Kapitel. Programmering

Transkript

1 Kapitel 1. Före programmering 2. sexempel 3. Avlusning av program 4. Att beräkna antalet bytes som ett program använder 5. Sekretessfunktion 6. Att söka efter fil 7. Redigering av programinnehåll 8. Att radera ett program 9. Användbara programkommandon 10. Kommandoreferenser 11. Visning av text 12. Att använda beräkningsfunktioner i program 8

2 Kapitel 8 1. Före programmering sfunktionen hjälper dig att skapa komplicerade, ofta använda beräkningar snabbt och lätt. Kommandon och kalkylprogram körs i sekvens precis som vid en manuellt genomförd beräkning med flera tal. Flera program kan lagras under filnamn som gör det lätt att kalla upp och redigera dem. Filnamn Filnamn Filnamn Program Program Program Välj PRGM ikon i på huvudmenyn och gå in i läget PRGM. När du gör det visas programlistan på skärmen. Välj minnesområde (använd f och c för att flytta) 1 (EXE)... Kör program 2 (EDIT)... Programredigering 3 (NEW)... Nytt program [ Sid. 139 Sid. 139 Sid (DEL)... Radera specifikt program 2 (DEL A)... Radera allt 3 (SRC)... Sökning efter filnamn Tryck på [ för att återgå till föregående meny. Om det inte finns program lagrade i minnet när du kör PRGM funktionen, visas meddelandet No Programs på skärmen och endast NEW uppgiften (3) visas i funktionsmenyn. 126

3 2. sexempel Kapitel 8 Exempel 1 För att bestämma yta och volym för tre reguljära oktaedrar med dimensioner enligt tabellen nedan. Lagra beräkningsformeln under filnamnet OCTA. En sidas längd(a) Yta (S) Volym (V) 7 cm cm 2 cm 3 A 10 cm cm 2 cm 3 15 cm cm 2 cm 3 Följande är formeln som används för att bestämma yta S och volym V för en reguljär oktaeder för vilken längden på en sida är känd. 2 S = 2 3 A 2, V = A 3 3 Vid inmatning av en ny formel, registrera först filnamnet och sedan det faktiska programmet. uatt registrera ett filnamn Exempel Att registrera filnamnet OCTA Notera att filnamnet kan vara upp till åtta tecken långt. 1. Medan programlistan visas på skärmen, tryck på 3 (NEW). 3(NEW) (Q)... Registrering av lösenord 4 (SYBL)... Symbolmeny 2. Mata in namnet på filen. OCTA Markören kommer att ändra form för att indikera inmatning av tecken. Följande är de tecken som du kan använda i ett filnamn: A till Z, mellanslag, [, ], {, },,, ~, 0 till 9,., +,,, 127

4 Kapitel 8 Om du trycker på 4 (SYBL) visas menyn för symboler som kan matas in. 4(SYBL) Du kan radera ett tecken under inmatning av filnamn genom att flytta markören till det tecken du vill radera och trycka på D. 3. Tryck på w för att registrera filnamnet och byta till skärmen för inmatning av program. Filnamn w Registrering av ett filnamn använder 17 bytes minne. Skärmen för inmatning av filnamn stannar kvar om du trycker på w utan att mata in ett filnamn. För att lämna skärmen för inmatning av filnamn och återgå till programlistan utan att registrera ett filnamn, tryck på Q. uatt mata in ett program Använd skärmen för inmatning av program för att mata in programmets innehåll. Sid. 136 Sid (TOP)... Överst i ett program 2 (BTM)... Nederst i ett program 3 (MENU)... Funktionsmeny Om du trycker på [ visas menyn för symboler som kan matas in i ett program. [ [ Tryck på [ för att återgå till föregående meny. 128

5 Kapitel 8 Sid. 2 uatt ändra funktioner i ett program Om du trycker på 3 (MENU) medan skärmen för inmatning av program visas så visas en meny för ändring av funktion. Du kan använda denna meny för att mata in de funktionsförändringar du önskar i dina program. För detaljer om dessa funktioner, se Hur du använder huvudmenyn och de sektioner i denna bruksanvisning som beskriver vad du kan göra med de ensklida funktionerna. 3(MENU) Sid. 6 Om du trycker på! Z visas en meny av kommandon som kan användas för att ändra i inställningarna för skärmen inuti ett program. För detaljer om de enskilda kommandona se Ändring av uppsättning för ett läge!z [ [ [ [ [ Det faktiska programinnehållet är identiskt med manuella beräkningar. Följande visar hur beräkningarna av ytan och volymen för en reguljär oktaeder skulle beräknas manuellt. Yta S... c*!9d* <A s värde> xw Volym V...!9c/d* <A s värde> Mdw Du kan också genomföra beräkningar genom att bestämma ett värde för längden på en sida som variabel A. Längden på en sida A... <A s värde> aaaw 129

6 Kapitel 8 Yta S... c*!9d*aaxw Volym V...!9c/d*aAMdw Om du emellertid enbart matar in de manuella beräkningarna ovan, kommer räknaren att exekvera dem från början till slut, utan avbrott. Följande kommandon gör det möjligt att avbryta beräkningen för att mata in värden och uppvisa delresultat.?: Detta kommando pausar körningen av programmet och visar ett frågetecken som en prompt för inmmatning av värde som ska bestämmas för en variabel. Syntax för detta kommando är:? <variabelnamn>. :Detta kommando pausar programmets genomförande och visar den sista beräkningens resultat som erhållits eller text. Det liknar det som sker när du under manuell beräkning trycker på w. Sid. 139 För fullständiga detaljer om dessa och andra kommandon se Användbara programkommandon. Följande är exempel på hur du faktiskt använder? och kommandon.!w[1(?)aaa[3(:) c*!9d*aax [[2()!9c/d*aAMd QQ uatt köra ett program 1. Med programlistan på skärmen, använd f och c för att framhäva namnet på det program som du önskar köra. 2. Tryck på 1 (EXE) eller w för att köra programmet. Låt oss försöka köra det program vi matade in ovan. En sidas längd(a) Yta (S) Volym (V) 7 cm 169, cm 2 161, cm 3 10 cm 346, cm 2 471, cm 3 15 cm 779, cm , cm 3 130

7 Kapitel (EXE) eller w hw (A s värde) Delresultat producerat av w w baw w Sid. 150 Genom att trycka på w medan programresultatets slutgiltiga resultat visas så körs programmet om. Du kan också köra ett program i läget RUN genom att mata in : Prog <filnamn> w. Ett fel (Go ERROR) uppstår om programmet som specificerades av Prog <filnamn> inte kan hittas. 131

8 Kapitel 8 3. Avlusning av program Problem med program som förhindrar dem att köras korrekt kallas en lus och den process som eliminierar dylika problem kallas avlusning. Om någon av följande symptomer visar sig indikerar detta att ditt program innehåller löss och att avlusning är nödvändig. Felmeddelanden visas medan programmet körs. Resultat är inte vad du förväntade dig. uför att eliminera löss som förorsakar felmeddelanden Ett felmeddelande, som det som visas nedan, visas närhelst något märkligt sker under programmets körning. Sid. 200 När ett dylikt meddelande visas, tryck på d eller e för att visa den plats där felet uppstod tillsammans med markören. Kontrollera Felmeddelanden för åtgärder du bör vidta för att korrigera situationen. Sid. 133 Notera att om du trycker på d eller e och platsen för felet är skyddad av ett lösenord, så kommer platsen inte att visas. Sid. 136 uför att eliminera löss som förorsakar dåliga resultat. Om ditt program producerar resultat som du normalt inte förväntar dig, kontrollera programinnehållet och utför nödvändiga ändringar. Se Redigering av programinnehåll för detaljer om hur ska gå tillväga för att ändra programinnehållet. 4. Att beräkna antalet bytes som ett program använder Denna enhet är försedd med bytes minne. En byte är en minnesenhet som kan användas för lagring av data. Det finns två typer av kommandon: 1-byte kommando och 2-byte kommando. Exempel på 1-byte kommando: sin, cos, tan, log, (, ), A, B, C, 1, 2, etc. Exempel på 2-byte kommando: Lbl 1, Goto 2, etc. Medan markören befinner sig inne i ett program, kommer varje intryckning av deller e att få markören att flytta sig en byte. 132

9 Kapitel 8 Sid. 37 Du kan kontrollera hur mycket minne som används och hur mycket som återstår när som helst genom att välja MEM ikonen i huvudmenyn och gå in i läget MEM. Se Minnesstatus (MEM) för detaljer. 5. Sekretessfunktion Vid inmatning av program kan du skydda det genom att lägga in ett lösenord som begränsar tillgången till programmets innehåll till de som känner till lösenordet. Lösenordskyddade program kan köras av vem som helst utan att mata in lösenordet. uför att registrera ett lösenord Exempel För att skapa en programfil under namnet AREA och skydda det med lösenordet CASIO. 1. Med programlistan på skärmen, tryck på 3 (NEW) och mata in filnamnet och den nya programfilen. 3(NEW) AREA Tryck på 3 (Q) och mata sedan in lösenordet. 3(Q) CASIO Sid. 127 Proceduren för inmatning av lösenord är den samma som för inmatning av filnamn. 3. Tryck på w för att registrera filnamnet och lösenordet. Nu kan du mata in innehållet i programfilen. Registrering av lösenord använder 16 bytes minneskapacitet. Genom att trycka på w utan att mata in ett lösenord registreras endast filnamnet utan något lösenord. 133

10 Kapitel 8 4. Efter inmatning av ett program, tryck på Q för att lämna programfilen och återgå till programlistan. Filer med lösenord indikeras av en asterix till höger om filnamnet. Q uatt kalla upp ett program Exempel För att kalla upp en fil kallad AREA som är skyddad av lösenordet CASIO. 1. Med programlistan på skärmen, använd f eller c tör att framhäva namnet på den fil du önskar. 2. Tryck på 2 (EDIT). 2(EDIT) 3. Mata in lösenordet och tryck på w för att kalla upp programmet. Meddelandet Mismatch visas om fel lösenord matats in. 6. Att söka efter fil Du kan söka efter en fil med ett specifikt namn genom att använda någon av följande tre metoder. Rullsökning Rulla genom filnamnen i programlistan. Filnamnssökning Mata in de första bokstäverna i ett filnamn. Sökning av första tecken Mata in de första bokstäverna i ett filnamn. uför att hitta en fil genom rullsökning Exempel Att använda rullsökning för att kalla upp programmet kallat OCTA. 1. Med programlistan på skärmen, använd f eller c för att rulla genom listan av program tills du finner den du söker

11 Kapitel 8 2. När det namn du önskar är framhävt, tryck på 2 (EDIT) för att kalla upp det. 2(EDIT) uför att hitta en fil genom namnsökning Exempel Att använda filnamnssökning för att kalla upp programmet kallat OCTA. 1. Med programlistan på skärmen, tryck på 3 (NEW) och mata in namnet på den fil du önskar hitta. 3(NEW) OCTA 2. Tryck på w för att kalla upp programmet. Om det inte finns något program med det namnet du matat in så kommer en ny fil att skapas som har det namn du matade in. uför att hitta en fil genom sökning av första tecken Exempel Att använda sökning av första tecken för att kalla upp programmet kallat OCTA. 1. Med programlistan på skärmen, tryck på [ 3 (SRC) och mata in de första tecknen för den fil du önskar hitta. [3(SRC) OCT 2. Tryck på w för att starta sökningen. w Alla filer vars namn börjar med de tecken du matat in kallas upp. Om det inte finns något program vars filnamn startar med de tecken du matat in visas meddelandet Not Found på skärmen. Om detta sker, tryck på Q för att ta bort felmeddelandet. 135

12 Kapitel 8 3. Använd f och c för att framhäva filnamnet för det program du vill kalla upp och tryck sedan på 2 (EDIT) för att kalla upp det. 7. Redigering av programinnehåll uför att redigera programinnehåll 1. Hitta filnamnet på det program som du önskar i programlistan. Sid Kalla upp programmet. Proceduren du använder för att redigera programinnehåll är identiskt med de som används för att redigera manuella beräkningar. För detaljer se Att utföra korrigeringar. Följande funktionstangenter är också användbara vid redigering av programinnehåll. 1 (TOP)... Flyttar markören till början av programmet. 2 (BTM)... Flyttar markören till slutet av programmet. Exempel 2 A Att använda OCTA programmet för att skapa ett program som beräknar ytan och volymen på en reguljär tetraeder när längden på en sida är känd. En sidas längd (A) Yta (S) Volym (V) 7 cm cm 2 cm 3 10 cm cm 2 cm 3 15 cm cm 2 cm 3 Följande är formler som används för att beräknan ytan S och volymen V på en reguljär tetraeder för vilken längden på en sida är känd. 2 S = 3 A 2, V = A

13 Kapitel 8 Använd följande tangentmanövrar vid inmatning av program. En sidas längd A...!W[1(?)aaA[3(:) Yta S...!9d*aAx[[2() Volym V...!9c/bc*aAMd Jämför detta med programmet för beräkning av yta och volym för en reguljär oktaeder. En sidas längd A...!W[1(?)aaA[3(:) Yta S... c*!9d*aax[[2() Volym V...!9c/d*aAMd Som du kan se kan du producera TETRA programmet genom att utföra följande ändringar i OCTA programmet. Radera c * (Understruket med våglinje ovan) Ändra d till b c (Understruket med heldragen linje ovan) Låt oss redigera ör att producera programmet. 2(EDIT) eeeedd cd![bc D Q Låt oss försöka köra programmet. En sidas längd (A) Yta (S) Volym (V) 7 cm 84, cm 2 40, cm 3 10 cm 173, cm 2 117, cm 3 15 cm 389, cm 2 397, cm 3 137

14 Kapitel (EXE) eller w hw (A s värde) w w baw w 138

15 8. Att radera ett program Det finns två sätt att radera ett filnamn och dess program. Radering av specifikt program Radering av alla program Kapitel 8 uför att radera specifikt program 1. Med programlistan på skärmen, använd f och c för att framhäva namnet på det program som du önskar radera. 2. Tryck på [ 1 (DEL). [1(DEL) Tryck på 1 (YES) för att radera det valda programmet eller 4 (NO) för att avbryta utan att radera någonting. uför att radera alla program 1. Med programlistan på skärmen, Tryck på [ 2 (DEL A). [2(DEL A) Sid Tryck på 1 (YES) för att radera alla program i listan eller 4 (NO) för att avbryta utan att radera någonting. Du kan också radera alla program genom att använda läget MEM. Se Tömning av minnesinnehållet för detaljer. 9. Användbara programkommandon Förutom beräkningskommandon kan denna räknare också använda en del olika relationskommandon och hoppkommandon som kan användas för att skapa program vilka utför upprepade beräkningar snabbt och enkelt. Programmeny Tryck på! W för visning av programmenyn.!w 139

16 Kapitel 8 Sid. 140 Sid. 141 Sid (COM)... Meny för programkommandon 2 (CTL)... Meny för kontrollkommandon 3 (JUMP)... Meny för hoppkommandon [ Sid. 142 Sid (?)... Inmatningskommandon 2 ()... Resultatkommandon 3 (CLR)... Meny för raderingtskommandon 4 (DISP)... Meny för visningskommandon [ Sid. 142 Sid (REL)... Meny för villkorlig hopprelationsmanöver 2 (I/O)... Meny för inmatnings / resultatkommandon 3 (:)... Multisats kommandon Tryck på [ för att återgå till föregående meny. Meny för programkommandon (COM) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på 1 (COM) för visning av menyn för programkommandon. 1(COM) 1 (If)... Om kommando 2 (Then)... Då kommando 3 (Else)... Annars kommando 4 (I End)... Slut kommando [ 1 (For)... För kommando 2 (To)... Till kommando 3 (Step)... Steg kommando 4 (Next)... Nästa kommando 140

17 Kapitel 8 [ 1 (Whle)... Medan kommando 2 (WEnd)... Medan slut kommando 3 (Do)... Gör kommando 4 (Lp W)... LpMedan kommando Tryck på [ för att återgå till föregående meny. Meny för kontrollkommandon (CTL) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på 2 (CTL) för visning av menyn för kontrollkommandon. 2(CTL) 1 (Prog)... Prog kommando 2 (Rtrn)... Retur kommando 3 (Brk)... Avbrotts kommando 4 (Stop)... Stopp kommando Meny för hoppkommandon (JUMP) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på 3 (JUMP) för visning av menyn för hoppkommandon. 3(JUMP) 1 (Lbl)... Lbl kommando 2 (Goto)... Goto kommando 3 ( )... (hopp) kommando [ 1 (Isz)... Isz kommando 2 (Dsz)... Dsz kommando Tryck på [ för att återgå till föregående meny. 141

18 Kapitel 8 Meny för raderingskommandon (CLR) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på [ 3 (CLR) för visning av menyn för raderingskommandon. [3(CLR) 1 (Text)... Rad. Textkommando 2 (Grph)... Rad. Grafkommando 3 (List)... Rad. List kommando Meny för visningskommandon (DISP) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på [ 4 (DISP) för visning av menyn för visningskommandon. [4(DISP) 1 (Stat)... Rita Stat kommando 2 (Grph)... Rita Grafkommando 3 (TABL)... Meny för Tabell & graf kommando Om du trycker på 3 (TABL) med menyn för visningskommandon på skärmen får det menyn för Tabell & graf kommando att komma upp. 3(TABL) 1 (Tabl)... Disptabell kommando 2 (G Con)... TG-Con kommando 3 (G Plt)... TG-Plt kommando Meny för villkorlig hopprelationsmanöver (REL) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på [ [ 1 (REL) för visning av menyn för villkorlig hopprelationsmanöver. [[1(REL) 1 (=)... Relationsstyrare = 2 (G)... Relationsstyrare G 3 (>)... Relationsstyrare > 4 (<)... Relationsstyrare < 142

19 Kapitel 8 [ 1 ( )... Relationsstyrare 2 ( )... Relationsstyrare Tryck på [ för att återgå till föregående meny. Meny för inmatnings / resultatkommandon (I / O) Medan programmenyn visas på skärmen, tryck på [[2 (I/O) för visning av menyn för inmatnings / resultatkommandon. [[2(I/O) 1 (Send)... Sändnings ( kommando 2 (Recv)... Mottagnings ( kommando 143

20 Kapitel Kommandoreferenser k Kommandoindex Break ClrGraph ClrList ClrText DispTable Do~LpWhile DrawTG-Con, DrawTG-Plt DrawGraph DrawStat Dsz For~To~Next For~To~Step~Next Goto~Lbl If~Then If~Then~Else If~Then~Else~IfEnd If~Then~IfEnd Isz Prog Receive( Return Send( Stop While~WhileEnd ? (Inmatningskommando) (Resultatkommando) : (Multisatskommando) (Retur) (Hoppkod) =, G, >, <,, (Relationsstyrare) Följande är de metoder som används i denna del vid beskrivning av de olika kommandona. Fetstilstext... Faktiska kommandon och andra uppgifter som alltid måste matas in skrivs med fetstil. {Vågparentes}... Vågparentes används för att sätta parentes kring ett antal uppgifter, sådana som måste väljas vid inmatning av ett kommando. Mata inte in vågparenteserna vid inmatning av kommando. 144

21 Kapitel 8 [Kantparentes]... Kantparentes används för att sätta parentes kring uppgifter som kan väljas. Mata inte in kantparenteserna vid inmatning av kommando. Siffror... Siffror (såsom 10, , A) indikerar konstanter, beräkningar, sifferkonstanter etc. Bokstäver... Bokstäver används för att indikera bokstavsserier (såsom AB). k Grundläggande kommandon? (Inmatningskommando) Funktion: Uppmanar till inmatning av värden för bestämda variabler under programkörning. Syntax:? <variabelns namn> Exempel:? A 1. Detta kommando avbryter tillfälligt körningen av programmet och uppmnar till inmatning av värden eller uttryck som ska bestämmas till en variabel. När inmatningskommandot används, visas? på skärmen och räknaren ställer sig i beredskapsläge för inmatning. 2. Inmatning som sker i respons till inmatningskommandot måste vara ett värde eller ett uttryck och uttrycket kan inte vara ett multisatstal. (Resultatkommando) Funktion: Visar delresultat under körning av program. 1. Detta kommando avbryter tillfälligt körningen av ett program och visar bokstavstext eller resultat av beräkningen omedelbart före. 2. Resultatkommandot bör användas på en plats där du i normala fall trycker på w tangenten under manuell beräkning. : (Multisatskommando) Funktion: Sammanbinder två satser för körning i sekvens utan att stoppa. 1. Till skillnad från resultatkommandot (), körs satser som är sammanbundna med multisatskommandon utan avbrott. 2. Multisatskommando kan användas för att länka samman två beräkningsuttryck eller två kommandon. 3. Du kan också använda retur indikerat av istället för multisatskommando. 145

22 Kapitel 8 (Retur) Funktion: Sammanbinder två satser för körning i sekvens utan att stoppa. 1. Användningen av retur är identisk med den för multisatskommandon. 2. Att använda retur istället för multisatskommando gör det visade programmet lättare att läsa. k Programkommandon (COM) If~Then Funktion: Då-satsen körs endast om Om-förhållandet är sant (inte noll). Syntax: If <förhållande> : Then <satsen> : <satsen> sifferruttryck Parametrar: förhållande, sifferuttryck 1. Då-satsen körs endast om Om-förhållandet är sant (inte noll). 2. Om förhållandet är falskt (0) körs inte Då-satsen. 3. Om-förhållandet måste alltid komma tillsammans med ett Då-förhållande. Att utesluta Då-förhållandet kommer att resultera i fel. (Syn ERROR). Exempel: If A = 0 Then A = 0 If~Then~IfEnd Funktion: Då-satsen körs endast om Om-förhållandet är sant (inte noll). OmSlut satsen kommer alltid att köras : efter att Då-satsen har körts eller direkt efter Omförhållandet, när detta är falskt (0). Syntax: If <förhållande> sifferuttryck : Then <satsen> : <satsen> Parametrar: förhållande, sifferuttryck Detta kommando är nästan identiskt med Om-Då. Den enda skillnaden är att OmSlut satsen alltid körs oberoende av om Om-förhållandet är sant (inte noll) eller falskt (0). : IfEnd 146

23 Kapitel 8 Exempel: If A = 0 Then A = 0 IfEnd END If~Then~Else Funktion: Då-satsen körs endast om Om-förhållandet är sant (inte noll). Annars satsen kommer att köras om Om-förhållandet är falskt (0). Syntax: If <forhållande> sifferuttryck : Then <satsen> : <satsen> : Else <satsen> : <satsen> Parametrar: förhållande, sifferuttryck 1. Då-satsen körs endast om Om-förhållandet är sant (inte noll). 2. Annars satsen kommer att köras om Om-förhållandet är falskt (noll). Exempel: If A = 0 Then TRUE Else FALSE If~Then~Else~IfEnd Funktion: Då-satsen körs endast om Om-förhållandet är sant (inte noll). Annars satsen kommer att köras om Om-förhållandet är falskt (0). OmSlut satsen kommer alltid att köras efter Då-satsen eller Annars-satsen. Syntax: If <förhållande> sifferuttryck : Then <satsen> : <satsen> : Else <satsen> : <satsen> : IfEnd Parametrar: förhållande, sifferuttryck Detta kommando är nästan identiskt med If~Then~Else. Den enda skillnaden är att OmSlut satsen alltid körs oberoende av om Om-förhållandet är sant (inte noll) eller falskt (0). 147

24 Kapitel 8 Exempel:? A If A = 0 Then TRUE Else FALSE IfEnd END For~To~Next Funktion: Detta kommando repeterar allting mellan För-satsen och Nästa - satsen. Utgångsvärdet bestäms till kontrollvariabeln vid första körningen och kontrollvariablens värde ökas med en för varje körning. Körning av programmet fortsätter tills värdet på kontrollvariabeln överstiger slutvärdet. Syntax: For <utgångsvärde> <kontrollvariabelns namn> To <slutvärde> : <satsen> : Next Parametrar: kontrollvariabelns namn: A till Z utgångsvärde : Värde eller sats som producerar ett värde (dvs. sinx, A, etc.) slutvärde : Värde eller sats som producerar ett värde (dvs. sinx, A, etc.) 1. När utgångsvärdet på kontrollvariabeln är högre än slutvärdet, fortsätter körningen från satsen som följer Nästa, utan att köra satserna mellan För och Nästa. 2. För- satsen måste alltid ha en Nästa-sats och Nästa-satsen måste alltid komma efter För-satsen. 3. Nästa-satsen definierar slutet på den slinga som skapas av For~Next och därför måste det alltid inkluderas. Om det inte görs så resulterar det i fel (Syn ERROR). Exempel: For 1 A To 10 A 3 B B Next For~To~Step~Next Funktion: Detta kommando repeterar allting mellan För-satsen och Nästa -satsen. Utgångsvärdet bestäms till kontrollvariabeln vid första körningen och kontrollvariablens värde ändras i enlighet med stegvärdet för varje körning. Körning av programmet fortsätter till värdet på kontrollvariabeln överstiger slutvärdet. Syntax: For <utgångsvärde> <kontrollvariabelns namn> To <slutvärde> Step <stegvärde> : Next 148

25 Kapitel 8 Parametrar: kontrollvariabelns namn: A till Z utgångsvärde : Värde eller sats som producerar ett värde (dvs. sinx, A, etc.) slutvärde : Värde eller sats som producerar ett värde (dvs. sinx, A, etc.) stegvärde : Numeriskt värde (om du utelämnar detta värde bestäms steget till 1) 1. Detta kommando är i grund och botten detsamma som För-Till-Nästa. Enda skillnaden är att du kan specificera steg. 2. Om du utelämnar stegvärdet bestäms steget automatiskt till Om du gör utgångsvärdet lägre än slutvärdet och specificerar ett positivt stegvärde så får det kontrollvariabelns värde att öka med varje körning. Om du gör utgångsvärdet högre än slutvärdet och specificerar ett negativt stegvärde så får det kontrollvariabelns värde att minskas med varje körning. Exempel: For 1 A To 10 Step 0.1 A 3 B B Next Do~LpWhile Funktion: Detta kommando repeterar specifika kommandon så länge som förhållandet är sant (inte noll). Syntax: Do : ~ LpWhile <uttryck> Parametrar: uttryck 1. Detta kommando repeterar kommandon som finns i slingan så länge som förhållandet är sant (inte noll). När förhållandet blir falskt (0) fortsätter körningen från satsen som följer på LpWhile-satsen. 2. Eftersom förhållandet kommer efter LpWhile-satsen testas (kontrolleras) förhållandet efter att alla kommandon i slingan har körts. Exempel: Do? A A 2 B B LpWhile B >10 While~WhileEnd Funktion: Detta kommando repeterar specifika kommandon så länge som förhållandet är sant (inte noll). Syntax: While <uttryck> : ~WhileEnd 149

26 Kapitel 8 Parametrar: uttryck 1. Detta kommando repeterar kommandon som finns i slingan så länge som förhållandet är sant (inte noll). När förhållandet blir falskt (0) fortsätter körningen från satsen som följer på WhileEnd - satsen. 2. Eftersom förhållandet kommer efter MedanSlut - satsen, testas (kontrolleras) förhållandet efter att alla kommandon i slingan har körts. Exempel: 10 A While A > 0 A 1 A GOOD WhileEnd k Kommandon för programkontroll (CTL) Break Funktion: Detta kommando avbryter körning av en slinga och fortsätter från nästa kommando efter slingan. Syntax: Break 1. Detta kommando avbryter körning av en slinga och fortsätter från nästa kommando efter slingan. 2. Detta kommando används för att avbryta en körning av en För-sats, Gör-sats och Medan-sats. Exempel: While A>0 If A > 2 Then Break IfEnd WhileEnd A Körs efter Break Prog Funktion: Detta kommando specificerar körning av ett annat program som ett subrutin. Med RUN funktionen kör detta kommando ett nytt program. Syntax: Prog filnamn Exempel: Prog ABC 1. Även när detta kommando befinner sig inne i en slinga avbryter dess körning omedelbart slingan och startar en subrutin. 2. Detta kommando kan användas så många gånger som det är nödvändigt inuti ett huvudprogram för att kalla upp oberoende subrutiner för att genomföra särskilda uppgifter. 150

27 Kapitel 8 3. En subrutin kan användas på flera ställen i samma huvudprogram eller också kan det kallas upp av vilket antal huvudprogram som helst. Huvudprogram Subrutiner A D Prog D Prog C C E I J Prog E Prog I Prog J Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 4. Om du kallar upp en subrutin körs den från början. När subrutinen körts fortsätter körningen av huvudprogrammet från satsen som följer på Prog kommandot. 5. Ett Goto - Lbl kommando inne i en subrutin gäller endast inom den subrutinen. Det kan inte användas för att hoppa till ett märke utanför subrutinen. 6. Om en subrutin med det filnamn som specificerats av Prog kommandot inte existerar uppstår ett fel (Go ERROR). 7. Om du i läget RUN matar in ett Prog kommando och trycker på w, körs det program specificerat av kommandot. Return Funktion: Detta kommando återgår efter en subrutin. Syntax: Return Körning av returkommandot inuti ett huvudprogram får körningen av programmet att stoppas. Exempel: Prog A Prog B 1 A For A B To 10 Prog B B + 1 C C Next Return Körning av programmet i fil A visar resultatet av manövern (11) Stop Funktion: Detta kommando stoppar körningen av ett program. Syntax: Stop 1. Detta kommando stoppar körningen av ett program. 2. Om du använder det här kommandot inne i en slinga stoppar det körningen av programmet utan att något fel uppstår. 151

28 Kapitel 8 Exempel: For 2 I To 10 If I = 5 Then STOP : Stop IfEnd Next Detta program räknar från 2 till 10. När det når 5 stoppar det körningen och visar meddelandet STOP. k Hoppkommandon (JUMP) Dsz Funktion: Detta kommando är ett räknehoppkommando som minskar kontrollvariabelns värde med 1 och sedan hoppar om innevarande värdet är noll. Syntax: Variabelvärde G 0 Dsz <variabelns namn> : <satsen> : <satsen> Variabelvärde = 0 Parametrar: Variabelns namn : A till Z [Exempel] Dsz B : Minskar värdet bestämt för variabeln B med1. Detta kommando minskar kontrollvariabelns värde med 1 och testar (kontrollerar) det sedan. Om det innevarande värdet inte är noll, fortsätter körningen med nästa sats. Om det innevarande värdet är noll, hoppar körningen till satsen som följer på multisatskommandot. (:) visakommando () eller retur (). Exempel: 10 A : 0 C : Lbl 1 :? B : B+C C : Dsz A : Goto 1 : C 10 Detta program uppmanar till inmatning av 10 värden och beräknar sedan medelvärdet för de inmatade värdena. Goto~Lbl 152 Funktion: Detta kommando utför ett ovillkorligt hopp till en specificerad plats. Syntax: Goto <värdet eller variabel> ~ Lbl <värdet eller variabel> Parametrar: Värdet (0 till 9), variabel (A till Z) 1. Detta kommando består av två delar : Goto n (där n är ett värde från 0 till 9) och Lbl n(där n är värdet specificerat för Goto). Detta kommando får körningen av programmet att hoppa till Lbl-satsen vars värde överensstämmer med det som specificerades av Goto-satsen. 2. Detta kommando kan användas för att återvända i slingan till början av programmet eller för att hoppa till någon plats inom programmet.

29 Kapitel 8 3. Detta kommando kan användas i kombination med ett villkorligt hopp och räknehopp. 4. Om det inte finns någon Lbl-sats vars värde överensstämmer med det specificerat av Goto-satsen uppstår ett fel (Go ERROR) Exempel:? A :? B : Lbl 1 :? X : A X + B Goto 1 Detta program beräknar y = AX + B för det antal värden för de enskilda variablerna som du vill mata in. För att lämna körning av detta program, tryck på A. Isz Funktion: Detta kommando är ett räknehoppkommando som ökar värdet på kontrollvariabeln med 1 och sedan hoppar till det innevarande värdet om variabelns värde är noll. Syntax: Parametrar: Variabelns värde G 0 Isz <variabelns namn> : <satsen> : <satsen> Variabelns värde = 0 Variabelns namn : A till Z [Exempel] Isz A : Ökar värdet bestämt för variabeln A med 1. Detta kommando ökar värdet bestämt för kontrollvariabeln med 1 och testar (kontrollerar) det sedan. Om det innevarande värdet inte är noll fortsätter körningen med nästa sats. Om det innevarande värdet är noll, hoppar körningen till satsen som följer på multisatskommandot (:), visningskommandot () eller retur (). (Hoppkod) Funktion: Denna kod sätter upp villkor för ett villkorligt hopp och hoppar sedan vidare närhelst påståendet är falskt. Syntax: Sant <vänster sida> <relationsstyrare> <höger sida> <satsen> : <satsen> Falskt Sid. 156 Parametrar: Vänster sida/höger sida: variabel (A till Z), sifferkonstant, variabeluttryck (såsom A 2) relationsstyrare: =, G, >, <,, 153

30 Kapitel 8 1. Ett villkorligt hopp jämför innehållet för två variabler eller resultatet av två uttryck och bestämmer baserat på jämförelsen om vidare hopp ska göras. 2. Om jämförelsen visar sig vara sann fortsätter körningen med satsen som följer kommandot. Om jämförelsen visar sig vara falsk fortsätter körningen med satsen som följer multisatskommandot (:), visningskommandot () eller retur (). Exempel: Lbl 1 :? A : A > 0 A Goto 1 Med detta program kan du genom att mata in ett värde större än noll erhålla beräkningar och visning av kvadratroten på värdet. Om du matar in ett värde mindre än noll återkommer inmatningsprompten utan att något beräknas. k Raderingskommandon (CLR) ClrGraph Funktion: Detta kommando raderar grafskärmen. Syntax: ClrGraph Detta kommando raderar grafskärmen under körning av program. ClrList Funktion: Detta kommando raderar listuppgifter. Syntax: ClrList Detta kommando raderar innehållet i den lista (1-6) som just valts under körning av program. ClrText Funktion: Detta kommando raderar textskärmen. Syntax: ClrText Detta kommando raderar text från skärmen under körning av program. k Visningskommandon (DISP) DrawStat Funktion: Detta kommando skriver en statistikgraf. Syntax: DrawStat Detta kommando skriver en statistikgraf enlighet med omständigheterna såsom definierade i programmet. 154

31 Kapitel 8 DrawGraph Funktion: Detta kommando skriver ut en graf. Syntax: DrawGraph Detta kommando skriver ut en graf i enlighet med skrivomständigheterna såsom definierade i programmet. DispTable Funktion: Dessa kommandon visar siffertabeller. Syntax: DispTable Dessa kommandon ger siffertabeller under körning av ett program i enlighet med omständigheterna så som dessa definieras av programmet. DrawTG-Con, DrawTG-Plt Funktion: Dessa kommandon ger graffunktioner. Syntax: DrawTG-Con DrawTG-Plt 1. Dessa kommandon ger graffunktioner i enlighet med omständigheterna såsom definierade i programmet. 2. DrawTG-Con ger en anslutningsgraf, medan DrawTG-Plt ger en grafkurva. k Inmatnings / resultat kommando (I/O) Receive ( Funktion: Detta kommando tar emot uppgifter från annan utrustning. Syntax: Receive (<data>) ( Exempel Receive (List 1)) 1. Detta kommando tar emot uppgifter från annan utrustning. 2. Följande typer av uppgifter kan tas emot med detta kommando. Enskilda värden tilldelade variabler Listdata (samtliga värden-enskilda värden kan ej specificeras) 155

32 Kapitel 8 Send ( Funktion: Datta kommando sänder uppgifter till annan utrustning. Syntax: Send (<data>) ( Exempel Send (List 1)) 1. Detta kommando sänder uppgifter till annan utrustning. 2. Följande typer av uppgifter kan sändas med detta kommando. Enskilda värden tilldelade variabler Listdata (samtliga värden - enskilda värden kan inte specificeras) k Relationsstyrare för villkorligt hopp (REL) =, G, >, <,, Funktion: Dessa relationsstyrare används tillsammans med kommando för villkorligt hopp. Syntax: <vänster sida> <relationsstyrare> <höger sida> <satsen> : <satsen> (Med hoppkod) Sid. 153 Parametrar: vänster sida/höger sida variabel (A till Z), sifferkonstant, variabeluttryck (så som A 2) relationsstyrare: =, G, >, <,, 1. Följande sex relationsstyrare kan användas i ett villkorligt hoppkommando. <vänster sida> = <höger sida> : sant när <vänster sida> är lika med <höger sida> <vänster sida> G <höger sida> : sant när <vänster sida> inte är lika med <höger sida> <vänster sida> > <höger sida> : sant när <vänster sida> är större än <höger sida> <vänster sida> < <höger sida> : sant när <vänster sida> är mindre än <höger sida> <vänster sida> <höger sida> : sant när <vänster sida> är större än eller lika med <höger sida> <vänster sida> <höger sida> : sant när <vänster sida> är mindre än eller lika med <höger sida> 2. Se Hoppkod för detaljer om hur du använder villkorligt hopp. 156

33 11. Visning av text Kapitel 8 Du kan inkludera text i ett program genom att helt enkelt lägga in den mellan dubbla citationstecken. Sådan text visas på skärmen under körning av program, vilket betyder att du kan lägga till beteckningar vid inmatningsprompter och för resultat. Program Visning? X? X =? X X =? Om text följs av en beräkningsformel, se till att du lägger in ett visningskommando () eller ett kommando för multisatsformel (:) mellan texten och beräkningen. Om du matar in mer än 13 tecken så flyttar sig texten neråt till nästa rad. Skärmen rullar automatiskt om texten får skärmen att bli full. 12. Att använda beräkningsfunktioner i program Sid. 48 k Att använda graffunktionerna i ett program Du kan inkorporera graffunktioner i ett program för att skiva ut komplicerade grafer och lägga grafer ovanpå varann. Följande visar olika typer av syntaxer som du behöver för att använda vid programmering med graffunktioner. Tittfönster View Window 5, 5, 1, 5, 5, 1 Inmatning av graffunktion Y = Type... Specifierar graftyp. X 2 3 Y1 Utskrivning av graf DrawGraph Programexempel 1 ClrGraph 2 View Window 10, 10, 2, 120, 150, 50 3 Y = Type X 4 X 3 24X 2 + 4X + 80 Y1 5 4 G SelOn 1 1!W[32 2!31Q Q 4 J[21Q DrawGraph 6!W[42 157

34 Kapitel 8 Körning av detta program ger det resultat som visas här. Sid. 74 k Att använda tabell & graffunktioner i ett program Tabell & graffunktioner i ett program kan generera siffertabeller och du kan genomföra grafmanövrar. Följande visar olika typer av syntaxer som du behöver använda vid programmering med tabell & graffunktioner. Inställning av tabellintervall 1 F Start 5 F End 1 F pitch Genererar siffertabeller DispTable Ritning av graf Anslutningstyp: DrawTG-Con Punkttyp: DrawTG-Plt Programexempel ClrGraph ClrText View Window 0, 6, 1, 2, 106, 20 Y = Type 3X 2 2 Y1 1 T SelOn Q 0 2 F Start 2 J[ F End Fpitch 4 3Q 5 DispTable 5!W[431Q 6 6 DrawTG-Con!W[432Q Körning av detta program ger det resultat som visas här. Siffertabell 158

35 Kapitel 8 Graf w Sid. 82 k Att använda sorteringsfunktionen för lista i ett program Dessa funktioner låter dig sortera uppgifter i en lista uppåt eller neråt. Uppåt 1 SortA ( 2 List 1, List 2, List 3) Lista som ska sorteras (upp till sex st. kan specificeras) 1 321Q 2 K11 Neråt SortD (List 1, List 2, List 3) Lista som ska sorteras (upp till sex st. kan specificeras) Sid. 96 k Att använda statistiska beräkningar och graf i ett program Inkorporering av statistiska beräkningar och grafmanövrar i ett program låter dig beräkna och göra en graf över statistiska uppgifter. uatt ställa in förhållanden och skriva ut ett statistiskt graf Efter val av en graf måste du specificera följande grafförhållanden: Grafutskrivning/inte utskrivnings status (SkrivPå/SkrivAv) Graftyp Plats för uppgifter om x-axeln (listnamn) Plats för uppgifter om y-axeln (listnamn) Plats för uppgifter om frekvens (listnamn) Markörtyp Grafförhållandena som behövs beror på graftyp. Se Ändring av grafparametrar. Följande är typiska specifikationer grafförhållanden för ett punktdiagram eller xy linjegraf. S-Gph1 DrawOn, Scatter, List1, List2, 1, Square Om det gäller en xy linjegraf, byt ut Scatter i specifikationen ovan med xy Line. Följande är typiska specifikationer för grafförhåilanden för ett segmentdiagram. S-Gph1 DrawOn, Pie, List1, % (datavisningsformat) Följande är typiska specifikationer för grafförhåilanden för ett travat stapeldiagram, stapeldiagram eller linjegraf. 159

36 Kapitel 8 Travat stapeldiagram:... S-Gph1 DrawOn, StackedBar, List1 Stapeldiagram:... S-Gph1 DrawOn, Bar, List1 Linjegraf:... S-Gph1 DrawOn, LineG, List1 Följande är typiska specifikationer för grafförhåilanden för ett pålagt stapeldiagram och linjegraf. S-Gph1 DrawOn, Both, List1 (stapeldiagramlista), List2 (linjegraflista), Sep. G (inställning för AutoWin) Följande är typiska specifikationer för grafförhållanden för en graf med en variabel. S-Gph1 DrawOn, Hist, List1, List2 Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att helt enkelt byta ut Hist i specifikationen ovan med passande graftyp. Histogram:... Hist Median Box:... MedBox Normalfördelning:... N-Dist Följande är typiska specifikationer för grafförhållanden för en regressionsgraf. S-Gph1 DrawOn, Linear, List1, List2, List3 Samma format kan användas för följande typer av grafer genom att helt enkelt byta ut Linear i specifikationen ovan med passande graftyp. Linjär regression:... Linear Med-Med:... Med-Med Kvadratregression:... Quad Logaritmregression:... Log Exponentregression:... Exp Potens regression :... Power Programexempel ClrGraph 1 S-WindAuto {1, 2, 3} 2 List 1 {1, 2, 3} 3 List 2 4 S-Gph1 5 DrawOn, 6 Scatter, List1, List2, 1, 7 Square 8 DrawStat 1!Z[[[1Q 2 K11 3 1Q Q Q 6 312[1Q Q 8!W[41Q 160

37 Kapitel 8 Körning av detta program ger det punktdiagram som visas här. k Att utföra statistiska beräkningar Statistiska beräkningar med en variabel 1 1-Variable List1, List2 1 31[11Q Uppgifter om frekvens (Frequency) Uppgifter om x-axeln (XList) Statistiska beräkningar med parade variabler 2-Variable List1, List2, List3 Uppgifter om frekvens (Frequency) Uppgifter om y-axeln (YList) Uppgifter om x-axeln (XList) Statistisk regressionsberäkning 1 LinearReg List1, List2, List3 Räknetyp* 1 31[1[1Q Uppgifter om frekvens (Frequency) Uppgifter om y-axeln (YList) Uppgifter om x-axeln (XList) 161

38 Kapitel 8 *Någon av följande kan specificeras som beräkningstyp. LinearReg... Linear regression Med-MedLine.. Med-Med beräkning QuadReg... Kvadrat regression LogReg... Logaritmregression ExpReg... Exponentregression PowerReg... Potensregression 162