dess har arbetet fortgått i olika grupper och nya handlingar tagits fram. Kommunstyrelsen har också i september 2012 kompletterat uppdraget för att ta så stor hänsyn som möjligt till energieffektiviserande åtgärder och för att minska klimatpåverkan vid utformning av kulturhuset, utan att försena projektet. AB Upplands-Brohus har gjort en ny kalkyl för att kunna räkna fram en preliminär hyreskostnad, samtidigt pågår upphandlingen och inför Kommunstyrelsens hantering av detta ärende kommer Upplands-Brohus styrelse att har ett extra sammanträde där de tar ställning till genomförande av byggnationen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 januari 2013 Kommunstyrelsens beslut den 12 september 2012, 106 Kommunfullmäktiges beslut den 16 februari 2012, 3 Ärendet Sedan 2007 har kommunförvaltningen och AB Upplands-Brohus planerat för att uppföra ett kulturhus i Kungsängens centrum. Arbetet drev inledningsvis utifrån en politisk styrgrupp som utifrån möten med medborgare, föreningar och intressegrupper tog fram en prioriterad behovslista. Ett lokalprogram presenterades för och godkändes av Kommunstyrelsen i oktober Utgångspunkten har varit ett förslag till nytt kulturhus som är arkitektonisk

37 2(2) Sidan 37 av 117 intressant, har en ekonomiskt rimlig utformning/konstruktion och svarar mot de prioriterade önskemål som framkommit av den politiska referensgruppen och samråd i övrigt. Kommunfullmäktige uppdrog den 16 februari 2012, 3, till AB Upplands- Brohus att i samråd med Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsnämnden projektera och upphandla ett kulturhus i Kungsängens centrum i enlighet med beskrivningen i kommundirektörens skrivelse den 13 januari Sedan dess har arbetet fortgått i olika grupper och nya handlingar tagits fram. Kommunstyrelsen har också i september 2012 kompletterat uppdraget för att ta så stor hänsyn som möjligt till energieffektiviserande åtgärder och för att minska klimatpåverkan vid utformning av kulturhuset, utan att försena projektet. AB Upplands-Brohus har gjort en ny kalkyl för att kunna räkna fram en preliminär hyreskostnad, samtidigt pågår upphandlingen och inför Kommunstyrelsens hantering av detta ärende kommer Upplands-Brohus styrelse att har ett extra sammanträde där de tar ställning till genomförande av byggnationen. Vid tidigare redovisningar av kostnader för kulturhuset har en kalkyl från 2009 använts som pekade på en byggkostnad om 82 mkr. Sedan dess har en del justeringar gjorts i planeringen som utgrävning av källarplan för en samlingssal, ett nytt fasadmaterial samt ytterligare miljöåtgärder. För att räkna in detta har en ny kalkyl tagits fram utifrån dagen prisläge. Denna uppgår nu till 104 mkr inklusive byggherrekostnader mm. Upphandlingen pågår fortfarande vilket kan ge justeringar i kalkylen. Kommunstyrelsen kommer att informeras om upphandlingen väsentligt avviker från redovisad kalkyl. Utifrån beräknad kostnad har Upplands-Brohus tagit fram en preliminär hyreskostnad. Med de nya krav på marknadsmässiga hyror kan en situation uppstå där det vore bäst för kommunkoncernen att överföra kulturhuset och det befintliga kommunhuset till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Hyresnivån i de båda alternativen skiljer 0,5 mkr per år varför en överföring av ägandet är att rekommendera. Den årliga hyran beräknas till 5,5 mkr för kommunens del av byggnaden i nuvarande ränteläge. Hyresnivån är då 0,5 mkr högre än den som redovisades vid beslutet för ett år sedan. Kommunledningskontoret konstaterar att kostnaden håller sig inom rimliga nivåer utifrån tidigare redovisade kalkyler. Vidare är det en fördel om Kommunfastigheter uppför Kulturhuset och därefter köper Kommunhuset och sammanför det i en gemensam fastighet för att hålla ned kommande driftskostnader. Kommunhuset försäljs till bokfört värde (vilket sammanfaller med beräknat marknadsvärde) cirka kronor. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

38 Sidan 38 av 117

39 Sidan 39 av 117

40 Sidan 40 av 117

41 Sidan 41 av 117

42 Sidan 42 av 117

43 Kommunstyrelseförvaltningen Sidan 43 av 117 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Kommunstyrelsen Uppförande av kulturhus i Kungsängen centrum Kungsängens Kyrkby 2:17 Förslag till beslut av Kommunfullmäktige AB Upplands-Brohus får i uppdrag att i samråd med Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsnämnden projektera och upphandla ett kulturhus i Kungsängens centrum i enlighet med beskrivningen i kommundirektörens skrivelse den 13 januari Sammanfattning En politisk referensgrupp tog 2008 fram och prioriterade önskemål om funktioner som ska finnas i kulturhuset. Samråd genomfördes i flera olika sammanhang, bland annat med kultur-, pensionärs- och handikappråd. Ett öppet dialogmöte har genomförts liksom ett samråd med ungdomar från Upplands-Brogymnasiet. Dialoger med brukare och kulturarbetare har också genomförts. Beredningen av detta ärende har i övrigt skett i samverkan mellan kommunstyrelseförvaltningen, berörd personal inom bildningsförvaltningens kultur och fritidsenhet samt vd för Kommunfastigheter/Upplands-Brohus. Werk 1 Arkitekter har av Upplands-Brohus anlitats för att utifrån givna direktiv och vad som framkommit i dessa samråd ta fram underlag för detta lokalprogram. Kommunstyrelsen beslutade i början av 2009 att Kommunstyrelsens tidigare uppdrag att föreslå lokalprogram för nytt kulturhus i Kungsängens centrum är besvarat. Samtidigt fick kommundirektören att återkomma med en fördjupad utredning av de ekonomiska konsekvenserna av ökade driftskostnader för ett nytt kulturhus i Kungsängen centrum. I det tidigare redovisade ärendet var utgångspunkten arr utarbeta förslag till ett kulturhus och bibliotek i anslutning till kommunhuset i Kungsängens centrum som ska utvecklas till en kreativ mötesplats där bl. a service och viktig samhällsinformation ska finnas tillgänglig. Kommunstyrelseförvaltningen redovisar det tidigare antagna lokalprogrammet och de förändringar som förvaltningarna föreslår samt reviderade ekonomiska kalkyler utifrån dagens förslag till utformning. Förvaltningen föreslår att kulturhuset uppförs enligt redovisade skisser och kalkyler. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 september 2009 Kommunstyrelsens beslut den 7 oktober 2009 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 januari 2012 Bildningsförvaltningens skrivelse den 12 januari 2012

44 2(5) Sidan 44 av 117 Ärendet Under hösten 2008 har arbetade förvaltningen och Upplands-Brohus fram ett lokalprogram för ett nytt kulturhus i Kungsängens centrum. Arbetet har haft stöd av Werk 1 arkitekter samt särskild expertis vad gäller utformning av samlings/möteslokaler och logistik i publika lokaler. Lokalprogrammet presenterades för och godkändes av Kommunstyrelsen i oktober Utgångspunkten har varit ett förslag till nytt kulturhus som är arkitektonisk intressant, har en ekonomiskt rimlig utformning/konstruktion och svarar mot de prioriterade önskemål som framkommit av den politiska referensgruppen och samråd i övrigt. Utifrån de ekonomiska kalkyler som redovisades fick kommundirektören i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den beräknade ökningen av driftskostnaderna för det nya kulturhuse i Kungsängen centrum I detta ärende redovisas det tidigare antagna lokalprogrammet och de förändringar som förvaltningarna föreslår och reviderade ekonomiska kalkyler utifrån dagens förslag till utformning. Översiktligt lokalprogram Kulturhuset ska vara en mötesplats där du kan besöka biblioteket, se konst, teater, film, lyssna på musik, skapa och uppleva kultur i många olika former. Det nya kulturhuset ska dessutom vara: en mötesplats för alla, med låg tröskel, mitt i stråken. en plats för kultur och upplevelser, mötet med det oväntade. erbjuda gemenskap och enskildhet, kommunikation och kontemplation. en tredje plats, inte hemma eller på arbetet, en plats för det fria lärandet. aktivt, och i samarbete med andra, erbjuda stöd till studerande på olika nivåer och stimulera enskilda människors livslånga lärande. Den totala lokalytan, enligt lokalprogrammet, är m 2. Ytan fördelar sig enligt förslaget i detta lokalprogram på m 2 för kulturhuset, varav 495 m 2 avser hörsal/teaterdel/foajé i källarplan och för biblioteket ca m 2. Lokaler som är avsatta för kommersiella ändamål har i skissen beräknats till ca 550 m 2. Reception, café/restaurang, foajé, bibliotek och information Kulturhusets foajé ska vara inbjudande och ge besökaren lust att stiga in. Högt i tak. Den som söker gemenskap ska uppleva sådan, den som söker stillhet ska hitta rofyllda hörnor att slå sig ner i. Tillbyggnaden ger ca 200 m 2 som samordnas med befintlig foajé i kommunhuset som redan anpassats till den nya utformningen i och med ombyggnationen för kundcenter. Entéplanet bör innehålla: Reception som betjänar kulturhusets och kommunhusets samtliga funktioner och samordnas med det nya kundcentret. Yta med snabba biblioteksmedier pressdisplay (elektroniska tidningar från hela världen) Mp3-filer (ljudböcker, film m m) för nedladdning, pocket, tidningar, tidskrifter i caféet eller entrén Återlämningsrobot med sortering, tillgängligt 24 timmar/dygn, nåbart från torget. Café med uteservering och scen Bibliotekslokaler publika ytor Ett nytt bibliotek inrymt i Kulturhuset i Kungsängen kommer att nå fler målgrupper och bjuda besökarna på ett betydligt större utbud av tjänster och funktioner, ett modernt bibliotek för 2000-talet. Dagens bibliotek erbjuder så

45 Sidan 45 av 117 3(5) mycket mer än lån av böcker. Här finns något för alla att inspireras och aktiveras av nedan finns ett urval av funktioner som behövs: - Miniutställningar som tangerar bibliotekets verksamhet - Barnavdelning med aktivitetsytor t ex lek-/läsyta för mindre barn, sagorum - Ungdomsavdelning med t ex Spelrum med duk och projektor - Tysta läsesalar med studieplatser - Öppet magasin, eventuellt i form av kompakthyllor - Studieplatser, grupprum, bokningsbara för studerande - Vuxenavdelning med bekväma sittplatser - Yta för att ta emot grupper och för mindre arrangemang, personer - Företagsyta med EU-info och kommun-/turistinformation - Tillgång till trådlöst nätverk och utlån av läsplattor - Sökdatorer för biblioteksmedier och databaser. Uppskattad yta som krävs för den publika delen av biblioteket ca 950 m 2 (jämför Vallentuna 1300 m 2, Nacka C 1000 m 2, nybyggnation ) Hörsal/teaterscen Ett auditorium lämpligt för sammankomster, konserter, teater- och dansföreställningar, film och andra sceniska aktiviteter. Med helt fri golvyta ger lokalen även möjlighet att genomföra event och ungdomsevenemang av typen rockkonserter, dataspelskonvent etc. Salen ska också användas för utbildningar, kommunfullmäktiges sammanträden mm. Uppskattad yta är min 200 m 2. Loger, foajé, teknikutrymmen, förrådsutrymmen tillkommer. Salen utrustas med teleskopläktar för ca sittande, ljudanläggning, filmprojektor, ljusanläggning för olika aktiviteter. Därtill kommer förrådsytor för teknik, stolar, rekvisita mm. Konsthall Utställningslokalen som ger möjlighet för att, förutom rena konstutställningar, även för lokalt producerade utställningar, skolornas elevarbeten etc. Utställningsytan bör omfatta ca 100 m 2 golvyta med hög takhöjd Verkstadslokal En verkstad om ca 50 m 2. i anslutning till konsthallen, används för konstverkstad i samband med utställningar, kursverksamhet och annan liknande skapande verksamhet som kan förekomma. Övriga lokaler 3-4 st. bokningsbara möteslokaler som komplement till befintliga mötesrum i kommunhuset och som är tillgängliga även och kvällstid för föreningar Arkivutrymmen ca 20 m 2. för dokument gällande kommunens tidiga historia Verkstadslokaler, skrivarverkstad, bildverkstad, filmverkstad för bland annat ungdomsverksamhet. Disposition I de bilaga skisserna, av Werk 1 Arkitekter, redovisas på ett relativt detaljerat sätt dispositionen av lokalytorna. Detta syftar till att redovisa möjligheterna att inrymma de tänkta funktionerna i byggnaden och hur de skulle kunna placeras i förhållande till varandra. Under projekteringsarbetet kommer med all sannolikhet olika justeringar att göras. I förslaget hörsalen förlagd i det nedersta våningsplanet (nedsprängt under dagens marknivå) tillsammans med en separat entré mot Kyrkvägen. Här finns också en garderob, teknikutrymmen, förråd mm. Den särskilda entrén mot