Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2013

Transkript

1 Handlingar till Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 februari 2013

2

3 Sidan 3 av 124 Ärende 1

4 Sidan 4 av 124

5 Sidan 5 av 124

6 Sidan 6 av 124

7 Sidan 7 av 124 Ärende 2

8 Sidan 8 av 124

9 Sidan 9 av 124

10 Sidan 10 av 124

11 Sidan 11 av 124 Ärende 3

12 Sidan 12 av 124

13 Sidan 13 av 124

14 Sidan 14 av 124

15 Sidan 15 av 124 Ärende 4

16 Sidan 16 av 124

17 Sidan 17 av 124

18 Sidan 18 av 124

19 Sidan 19 av 124 Ärende 5

20 Sidan 20 av 124

21 Kommunledningskontoret Sidan 21 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson Dnr Kommunstyrelsen Koncerninterna lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till beslut av kommunfullmäktige 1. Skuldebrev mellan Upplands-Bro kommun ( ) och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ( ) för köp av 24 fastigheter enligt Kf:s beslut , köp av fastigheten Brunna 4:669 (förskolan Artisten) enligt Ks:s beslut samt köp av fastigheten Kungsängens-Tibble 1:473 enligt Kf:s beslut förfaller till betalning i sin helhet senast den I samband med skuldebrevens förfall överförs lån med lånenummer 57646, 47701, 51550, 44805, 47710, i Kommuninvest på totalt kronor från Upplands-Bro kommun till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB genom ett så kallat gäldenärsbyte med oförändrade villkor. 3. Som säkerhet för lånen ställer Upplands-Bro kommun kommunal borgen till Kommuninvest. En borgensavgift på 0,4 % uttas av Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. 4. Upplands-Bro kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Sammanfattning Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter har tre reverser avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen utfärdats med en total utestående skuld på kronor. Mot bakgrund av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån som träder ikraft från den 1 jan 2013, s.k. räntesnurror, har Kommunledningskontoret vänt sig till PWC för en bedömning av om räntekostnaden är skattemässigt avdragsgill för Kommunfastigheter. PWC:s slutsats är att räntan på reverserna som Upplands-Bro Kommunfastigheter erlägger till Upplands-Bro kommun inte kommer att vara skattemässigt avdragsgill till den del den belöper på tid efter den 1 januari Detta har främst sin grund i att förvärvet av de aktuella fastigheterna från kommunen finansierats med interna lån vilket enligt förarbetena till lagstiftningen är ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses

22 2(4) Sidan 22 av 124 vara affärsmässigt. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. PWC rekommenderar därför att bolaget upptar externa lån hos bank eller annat kreditinstitut och löser lånen hos kommunen så snart det är möjligt. Kommunledningskontoret har varit i kontakt med Kommuninvest angående gäldenärsbyte på lån som kommunen har hos Kommuninvest. Lånen som är aktuella för gäldenärsbyte till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med kommunal borgen som säkerhet är: 57646, 47701, 51550, 44805, 47710, och uppgår till totalt kronor. Kommunledningskontoret föreslår att en borgensavgift på 0,4 % uttas av Upplands-Bro Kommunfastigheter för lånen. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 11 december Ärendet Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter har tre reverser avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen utfärdats. Mot bakgrund av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån som träder ikraft från den 1 jan 2013, s.k. räntesnurror, har fråga uppkommit om räntan på lånen omfattas av de nya reglerna. Gällande rätt Som ett undantag från huvudregeln att ränteutgifter får dras av, finns sedan 1 januari 2009 vissa begränsningar i avdragsrätten vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag i intressegemenskap. Med företag avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Det kan förutom aktiebolag vara fråga om en kommun, staten eller en annan juridisk person. Upplands-Bro kommun och dess helägda bolag Kommunföretag och Kommunföretags tre dotterbolag utgör därmed en intressegemenskap som omfattas av reglerna om räntesnurror. Avdrag medges inte för ränta på koncerninterna lån. Alla interna lån omfattas oavsett vad det interna lånet har använts till. Även gamla lån kommer att omfattas av det nya regelverket. Utgångspunkten för utlåning från en kommun till ett kommunalt bolag är att den kommer att omfattas av de föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för ränteutgifter. Från huvudregeln finns för kommuner ett undantag i den s.k. ventilen. Om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska ränteutgifterna dras av. Sedvanlig s.k. cash-poolverksamhet med kortfristig utlåning anses i normalfallet vara affärsmässigt motiverad. När det gäller långfristig utlåning anges i förarbetena att om kommunen har finansierat interna lån med externt lånade medel, ska den omständigheten att en kommun är helt undantagen från skattskyldighet inte ensamt medföra att skuldförhållandet inte anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Förvärv av en fastighet, vilken finansieras med ett internt lån är, enligt förarbetena, ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Av motiven till den nya lagstiftningen framgår också att det är bl.a. överlåtelser av tillgångar från kommunen som finansierats med interna lån som man vill stoppa. Till detta kommer också att

23 Sidan 23 av 124 3(4) denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. Räntekostnader på externa lån från bank eller annat kreditinstitut omfattas i normalfallet inte av ränteavdragsbegränsningen vid interna förvärv av materiella anläggningstillgångar. Aktuella skuldebrev Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter har utfärdats tre reverser med en total utestående skuld på kronor, enligt följande; 1. Köp av 24 fastigheter enligt Kf:s beslut Ursprungs belopp kronor. Nuvarande skuld kronor. Räntan uppgår till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Köp av fastigheten Brunna 4:669 (förskolan Artisten) enligt Ks:s beslut Belopp kronor. Räntan uppgår till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Köp av fastigheten Kungsängens-Tibble 1:473 enligt Kf:s beslut Ursprungligt förvärv avser transportköp från HSB Bostad AB. Belopp kronor. Räntan uppgår till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Kommunledningskontoret har vänt sig till PWC för en bedömning av om räntekostnaden är skattemässigt avdragsgill för Kommunfastigheter samt om så inte bedöms vara fallet, att PWC lämnar en rekommendation hur kommunen bör förfara. PWC:s slutsats är att räntan på reverserna som Upplands-Bro Kommunfastigheter erlägger till Upplands-Bro kommun inte kommer att vara skattemässigt avdragsgill till den del den belöper på tid efter den 1 januari Detta har främst sin grund i att förvärvet av de aktuella fastigheterna från kommunen finansierats med interna lån vilket enligt förarbetena till lagstiftningen är ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. PWC rekommenderar därför att bolaget upptar externa lån hos bank eller annat kreditinstitut och löser lånen hos kommunen så snart det är möjligt. Kommunledningskontoret har varit i kontakt med Kommuninvest angående gäldenärsbyte på lån som kommunen har hos Kommuninvest. Lånen som är aktuella för gäldenärsbyte till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med kommunal borgen som säkerhet är: 57646, 47701, 51550, 44805, 47710, och uppgår till totalt kronor. Upplands-Bro kommun ingår borgen såsom för egen skuld för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet ska beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. Kommunledningskontoret föreslår att en borgensavgift på 0,4 % uttas av bolaget för lånen med kommunal borgen som säkerhet. Från och med 2013 föreslås en ny lag om olagligt statsstöd med avsikt att bland annat tydliggöra tillämpningen av EU:s statsstödsregler i svensk lagstiftning. Den föreslagna lagen, tillsammans med lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag,

24 4(4) Sidan 24 av 124 som trädde i kraft den 1 januari 2011, hanterar frågan om borgensavgifter på lån med kommunal borgen som säkerhet. Avsikten med statsstödsreglerna är att undvika att offentliga verksamheter bidrar till att snedvrida konkurrensen inom sektorer där flera aktörer är aktiva på marknadsmässiga villkor. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s styrelse kommer att behandla frågan om ett övertagande av lånen med kommunal borgen som säkerhet på extra styrelsemöte i januari KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Bilagor: PM från PWC angående Upplands-Bro kommun, koncerninterna lån. Kopia av beslut till: Upplands-Bro Kommunföretag AB Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Kommuninvest AB

25 Sidan 25 av 124 Upplands-Bro kommun, koncerninterna lån 1 Bakgrund Mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter AB (Kommunfastigheter) har tre reverser avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen utfärdats. Kommunfastigheter ingår i Upplands-Bro kommuns bolagskoncern och är dotterbolag till Upplands- Bro Kommunföretag AB (Kommunföretag) som i sin helhet ägs av kommunen. Mot bakgrund av de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån som träder ikraft från den 1 jan 2013, s.k. räntesnurror, har fråga uppkommit om räntan på lånen omfattas av de nya reglerna. Ekonomichef Maria Johansson har vänt sig till PwC ( vi/oss ) för en bedömning av om räntekostnaden är skattemässigt avdragsgill för Kommunfastigheter samt om så inte bedöms vara fallet att vi lämnar en rekommendation hur kommunen bör förfara. Vi har tagit del av skuldebrev och beslut i kommunfullmäktige(kf)/kommunstyrelsen (Ks) om bakgrunden till att skuldebreven utfärdats samt kompletterande muntlig information från Maria Johansson. 2 Gällande rätt Som ett undantag från huvudregeln att ränteutgifter får dras av, finns sedan 1 januari 2009 vissa begränsningar i avdragsrätten vid internt finansierade förvärv av delägarrätter från ett företag i intressegemenskap. Avsikten med bestämmelserna är att förhindra skatteupplägg med interna förvärv av delägarrätter inom en intressegemenskap. Reglerna gäller endast för räntebetalningar mellan företag som befinner sig i intressegemenskap med varandra. Med företag avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Det kan förutom aktiebolag vara fråga om en kommun, staten eller en annan juridisk person. Upplands-Bro kommun och dess helägda bolag Kommunföretag och Kommunföretags tre dotterbolag utgör därmed en intressegemenskap som omfattas av reglerna om räntesnurror. Kommuninvest hör inte till den kommunala intressegemenskapen efter en dom i Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD mål nr ). Redan vid införandet av de nuvarande reglerna angav regeringen att de avsåg att utvidga reglerna om ränteavdrag om det ansågs vara nödvändigt. De nya reglerna innebär att ett företag som ingår i en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett annat företag i intressegemenskapen. Avdrag medges inte för ränta på koncerninterna lån. Alla interna lån omfattas oavsett vad det interna lånet har använts till. Både interna och externa förvärv av delägarrätter såväl som förvärv av fastigheter, maskiner/inventarier, goodwill m.m. kommer att omfattas om förvärvet finansierats med interna lån. Även gamla lån kommer att omfattas av det nya regelverket. Dock träffas bara ränteutgifter som belöper på tid efter den 31 december Utgångspunkten för utlåning från en kommun till ett kommunalt bolag är att den kommer att omfattas av de föreslagna reglerna om avdragsbegränsning för ränteutgifter.

26 Sidan 26 av 124 Från huvudregeln finns för kommuner ett undantag i den s.k. ventilen. Om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat ska ränteutgifterna dras av. Den s.k. 10-procentsregeln, som innebär att ränteavdragsbegränsning inte gäller om långivaren betalar minst 10 % i skatt på ränteintäkten, är inte tillämplig på kommunala koncerner där kommunen är långivare eftersom kommuner är frikallade från skattskyldighet. I budgetpropositionen (2012/13:1) har särskilt angivits vissa situationer som kan anses vara affärsmässigt motiverade. Sedvanlig s.k. cash-poolverksamhet med kortfristig utlåning anses i normalfallet vara affärsmässigt motiverad. När det gäller långfristig utlåning anges i förarbetena att om kommunen har finansierat interna lån med externt lånade medel, ska den omständigheten att en kommun är helt undantagen från skattskyldighet inte ensamt medföra att skuldförhållandet inte anses vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Det avgörande är om det kan finnas andra omständigheter som innebär att det inte är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Som exempel på detta anges internt finansierade interna förvärv och om räntenivån som det kommunala bolaget betalar till kommunen är märkbart hög. Förvärv av en fastighet, vilken finansieras med ett internt lån är, enligt förarbetena, ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Av motiven till den nya lagstiftningen framgår också att det är bl.a. överlåtelser av tillgångar från kommunen som finansierats med interna lån som man vill stoppa. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. Räntekostnader på externa lån från bank eller annat kreditinstitut omfattas i normalfallet inte av ränteavdragsbegränsningen vid interna förvärv av materiella anläggningstillgångar. Detta gäller även om kommunen eller annat bolag i intressegemenskapen har fordringar på långivaren, dvs. lånet är ett s.k. back- to- back lån. 3 Aktuella skuldebrev Mellan Upplands-Bro kommun och Kommunfastigheter har utfärdats tre (3) reverser enligt följande; 3.1 Revers 1 Köp av 24 fastigheter enligt Kf: s beslut Belopp kronor. Räntan omprövas årligen och uppgår för närvarande till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Revers 2 Köp av fastigheten Brunna 4:669 (förskolan Artisten) enligt Ks: s beslut Belopp kronor. Räntan omprövas årligen och uppgår för närvarande till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december av 3

27 Sidan 27 av Revers 3 Köp av fastigheten Kungsängens - Tibble 1:473 enligt Kf: s beslut Ursprungligt förvärv avser transportköp från HSB Bostad AB. Belopp kronor. Räntan omprövas årligen och uppgår för närvarande till 3,7 %. Lånet är amorteringsfritt och förfaller i sin helhet den 31 december Rekommendation Vår slutsats är att räntan på reverserna som Kommunfastigheter erlägger till Upplands-Bro kommun inte kommer att vara skattemässigt avdragsgill till den del den belöper på tid efter den 1 januari Detta har främst sin grund i att förvärvet av de aktuella fastigheterna från kommunen finansierats med interna lån vilket enligt förarbetena till lagstiftningen är ett typfall på en sådan omständighet som gör att skuldförhållandet inte kan anses vara affärsmässigt. Till detta kommer också att denna typ av interna överlåtelser sannolikt är en sådan transaktion som hade kunnat finansieras genom ett tillskott från kommunen. Vi tar inte ställning till om räntesatsen är marknadsmässig eller ej eftersom det enligt vår uppfattning i detta fall saknar betydelse för bedömningen. Vi rekommenderar därför att bolaget upptar externa lån hos bank eller annat kreditinstitut och löser lånen hos kommunen så snart det är möjligt. Stockholm den 10 december 2012 Jan B Svensson Director 3 av 3

28 Sidan 28 av 124

29 Sidan 29 av 124 Ärende 6

30 Sidan 30 av 124

31 Kommunledningskontoret Sidan 31 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Rev Kommunstyrelsen Uppförande av kulturhus i Kungsängen centrum Kungsängens Kyrkby 2:17 Förslag till beslut av Kommunfullmäktige 1. AB Upplands-Brohus får i uppdrag att försälja fastigheten Kungsängens Kyrkby 2:76 till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB 2. Upplands-Bro Kommunfastigheter AB får i uppdrag att uppföra ett kulturhus på fastigheten Kungsängens Kyrkby 2:17 för en beräknad totalkostnad om cirka 104 mkr. 3. Upplands-Bro kommun tecknar borgen som för egenskuld för Upplands- Bro Kommunfastigheters lån på högst kr för uppförande av Kulturhus och förvärv av Kommunhuset i Kungsängen. Sammanfattning Kommunfullmäktige uppdrog den 16 februari 2012, 3, till AB Upplands- Brohus att i samråd med Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsnämnden projektera och upphandla ett kulturhus i Kungsängens centrum i enlighet med beskrivningen i kommundirektörens skrivelse den 13 januari Sedan dess har arbetet fortgått i olika grupper och nya handlingar tagits fram. Kommunstyrelsen har också i september 2012 kompletterat uppdraget för att ta så stor hänsyn som möjligt till energieffektiviserande åtgärder och för att minska klimatpåverkan vid utformning av kulturhuset, utan att försena projektet. AB Upplands-Brohus har gjort en ny kalkyl för att kunna räkna fram en preliminär hyreskostnad, samtidigt pågår upphandlingen och inför Kommunstyrelsens hantering av detta ärende kommer Upplands-Brohus styrelse att har ett extra sammanträde där de tar ställning till genomförande av byggnationen. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 januari 2013 Kommunstyrelsens beslut den 12 september 2012, 106 Kommunfullmäktiges beslut den 16 februari 2012, 3 Ärendet Sedan 2007 har kommunförvaltningen och AB Upplands-Brohus planerat för att uppföra ett kulturhus i Kungsängens centrum. Arbetet drev inledningsvis utifrån en politisk styrgrupp som utifrån möten med medborgare, föreningar och intressegrupper tog fram en prioriterad behovslista. Ett lokalprogram presenterades för och godkändes av Kommunstyrelsen i oktober Utgångspunkten har varit ett förslag till nytt kulturhus som är arkitektonisk

32 2(2) Sidan 32 av 124 intressant, har en ekonomiskt rimlig utformning/konstruktion och svarar mot de prioriterade önskemål som framkommit av den politiska referensgruppen och samråd i övrigt. Kommunfullmäktige uppdrog den 16 februari 2012, 3, till AB Upplands- Brohus att i samråd med Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsnämnden projektera och upphandla ett kulturhus i Kungsängens centrum i enlighet med beskrivningen i kommundirektörens skrivelse den 13 januari Sedan dess har arbetet fortgått i olika grupper och nya handlingar tagits fram. Kommunstyrelsen har också i september 2012 kompletterat uppdraget för att ta så stor hänsyn som möjligt till energieffektiviserande åtgärder och för att minska klimatpåverkan vid utformning av kulturhuset, utan att försena projektet. AB Upplands-Brohus har gjort en ny kalkyl för att kunna räkna fram en preliminär hyreskostnad, samtidigt pågår upphandlingen och inför Kommunstyrelsens hantering av detta ärende kommer Upplands-Brohus styrelse att har ett extra sammanträde där de tar ställning till genomförande av byggnationen. Vid tidigare redovisningar av kostnader för kulturhuset har en kalkyl från 2009 använts som pekade på en byggkostnad om 82 mkr. Sedan dess har en del justeringar gjorts i planeringen som utgrävning av källarplan för en samlingssal, ett nytt fasadmaterial samt ytterligare miljöåtgärder. För att räkna in detta har en ny kalkyl tagits fram utifrån dagen prisläge. Denna uppgår nu till 104 mkr inklusive byggherrekostnader mm. Upphandlingen pågår fortfarande vilket kan ge justeringar i kalkylen. Kommunstyrelsen kommer att informeras om upphandlingen väsentligt avviker från redovisad kalkyl. Utifrån beräknad kostnad har Upplands-Brohus tagit fram en preliminär hyreskostnad. Med de nya krav på marknadsmässiga hyror kan en situation uppstå där det vore bäst för kommunkoncernen att överföra kulturhuset och det befintliga kommunhuset till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB. Hyresnivån i de båda alternativen skiljer 0,5 mkr per år varför en överföring av ägandet är att rekommendera. Den årliga hyran beräknas till 5,5 mkr för kommunens del av byggnaden i nuvarande ränteläge. Hyresnivån är då 0,5 mkr högre än den som redovisades vid beslutet för ett år sedan. Kommunledningskontoret konstaterar att kostnaden håller sig inom rimliga nivåer utifrån tidigare redovisade kalkyler. Vidare är det en fördel om Kommunfastigheter uppför Kulturhuset och därefter köper Kommunhuset och sammanför det i en gemensam fastighet för att hålla ned kommande driftskostnader. Kommunhuset försäljs till bokfört värde (vilket sammanfaller med beräknat marknadsvärde) cirka kronor. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör

33 Sidan 33 av 124

34 Sidan 34 av 124

35 Sidan 35 av 124

36 Sidan 36 av 124

37 Sidan 37 av 124

38 Sidan 38 av 124

39 Kommunstyrelseförvaltningen Sidan 39 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Kommunstyrelsen Uppförande av kulturhus i Kungsängen centrum Kungsängens Kyrkby 2:17 Förslag till beslut av Kommunfullmäktige AB Upplands-Brohus får i uppdrag att i samråd med Kommunstyrelsen samt Kultur- och fritidsnämnden projektera och upphandla ett kulturhus i Kungsängens centrum i enlighet med beskrivningen i kommundirektörens skrivelse den 13 januari Sammanfattning En politisk referensgrupp tog 2008 fram och prioriterade önskemål om funktioner som ska finnas i kulturhuset. Samråd genomfördes i flera olika sammanhang, bland annat med kultur-, pensionärs- och handikappråd. Ett öppet dialogmöte har genomförts liksom ett samråd med ungdomar från Upplands-Brogymnasiet. Dialoger med brukare och kulturarbetare har också genomförts. Beredningen av detta ärende har i övrigt skett i samverkan mellan kommunstyrelseförvaltningen, berörd personal inom bildningsförvaltningens kultur och fritidsenhet samt vd för Kommunfastigheter/Upplands-Brohus. Werk 1 Arkitekter har av Upplands-Brohus anlitats för att utifrån givna direktiv och vad som framkommit i dessa samråd ta fram underlag för detta lokalprogram. Kommunstyrelsen beslutade i början av 2009 att Kommunstyrelsens tidigare uppdrag att föreslå lokalprogram för nytt kulturhus i Kungsängens centrum är besvarat. Samtidigt fick kommundirektören att återkomma med en fördjupad utredning av de ekonomiska konsekvenserna av ökade driftskostnader för ett nytt kulturhus i Kungsängen centrum. I det tidigare redovisade ärendet var utgångspunkten arr utarbeta förslag till ett kulturhus och bibliotek i anslutning till kommunhuset i Kungsängens centrum som ska utvecklas till en kreativ mötesplats där bl. a service och viktig samhällsinformation ska finnas tillgänglig. Kommunstyrelseförvaltningen redovisar det tidigare antagna lokalprogrammet och de förändringar som förvaltningarna föreslår samt reviderade ekonomiska kalkyler utifrån dagens förslag till utformning. Förvaltningen föreslår att kulturhuset uppförs enligt redovisade skisser och kalkyler. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 18 september 2009 Kommunstyrelsens beslut den 7 oktober 2009 Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 13 januari 2012 Bildningsförvaltningens skrivelse den 12 januari 2012

40 2(5) Sidan 40 av 124 Ärendet Under hösten 2008 har arbetade förvaltningen och Upplands-Brohus fram ett lokalprogram för ett nytt kulturhus i Kungsängens centrum. Arbetet har haft stöd av Werk 1 arkitekter samt särskild expertis vad gäller utformning av samlings/möteslokaler och logistik i publika lokaler. Lokalprogrammet presenterades för och godkändes av Kommunstyrelsen i oktober Utgångspunkten har varit ett förslag till nytt kulturhus som är arkitektonisk intressant, har en ekonomiskt rimlig utformning/konstruktion och svarar mot de prioriterade önskemål som framkommit av den politiska referensgruppen och samråd i övrigt. Utifrån de ekonomiska kalkyler som redovisades fick kommundirektören i uppdrag att utreda de ekonomiska konsekvenserna av den beräknade ökningen av driftskostnaderna för det nya kulturhuse i Kungsängen centrum I detta ärende redovisas det tidigare antagna lokalprogrammet och de förändringar som förvaltningarna föreslår och reviderade ekonomiska kalkyler utifrån dagens förslag till utformning. Översiktligt lokalprogram Kulturhuset ska vara en mötesplats där du kan besöka biblioteket, se konst, teater, film, lyssna på musik, skapa och uppleva kultur i många olika former. Det nya kulturhuset ska dessutom vara: en mötesplats för alla, med låg tröskel, mitt i stråken. en plats för kultur och upplevelser, mötet med det oväntade. erbjuda gemenskap och enskildhet, kommunikation och kontemplation. en tredje plats, inte hemma eller på arbetet, en plats för det fria lärandet. aktivt, och i samarbete med andra, erbjuda stöd till studerande på olika nivåer och stimulera enskilda människors livslånga lärande. Den totala lokalytan, enligt lokalprogrammet, är m 2. Ytan fördelar sig enligt förslaget i detta lokalprogram på m 2 för kulturhuset, varav 495 m 2 avser hörsal/teaterdel/foajé i källarplan och för biblioteket ca m 2. Lokaler som är avsatta för kommersiella ändamål har i skissen beräknats till ca 550 m 2. Reception, café/restaurang, foajé, bibliotek och information Kulturhusets foajé ska vara inbjudande och ge besökaren lust att stiga in. Högt i tak. Den som söker gemenskap ska uppleva sådan, den som söker stillhet ska hitta rofyllda hörnor att slå sig ner i. Tillbyggnaden ger ca 200 m 2 som samordnas med befintlig foajé i kommunhuset som redan anpassats till den nya utformningen i och med ombyggnationen för kundcenter. Entéplanet bör innehålla: Reception som betjänar kulturhusets och kommunhusets samtliga funktioner och samordnas med det nya kundcentret. Yta med snabba biblioteksmedier pressdisplay (elektroniska tidningar från hela världen) Mp3-filer (ljudböcker, film m m) för nedladdning, pocket, tidningar, tidskrifter i caféet eller entrén Återlämningsrobot med sortering, tillgängligt 24 timmar/dygn, nåbart från torget. Café med uteservering och scen Bibliotekslokaler publika ytor Ett nytt bibliotek inrymt i Kulturhuset i Kungsängen kommer att nå fler målgrupper och bjuda besökarna på ett betydligt större utbud av tjänster och funktioner, ett modernt bibliotek för 2000-talet. Dagens bibliotek erbjuder så

41 Sidan 41 av 124 3(5) mycket mer än lån av böcker. Här finns något för alla att inspireras och aktiveras av nedan finns ett urval av funktioner som behövs: - Miniutställningar som tangerar bibliotekets verksamhet - Barnavdelning med aktivitetsytor t ex lek-/läsyta för mindre barn, sagorum - Ungdomsavdelning med t ex Spelrum med duk och projektor - Tysta läsesalar med studieplatser - Öppet magasin, eventuellt i form av kompakthyllor - Studieplatser, grupprum, bokningsbara för studerande - Vuxenavdelning med bekväma sittplatser - Yta för att ta emot grupper och för mindre arrangemang, personer - Företagsyta med EU-info och kommun-/turistinformation - Tillgång till trådlöst nätverk och utlån av läsplattor - Sökdatorer för biblioteksmedier och databaser. Uppskattad yta som krävs för den publika delen av biblioteket ca 950 m 2 (jämför Vallentuna 1300 m 2, Nacka C 1000 m 2, nybyggnation ) Hörsal/teaterscen Ett auditorium lämpligt för sammankomster, konserter, teater- och dansföreställningar, film och andra sceniska aktiviteter. Med helt fri golvyta ger lokalen även möjlighet att genomföra event och ungdomsevenemang av typen rockkonserter, dataspelskonvent etc. Salen ska också användas för utbildningar, kommunfullmäktiges sammanträden mm. Uppskattad yta är min 200 m 2. Loger, foajé, teknikutrymmen, förrådsutrymmen tillkommer. Salen utrustas med teleskopläktar för ca sittande, ljudanläggning, filmprojektor, ljusanläggning för olika aktiviteter. Därtill kommer förrådsytor för teknik, stolar, rekvisita mm. Konsthall Utställningslokalen som ger möjlighet för att, förutom rena konstutställningar, även för lokalt producerade utställningar, skolornas elevarbeten etc. Utställningsytan bör omfatta ca 100 m 2 golvyta med hög takhöjd Verkstadslokal En verkstad om ca 50 m 2. i anslutning till konsthallen, används för konstverkstad i samband med utställningar, kursverksamhet och annan liknande skapande verksamhet som kan förekomma. Övriga lokaler 3-4 st. bokningsbara möteslokaler som komplement till befintliga mötesrum i kommunhuset och som är tillgängliga även och kvällstid för föreningar Arkivutrymmen ca 20 m 2. för dokument gällande kommunens tidiga historia Verkstadslokaler, skrivarverkstad, bildverkstad, filmverkstad för bland annat ungdomsverksamhet. Disposition I de bilaga skisserna, av Werk 1 Arkitekter, redovisas på ett relativt detaljerat sätt dispositionen av lokalytorna. Detta syftar till att redovisa möjligheterna att inrymma de tänkta funktionerna i byggnaden och hur de skulle kunna placeras i förhållande till varandra. Under projekteringsarbetet kommer med all sannolikhet olika justeringar att göras. I förslaget hörsalen förlagd i det nedersta våningsplanet (nedsprängt under dagens marknivå) tillsammans med en separat entré mot Kyrkvägen. Här finns också en garderob, teknikutrymmen, förråd mm. Den särskilda entrén mot

42 4(5) Sidan 42 av 124 Kyrkvägen kräver åtgärder för att anpassa marknivåerna i backen ner mot Enköpingsvägen. Nuvarande konferenslokaler Kung Birger 1 och 2 tas i anspråk och integreras med den nya byggnaden och disponeras som utställningslokal. Del utnyttjas även för en utbyggnad av kommunhusets kundcenter som också får funktion som reception för såväl kommunhuset som kulturhuset. Utställningslokalen ska placeras så att receptionspersonalen har en möjlighet att ha den under uppsikt. I entréplanet finns även utrymme för café, läshörna samt för en eller flera kommersiella lokaler. Biblioteket med dess funktioner, studierum, mm är förlagda till plan 2 och 3. På det översta planet (motsvarar plan 6 i kommunhuset) finns 3-4 mötesrum som dels kompenserar för den ändrade användningen av nuvarande Kung Birger 1 och 2 och dels kompletterar behovet av mötesrum i kommunhuset. Dessa kan även byggas så att de blir tillgängliga utanför kontorstid. Resterande ytor är disponibla för uthyrning till kommersiella ändamål av olika slag från vanliga kontor till gym. De skulle också kunna fungera som lokaler för lämplig kommunal verksamhet. Kostnader för ett nytt kulturhus Investeringskostnader för inventarier/utrustning Investeringskostnaden beräknas till 5,0 mkr. Kostnaden avser senaste biblioteksteknik med automatisk in- och utlåning, AV- och annan teknisk utrustning, inredning, skyltprogram, teleskopläktare, ljudanläggning, piano, kontorsutrustning, mm. Kalkylerad hyreskostnad Hyreskostnaden har kalkylerats av Upplands-Brohus utifrån de skisser som arbetats fram. Detta till trots kan endast en upphandling ge svar på exakt kostnad, den kalkylen som Upplands-Brohus presenterat är att betrakta som preliminär och grundad på historiska data. Detta innebär att den påverkan på kostnadsbilden som nuvarande ekonomiska situation innebär, inte är prissatt i kalkylen. Det totala hyresbehovet för att täcka Kommunfastigheters intäktsbehov för fastigheten är ca 6 mkr år 1. Av denna är tkr avser kommunens hyreskostnad medan tkr avser intäkter av de kommersiella ytorna i huset. Total kostnad för att uppföra Kulturhuset beräknas, med ovanstående reservationer för osäkerhetsfaktorer, till netto 83,3 mkr. Ökade driftskostnader Ökningen av den årliga driftskostnaden för ett nytt kulturhus, med avdrag för kostnaderna för nuvarande bibliotek i Tibble, beräknas till ca 6 mkr. Kostnadsökningen relaterar sig till ökade lokalkostnader med 4,1 mkr, förstärkt bemanning för ökat öppethållande (2,5 tjänst), ökade medieanslag samt vissa IT-relaterade kostnader, Beräkningen är gjord utifrån ett bemannat öppethållande måndag torsdag kl 10 19, fredag och lördag söndag Tidplan för uppförande av nytt kulturhus i Kungsängen centrum Om kommunstyrelsen fattar beslut om att uppföra ett kulturhus i början av 2012 kan projekteringen påbörjas omgående. Bedömningen är att projektering och upphandling kan genomföras under Därefter kommer uppförande att kunna genomföras under 2013 och del av 2014.

43 Sidan 43 av 124 5(5) Bygg- och fastighetsansvar Fastigheten är av AB Upplands-Brohus. För närvarande pågår en utredning som ska ge beslutsunderlag för ställningstagande till framtida ägande av kommunhuset. Denna kommer också att avgöra vem som att vara framtida ägare av kulturhuset. Tills detta är avgjort bör Upplands-Brohus projektera byggnationen, svara för uppförande av byggnaden samt därefter ha rollen som fastighetsägare och värd gentemot kulturhusets hyresgäster. Förvaltningens synpunkter i övrigt Ett särskilt uppdrag i tidigare beslut var att belysa det driftkostnadsökning som uppförande av kulturhuset medför. Enligt förvaltningens mening ska denna ställas i relation dels till den nytta den nya mötesplatsen i kommunen gör för kommuninvånarna och dels till övriga satsningar som kommunen gjort p andra delar av fritidssektorn. Upplands-Bro kommun befinner sig i ett mycket expansivt skede. De inflyttande invånarna, liksom den befintliga, förväntar sig ett utökat och modernt utbud av såväl fritids- som kulturaktiviteter. Ett Kulturhus med konsthall, verkstäder, filmlokal och nytt bibliotek kommer att generera många besök i Kungsängens centrum. Det blir en träffpunkt för både stora och små där det hela tiden händer spännande saker. De som besöker Kulturhuset kommer även att göra övriga ärenden i centrum. Bildningsförvaltningen har uppskattat besökssiffran till personer per dag. En så kraftig utökning av driftkostnaderna kräver dock att kommunen fortsätter att expandera och att uppsatt mål för tillväxten kan uppnås. Förvaltningen bedömer, mot bakgrund av den förväntade nyproduktionen av bostäder, att det är fullt möjligt att under de närmaste åren åta sig nya åtaganden i kommunens driftbudget. Efter de satsningar som nu görs av kommunen och andra aktörer i idrottsanläggningar bör även andra fritidsaktiviteter få samma möjlighet. Samtidigt kommer förvaltningen att fortsätta att pröva om egna kommunala verksamheter helst med en naturlig koppling till kulturhusets verksamhetsinnehåll kan vara lämpliga att flytta till ett nytt kulturhus. En sådan lösning skulle kunna innebära en förbättrad finansiering av kulturhusets driftkostnader. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Bilagor: ritningar, Werk 1 arkitekter

44 Sidan 44 av 124

45 Sidan 45 av 124

46 Sidan 46 av 124

47 Sidan 47 av 124

48 Sidan 48 av 124

49 Sidan 49 av 124

50 Sidan 50 av 124

51 Sidan 51 av 124

52 Sidan 52 av 124

53 Sidan 53 av 124

54 Sidan 54 av 124

55 Kommunstyrelseförvaltningen Sidan 55 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Björn Strååt Dnr Kommunstyrelsen Lokalprogram för kulturhus i Kungsängen centrum, Kungsängens Kyrkby 2:17 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att styrelsens uppdrag (Ks ) till kommundirektören att föreslå lokalprogram för nytt kulturhus i Kungsängens centrum är besvarat med detta ärende 2. Kommunstyrelsen uppdrar till kommundirektören att återkomma med en fördjupad utredning av de ekonomiska konsekvenserna av ökade driftskostnader för ett nytt kulturhus i Kungsängen centrum Sammanfattning Kommundirektören fick i samband med budget för 2007 i uppdrag att utarbeta förslag till ett kulturhus och bibliotek i anslutning till kommunhuset i Kungsängens centrum. Biblioteket i Bro och det nya kulturhuset i Kungsängen ska utvecklas till kreativa mötesplatser där bl a service och viktig samhällsinformation ska finnas tillgänglig. Ett första förslag till utformning av att nytt kulturhus samt preliminärt uppskattade kostnader för detta redovisades för kommunstyrelsen I kommunstyrelsens beslut i ärendet gavs kommundirektören i uppdrag att med ärendet som utgångspunkt, i samverkan med bildningsförvaltningen, återkomma med förslag till lokalprogram för nytt kulturhus i Kungsängens centrum. Beredning En politisk referensgrupp har tagit fram och prioriterat önskemål om funktioner som ska finnas i kulturhuset. Samråd har genomförts i flera olika sammanhang, bland annat med kultur-, pensionärs- och handikappråd. Ett öppet dialogmöte har genomförts liksom ett samråd med ungdomar från Upplands-Brogymnasiet. Dialoger med brukare och kulturarbetare har också genomförts. Beredningen av detta ärende har i övrigt skett i samverkan mellan kommunstyrelseförvaltningen, berörd personal inom bildningsförvaltningens kultur och fritidsenhet samt vd för Kommunfastigheter/Upplands-Brohus. Werk1 Arkitekter har av Upplands-Brohus anlitats för att utifrån givna direktiv och vad som framkommit i dessa samråd ta fram underlag för detta lokalprogram. Dessa presenterades av arkitekten vid kommunstyrelsen sammanträde samt bilägges detta ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kalkylunderlag/ritningar, Werk1 arkitekter

56 2(4) Sidan 56 av 124 Ärendet Under hösten 2008 har arbetsgrupper, utifrån de ramar som politisk referensgrupp och samråd givit, arbetat med att utarbeta förslag om nytt kulturhus. Arbetet har letts av den projektgrupp som består av kommunikationschef, chef fritid- och kultur samt vd i Upplands-Brohus. Arbetsgrupperna har bestått av medarbetare inom kultur- och fritidsenheten samt kommunens reception. Arbetet har haft stöd av Werk1 arkitekter samt särskild expertis vad gäller utformning av samlings/möteslokaler och logistik i publika lokaler. I det lokalprogram som biläggs detta ärende redovisas utfallet av förvaltningarnas arbete. Utgångspunkten har varit ett förslag till nytt kulturhus som är arkitektonisk intressant, har en ekonomiskt rimlig utformning/konstruktion och svarar mot de prioriterade önskemål som framkommit av den politiska referensgruppen och samråd i övrigt. I de till detta ärende bilagda skisserna, av Werk1 Arkitekter, redovisas på ett relativt detaljerat sätt dispositionen av lokalytorna. Detta syftar till att skapa ett bra underlag för att kalkylera husets kostnader men innebär i huvudsak inte avgörande begränsningar i möjligheterna att göra olika justeringar i en eventuell projekteringsfas. Lokalprogrammet ger också en bild av hur lokalerna disponeras mellan verksamhet i ett nytt kulturhus respektive kommersiella lokalytor. En större förändring har gjorts jämfört med de skisser som presenterades för kommunstyrelsen Efter en noggrann genomgång av husets funktioner inom arbetsgrupper, av specialistkompetens och arkitekt är den samlade bedömningen att den först tänkta lösningen med en aula/samlingslokal högst upp i huset innebär för många kompromisser för att kunna bli en lösning som är tillfredställande. En aula/samlingslokal högst upp i huset innebär logistiska problem när det gäller att hantera det antal besökare som kan vara aktuellt, problem vad gäller utrymningslösningar och inte heller tillfredställande lösningar vad gäller aulans funktionalitet. Den lösning som i bilagda förslag nu förordas är i stället att utöka det nedersta våningsplanet (nedsprängt under dagens marknivå) och förlägga aulan där. Detta innebär att aulan på ett logistiskt bra sätt ansluts till foaje, receptionsfunktion och utgångar mot Kyrkbacken respektive nuvarande receptions utgång. Det ger också en bättre funktionalitet vad gäller att vid behov kunna mörklägga aulan. Aulan är tänkt att motsvara ett av den politiska referensgruppens önskemål, en större lokal som är flexibel där många aktiviteter och arrangemang kan äga rum. Bildningsförvaltningens bedömning är att den skulle utgöra ett efterfrågat komplement till den avsevärt större aula som finns i Ekhammarskolan. Den lösning som nu, i detta ärende, bedömts som den enda lösningen som ger en bra funktionalitet utifrån alla olika hänsynstaganden förutsätter att, ur berget, spränga ut ett större våningsplan än vad som tidigare föreslagits. Merkostnaden för aula/samlingslokal särredovisas i den kostnadsberäkning som redovisas nedan i detta ärende för en politisk bedömning av kostnad och nytta. Nuvarande konferenslokaler Kung Birger 1 och 2 tas i anspråk och integreras med den nya byggnaden och disponeras för receptionsfunktion och utställningslokal, varav den senare bör vara direkt tillgänglig för besökare till Furuhällshuset och kulturhuset. Utställningslokalen ska placeras så att receptionspersonalen har en möjlighet att ha den under uppsikt.

57 Sidan 57 av 124 3(4) Kung Birger 1 och 2 ersätts av lokaler högst upp i det nya kulturhuset och får en dimensionering som gör att de kommer att fungera avsevärt bättre för kommunfullmäktiges möten och åhörare till dessa. Lösningen innebär samtidigt att tillgängliga möteslokaler för kommunens verksamhet inte minskar, vilket bedöms som viktigt eftersom möteslokalerna i Furuhällshuset inkluderande nuvarande Kung Birger 1 & 2, är fullt utnyttjade idag. Förvaltningen anser att, om ett nytt kulturhus byggs, det är rimligt att utnyttja byggrätten fullt ut, så som detaljplanen tillåter. Detta innebär att det finns ytor på plan 6, överst i huset, som i lokalprogrammet redovisas som mötesrum. Dessa ytor är dock helt disponibla för olika tänkbara ändamål som inte har fastställts i nuläget. De kan användas för uthyrning till kommersiella ändamål, men bedömningen är att det är oklart i vilken grad det finns en extern efterfrågan på dessa lokaler. De skulle också kunna fungera som lokaler för lämplig kommunal verksamhet. Specifikation av lokaldisposition och kostnader för ett nytt kulturhus Lokalyta Den totala lokalytan, enligt lokalprogrammet, är kvm. Ytan fördelar sig enligt förslaget i detta lokalprogram på 1990 kvm för kulturhuset, varav 305 kvm avser teaterdel i källarplan. Lokaler som är avsatta för kommersiella ändamål har i skissen beräknats till drygt 525 kvm. Investeringskostnader för inventarier/utrustning Investeringskostnaden beräknas till 5,5 mkr. Kostnaden avser senaste biblioteksteknik med automatisk in- och utlåning, AV- och annan teknisk utrustning, inredning, skyltprogram, teleskopläktare, ljudanläggning, piano, kontorsutrustning, m m. Kalkylerad hyreskostnad Hyreskostnaden har kalkylerats av Upplands-Brohus utifrån de skisser som arbetats fram. Detta till trots kan endast en upphandling ge svar på exakt kostnad, den kalkylen som Upplands-Brohus presenterat är att betrakta som preliminär och grundad på historiska data. Detta innebär att den påverkan på kostnadsbilden som nuvarande lågkonjunktur innebär, inte är prissatt i kalkylen. Denna eventuella effekt är en än mer svårbedöms faktor om upphandling sker om ett år eller två. Kostnadsberäkningen har gjorts med premissen att Upplands-Bro Kommunfastigheter AB är ägare av Kulturhuset. Detta motiveras av att kommunens verksamhetslokaler i övrigt förvaltas av bolaget. Det totala hyresbehovet för att täcka Kommunfastigheters intäktsbehov för fastigheten är ca 6 mkr år 1. 4,750 tkr avser kommunens hyreskostnad, varav den föreslagna aula/teaterdelen i bottenplanet svarar för 730 tkr tkr avser intäkter av de kommersiella ytorna i huset. Total kostnad för att uppföra Kulturhuset beräknas, med ovanstående reservationer för osäkerhetsfaktorer, till netto 83,3 mkr. Ökade driftskostnader Ökningen av den årliga driftskostnaden för ett nytt kulturhus, jämfört med nuvarande bibliotek i Tibble, beräknas till ca 6 mkr. \\uppfil02\user$\annorv\application Data\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\40967\Tjänsteskrivelse kulturhus.doc /

58 4(4) Sidan 58 av 124 Kostnadsökningen relaterar sig till ökade lokalkostnader med 4,1 mkr, förstärkt bemanning för ökat öppethållande, ökade medieanslag samt vissa itrelaterade kostnader, Beräkningen är gjord utifrån ett bemannat öppethållande måndag torsdag kl 10 19, fredag och lördag söndag Tidplan för ett eventuellt uppförande av nytt kulturhus i Kungsängen centrum Tidpunkten för att projektera och bygga bedöms kunna vara gynnsam utifrån de konjunkturförutsättningar som råder. Om kommunfullmäktige fattar beslut om att uppföra ett kulturhus kan projekteringen påbörjas omgående efter ett beslut. Bedömningen är att projektering och upphandling kan genomföras inom loppet av mindre än ett år. Bygg- och fastighetsansvar Förvaltningen föreslår att Upplands-Bro Kommunfastigheter AB ges uppdraget att - ifall av beslut om att uppföra nytt kulturhus - projektera byggnationen, svara för uppförande av byggnaden samt därefter ha rollen som fastighetsägare och värd gentemot kulturhusets hyresgäster. Förvaltningens synpunkter i övrigt Förvaltningen vill särskilt uppmärksamma kommunstyrelsen på de ovan redovisade ökade driftkostnader som ett nytt kulturhus medför. Kommunen genomför under 2009 och även de kommande åren därefter, 2010 och 2011, besparingar inom den kommunala verksamheten mot bakgrund av förväntat minskade skatteintäkter. Förvaltningen bedömer det mot denna bakgrund som problematiskt att parallellt med besparingar inom kommunens verksamheter - påta sig nya åtaganden i kommunens driftbudget. Förvaltningen föreslår därför att en noggrannare utredning görs av de ekonomiska konsekvenserna av ett nytt kulturhus verksamhet. Särskilt kan belysas vilka möjligheter som finns för att utnyttja de ytor som f n har en tveksam kommersiell efterfrågan. I detta bör ingå att pröva om egna kommunala verksamheter helst med en naturlig koppling till kulturhusets verksamhetsinnehåll kan vara lämpliga att flytta till ett nytt kulturhus. En sådan lösning skulle kunna innebära en förbättrad finansiering av kulturhusets driftkostnader. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Björn Strååt Kommunikationschef Bilagor: 1. Tjänsteskrivelse Kalkylunderlag/ritningar, Werk1 arkitekter

59 Sidan 59 av 124

60 Sidan 60 av 124

61 Sidan 61 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelseförvaltningen Dnr Björn Strååt 1 Kommunstyrelsen Förslag om nytt kulturhus i Kungsängen centrum Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar Kommundirektören får i uppdrag att med detta ärende som utgångspunkt, i samverkan med bildningsförvaltningen, återkomma med förslag till lokalprogram för nytt kulturhus i Kungsängen centrum Ärendebeskrivning Kommundirektören fick i samband med budget för 2007 i uppdrag att utarbeta förslag till ett kulturhus och bibliotek i anslutning till kommunhuset i Kungsängens centrum. Biblioteket i Bro och det nya kulturhuset i Kungsängen ska utvecklas till kreativa mötesplatser där bl a service och viktig samhällsinformation ska finnas tillgänglig. I detta ärende redovisas resultatet hittills av planeringen för ett nytt kulturhus i Kungsängen centrum. En politisk referensgrupp med representanter för samtliga partier som är representerade i kommunstyrelsen har sedan september arbetat med att ta fram och prioritera önskemål om vilka funktioner som ska finnas i kulturhuset. Samråd har genomförts i flera olika sammanhang, bland annat med kultur-, pensionärs- och handikappråd. Ett öppet dialogmöte har genomförts liksom ett samråd med ungdomar från Upplands-Brogymnasiet. Dialoger med brukare och kulturarbetare har också genomförts. Beredningen av detta ärende har utöver ovanstående skett i samverkan mellan kommunstyrelseförvaltningen, bildningsförvaltningens kultur och fritidsenhet samt vd för Kommunfastigheter/Upplands-Brohus. Bildningsnämndens kultur- och fritidsenhet har sammanställt underlaget som är utgångspunkt för redovisningar av kostnader, lokalbehov och verksamhetsinnehåll i denna skrivelse. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer Lokalförutsättningar Den tänkta placeringen av ett nytt kulturhus är i Kungsängens centrum mellan det kommunala förvaltningshuset och Torget. Enligt detaljplan för fastigheten, Kungsängen kyrkby 2:17, nr 0607 (Furuhällsplan) innebär byggrätten möjlighet till en fyra våningar hög byggnad för bland annat kontor, bostäder, handel, bibliotek och restaurang. Den totala lokalytan är, om en fastighet byggs i fyra våningar, ca 2500 kvm. Denna yta kan dock expanderas genom en integration av kulturhuset med nuvarande möteslokaler Kung Birger 1 och 2 samt receptionsutrymmet på plan tre i Furuhällshuset. Den totala ytan för dessa lokaler är drygt 300 kvm. Det följande förslaget till ungefärlig disposition av kulturhusets lokalyta innebär att minst ett våningsplan kommer behöva finansieras genom uthyrning

62 Sidan 62 av 124 Sida 2 av lokalerna. I fastighetens markplan förefaller det naturligt - och i enlighet med efterfrågan att hyra ut en del som affärslokaler. Vad gäller ytterligare lokalytor som kan komma att behöva finansieras via intäkter bör i det fortsatta arbetet särskilt prövas om det finns kommunala verksamheter som skulle kunna dra nytta av närheten till bibliotek med dess möjligheter till informationssökning, studierum, teknisk utrustning, etc. Nuvarande bibliotek i Tibble Biblioteket i Tibble föreslås med detta ärende avvecklas i sina nuvarande lokaler och flyttas till det nya kulturhuset i Kungsängen centrum. Biblioteket har legat vid Tibble torg sedan Då planerades för ett expanderande centrum och bostadsområde i Tibble men den utveckling som då förutsattes har istället gått åt motsatt håll med allt mindre samhällelig och kommersiell service i området. Besöksantalet vid biblioteket har sjunkit sedan starten och ligger idag på c:a 150 besök/dag. Flera förskolor och skolor i närområdet använder dock biblioteket, som också har många besökare från det närliggande HSB-området. Här bor idag företrädesvis äldre och i områdets mindre lägenheter yngre personer. Bibliotekets lokaler bedöms inte som tillgängliga enligt de normer som gäller från 2010 för offentliga lokaler. Kostnaden för Tibble biblioteks lokaler, som utgår vid en flytt av biblioteket, är 580 tkr. Funktioner i kulturhuset Utifrån de samråd med olika intressenter som redovisats ovan under Ärendebeskrivning har referensgruppen för ett nytt kulturhus gjort en prioritering av önskade funktioner i ett nytt kulturhus. Listan biläggs denna skrivelse. Följande disposition av lokalerna utifrån referensgruppens prioriteringar - föreslås som utgångspunkt för framtagandet av ett lokalprogram; Reception, foajé med biblioteks- och arrangemangsinformation Kulturhusets reception/foajé ska vara inbjudande, med rymd och öppenhet, och skapa intresse för kulturhusets utbud. Receptionen förutsätts samordnas med kommunhusets reception och det bör i det fortsatta arbetet utredas i vilka avseenden och hur synergier vad gäller personalutnyttjande finns mellan kulturhusets respektive kommunens receptionsfunktioner men även vad gäller dessa och biblioteksdelen. Lokalbehovet bedöms till minst ca 200 kvm, beroende av hur lokalen samordnas med utställningslokalen.. Café läsesalong/pressavdelning, scen Café (eventuellt restaurangverksamhet) med uteservering. Denna verksamhet, som förutsätts bedrivas på kommersiell basis av entreprenör, tänks vara i lokalmässig anslutning till läsesalong, tidskrifts/press-avdelning och någon form av scen. Dessa senare delar bör av personalmässiga skäl vara så långt möjligt i anslutning till och samordnade med reception och utställningslokal. Caféets lokalbehov får preciseras i samband med senare planering för den kommersiella delen av kulturhusfastigheten. Utställningslokal Begreppet utställningar kan omfatta förutom de traditionella konstformerna såsom måleri, foto, etc - olika former av installationer, animationer, ljusspel, performance och rörlig bild. En utställningslokal ger möjligheter för att, \\uppfil02\user$\annorv\application Data\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\26147\Tjänsteskrivelse kulturhus_ks.doc /

63 Sidan 63 av 124 Sida 3 förutom rena konstutställningar, även ge utrymme för lokalt producerade utställningar, skolornas elevarbeten etc. Säkerhetsaspekten är särskilt viktig för dessa lokaler. För att undvika extra personalkostnader bör den bemannade receptionen placeras i anslutning till konsthallen. Som nämnts ovan är det önskvärt att denna yta förläggs i anslutning till och samordnad med reception och foajé. Lokalens ändamål gynnas av en högre takhöjd och goda belysningsförhållanden, om fastighetens disposition i övrigt tillåter detta. Lokalen föreslås utrustad med teknisk utrustning i form av storbildsvideo och bildprojektor. 100 kvm bedöms behövas för att erbjuda en bra lokal för utställningsändamål. Bibliotek Ett nytt bibliotek inrymt i Kulturhuset i Kungsängen kommer att nå fler målgrupper och bjuda besökarna på ett mer differentierat utbud av tjänster och funktioner än nuvarande bibliotek i Tibble. Det ska vara ett modernt bibliotek för 2000-talet, med utbud för barn, ungdomar, vuxna och studerande. Här kan all form av informationssökning göras på modernt sätt. Här finns också trådlöst nätverk och utlån av bärbara datorer, sökdatorer för alla medier som biblioteket har, in- och utlåningsautomater, m m. Uppskattad yta som krävs för den publika delen av biblioteket ca 950 kvm Hörsal En hörsal för sammankomster, konserter, teater- och dansföreställningar, film, m fl aktiviteter. Hörsalen avses också användas för kommunfullmäktiges möten. Hörsalen tänks utrustad med en s k teleskopläktare som ger stor flexibilitet, kräver liten yta outnyttjad och ger komfortabel åskådarplats för, uppskattningsvis, 130 sittande eller 300 stående.. Hörsalen, liksom huset i stort, ska utrustas med moderna tekniska stödfunktioner för AV, m m. Önskvärt är att hörsalen kan placeras så att den är maximalt tillgänglig och har säkra utrymningsvägar. Hörsalen bedöms ta 200 kvm golvyta i anspråk Verkstadslokal Verkstadslokalen, som om möjligt bör ligga i anslutning till utställningslokalen, används för konstverkstad i samband med utställningar, kursverksamhet och annan liknande skapande verksamhet som kan förekomma. Bedöms ta 50 kvm i anspråk. Möteslokaler Bokningsbara, tillgängliga dag- och kvällstid (under öppettid) för föreningar och andra ändamål. 3-5 st à kvm Övriga lokaler Övriga lokalbehov som framkommit inom ramen för referensgruppens arbete är lokaler för permanenta och tillfälliga utställningar, om kommunen och dess historia samt vissa förråds- och arkivutrymmen. \\uppfil02\user$\annorv\application Data\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\26147\Tjänsteskrivelse kulturhus_ks.doc /

64 Sidan 64 av 124 Sida 4 Sammantaget bedöms detta medföra behov av kvm lokalyta. Ovan angivna ytor genererar behov av lokalytor för logistik i huset, hissar, trappor etc, som inte är angivna i detta ärende. Storlek och lösningar för dessa ytor kan preciseras först i samband med det uppdrag om att ta fram ett komplett lokalprogram för kulturhusets lokaler, som föreslås i detta ärende. Samordning av personella resurser I detta ärende anges nivåer för bemanning och bedömningar av kostnaderna för detta. Det bör dock uppmärksammas att ett nytt kulturhus ger möjligheter till samordning - vad gäller bemanning - mellan framförallt bibliotek och reception. Samordning och integrationsmöjligheter vad avser lokaler Med detta ärende som utgångspunkt föreslås kommundirektören få i uppdrag att, i samverkan med bildningsförvaltningen, utarbeta ett lokalprogram för det nya kulturhuset. Detta innebär att nästa steg i processen är att ta fram ett utförligt underlag vad gäller fastighetens exteriöra utformning, detaljerad disposition av lokalytorna, m.m. Här finns också frågor att utreda kring placering av hörsal i huset, ställningstaganden kring ytor för kommersiella lokaler, eventuellt också till fördelar respektive nackdelar med att ge huset en källarvåning som skulle ansluta till Kyrkbacken. I lokalprogrammet kommer belysas hur det nya kulturhusets lokaler kommer ansluta till Furuhällshusets. Uppenbart finns möjligheter att integrera fastigheterna vad gäller plan 3 (med nuvarande möteslokaler Kung Birger 1 och 2 samt kommunhusets reception). Som ett komplement till detta anser förvaltningen att det är lämpligt att belysa för- och nackdelar med en integrerad lokallösning mellan det nya huset och Furuhällshuset avseende plan 4 och eventuellt också plan 5. Här finns i nuläget spaciösa lokalytor med ljushall som skulle kunna vara mycket användbara för kulturhusets ändamål. Detta skulle i så fall förutsätta att delar av Furuhällshusets förvaltningslokaler omdisponerades till det nya kulturhusfastigheten, som preliminärt bedöms erbjuda lämpliga lokaler för detta. Det kan vara möjligt att detta skulle ge en effektivisering av förvaltningslokalerna samtidigt som det skulle kunna erbjuda lämpliga lokaler för kulturhusets syften. Preliminärt bedömda nivåer för lokalbehov och kostnader för ett nytt kulturhus Lokalbehov Lokalbehovet utifrån ovanstående redovisning bedöms avseende effektiva lokalytor - i detta skede till ca 1800 kvm, inkluderande serviceytor och kontorslokaler. Investeringskostnader Investeringarna i kulturhuset avser modernaste teknik för in-och utlån av böcker, återlämningssautomat, AV-utrustning, inredning, skyltprogram, teleskopsläktare, hörsalsutrustning, kontorsutrustning mm. Investeringskostnaden beräknas till 5 mkr. Ökade driftskostnader Ökningen av den årliga driftskostnaden för ett nytt kulturhus, jämfört med nuvarande bibliotek i Tibble, beräknas till 5,6 mkr. Kostnadsökningen relaterar \\uppfil02\user$\annorv\application Data\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\26147\Tjänsteskrivelse kulturhus_ks.doc /

65 Sidan 65 av 124 Sida 5 sig till ökade lokalkostnader med uppskattningsvis i storleksordningen 3 mkr, samt förstärkt bemanning för dels ökat öppethållande (bibliotekarietjänster, biblioteksassistent), dels för specifika kompetensbehov som ett aktivt kulturhus förutsätter (konstpedagog, tekniker). Beräkningen är gjord utifrån ett bemannat öppethållande måndag torsdag kl 10 19, fredag och lördag söndag Tidsplan Ett lokalprogram kan föreläggas bildningsnämnden respektive kommunstyrelsen i början av hösten 2008 och syftar då till att erhålla ett uppdrag att projektera kulturhuset. Projekteringen kan, om inget oväntat inträffar som försvårar den, vara genomförd till sommaren Steget efter detta är upphandling av byggnation och själva byggnationen. Parallellt med byggnation kommer projektgrupper inom kommunen förbereda den tänkta verksamheten i kulturhuset med avseende på inredning, utrustning, rekrytering, etc. Bygg- och fastighetsansvar I detta ärende förutsätts Kommunfastigheter AB/ Uppland-Brohus, gentemot kommunen, svara för projektering, uppförande av byggnaden samt därefter som fastighetsägare och värd gentemot kulturhusets hyresgäster. Finansieringen av kulturhusets lokaler förutsätts sålunda ske genom löpande hyresavtal med Upplands-Brohus och genererar därmed ingen investeringskostnad för byggnation av huset. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Elisabeth Särenfors Kommundirektör Björn Strååt Björn Strååt Kommunikationschef \\uppfil02\user$\annorv\application Data\Sirius IT\Imaging Suite\cache\View\1\26147\Tjänsteskrivelse kulturhus_ks.doc /

66 Sidan 66 av 124

67 Sidan 67 av Referensgruppens för kulturhus i Kungsängens centrum Utifrån referensgruppens egna möten, öppet dialogmöte med kommuninvånare samt samråd med gymnasieungdomar har referensgruppen enats om nedanstående prioriteringar rörande ett nytt kulturhus i Kungsängen centrum. Nyckelord för kulturhuset: Ett hus för alla, flexibilitet, kvalitet, mångfald och levande miljö. Inte utgå från bibliotek utan från kulturhus, vid planeringen. Värna en välkomnande entré och utemiljö. Lättillgängligt och inbjudande. Efter referensgruppens egna diskussioner, studiebesök och dialogmöten har följande framkommit: Övergripande om kulturhusets lokaler och omgivning; Flexibla, multifunktionella lokaler Utomhusmiljön runt huset viktig, liksom arkitekturen på huset. Modernt och stilrent, inbjudande, högt i tak, rymd. Bibliotek som är modernt, öppet Barnhörna med t.ex. läs och lekvrå Café med möjlighet att fika utomhus. En större loka som är flexibel där många aktiviteter och arrangemang kan äga rum. En mindre lokal för mindre arrangemang. Mindre rum för studierum/tysta rum/studieförbund/föreningar m.fl. Kommersiella lokalytor i bottenplan och eventuellt även toppvåning Aktiviteter som bör kunna utövas i Kulturhuset: Låna böcker, läsa tidningar, mötas Studera Bedriva vuxenutbildning/sfi? idka föreningsliv, ha möten Fritt surfa på internet Få tillgång till kommun-/samhälls-/besöks-/konsument-/turisminformation m m i Kontaktcenter, Få hjälp med enklare ärenden med kommunen i Kontaktcenter Se permanenta och mobila utställningar.. Höra konserter Se Teater Öva/se balett/dans Se film Hålla Kommunfullmäktiges möten, Genomföra konferenser, seminarier. Möjlighet till lan-spel, etc, We sport, sing a star, dansmattor, etc Möjlighet för t.ex. lokala band/teatergrupper och andra att uppträda virtuellt museum kring kommunens historia?

68 Sidan 68 av 124 Övriga förslag och synpunkter från Ungdomsdialogen: En mindre lokal med scen i anslutning till en café del, där lokala band kan spela och andra kan uppträda. Reprum med t.ex. piano, flygel och trummor. Bokningsbara rum för band och andra intresserade. Kan placeras i källare. Ev. ett tyst reprum. Butiker är ej så nödvändigt. Möjligheter till utomhusaktiviteter som t.ex. konserter, utomhusbio och fika. Glassbar med glass från världens alla hörn. Biljard. Många fåtöljer och saccosäckar. Mysgrupper integrerat i Biblioteket Behov som finns men som kanske kan läggas utanför Kulturhuset: Arkiv för föreningar. Då biblioteket försvinner i Tibble och många, främst pensionärer blir av med service som dagstidningar och tillgång till dator bör möjligheten att ha kvar den servisen i annan lokal i Tibble utredas.

69 Sidan 69 av 124 Ärende 7

70 Sidan 70 av 124

71 Kommunledningskontoret Sidan 71 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Anna-Lena Örvander Dnr Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Medborgarförslag om Speedballbana i Kungsängen Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta 1. Upplands-Bro kommun har idag inte resurser för att anlägga en Speedballbana. 2. Upplands-Bro kommun ställer sig positiv till att stötta förening som vill hyra eller på annat sätt hitta mark som kan upplåtas för en Speedballbana i Kommunen. Sammanfattning Oskar Kronwall föreslår i ett medborgarförslag att kommunen ska inrätta en speedballbana som är en tävlingsform av paintball i Kungsängen. Idag finns det en bana i Stockholm som inte har rätt dimensioner för att kunna användas för Svenska mästerskap. Oskar föreslår att kommunen ska upprätta två banor som också kan tillhandahållas en helg per år till Svenska mästerskapsorganisationen för en av fyra mästerskapstävlingar. Oskar redogör även för behoven för att inrätta en speedballbana. Kultur- och fritidsnämnden skriver i sitt yttrande till Kommunfullmäktige att Speedballbanor i normalfallet ägs av företag som tar ut avgift för att man ska få spela på deras planer. Kultur och fritidsnämnden prioriterar föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet och har för närvarande inte resurser för att anlägga eller bidra till att anlägga en speedball bana i kommunalregi. Kultur- och fritidsnämndens är dock positiva till att stötta en förening som vill hyra eller på annat sätt hitta mark som kan upplåtas för en bana i kommunen. Beslutsunderlag Medborgarförslag om Speedballbana som inkom den 11 september Kommunfullmäktiges beslut den 27 september 2012, KF 87. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 20 november, reviderad den 4 december 2012 Kultur & Fritidsnämndens beslut den 12 december 2012, Kfn 59 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 7 januari 2013.

72 2(2) Sidan 72 av 124 Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkar inte en barnkonsekvensanalys, då beslutet anger prioriteringar av föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kanslichef Bilagor: 1. Medborgarförslag om inrättande av Speedballbana som inkom den 11 september Kommunfullmäktiges beslut den 27 september 2012, Kf Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 20 november, reviderad den 4 december Kultur- och fritidsnämndens beslut den 12 december 2012, Kfn 59

73 Sidan 73 av 124

74 Sidan 74 av 124

75 Sidan 75 av 124

76 Sidan 76 av 124

77 Sidan 77 av 124

78 Sidan 78 av 124

79 Sidan 79 av 124

80 Sidan 80 av 124

81 Sidan 81 av 124

82 Sidan 82 av 124

83 Sidan 83 av 124 Ärende 8

84 Sidan 84 av 124

85 Kommunledningskontoret Sidan 85 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Anna-Lena Örvander Dnr Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Motion om att ge barnen en giftfri vardag, från Miljöpartiet det gröna (Anna Norberg, Tina Hedberg och Nawzad Hamasharif) Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Motionen anses besvarad i och med Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 27 december Sammanfattning Anna Norberg (MP), Tina Hedberg (MP) och Nawzad Hamasharif (MP) föreslår i en motion att kommunens förskolor och skolor ska göras fria från miljögifter och att en miljödiplomering av förskolor i Kommunen ska påbörjas. Utbildningskontoret redovisar i sitt svar på motionen för det pågående arbetet med miljöfrågor och en hållbar utvecklig bl.a. genom miljöcertifieringen Grön Flagg. Kommunledningskontoret redovisar därutöver de reviderade ekologiska målen i miljöplanen och budgetuppdraget från 2012 om att en miljöcertifiering av kommunens verksamheter ska göras inom mandatperioden. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 27 december Utbildningsnämndens beslut 82 den 18 december Utbildningskontorets tjänsteskrivelse den 5 december Motion om att ge barnen en giftfri vardag som inkom den 19 mars Ärendet Kommunens miljöplan tar upp många av aspekterna i motionen om att ge barnen en giftfri vardag. Kommunfullmäktige beslutade den 18 december, Kf 127, om att revidera miljöplanen gällande inköp av ekologiska livsmedel som ska ha uppnått 50 % senast år Därutöver beslutade Kommunfullmäktige i budget 2012 att ge Kommunstyrelsen i uppdrag att en miljöcertifiering ska göras av kommunens verksamheter inom mandatperioden och att en utredning bör fastställa lämplig metod. Den utredningen kommer att redovisas till Kommunstyrelsen under våren I kommunens skolor och förskolor pågår arbetet med miljöfrågor och för en hållbar utveckling bl.a. med miljöcertifieringen Grön Flagg.

86 2(2) Sidan 86 av 124 Grön Flagg är en internationell certifiering för förskolor och skolor och ett verktyg för att jobba handlingsinriktat med hållbar utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. I Sverige finns idag mer än 2500 skolor och förskolor anslutna till Grön Flagg. I de Nordiska Ministerrådets strategi för hållbar utveckling används antalet skolor och förskolor med Grön Flagg som en av indikatorerna för att mäta hur arbetet för att uppnå strategin fortskrider. Grön Flagg är ett sätt att få lärande för hållbar utveckling att genomsyra arbetet och att jobba mot mål och riktlinjer i läroplaner. Utvecklingen sker både i den pedagogiska verksamheten men även genom en mer hållbar daglig drift av verksamheten. Verktyget bygger på barns och ungas delaktighet och ger förutsättningar för inflytande och skapar framtidstro. I dagsläget är flertalet förskolor och ett antal skolor miljöcertifierade enligt Grön Flagg. Senast år 2015 ska alla förskolor och skolor vara miljöcertifierade. Upplands- Bro kommuns pågående arbete med miljöfrågor stämmer väl överens med förslagen i motionen. Barnperspektiv Att arbeta med miljöfrågor som bygger på barn och ungas delaktighet och inflytande, ger framtidstro och skapar goda förutsättningar för ett hållbart samhälle. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Karl Öhlander Kanslichef Bilagor: 1. Utbildningsnämndens yttrande den 18 december Motionen om att ge barnen en giftfri vardag som inkom den 19 mars 2012.

87 Sidan 87 av 124

88 Sidan 88 av 124

89 Sidan 89 av 124

90 Sidan 90 av 124

91 Sidan 91 av 124 i Upplands-Bro Ge barnen en giftfri vardag Miljöpartiet föreslår att kommunens förskolor miljödiplomeras Barn är särskilt utsatta och känsliga för skadliga kemikalier. Deras biologiska utveckling, fysiska aktiviteter och beteende ger upphov till ökad exponering. Barn dricker mer vatten, äter mer mat och andas mer luft per kilogram kroppsvikt än vuxna. De biter och suger på saker, utforskar sin omvärld och vistas nära golvet där många kemikalier samlas. Upprepad exponering under de första levnadsåren riskerar att skada nervsystemet, reproduktionssystemet, hormonsystemet och immunsystemet. De senaste 50 åren har världens kemikalieproduktion ökat från sju miljoner ton till över 400 miljoner ton per år. Enligt EU:s sammanställning används idag över kemiska ämnen, varav många är skadliga. De finns i allt som omger oss, exempelvis i kläder, mat, leksaker, hygienprodukter och byggmaterial. Varje vardag lämnar föräldrar i Upplands-Bro sina barn på förskolan. Det krävs förtroende för att lämna över barnens säkerhet, hälsa och utveckling i någon annans händer. Som föräldrar vill man vara trygg med att barnen mår bra och har roligt. En viktig, men ofta förbisedd, aspekt är förekomsten av giftiga kemikalier. Världsnaturfonden har låtit analysera blod från tre generationer. Resultatet visar att barnens blod innehåller högre halter av kemiska ämnen jämfört med äldre generationer. Det är inte acceptabelt. Vi vill att förskolor görs fria från skadliga gifter så snart som möjligt. För det krävs försiktighet, en ökad medvetenhet och ett breddat hälsotänkande, särskilt för de miljöer som barn vistas i regelbundet. Det kräver att vi politiker agerar att vi lever upp till det förtroende som föräldrar ger oss dagligen. Göteborgs stad och andra kommuner har gått före. De har satt upp målet att miljögifter i barnens vardag ska minska. En viktig del i detta mål är miljödiplomeringen av förskolor. Arbetet innefattar bland annat att endast miljömärkta hygienprodukter ska användas, att kemikalierna i förskolemiljön kartläggs, att de saker som medför risk fasas ut, samt att en högre andel ekologisk mat serveras och att maten tillagas på plats. Skolgårdarna ska ha mer grönt än asfalt och uppmuntra till lek utomhus var nästan var tionde förskola i Göteborg miljödiplomerad och andelen ökar hela tiden. Vi föreslår att samtliga kommunala förskolor ska miljömärkas på det sätt som bl a Göteborgs stad gjort.

92 Sidan 92 av 124 För att kunna uppnå en giftfri vardag för barn måste kemiska risker även beaktas när förskolor, lekplatser och idrottsanläggningar byggs och renoveras. Som stor inköpare har kommunen makten att genom grön upphandling kräva att produkter ska vara fria från ämnen som inte är godkända enligt hårda miljö- och hälsokrav. Endast produkter som är bevisat säkra ska användas barnperspektivet och försiktighetsprincipen måste gälla. När arbetet är igång ska information om vilka förskolor som är miljödiplomerade in i kommunens information till föräldrar, där man kan jämföra förskolor. Samtidigt ska kommunen vidareutveckla informationen till föräldrar och förskolepersonal. Därmed underlättas medvetna val och minskade hälsorisker, både hemma och i förskolan. Vi föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunens samtliga förskolor ska göras fria från miljögifter och att därför påbörja miljödiplomering av förskolorna i enlighet med motionen Anna Norberg (MP) Tina Hedberg (MP) Nawzad Hamasharif (MP)

93 Sidan 93 av 124 Ärende 9

94 Sidan 94 av 124

95 Kommunledningskontoret Sidan 95 av 124 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Stina Forsberg Kommunstyrelsen Motion om återbruk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar Kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Sammanfattning Kerstin Åkare (V) väckte den 3 oktober 2012 en motion avseende att kommunen borde inrätta en lokal, gärna i anslutning till kretsloppscentralerna, där Upplands-Bro kommuns medborgare kan lämna in samt hämta ut föremål för eget bruk som annars skulle ha kastas. I Kommunstyrelsens budget 2013 finns det kr avsatt för att starta ett projekt med att inrätta en så kallad bytesbod i Upplands-Bro kommun. Det är Tillväxtkontorets tekniska avdelning som håller i projektet och bytesboden kommer att anläggas på Brunna Kretsloppscentral. Syftet med bytesboden är att kommunens medborgare ska ges möjligheten att lämna in sina överblivna ägodelar istället för att kassera funktionsdugliga föremål på kretsloppscentralerna. Upplands-Bro kommuns medborgare ska således kunna lämna in ett föremål och hämta ut ett annat föremål i form av ett byte. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse den 7 januari Motion om återbruk väckt av Kerstin Åkare (V) den 3 oktober 2012 (Dnr: ). Barnperspektiv Förslaget till beslut är utarbetad med hänsyn till barnens bästa. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Bilagor: Karl Öhlander Kanslichef Motion om återbruk väckt av Kerstin Åkare (V) den 3 oktober 2012 (Dnr: )

96 Sidan 96 av 124

97 Sidan 97 av 124 Motion om återbruk Vänsterpartiet föreslår att kommunen inrättar en lokal, gärna i anslutning till kretsloppscentralerna, där medborgarna kan lämna fullt funktionella, hela föremål, som de annars skulle ha slängt. Det kan gälla saker som möbler, husgeråd, verktyg, böcker och prynadsföremål. Dessa föremål skulle då vem helst kunna hämta för eget bruk. Vi vill på så sätt dels motverka den slit-och-släng-mentalitet som tär på våra naturresurser, dels samtidigt hjälpa unga människor och andra med knappa resurser att gratis kunna utnyttja saker, som slängs trots att de fortfarande är fullt användbara. Vi föreslår alltså -att kommunen inrättar en lokal eller lokaler i kommunen, där medborgarna kan lämna respektiv hämta brukbara saker. Kungsängen den 3 oktober 2012 Kerstin Åkare