Organisation verksamhet målsättning

Transkript

1 C:\DOCUME~1\zworks\LOKALA~1\Temp\XPgrpwise\Språkverkstan på.docx 1 (9) Språkverkstan på En presentation Organisation verksamhet målsättning Reviderad Svenska som andraspråk Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka kommunicera och lära. Undervisningen ska ge eleverna rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet. (ur LGR-11) Språkverkstan På s samlar vi under Språkverkstan alla de verksamheter som riktar sig till våra elever som har svenska som ett andraspråk. Det gäller elever som är födda i Sverige, men som har ett annat modersmål, likväl som elever som har flyttat hit någon gång före eller under sin skoltid. Vår verksamhet består av undervisning i ämnet svenska som andraspråk, studiehandledning (på modersmålet) i skolans övriga läsämnen samt modersmålsundervisning. Varje elev har sin tillhörighet i en klass på skolan och därmed en regelbunden kontakt med klasskamrater och mentorer. Beroende på hur länge eleven har gått i svensk skola, tidigare skolbakgrund och andra omständigheter deltar eleverna i olika grad i den egna klassens lektioner och aktiviteter. Lärande- och kulturförvaltningen, Postadress: Hudiksvall Besöksadress: Järnvägsgatan 16 E-post: larande.kultur@hudiksvall.se Tfn växel: Fax: Org. Nr:

2 2 (9) Lektionerna i svenska som andraspråk sammanfaller med svenskalektionerna och då kommer SVA-eleverna till Språkverkstans klassrum för att få sin undervisning. De som inte läser något C-språk får dessutom SVA-undervisning under de lektionerna. Många av våra nybörjare har SVA-undervisning eller ämnessvenska inom SO/NO-området under de lektioner de inte kan delta i klass. Alla våra elever deltar i övningsämnena som t ex idrott, musik och slöjd tillsammans med den egna klassen. Vi har två fasta klassrum till vårt förfogande, samt tidvis möjlighet att utnyttja intilliggande klassrum då det behövs. Vår målsättning att skapa bästa möjliga skoltillvaro och utveckling för varje elev att verka för att kravet på studiehandledning uppfylls och betona vikten av modersmålsundervisning att upprätthålla ett gott samarbete mellan språkverkstad, mentorer och ämneslärare Elever Vi har för närvarande 43 elever i Språkverkstan. Av dessa har 7 varit i Sverige kortare tid än ett år och ytterligare 6 kortare tid än två år. Våra nuvarande elever härstammar ifrån Polen, Österrike, Syrien, Afghanistan, Rwanda, Iran, Irak, Kurdistan, Turkiet, Egypten, Eritrea, Thailand, Burma (med karen som språk), Vitryssland, Kirgizistan, Azerbajdzjan, Colombia och Bosnien. 13 elever går i år 7, 12 i år 8 och 18 i år 9. 6 av våra elever är ensamkommande flyktingbarn. SVA-undervisningen Undervisningen är i hög grad individanpassad, alltid med vägledning av lärare och består då av alla moment i att tala, läsa och skriva. Vi arbetar inledningsvis med att bygga upp ordförråd och begrepp, vi undervisar i läsning och skrivning, eleverna får träna uttal och grammatik. De som har kommit längre arbetar med att läsa, skriva och utveckla förmågan att berätta och föra mer komplicerade samtal. Vi arbetar också med eleverna i mindre och större grupper. Då kan det röra sig om lekfulla aktiviteter, dramaövningar, eller att läraren berättar och leder samtal där eleverna får vara aktiva. Undervisningen vid dessa tillfällen sker på ett sådant sätt

3 3 (9) att alla deltagande kan ha ett utbyte oavsett om man är ny eller har kommit längre i sin andraspråksutveckling. Vi använder oss av flera olika läromedel och material, dels för att uppfylla behovet av individualisering, dels för att ge ändamålsenligt material att arbeta med. Vi använder pedagogiska spel, konkret material och försöker dessutom anknyta klassrumsundervisningen till upplevelser i närmiljön. Vi använder skönlitteratur, tidningar och internet. Vi ger också grunder för eleverna att skapa begrepp i de övriga skolämnena. Bedömning Bedömningen av elevernas färdigheter och nivå sker dels genom performansanalys, dels genom ämnesprovet i år 9, dock till största delen genom våra observationer av elevernas förmågor och framsteg. Eleverna får varje termin skriftliga omdömen med områden att utveckla i relation till läroplanens mål och sina egna förmågor. Eftersom målen i år 9, i stort ligger på samma nivå som för svenskfödda barn med svenska som sitt förstaspråk är det svårt för de flesta av våra elever att uppnå godkänt betyg i Svenska som andraspråk. Vanligtvis lyckas detta endast för de elever som har större delen eller hela sin skolgång i svensk skola. För ett nyanlänt barn tar det 2 år att lära sig basen i språket, vilket innebär ett ordförråd på ca ord, svenskans ljudsystem, grammatik och förmåga att berätta sammanhängande men enkelt. För att få ett godkänt SVA-betyg krävs att man behärskar det mesta av det som motsvarar utbyggnaden (Viberg-93), utökat ordförråd, förmåga att uttrycka sig nyanserat i tal och skrift anpassat till olika situationer, ordkombinationer i kollokativa uttryck (s k lexikala fraser). Utvecklad förmåga att använda olika grammatiska strukturer t.ex. passivkonstruktioner, kunna binda ihop texter, resonera och argumentera. Den sistnämnda nivån tar det mellan fem och åtta år att uppnå. Personal Idag arbetar två SVA-lärare och två pedagogiska resurser i elevgruppen. Knutna till Språkverkstan är också våra modersmålslärare och personal som arbetar med studiehandledning. Studiehandledning En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges

4 4 (9) studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. (5 kap 4 Skolförordningen (2011:185) samt 9 kap, 9 Gymnasieförordningen (2010:2039) ) Många av våra elever (dock inte alla) får studiehandledning på sitt modersmål. Vi har studiehandledning på persiska, dari, arabiska, karen, kurdiska, ryska, spanska, thailändska, tigrinja och turkiska. Studiehandledningen utförs av modersmålslärare enskilt/i liten grupp eller i ordinarie klassrumsundervisning. Innehållet kan vara att ge grundbegrepp i skolämnena, översätta undervisningsmaterial, tolka det läraren säger och att assistera vid prov. Modersmålsundervisningen För att eleverna ska få en framgångsrik utveckling i svenska språket är det också viktigt att de bygger vidare på och stärker sitt modersmål. Det gör de dels genom att tala sitt modersmål hemma och med sina närmaste. Vi har också en öppen och tillåtande inställning till att de använder sitt modersmål i klassrummet. Dels är det viktigt att de får delta i modersmålsundervisning. Vi försöker motivera eleverna att göra det, eftersom det är frivilligt, då vi ser det som viktigt för dem. Några elever saknar modersmålsundervisning eftersom det inte finns lärare i deras språk eller tillräckligt många elever. Våra nätverk Språkverkstans SVA-lärare är anställda under s rektor och deltar i de arbetsenhetsmöten och gemensamma konferenser som anordnas här. Dessutom ingår vi i en gemensam SVA-och modersmålslärargrupp i Hudiksvall, som träffas 3-4 ggr/termin. SVA-lärarna medverkar i hög grad i schemaläggning, planering och organisering av studiehandledning, modersmålsundervisning, enklare engelskaundervisning samt anpassning av SVA-undervisningen till skolans schema i övrigt. Denna aktivitet kräver en hel del samverkan i olika konstellationer, öppenhet och ömsesidig information vid t ex schemaändringar eller nya förutsättningar för någon elev. Språkverkstan sköter dessutom en stor del av föräldrakontakter och samtal, kontakter med boende för ensamkommande flyktingbarn, gode män och tolkar.

5 5 (9) Svårigheter Såhär långt tycker vi att vi bedriver en verksamhet som vi känner oss stolta över och vi har uppfattningen att våra elever trivs, känner sig trygga och utvecklar sitt nya språk hos oss. Vi har byggt upp en bra organisation för studiehandledningen tillsammans med modersmålslärarna och vi har ett, mestadels, gott och förtroendefullt samarbete med ämneslärare och mentorer. Dock ser vi att det finns brister och mycket som kan utvecklas för att vi ska kunna betrakta det vi gör som det bästa och fullgott för eleverna. Med nedanstående punkter ska vi försöka påvisa de problem/svårigheter vi upplever. Elevernas scheman bjuder ingen tidsmässig regelbundenhet - det gör att dagarna i språkverkstan blir splittrade och att olika elever/grupper hela tiden anländer och avslutar på ett för undervisningen störande sätt. Svenskalektioner årskursvis ligger utspridda vi kan inte samordna grupper och vissa elever har uteslutande enskild undervisning, att lektionen är förlagd till en tidpunkt med många ankomster och avgångar blir mycket negativt för vissa elever Splittrade grupper och stora nivåskillnader gör att vi har stort behov av att finnas i verksamheten under all den tid eleverna är i skolan skapar en orimlig arbetsbelastning och stress då vi ju har stort organisatoriskt ansvar vi har svårt att hitta tid till för-, efterarbete, individanpassning och pedagogiskt långsiktig planering. Schemaändringar gör att vår organisation genast faller som ett korthus, vi får börja om med att schemalägga, dels oss själva, dels studiehandledning, modersmålsundervisning och engelska. Ensidigt avancerad nivå på materialet och undervisningen i många av ämnena skapar stress hos många elever vilket gör att de söker sig tillbaka till oss för att få hjälp eller enklare material det är vår uppgift att ge grundbegrepp på alla olika områden men inte att anpassa ämneslärarnas undervisning till andraspråkseleverna. Vision Man kan naturligtvis spekulera i framtidsutsikter som kräver oändliga resurser men det är inte fallet för oss. Vår vilja är att kunna bygga upp en verksamhet där:

6 6 (9) varje nyanländ elev får en grundläggande, strukturerad start och en trygg övergång till att delta i undervisningen i allt fler ämnen det finns möjligheter att lägga ett schema för SVA-undervisningen som ger tillräcklig regelbundenhet och struktur så att vi kan låta alla våra elever ingå i större eller mindre grupper t ex kan man parallellägga svenskan för årskurserna, eller om det inte går så för några klasser. Man kan också se till att placera elever som deltar i SVA-undervisningen i några få klasser så att det kan underlätta samordningen av schemaläggning mellan SVA, klassundervisning och studiehandledning. de elever som läser enkel engelska kan få göra det tillsammans med svenska elever som också läser enkel engelska. alla elever får tillgång till den studiehandledning på modersmålet de behöver och att det är ett ansvar som åligger mentor och rektor att se till, i samarbete med oss men ändå med tydligt initiativ personalen har tid till planering och efterarbete för att ge eleverna bästa möjliga kvalitet på undervisningen. varje ämneslärare ser sig själv som delaktig i SVA-elevens språkutveckling och även om eleven inte har utsikt att uppnå ett godkänt betyg undervisar eleven i ämnet på dennes nivå för att bygga kunskaper och begrepp inför framtida studier vi arbetar tillsammans med de svenskfödda eleverna och ämneslärarna i olika arbetsområden eleverna får stöd i att komma in i klassgemenskapen under håltimmar och raster, t ex genom verksamheten i uppehållsrummet, faddersystem och vuxna som är delaktiga. Kristina Danielsson Bladin och Ing-Mari Mårtensson

7 7 (9) Utdrag från Skolverkets rapport Brister i undervisningen för nyanlända elever Brister i undervisningen för nyanlända elever Det finns många brister i skolgången för nyanlända elever. Undervisningen anpassas inte efter varje elevs behov, vilket gör det svårare att nå målen. I en ny studie föreslår Skolverket nationella mål och riktlinjer för nyanlända elever. Förra läsåret var 3,6 procent, eller drygt 4 000, av dem som gick ut grundskolan nyanlända elever som invandrat under skoltiden. Det finns ett stort engagemang hos lärare och rektorer som möter nyanlända elever. Men det är ingen lätt uppgift och det finns många brister i undervisningen, konstaterar Eva Jönsson, projektledare på Skolverket för rapporten "Förslag till nationella mål och riktlinjer för nyanlända elever". Inte kopplade till målen I stora drag handlar problemen om att skolor koncentrerar sig för mycket på de nyanlända elevernas brister i det svenska språket och för lite på de kunskaper de har med sig i övriga ämnen. Kvaliteten varierar. Många kommuner har egna riktlinjer, men de handlar ofta om hur man organiserar undervisningen och de är inte kopplade till målen i skolan. Det blir också problematiskt när man inte följer upp undervisningen. Som tidigare studier från Skolverket visar får många nyanlända elever inte studiehandledning på modersmålet, en stödåtgärd de har rätt till. Det finns även brister i modersmålsundervisningen och i ämnet svenska som andraspråk. Ej tillgång till alla ämnen I arbetet med mål och riktlinjer konstaterar Eva Jönsson att regelverket oftast inte är utformat med tanke på nyanlända elevers speciella behov av utbildning. Inte heller har skolor och kommuner reflekterat över hur skolans "vanliga" utbildning behöver utvecklas för att möta nyanlända elever. Självklart är det svårt att ta till sig undervisningen i fysik på svenska om man inte kan språket. Men eleverna får i allt för liten utsträckning tillgång till alla ämnen. Fokus på brister Nyanlända elever har mycket sämre resultat i skolan än elever med utländsk bakgrund som börjat grundskolan i Sverige. Till viss del handlar det om att skolan för mycket fokuserar på vad som uppfattas som elevernas brister, menar Jönsson. De elever som tidigare inte alls gått i skolan har självklart mycket att ta igen. Men kunskaperna hos elever som har en bra skolgång bakom sig tas inte tillräckligt

8 8 (9) tillvara i den svenska skolan. Fokus ligger på svenska språket och det kan ta flera år innan övriga teoretiska ämnen återupptas. Då har eleverna missat mycket. Engelska problematiskt I studien pekas särskilt engelska ut som problematiskt. Fastän undervisningen mycket väl kan ske enbart på engelska, är det vanligt att både svenska och engelska används. Nyanlända elever kan därför inte alltid delta i undervisningen innan de kan svenska. Konsekvensen blir att välutbildade elever, som är duktiga och ambitiösa i andra ämnen, inte når upp till målen i engelska och därmed inte blir behöriga till gymnasiet. Skolverket föreslår därför att behörighetskravet i engelska till gymnasieskolan ska utredas. Förberedelseklasser trygg miljö Undervisningen för nyanlända elever i grundskolan organiseras på två sätt. Antingen går eleven direkt in i den vanliga klassen eller så organiseras undervisningen i särskilda grupper, så kallade förberedelseklasser. Fördelen med förberedelseklasser är att de erbjuder en trygg och överskådlig miljö och en anpassad undervisning i svenska som andraspråk. Nackdelen är, menar Eva Jönsson, att elever tenderar att bli kvar för länge där. Det finns ofta ett motstånd från lärare i de vanliga klasserna att ta emot dessa elever innan de kan följa undervisningen utan extra stöd. Används som alibi Förberedelseklassen innebär ett avsteg från grundskolans gemensamma skolgång, konstaterar Eva Jönsson. De används ibland som ett alibi för skolan som inte behöver förändras för att göra undervisningen mer inkluderande och språkutvecklande. Men de kulturbakgrunder nyanlända elever har överensstämmer med de som allt fler svenska elever har. Så det beror på hur vilket perspektiv av "vi" man har i skolan. Delta i vanlig undervisning Förslagen till mål och riktlinjer handlar om att nyanlända elever så snabbt som möjligt ska delta i den vanliga undervisningen genom ett anpassat stöd. Deras kunskaper och erfarenheter ska ses som en tillgång för skolan. I rapporten föreslår Skolverket att de nyanlända elevernas utbildningsbehov tas med i arbetet med den nya skollagen och gymnasiereformen. Vi hoppas också att studiens genomgång av författningarna ur de nyanlända elevernas perspektiv ska hjälpa kommuner som behöver förbättra kunskaperna om regelverket. Skolverket föreslår även allmänna råd för utbildning av nyanlända elever i grundskolan och gymnasiet. Text: Helena Norman

9 9 (9) Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever - Redovisning av ett regeringsuppdrag 2.2 Begreppet nyanlända elever Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer. 2.3 Skolverkets förslag till mål och riktlinjer för utbildningen av nyanlända elever i grundskolan, gymnasieskolan och därmed motsvarande skolformer Mål Varje nyanländ elev skall så snabbt som möjligt delta i reguljär undervisning genom ett anpassat stöd och individuell planering som utgår från elevens resurser och behov. Riktlinjer Kommunen skall ange åtgärder och ansvarsfördelning för utbildning av nyanlända elever. Arbetet skall regelbundet följas upp och utvärderas. Skolan skall möta eleven med höga förväntningar och tydliga mål samt se elevens kunskaper och erfarenheter som en tillgång för skolan tillsammans med eleven och elevens vårdnadshavare kartlägga och dokumentera elevens allsidiga kunskaper samt utbildningsbehov och behov av stöd och omsorg med utgångspunkt från elevens behov samverka med elevens vårdnadshavare och med det omgivande samhället tillse att elever får tillgång till utbildning i alla de ämnen han eller hon har rätt till tillse att eleven har en dokumenterad studieplanering som utgår från individuella behov och som regelbundet och ofta revideras ge eleven och elevens vårdnadshavare en tydlig introduktion till skolans värdegrund och arbetssätt samt till förväntningar och roller i skolan ge eleven möjlighet att utveckla inflytande över utbildningen och effektiva strategier för lärande Skolverket